LIKABEHANDLINGSPLAN 2012



Relevanta dokument
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern

Likabehandlingsplan 2011

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskoleområde 2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Avesta centrala förskolområde

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Avesta Centrala Förskolområde

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan. En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Säters förskoleområde, Förskolan Myran, Gula

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Dagbarnvårdare i Avesta centrala förskolområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Likabehandlingsplan. Förskolan Boken. Vision och värdegrund. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Årlig plan för Likabehandling

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB Planer mot kränkande behandling och diskriminering

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skarsjö förskola. Plan som motverkar diskriminering och främjar likabehandling. 2016/2017

Trygghetsplan 2017/2018. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fåraherdens förskola

Förskolan i Surahammars Kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Förskolan Bergmansgården

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

FÖRSKOLOMRÅDE AVESTA Likabehandlingsplan. Förskolan Åsgatan 12,

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Transkript:

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012 Förskolan Blåkullen och Montessorihuset 1

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2012 på förskolan Blåkullen Montessorihuset Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari 2009 förtydligas förskolans ansvar att arbeta mot alla former av kränkande behandling Detta dokument utgör förskolans plan mot kränkande behandling och förskolans likabehandlingsplan. 1.Lagstiftning. Enligt skollagen kap. 14 a skall huvudmannen för förskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. det vidtas förebyggande åtgärder för att förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling det upprättas en årlig plan mot kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen (2008:567)skall man bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för barn och elever, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning (3 kap. 14 ) Vidta åtgärder för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Varje år upprätta en likabehandlingsplan med en översikt över de åtgärder som behövs samt för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra åtgärder under det kommande året. Läroplanen Lpfö-98: 1. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG : Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN: Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning ellerfunktionshinder Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan skall: 2

visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i förskolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad 2. Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy (2009-07-279 Kommunens vision 2015 (2009-04-16) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan. 3. Begrepp och definitioner. Begrepp Barn Definition Den som deltar i eller söker förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Personal Diskriminering Etisk tillhörighet Sexuell läggning Funktionshinder Anställda eller uppdragstagare i utbildning eller annan verksamhet. Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp där institutioner genom t.ex struktur och arbetssätt upplevs som kränkande. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en 3

skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Trakasserier Annan kränkande behandling Mobbning Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling. FÖRSKOLANS VISION Barn, föräldrar, personal och alla som har någon slags anknytning till förskolan skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. har ett medvetet förhållningssätt i alla möten för att undvika diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Fortlöpande kompetensutveckling konstruktiva diskussioner ( fokus på pedagogens förhållningssätt), föreläsningar, litteratur, forskning. Vi ser detta som mycket viktigt under det att vi utvecklar kompetenser kring våra flerspråkiga familjer. Alla vuxna på förskolan har hela tiden ett observerande öga. På förskolan har vi nolltolerans mot alla former av våld. BARNS DELAKTIGHET Barnintervjuer under september månad. Samtal i verksamheten (fortlöpande). På varje planeringsmöte/vecka delges det dokumenterade barnsamtalet Möjlighet att välja pedagogiskt rum/aktivitet i arbetsrummen ANSVARSFÖRDELNING Ledningens ansvar: Alla som har kontakt med förskolan får ta del av kvalitetsredovisningen, årlig likabehandlingsplan och information på föräldramöte 4

Personalen erbjuds utvecklingssamtal och lönesamtal/varje år. Arbetsplatsträffar/mån och arbetslagsmöten/vecka där det centrala är diskussioner utifrån läroplanen och pedagogisk deklaration. Mötet följer handlingsplanen där utredning, åtgärder och dokumentation ingår Förskolechefen ansvarar för att planera så att årlig likabehandlingsplan tas fram/utvärderas varje år och att all personal är delaktiga i arbetet Förskolechef har rapporteringsskyldighet till resultatenhetschef när det förekommer diskriminering och kränkande behandling Personalens ansvar: Personal arbetar med årliga planen utifrån kärnprocessen planering och genomförande Om diskriminering eller annan kränkande behandling misstänkts/anmäls/upptäcks dokumenteras detta på en incidentrapport (bil. 3). Ev. åtgärdsplan upprättas utifrån given mall (bil. 4) (skall omarbetas) Personalen rapporterar snarast till förskolechef/specialpedagog Barngruppen observeras och dokumenteras under pågående verksamhet. Observationerna skall leda till ev. åtgärder och diskuteras på planeringsmötet. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Främjande/förebyggande: Det har inte lämnats in någon incidentrapport eller dokumentation av kränkande behandling. Detta kommer vi att diskutera på våra arbetslagsmöten BHT- vad det kan bero på. From h.t 2011 görs pedagogisk kartläggning (bilaga 5) kring barn som det finns oro kring. (blanketten åtgärdsprogram (bilaga 4) är borttagen) H.t 2010 påbörjades kompetensutveckling kring ICDP i vårt område. Detta arbete beräknas vara slutfört i december 2011. Då har alla pedagoger läst Vägledande samspel i förskolan G. Niss, L Hindgren, M.Westin och deltagit i tre st kompetensutvecklingsmöten. skall vid varje reflektions/planeringmöte utgå från någon av de tre samspeltemanen/dialoger och gyllene ögonblick. Detta dokumenteras. Vissa tillägg är gjorda under förebyggande åtgärder. Ny kartläggning enligt husmodellen start 26 september och pågår i 14 dagar. Resultatet tas upp på nästa reflektions/planeringsmöte för att åtgärda utifrån nuläget. skall bli bättre på att se verksamheten med genusglasögon. Idag finns en Föräldradeklaration som alla pedagoger varit med att utarbeta. Deklarationen presenteras för föräldrarna under h.t-11 på föräldramöte och minnesanteckningar från föräldramötet. 5

Under h.t 2011 finns en modersmålspedagog för förskolans verksamhet 3 dag/v. Utklädningskläder från andra kulturer skall sys upp. Lpfö-98/10 är väl förankrad på förskolan. Flagghyllan och välkomstplanscher behöver ses över och uppdateras. Ett häfte skall sammanställas med bilder från olika kulturer. Handlingsplan kring doktorslekar skall tas fram. Boken Tecken som stöd skall köpas in då den har gett stöd för barn med ett andra språk. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Främjande: 1. Kön All personal har kompetensutveckling i genus. Fyra genusrepresentanter från enheten ingår i genuspedagogens nätverk Alla pedagogiska rum skall vara lärande miljöer ur ett genusperspektiv Nyanställda pedagoger/vikarier erbjuds kompetensutveckling i genus. Pedagoger i nätverket är representanter i ett år Målplanen för genus följs upp i verksamhetens planeringsmötet Den pedagogen som har fått uppdraget 2. Etnisk tillhörighet Föräldraenkät som bland annat utgår från mångkultur Uppföljning av åtgärder kring enkäten Att synliggöra i verksamheten att vi har en mångkulturell miljö på förskolan flaggor, synliggöra olika språk, världskarta, litteratur, bilder, internationell almenacka Ledningen Modersmålspedagog 3. Religion eller annan trosuppfattning Föräldrasamtal, föräldraenkät och inskolnings/uppföljningssamtal Respekt för individen tex kring maten Respekt för alla religioner Ledningen 6

Föräldrarna Modersmålspedagog 4. Funktionshinder Förskolans miljö skall vara anpassad för att kunna möta alla barn, föräldrar och pedagoger. Kommunen har två certifierade förskolor. Våra lärande miljöer anpassas så att verksamheten är tillgänglig för alla barn/föräldrar/pedagoger Det finns aktuell litteratur på förskolan får kompetensutveckling Ledningen 5. Sexuell läggning Alla i personalgruppen skall vara delaktiga i diskussion kring sexuell läggning Uppföljning i utvecklingssamtal/lönesamtal Aktuell litteratur Handlingsplan runt barn och doktorslekar Ledningen 6. Kränkande behandling Alla pedagoger skall vara delaktiga i diskussioner kring kränkande behandling Representanter i ICDP (vägledanden samspel i förskolan) finns på förskolan Utvecklingssamtal/lönesamtal erbjuds Alla pedagoger deltager i utbildningen Vägledande samspel Ledningen 7. Ålder och könsöverskridande identitet Respektera barnets eget val av kläder och att pedagog/barn har en dialog kring valet Möta barnet utifrån barnets utvecklings/mognad där barnet befinner sig Barnet har valmöjlighet bland utklädningskläderna. 7

Föräldrarna Förebyggande åtgärder: Förskolan har en gemensam målplan för vårt genusarbete. Planen sitter väl synligt för bl.a våra föräldrar. Alla pedagoger arbetar utifrån vår föräldradeklarationen. Arbetsmaterialet LOTUS eller resultatbilden används av pedagogerna för att säkerställa att vi följer läroplanens strävansmål. Kartläggningsmaterial är TRAS och MIO ses som underlag för att verksamheten planeras utifrån barngruppens behov. STOPP-handen handflatan mot golvet ej rakt mot mottagaren. har samtal med barnen kring STOPP-handens innebörd och följer upp med barnen hur det upplevs. Pedagogen har samspelsövningar med barnen. Vi använder Stegvis materialet, Vilda säger nej eller Dramaresan. Uppföljning/utvärdering sker på planeringsmötet/v har barnintervjuer under september månad. Dessa tillsammans med samtal med vårdnadshavaren ligger till grund för planering av våra lärmiljöer. Uppföljning/utvärdering på planeringsmötet/v Förskolan har fyra planeringsdagar/år för planering av grundverksamheten och kompetensutveckling. Mötesforum i verksamheten är viktiga för att kunna utveckla verksamheten. På förskolan har avdelningen reflektions/planeringsmöte/v, arbetslagsmöten/v där deltager en representant/avdelning och arbetplatsträffar 5ggr/år där alla ingår. Under året möts också förskolechef och pedagoger i nätverk som utgår från det som är aktuellt i verksamheten. planerar för minst två föräldrarsamverkansmöten. Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal/uppföljningssamtal. Uppföljnings/utvärdering sker på reflektions/planeringsmötet planerar så att pedagogantalet i ute- inneverksamheten är anpassat utifrån barnantal och sammansättning. Uppföljning på reflektion/planeringsmötet och arbetsplatsträffar Vår pedagogiska deklaration är väl känd av alla pedagoger. Den diskuteras kontinuerligt på reflektion/planeringsmöte, arbetslagsmöte och arbetsplatsträffar. Förskolechef/utvecklingsledare och nyckelpedagogerna ansvarar för att uppföljning sker. Förskolechef/utvecklingsledare genomför verksamhetsbesök med fokus på reflektion/planeringsmöte och i verksamheten under oktober/november. Redovisning av sammanställning sker under januari 2012 skall utforma säkra och inspirerande lärmiljöer på förskolan. Barnen och föräldrarna skall vara delaktiga i den processen. Uppföljning sker på reflektion/planeringsmöten, föräldrasamtal och barnsamtal ÅTGÄRDANDE INSATSER Upptäcka Utreda Åtgärda: All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår 8

Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnet att förstå att han/hon gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen och vid behov kunna säga förlåt, allt utifrån barnets mognadsnivå. Den personalen ansvarar också för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Vidare skall denne personal se till att information om händelsen når vårdnadshavaren. Det är viktigt att våga ta upp ett felaktigt beteende med sin arbetskamrat direkt, för att kunna utreda och stötta ett bättre förhållningssätt framöver. All personal är skyldig att snarast rapportera alla former av kränkningar mellan vuxen/barn till förskolechef. Där ett samtal med ledning och fackligt ombud sker utifrån händelsen. En utredning påbörjas och beslut om åtgärd, stödinsatser och hur uppföljning ska ske planeras. All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till förskolechefen Beslut om åtgärd tar personalen i samråd med förskolechef/utvecklingsledare Stödfunktioner kan vara: personalman, personal från Avesta Hälsan, enhetens specialpedagog, kurator från socialförvaltningen, personal från BVC, resultatenhetschef, kollegor. Alla händelser skall dokumenteras/fotograferas, följas upp och arkiveras hos förskolechefen Uppföljning och utvärdering: Vidtagna åtgärder följs upp på arbetslagsmöte/vecka, på arbetsplatsträff/månad och på samverkansmöte. Kartläggningsarbetet följer den uppgjorda utvärderingsplanen. Resultatet dokumenteras och lämnas till förskolechefen. Behövs ytterligare åtgärder skall det diskuteras på ett arbetsplatsmöte och i samverkansgruppen Årliga planen för förskoleverksamheten utvärderas årligen i samband med att verksamheten utvärderas gör kartläggning under september 2011 se verksamhetens årsplan Ny plan tas fram på ett arbetsplatsmöte i september 2012 se förskolechefens årsplan Dokumentation: Alla händelser dokumenteras av den personalen som varit med om händelsen. Dokumentationen lämnas till rektor/utvecklingsledare som arkiverar dokumentationen. Dokumentationen sker på kända blanketter: 1. Dokumentation av kränkande behandling, bilaga 1 2. Kartläggning, bilaga 2 3. Incidentrapport (se DO:s handledning), bilaga 3 4. Pedagogisk kartläggning, bilaga 5 Information: Information om verksamhetens årliga likabehandlingsplan sker vid följande tillfällen: Förskolechef/utvecklingsledares inskolningssamtal när ett nytt barn börjar på förskolan har föräldramöte på höstterminen Förskolechef och pedagoger arbetar med planen på arbetsplatsmöten 9

arbetar med planen på verksamhetens planeringsmöte IT-ansvarig i verksamheten ansvarar för att aktuell plan ligger på förskolans hemsida Pedagog som ansvarar för verksamhetens anslagstavla anslår den aktuella planen Ansvarig för vikariepärmen sätter i den aktuella planen Pedagoger och barn arbetar med planen ut ett barnperspektiv Förskolechef skickar den aktuella planen till resultatenhetschefen i november 2012 Förskolechef ansvarar för att informationsplanen följs genom uppföljning på arbetsplatsträffarna Så här har vi arbetat med att ta fram/arbeta med den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling 2011 : All personal har varit med och gjort kartläggningen utifrån Husmodellen, planerade samtal och observationer På en arbetsplatsträff har vi haft gruppdiskussioner utifrån den årliga likabehandlingsplanen och gjort kompletteringar och ändringar utifrån vårt nuläge i verksamheten. Förskolechef/utvecklingsledare är ansvarig för att en plan görs varje år och att den följs upp. Förskolechef/utvecklingsledare samverkar med nyckelpedagogerna, pedagoger, specialpedagog, övrig personal, barn och föräldrar. Arbetsmaterial Litteratur: Flerspråkighet i förskolan. Myndigheten för skolutveckling Barnlitteratur Tecken som stöd Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda barnen Lyssnandets pedagogik. Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi ICDP vägledande samspel i förskolan. Gunilla Niss SET i förskolan handbok i konsten att praktisera social och emotionell träning. Birgitta Kimber Möten i lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Myndigheten för skolutveckling. HALLÅ HALLÅ HALLÅ www.hallahalla.se DO:s handledning Allmänna råd och kommentarer. Skolverket Övrigt material: Stegvis socialt och emotionellt lärande. Spf-utbildningen. Vilda säger nej. Dramaresan Föräldraenkäterna Barnintervjuer Observationer Handdockor Språkpåsar Drama 10

Avesta den 111027 Ulla Elvermark Förskolechef för Avesta centrala förskoleområde 11