Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Relevanta dokument
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

Spirometri-skola på 20 minuter

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Stillasittande & ohälsa

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden

Inandningsmuskelträning (IMT)

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Den Borttappade Patienten

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

C) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor)

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

När skall KOL misstänkas?

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Samverkan för ökad fysisk aktivitet hos personer med KOL

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

SAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.

Astma- och KOL-behandling

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Respirationsfysiologi

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Fakta om KOL. Pressinformation Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

FaR-nätverk VC. 9 oktober

BESLUT. Datum

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Riktlinjer för rehabilitering av personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Metforminbehandling vid njursvikt

2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral

Bästa konditionsträningen på 30 min

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study

EXAMENSARBETE. Lungfunktion, gångsträcka och livskvalitet hos patienter med KOL

Datasammanställning av KOL-studie

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Respirationsfysiologi

För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

BESLUT. Datum

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp

Kan motion orsaka hälsa?

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Frågor om Din lungsjukdom

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk träning bör erbjudas alla KOL-patienter oavsett sjukdomsgrad

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Transkript:

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Karaktäriseras av progressivt, ej fullt reversibelt, luftflödeshinder vanligen orsakat av rökning. Två huvudkomponenter: - bronkiolit - emfysem 2

Systemisk påverkan förknippad med KOL; Systemisk inflammation Nutritionella avvikelser och viktnedgång Kardiovaskulär påverkan Påverkan på nervsystemet Skelettmuskel dysfunktion & muskel atrofi Gabriella Eliason 2014-10-1 3

Hur påverkas skelettmuskelvävnaden vid KOL? Är förändringar i skelettmuskulaturen hos KOL patienter associerat med grad av sjukdom och/eller med fysisk aktivitetsnivå? 4

Studiepopulation Friska kontroller (n=12, 6 kvinnor och 6 män) KOL pa=enter (n=23, 13 kvinnor och 10 män) Ålder (år) 60 ± 7 62 ± 6 Längd (cm) 172 ± 10 169 ± 8 VIkt (kg) 79 ± 13 76 ± 18 BMI (kg/m 2 ) 26.7 ± 3.7 26.3 ± 5.0 FEV 1,0 (% av förväntat) 113 ± 12 56 ± 25* PaO 2 (kpa) 11.1 ± 1.3 9.7 ± 1.3* PaCO 2 (kpa) 5.2 ± 0.3 5.1 ± 0.6 *= signifikant lägre jämfört med friska kontroller 5

KOL patienter delades in i subgrupper baserat på rådande GOLD kriterier 1 ; 12 patienter hade mild eller medelsvår KOL (FEV 1,0 50% av förväntat) 11 patienter hade grav eller mycket grav KOL (FEV 1,0 < 50% av förväntat) 1. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease: URL; www.goldcopd.com (accessed 2 Sept 2008). 6

Metoder: 6 minuters gångtest för att bestämma arbetskapacitet. Muskelbiopsier från tibialis anterior immunohistokemiskt infärgade för att studera fibertyper, fiberarea, satellitceller och kapillärisering. 7

Fibertypsfördelning och fiberarea Type IIa Type IIa Type I Type I Monoklonal antikropp A4.951 Monoklonal antikropp N2.261 8

Satellitceller Satelliteceller visualiserades m.h.a. monoklonal antikropp CD56 Antal satellitceller/antal muskelfibrer beräknades på hela tvärsnittet. 9

Kapillärisering CAF = antal kapillärer/muskelfiber= 5 Area = 5020µm 2 CAFA = CAF / fiberarea x1000 = (5/5020) x 1000 = 1.00 10

Muskel fiber-till-kapillär interface parametrar: C:F i = summan av de fraktionella bidrag från alla kapillärkontakter runt fibern CFPE-index = C:F i / fiberomkrets x 1000 LC/PF-index (index of tortousity)= längd av kapillär i kontakt med muskelfibermembran/ fiberomkrets = procent av muskelfiberomkrets som har kontakt med kapillärvägg 11

Resultat: Arbetskapacitet Distance walked in 6 min (m) 600 500 400 300 200 100 0 Healthy Subjects * Mild and Moderate COPD Eliason G, Adbel-Halim SM, Arvidsson B, Kadi F, Piehl-Aulin K. Scand J Med Sci Sports 2009; 19(6):865-70. * Severe and very severe COPD * = significant difference compared with healthy subjects (p<0.001) 12

Fibrertypsfördelning, fiberarea och satellitceller Friska kontroller (n=12) Mild och medelsvår KOL (n=12) Grav och mycket grav KOL (n=11) Andel typ I fibrer (%) 78.3 ± 8.7 73.7 ± 12.1 64.8 ± 18.4* Andel typ IIa fibrer (%) 20.2 ± 8.9 21.8 ± 10.3 27.7 ± 13.0** Fiberarea typ I fibrer (µm 2 ) 7142 ± 1508 6929 ± 2229 5976 ± 2164 Fiberarea typ IIa fibrer (µm 2 ) 9262 ± 2215 6724 ± 2721 5148 ± 2002*** Antal satellitceller/muskel fiber 0.18 ± 0.05 0.17 ± 0.06 0.16 ± 0.06 * =signifikant lägre jämfört med friska kontroller, p=0.01 **=signifikant högre jämfört med friska kontroller, p=0.01 ***=signifikant lägre jämfört med friska kontroller, p=0.007 Eliason G, Adbel-Halim SM, Arvidsson B, Kadi F, Piehl-Aulin K. Scand J Med Sci Sports 2009; 19(6):865-70. 13

Kapillärisering: Friska kontroller (n=12) Mil och medelsvår KOL (n=8) Grav och mycket grav KOL (n=4) P- värden CAF typ I 6.8 ± 1.1 6.5 ± 2.2 4.9 ± 1.0* 0.001 CAF typ IIa 6.7 ± 1.9 5.7 ± 2.1 4.3 ± 0.9* 0.001 CAFA typ I 1.0 ± 0.1 1.0 ± 0.3 0.9 ± 0.3 0.52 CAFA typ IIa 0.8 ± 0.3 1.0 ± 0.3 1.0 ± 0.3* 0.03 CFPE typ I 8.3 ± 1.1 7.9 ± 2.4 6.3 ± 0.7* <0.001 CFPE typ IIa 6.6 ± 0.9 7.0 ± 2.1 5.6 ± 0.9* 0.01 LC/PF typ I 21.8 ± 1.4 21.3 ± 5.0 20.4 ± 4.6 0.63 LF/PF typ IIa 17.5 ± 2.5 18.2 ± 3.7 17.2± 2.6 0.84 *=signifikant skillnad jämfört med friska kontroller, p<0.05 Jatta K, Eliason G, Portela-Gomes G M, Grimelius L, Caro O, Nilholm L, Sirsjö A, Piehl-Aulin K and Abdel-Halim S M. J Clin Pathol 2009; 62:70-76. Eliason G, Adbel-Halim SM, Arvidsson B, Kadi F, Piehl-Aulin K. Scand J Med Sci Sports 2009; 19(6):865-70. 14

Konklusion: Skelettmuskelmorfologin hos KOL-patienter är förändrad och förändringarna kan kopplas till graden av sjukdom. Vi ser också vissa samband mellan förändringar i skelettmuskulaturen och den påvisat försämrade arbetskapaciteten. En tänkbar förklaring kan kronisk hypoxi hos KOLpatienter. En annan delförklaring kan vara sänkt fysisk aktivitetsnivå i denna patientgrupp. 15

Studiepopulation Friska kontroller n=17 Mild KOL (FEV 1,0 80% av förväntat) n=11 Medelsvår KOL (80%>FEV 1,0 50% av förväntat) n=17 Grav KOL (50%>FEV 1,0 30% av förväntat) n=12 Ålder 58.4 ± 4.8 63.5 ± 5.8 63.9 ± 7.6 62.7 ± 7.6 Längd (cm) 172.4 ± 7.7 167.6 ± 3.2 168.8 ± 8.3 170.0 ± 9.5 Vikt (kg) 75.3 ± 9.5 73.1 ± 16.4 80.4 ± 21.7 76.7 ± 17.1 BMI (kg/cm 2 ) 25.2 ± 1.8 25.9 ± 5.3 28.0 ± 6.3 26.3 ± 4.2 FEV 1,0 (l/s) 3.0 ± 0.6 2.3 ± 0.4* 1.7 ± 0.3* 1.2 ± 0.3* *=signifikant lägre jämfört med friska kontroller, p<0.001 16

Metoder: 6 minuters gångtest för att bestämma arbetskapacitet Accelerometer ActiGraph som bars all vakentid utom vid vattenaktiviet under sju dagar för att bestämma fysiska aktivitetsnivån. 17

Fysiska aktivitets variabler som studerades: Medelnivån av fysisk aktivitet medelantal counts/min under registerad tid Tid tillbringad i medelhög eller hög fysisk aktivitets intensitet (MVPA) registrerad tid> 2020 counts/min 1 Tid tillbringad inaktiv registrerad tid< 100 counts/ min 2 1. Troiano RP, Berrigan D, Dodd KW, Masse LC, Tilert T, McDowell M. Physical activity in the United States measured by accelerometer. Med Sci Sports Exerc. 2008; Jan;40(1):181-188. 2. Matthews CE, Chen KY, Freedson PS, Buchowski MS, Beech BM, Pate RR, Troiano RP. Amount of time spent in sedentary behaviors in the United States, 2003-2004. Am J Epidemiol. 2008; Apr 1;167(7):875-881. 18

Resultat: Arbetskapacitet och fysisk aktivitet Friska kontroller (n=17) Mild KOL (n=11) Medelsvår KOL (n=21) Grav KOL (n=12) Gångsträcka på 6 minuter(m) 616 ± 60 485 ± 75* 439 ± 66* 404 ± 96* Medelnivå av fysisk ak=vitet (counts/min) Tid =llbringad MVPA (min) Tid =llbringad inak=v (min) 365 ± 134 294 ± 136 229 ± 123** 215 ± 144** 26.6 (10.1-105.4) 13.2 (0.9-75.3) = värden ulrycks som median och range *= signifikant kortare jämfört med friska kontroller, p<0.001 ** = signifikant lägre jämfört med friska kontroller, p=0.01 *** = signifikant lägre jämfört med friska kontroller, p=0.02 7.5*** (0.1-73.7) 7.0*** (0.3-82.6) 523 ± 67 433 ± 73 478 ± 93 483 ± 89 Eliason G, Zakrisson A, Piehl-Aulin K, Hurtig-Wennlof A. Physical Activity Patterns in Patients in Different Stages of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. COPD Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. 1-6:2011 19

Konklusioner: Patienter med medelsvår och grav KOL är mindre fysiskt aktiva jämfört med friska kontroller. Fysisk aktivitet på minst medelhög intensitet är positivt associerat med arbetskapacitet hos KOL patienter. För att bibehålla en adekvat arbetskapacitet behöver KOL patienter träna på en intensitet som är åtminstone medelhög (rekommendationer säger minst 30min minst 5 dagar i veckan). 20

Hur kan vi motivera KOL-patienter att öka sin fysiska aktivitetsnivå? Kan ett tekniskt hjälpmedel som varnar när saturationsnivån blir för låg hjälpa KOL-patienter att våga ta i mer och därmed öka intensiteten på sin fysiska aktivitet? 21

TACK! 22