Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Upplägg Hur det började: Ett utbildningsprojekt Hur det utvecklades till ett grundforskningsprojekt Att rama in ett känt problem på ett nytt sätt Diskussion vetenskaplig kunskapsutveckling och deltagarperspektiv
Språkutbildningstrend Andraspråkstalande anställda sätts i utbildning SpråkSam ett exempel Bristande språkkompetens ett problem som diskuteras hos verksamhetsansvariga Det skapas en språkriktighetsdiskurs: att uppmärksamma språk, t.ex. korrigera opassande språkbruk, uppmuntras av ledningen och framhålls som ett tecken på en verksamhet i utveckling
Projektet Språksam Handledning ett uppdragsarbete Språkundervisning på arbetsplatsen Implementera goda kommunikationspraktiker Fokus på dokumentation Allt skylls på språket (t.ex. samarbetsproblem i en arbetsgrupp)
Återkommande teman i handledningen Dokumentationstvånget Arbetstyngden - Vårdarbetets slit och stress Hur man tacklar människors ångest och oro Tidspress och underbemanning Språkbarriärer i brukar-vårdarmöten
Är ni överens om hur ni ska skriva? (O=omsorgsarbetare; H=handledare) O: om de e nån brukare som brukar skrika som brukar bara sitta å /---/ skrika å gråta å gråta / vi ska inte skriva till exempel Kalle har skrikit hela dan / han har gråtit så mycket / nej man ska inte skriva så man ska skriva att han varit oroligt H: är ni överens om vilka ord det är som ni ska använda? O: nej det finns inga ord det är vad dom godkänner H: dom är? O: ledningen / det är dom som godkänner
Omsorg som språkarbete Hinder och möjligheter med svenska som andraspråk i den nya arbetsordningen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2010 2012
Två delstudier Skriftpraktiker Samtalspraktiker
Syfte Det övergripande syftet med projektet är att bidra till en såväl vidgad som fördjupad förståelse av vad som brukar beskrivas som bristfälliga kunskaper i svenska hos anställda med annat modersmål än svenska.
Utgångspunkt För att inte låsa oss vid att språket är problemet har vi valt att närma oss verksamheten mer förutsättningslöst och se flerspråkigheten som en del av kontexten. Förändringar i arbetslivet nya yrkesroller
Materialet Etnografisk ansats - Observationer och fältanteckningar Fyra äldreboenden. Gemensamt för äldreboendena är att de utmärks av en hög grad av etnisk och språklig mångfald. Inspelningar av kollegiala samtal och omsorgssamtal Texter Intervjuer med anställda
Etnografisk ansats Deltagarperspektiv Deltagande observationer Etnometodologi Fältroller förhandlas fram Forskare, språklärare eller konsult? Att bli insläppt i gruppen - strategier
Erbjudande om olika identiter Omvårdnadsarbetet erbjuder olika diskurser eller identiteter Institutionell (styrd av regelverk) Professionell (samlad och delad kunskap) Personlig (individens erfarenheter och känslor) 10-05-17 / Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Navigering mellan olika diskurser. mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt, som har att göra med medmänsklighet och normer för hur man ska vara, och ett institutionellt förhållningssätt, som har att göra med institutionella regelverk och påbud uppifrån.
Att finna ett yrkesspråk En kommentar som återkommer: Det vi gör syns inte Svårigheter att finna ett dokumentationsspråk Otydligheter Vad man får skriva Hur man skriver på ett rätt sätt Syfte och läsare 10-05-17 / Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Strategier för att hantera kraven Undviker den fria, sociala dokumentationen Skriver kortfattat och opersonligt Hybrida diskurser Undviker att dokumentera känslig information Använder mallar (t.ex. genomförandeplaner) Kopierar andras formuleringar Återanvänder formuleringar slentrianmässigt ex) god omvårdnad, bibehålla funktioner Överlåter ansvaret till en kollega Kolleger skriver tillsammans (känner sig tryggare) 10-05-17 / Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Konflikter mellan institutionellt och personligt i den muntliga diskursen Konflikt mellan institutionella mål (utföra en uppgift under tidspress) och patientens mål Konflikt mellan samhällets skyldighet att ta hand om äldreomsorgen och den enskildes rätt till medbestämmande En konflikt som uppstår då en utomstående person och hennes bakomliggande institution intervenerar i en privatpersons livsvärld Konflikt mellan äldreboendet som samhällsinstitution och den hemliknande miljö som den eftersträvar att efterlikna Dilemma mellan att ha att göra med en person med demens och att behandla henne med krav på respekt.
Hur löser man konflikterna i verksamheten? Navigering mellan relationsskapande, personlig diskurs och en institutionell, uppgiftsorienterad diskurs Övertalande interaktionsform Intimiserande, närhetsskapande diskurser Fatisk kommunikation Ålderistiskt tal (elderspeak)
Slutsatser Svenska som andraspråk kan ses som en faktor som gör vissa problem i verksamheten mer synliga Vissa problem som synliggörs löser man inte med språkutbildning (Och hur löser man dem då?) Resultaten tillför hälsokommunikationsforskningen och forskningen om språk i arbetslivet viktig kunskap
Omsorgsarbetarna Formulerar sin professionella Ledningen Formulerar (chefer sin professionella och andra vårdarbetare kompetens: kompetens: Det här är vi bra på. högre Det här upp är i vi hierarkin bra på.
Ledningen (chefer och andra vårdarbetare högre upp i hierarkin) Vi vill att de ska skriva personligt om den boendes sociala Vi liv. vill Detta att de måste ska skriva vi utveckla. personligt om den boendes sociala liv. Detta måste vi utveckla.