Projektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.



Relevanta dokument
FÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp

En kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen.

Projectbase Projektplan

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

FÖRSTUDIE NOVEMBER 24, 2014 VÄLGÖRENHETSKONSERT TILL FÖRMÅN AV LÄKARE UTAN GRÄNSER

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Projektkunskap ledning och process

En föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Rubrikförklaringar till projektmallar

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Projekt som arbetsform

Sverigedemokraterna 2011


Industrin och energin. Peter Nygårds

Project Life Cycle. Tollgate-beslutspunkt. Projektets faser: förstudie, initering, planering. Vanliga faställda beslutspunkter i projekt.

Datorsalar Niagara och Orkanen

Välja strategi, styrgrupp

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt

tentaplugg.nu av studenter för studenter

PARTNERSKAPSSATSNING I FYRBODAL SOCIALA INVESTERINGSMEDEL SPÅR 2. Projektmöte

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Motionspass på lunchtid

Projektplan. Bakgrund. Syfte & mål. Syfte. Mål

IT-projektledning - introduktion 725G62

Resultat, avslut och uppföljning

PROJEKTPLAN. Välgörenhetskonsert. Redaktör: Jan Nylén Version 1.1. Status. Granskad Christofer Wållberg Godkänd Jan Nylén

Agil Projektledning. En introduktion

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

För en bred energipolitik

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Startbesked för genomförande av etapp 2 för exploateringsprojekt Bresshammar 1:1, Stavlund

Gatukontoret. Projektledare, delprojektledare och projektmedlem

Projektplan för Vision 2025

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Projektprocessen. Projektprocess

Projektdirektiv Översiktsplan Katrineholm - Staden och landsbygden

Region Gotlands projektmodell

Bilaga 5 b Mall för projektplan

Projektplan. Elektroniskt bevarande

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

MEDEL FÖR FUNKTIONELLA OMRÅDEN

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Projektplan. Grupp 8 Version 1.0

Ren energi för framtida generationer

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1

Projektplan Projekt Oberoende

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då?

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Projektprocessen. Projektprocess

Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen

GR Utbildning Anne-Li Drath

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Beskrivning av teknikprojekt inom kommunerna Strömstad och Tanum

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Nätverket för ehälsa i Östergötland

Industriell plattform för leverantörer

PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären

Affärsplan. Produkten. Affärsidén. Marknaden. Kunder. Konkurrenter

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Bredband i Kinnared Projektplan Kinnared Fiber Ekonomisk Förening, Kinnared, Ulricehamns kommun Datum: Version: Kommentar: Reviderad av:

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar

Projektstyrning, Uppföljning

inava Teknik utför i huvudsak alla

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Startbesked för genomförandefas för exploateringsprojekt Biskopskvarn

Projektbeskrivning

Projektledning. Botniabanan

Grundläggande Projektledningslära

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

PROJEKTPLAN. Upphandling Ekonomisystem DNR: 2018/887. Beställare Mikael Ward, Ekonomichef

Projectbase en generell projektmodell

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Slutrapport för projektstöd.

FÖRSTUDIE TORIUMREAKTOR (LFTR) SLUTRAPPORT

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet

Prototyp version a. Finansieringskompassen

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Projektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund

Transkript:

Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt Näringsliv (Grupp 1) för en undersökning om lämpliga investeringar inom energiproduktion fram till och med år 2035. Underlaget ska i så god mån som möjligt vara baserat på troliga framtida tillväxtområden inom energiförbrukning samt försöka tillfredsställa de starka politiska påtryckningarna att har förnyelsebar produktion. Främst kommer solenergi undersökas då det är tänkt att 20 % av produktionen ska komma därifrån. Framtiden är tyvärr svår att förutse och det finns en rad frågetecken och dessa kommer behandlas så bra som möjligt, exempel på svårigheter är: förändrade behov för industri eller energieffektiviseringar. Projektet kommer inte heller gå in på arbetskraften som behövs för de olika medel. 2 Bakgrund, syfte och mål 2.1 Bakgrundsbeskrivning I nuläget har Sverige en relativt tung basindustri och för att kunna konkurrera med andra länder har vi, jämfört med många andra länder billig el idag. I framtiden kommer Sverige antagligen att övergå mer och mer till förnyelsebar el. Elproduktionen av solenergi är tänkt att öka med 20 % av den totala elproduktionen och för att för att inte påverka industrin för mycket måste vi säkerställa att vi har en jämn och stabil tillgång till elenergi. 2.2 Syfte Att stärka Svensk industri trots eventuell övergång till en mer förnyelsebar elproduktion som solenergi till konkurrenskraftiga villkor. 2.3 Mål En rapport i PDF-format som ska vara klar den 22 Maj. Rapporten ska ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av den Svenska el kapaciteten. 3 Kravspecifikation Solceller Miljöpåverkan Ekonomisk lönsamhet Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till 2035. 1

5 - Projektplan Övriga tekniker för fönyelsebar energi De olika teknikerna vi tittar på är: Vattenkraft, Värmekraftverk, Vindkraft och Vågkraft. Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till 2035 för de olika teknikerna. Förväntad teknikutveckling Kärnkraft Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till 2035. Kol/Olja Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till 2035. Förändrade behov Hur ser det framtida behovet ut för industrin och samhället ut till 2035 Politiska regler Hur påverkar politiken spelreglerna för elproduktionen Kommer kärnkraften förbjudas eller byggas ut? Föreslå satsningar Gå igenom insamlad data för att identifiera områden där det behöver satsas mer. 4 Leverans och införande Leverans sker per e-mail till beställaren. 5 Nulägesanalys och intressenter 2

SWOT-analys Svensk industris framtida elförsörjning 2015-04-09 SWOT Nulägesanalys Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektledare Tobias Rörstam Projektperiod 150408-150522 Kartläggning Vilka förutsättningar finns det för att nå det mål som efterfrågas: En skriftlig rapport i formatet PDF som kan ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av den Svenska el- kapaciteten. Förmildrande faktorer Försvårande faktorer STRENGTHS Styrkor WEAKNESSESS Svagheter Internt Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist OPPORTUNITIES Möjligheter THREATS Hot Externt Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Jimmy Larsson Marie-Louise Edlund Sida 1 (3)

SWOT-analys Svensk industris framtida elförsörjning 2015-04-09 Slutsatser och rekommendationer Matchningar Konsekvens för projektet Hanteras i Fördelar Styrkor + Möjligheter Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Genom att strukturera projektets resurser och tid förbättras möjligheterna att uppnå projektmålet. Tydlig kravspecifikation och ramar för projektet ökar möjligheterna att uppnå målet. Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Försvar Styrkor + Hot Engagerade medlemmar Tydliga tidsramar, täta möten Fördelning av uppgifter, samarbetsvilja Snabb process Svaghet Svagheter + Hot En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist En del av bedömningen måste bygga på antaganden om framtiden Mycket material att gå igenom Finns ingen angiven budget för vad framtida investeringar får kosta Otydliga politiska ståndpunkter gällande kärnkraftens framtid i Sverige Frestelse Svagheter + Möjligheter Svårt att göra egen bedömning av framtiden på grund av begränsade kunskaper inom nationell ekonomi och svenska industris förväntade utveckling Tidsbrist Tydlig kravspecifikation Finns rapporter och analyser att utgå från Begränsa projektets omfattning, tydligt definiera vilka parametrar som ska utredas Fördelning av tiden mellan de olika delmomenten samt gruppens vilja att leva upp till tidsramarna kan förebygga tidsbrist Tidsbrist kan också uppstå då man tvingas prioritera andra skoluppgifter. Kommunikation med beställaren angående de antaganden som görs i projektet kan förebygga eventuella missförstånd. Okänt vad en rimlig kostnad för investeringar kan antas vara. En bedömning av hur mycket vi ska gå in på detaljer i förhållande till den tid projektet sträcker sig över kan vara på sin plats. Hur höga målsättningar ska vi ha med slutrapporten? Bristerna i kunskap kunde möjligen ha kompenserats genom fortbildning i projektgruppen om det funnits utrymme för det i projektet. Yttre expertis kunde ha konsulterats om budgeten medgav det. Projektets omfattning kan möjligtvis begränsas i förhandlingar med beställaren. Aktivitetsplanen Kommunikationsplanen Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Aktivitetsplanen Kommunikations- Planen Kravspecifikation Jimmy Larsson Marie-Louise Edlund Sida 2 (3)

7 - Projektplan Intressent Kärnintressenter Projektägare/beställare (Grupp 1 - Svenskt Näringsliv ) Projektledare/projektgrupp Styrgrupp Talib Morad Primärintressenter Politiska makthavare, beslutsfattare och opposition. Energimyndigheten Sekundärintressenter Leverantörer och underentreprenörer inom elbranschen. (Elbolag och producenter av elkraftteknik.) Användare/konsumenter (Industri, samhällsfunktioner och privata hushåll.) Branschorganisationer inom energi, el och industrisektorn. Intresseorganisationer 6 Milstolpar Hur intressenten påverkas av projektet Direkt intresse av resultatet, resultatet är ett underlag för framtida beslut och investeringar. Direkt intresse av måluppfyllelse, nöjd beställare samt erfarenheter inför framtida projektarbeten. Vill uppnå godkänt resultat. Erfarenhet. Resultatet kan utgöra en del av underlaget för framtida politiska beslut. Resultatet kan utgöra en del av underlaget i arbetet för en hållbar energiutveckling. Påverkas av eventuella politiska beslut som fattas baserat på resultatet. Måste vara rustade att möta behoven i framtida elproduktion. Påverkas av eventuella politiska beslut som fattas baserat på resultatet, är beroende av tillräcklig framtida kapacitet. Påverkas av eventuella politiska beslut som fattas baserat på resultatet. Bör möta medlemmarnas behov av stöd och kompetensuppbyggnad. Hur intressenten påverkar projektet Definierar önskat resultat, sätter tidsram och budget för projektet. Avgör om målet är uppfyllt. Förhandlar om kravspecifikation och omfattning. Genomförare av projektet, ansvariga för att leverera resultat Synpunkter på projektets innehåll och genomförande, godkännande av resultatet. Har instiftat politiska och rättsliga ramar för elproduktion, eldistribution och elkonsumption. Tidigare studier och prognoser publicerade av energimyndigheten kan komma att utgöra en del av underlaget i projektet. Dagens kapacitet och möjlig framtida kapacitet utgör en del av underlaget i projektet. Kan bidra med statistik och uppskattningar. Dagens behov och det uppskattade framtida behovet utgör en del av underlaget i form av statistik och prognoser. För medlemmarnas talan, vill påverka utvecklingen till medlemmarnas favör. Kan bidra med statistik och prognoser. (Skilj på propaganda och fakta!) Projektstart Förstudie (Klart 2015-04-16) Projektplan (Klart 2015-04-27) Insamlande av data (Klart 2015-05-10) Föreslå satsningar (Klart 2015-05-17) Sammanställning av kundrapport (Klart 2015-05-22) Sammanställning av slutrapport (Klart 2015-06-01) 5

8 - Projektplan 7 Aktiviteter Figur 1: Aktiviteter 6

8 - Projektplan 8 WBS Figur 2: WBS 7

8 9 Tidplan Name Förhandlingar och förstudie Förstudierapport Projektplanering Projektarbete Slutrapport Projektmöte kl 17 Projektmöte kl 18 Solceller Övriga tekniker Kärnkraft Kol/Olja Förändrade behov Politiska regler Avstämningsmöte kl 18 Projektmöte kl 18 Föreslå satsningar Projektmöte kl 18 Sammanställa kundrapport Sammanställa slutrapport Projektmöte kl 18 Work 6d 9d 12d 26d 11d 21d 10d 10d Week 15, 2015 Week 16, 2015 Week 17, 2015 Week 18, 2015 Week 19, 2015 Week 20, 2015 Week 21, 2015 Week 22, 2015 Week 23, 2015 Week 24, 2015 We 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Anton, Tobias, Jimmy, Lisa, Johan, Joakim Anton, Tobias, Jimmy, Lisa, Johan, Joakim Lisa Anton Tobias Jimmy Joakim Johan Anton, Tobias, Jimmy, Lisa, Johan, Joakim Anton, Tobias, Jimmy, Lisa, Johan, Joakim Lisa, Joakim, Anton Anton, Tobias, Jimmy, Lisa, Johan, Joakim Jimmy, Johan Tobias Joakim, Johan, Tobias, Jimmy, Lisa, Anton 9 - Projektplan

13 - Projektplan 10 Organisation och bemanning Marie-Louise Edlund Jimmy Larsson Beställare Johan Mikkelsen Projektledare Tobias Rörstam Joakim Nilsson Anton Strandberg 11 Budget Budgeten för det här projektet är 6 20h = 120h. 12 Kommunikation och kvalitetssäkring 13 Riskanalys Figur 3: Kommunikationsplan Risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskåtgärd Osäker energipolitik 4 5 20 Mutor och lobbyism på regeringsnivå Komplext projekt med Dela upp projektet i tydliga 5 3 15 många olika delar delprojekt Medges full insyn inom Oförutsägbar teknikutveckling forskningsanslag de ej kan forskningsområdet, genom 3 4 12 motstå 9

13 - Projektplan Kompetensbrist i projektgruppen 3 4 12 Byt ut projektmedlemmar Skenande energibehov 2 2 4 Reglera efterfrågan mha priset 10