Utvärdering av försöksverksamhet med regionala ombud inom Motormännen



Relevanta dokument
Verksamhetsplan och Arbetsordning för

VERKSAMHETSPLAN 2009 Villaägarna i BOLLNÄS

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

RAMBUDGET KONGRESS 2017

Bollnäs VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Villaägarna i BOLLNÄS

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Expedition 50 Vad IOGT-NTO:s förbundsstyrelse ser som utvecklande steg framöver

Verksamhetsplan 2015 Villaägarna i Borås Stad Organisations nr

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetarekommunen ska ha minst 1050 medlemmar.

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Sammanställning regionala projektledare

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Arbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Ledamot i avdelningsstyrelse

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

VERKSAMHETSPLAN 2012 Villaägarna i BOLLNÄS-OVANÅKER

Verksamhetsplan SPF Seniorerna Bohusdistriktet

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

Verksamhetsplan 2017 Villaägarna Göteborg

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Värvningshandbok. Råd och tips vid värvning av nya medlemmar och medlemsvård. ST inom Sveriges Domstolar

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

Bollnäs VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 Villaägarna i BOLLNÄS

Kommunikationsplan målgrupper, kommunikationsmål, åtgärder/aktiviteter

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Upplev Kilsbergskanten

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Verksamhetsplan

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

STRATEGIPLAN

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

HANDBOK. Till dig som är förtroendevald

Samordning mellan ensamkommande ungdomar på boenden och civilsamhället

INBJUDAN TILL ORDINARIE ÅRSMÖTE FÖR VILLAÄGARNA I HELSINGBORG. Onsdagen den 23 mars 2011 kl CAMPUS, Universitetsplatsen 2, Helsingborg

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Vi är Vision! Juni 2016

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Proposition 1 - Framtida stödorganisation Innehåll

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

Förbundet Vi Ungas arbetsbeskrivningar 2014

Guide till medlemsrekrytering

Din lön och din utveckling

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Plats: Sunne Tid: Lämnat återbud: Ann Kristin Kallesgården, Peter Agge,Thomas Klasér, Jocke Gustafsson och Jonas Hed

Verksamhetsplan 2015 Villaägarna i Kungsbacka kommun Org.nr

Slutrapport för projekt

Verksamhetsplan

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Kunskapsmentorer. Progressrapport

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun

Verksamhetsplan 2015

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Beslutsärende Deltagande Almedalen 2017

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Distriktet. Distriktet förväntar sig att kårerna:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Välkommen till Seko!

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den september 2013

Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar Förbundsstyrelsen december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde

Även de äldre vill vara med

Samverkan i Laxå kommun

Resultatet från gruppövning på träffen för förtroendevalda på Nytorp 27 augusti 2015

Verksamhetsplan 2015 Villaägarna Göteborg Org.nr

Vision Södertäljeavdelningen. Verksamhetsplan 2017

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Verksamhetsplan 2016

Prioriterade områden och mål 2019

Transkript:

2014-02-25 Utvärdering av försöksverksamhet med regionala ombud inom Motormännen 1. Inledning Till kongressen 2012 inkom en motion om att undersöka möjligheten att tillsätta ett regionalt ombud för Västra Götaland. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att utreda möjligheten. De ansåg att en försöksverksamhet, med ett ombud med uppdrag att stödja klubbverksamheten och representera förbundet för att kunna driva regionala trafikpolitiska frågor på ett mer kraftfullt sätt, och beslutade att avsätta projektmedel för ett försök under 2013. Försöket har pågått under 2013 och det ska återrapporteras till styrelsen. 2. Kort sammanfattning av utvärderingen Effektivare opinionsbildning inom vissa aktuella ämnen och vissa geografiska områden Ökade förutsättningar för samordnad opinionsbildning Regional/lokal omvärldsbevakning stärkt Ingen skillnad beträffande medverkan i rikskampanjer mm Frivilliginsatserna avgör till viss del om resultatet blir lyckat, det räcker inte med ett regionalt ombud då det praktiska arbetet utförs av klubbaktiva Svårt med omstart av avdelning, tiden hos aktiva räcker inte till Det stöd som klubbar fått har uppfattats som positiv Projektet har inte haft någon inverkan på värvningen av nya medlemmar. Bättre med stöd som utgår från klubbarnas skiftande behov, inte utifrån geografisk tillhörighet Fler kontakter inom regionen mellan klubbaktiva har ägt rum vilket är bra för att ta del av varandras arbete och inspireras Viktigt med tydlig styrning av projektet från huvudkontoret Undvik ensamarbete Hur ska Motormännen organiseras för att möta morgondagens krav? 3. Utvärderingsprocessen 3.1 Kontinuerlig dialog Under året har det löpande förekommit synpunkter och funderingar från klubbaktiva, från projektledaren samt från huvudkontoret. Allt i syfte att få projektet så bra som möjligt. Vi vill betona att utvärderingen inte är en utvärdering av projektledaren. Klubbar och huvudkontor är mycket nöjda med det sätt som Lovisa Nilsson genomfört sitt uppdrag. 1

3.2 Den tidigare avstämningen I den av styrelsen fastställda projektbeskrivningen framgick att fyra månader in på försöksverksamheten ska en utvärdering där såväl det regionala ombudet som berörda klubbar och huvudkontoret involveras. Allt för att kunna ändra eventuella felaktigheter samt göra förändringar som kan behöva testas inom ramen för försöksverksamheten. En sådan ägde också rum. Utvärderingen visade att projektets inriktning kunde ligga fast. Men i sammanfattningen framhölls att vikten av att tillvarata den tidsbegränsade resursen på bästa sätt. Och att klubbarna på vissa håll i större utsträckning försöker delta i de aktiviteter som ombudet tar fram. Det gäller aktiviteter initierade av såväl klubb/avdelning som av ombudet. Det är av vikt att klubbarna kan se nyttan av investeringen i försöket med en regional projektledare. Resultatet av avstämningen kommunicerades med styrelse, med berörda klubbaktiva samt berörda på huvudkontoret. 3.3 Avslutande utvärdering I anslutning till projekts avslutning bad vi projektledaren Lovisa Nilsson sammanfatta sina intryck av försöksverksamheten samt komma med råd inför framtiden. Vi har valt att inte sammanfatta och arbeta in projektledarens utvärdering i nedanstående sammanställning. Den redovisas istället i sin helhet i en bilaga. Vid sidan om detta har en work-shop genomförs på huvudkontoret där marknadschef Peter Gustavsson, trafiksäkerhetsansvarige Erik Kjellin, klubbansvarige Elisabet Franzén och informationschef Jon Stenbeck medverkade med syfte att sammanfatta huvudkontorets reflektioner, erfarenheter och synpunkter. Webbredaktör Emil Strandell lämnade skriftliga synpunkter. För att fånga upp klubbaktivas erfarenheter anordnades en träff i Göteborg med representanter från avdelningarna i Jönköping (Leif Tellfjord) och Halland (Damir Bader), klubbarna i Göteborg (Lennart Söderberg) och Skaraborg (Ulla- Britt Hagström) samt Motorcamping Väst (Pia Johansson) medverkade under ledning av Elisabeth Franzén och Jon Stenbeck. 4. Genomgång av utvärderingarna I den följande sammanställningen har vi valt att sammanställa resultatet från de olika utvärderingarna inom ett antal olika rubriker. De följer till stora delar projektbeskrivningens indelning. För enkelhetens skull omnämns även avdelningar och motorcamping som klubbar. 4.1 Opinionsbildning Enligt projektbeskrivningen var opinionsbildning en huvuduppgift för det regionala ombudet. Här konstaterar alla att arbetet med säkrare E20 och trängselavgifterna samt västsvenska paketet har varit framgångsrika exempel på opinionsbildningsarbetet. Klubben i Göteborg noterar att utan det regionala ombudet hade Motormännens medverkan vid demonstrationen på Götaplatsen försvårats avsevärt. Det regionala ombudet utgjorde en förutsättning för att flygblad kunde produceras för utdelning i anslutning till demonstrationen på Götaplatsen. Såväl klubbarna som huvudkontoret konstaterar att möjligheten att 2

få in debattartiklar i betydande tidningar underlättats avsevärt av den regionala närvaron. Ytterligen en fördel som klubbarna lyfter fram är samordningen av påverkansarbetet gällande regionalt remissvar angående Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen. Här har projektledaren samordnat de i regionen aktiva klubbarnas synpunkter. Huvudkontoret anser att den lokala och regionala omvärldsbevakningen har förstärkts med ett regionalt ombud. Lokala och regionala arenor har kunnat besökas, t.ex. i form av närvaro vid seminarier och konferenser som är av betydelse för Motormännens verksamhet. Det har också medfört att Motormännen kunna vara proaktiva i vissa frågor. Klubbarna framhöll vikten av att det finns en aktuell fråga som berör medlemmarna. Om det inte finns är det svårt att nå ut. Det har varit svårare att få engagemang i Jönköping t.ex. De klubbaktiva har inte riktigt kunnat engagera sig i Västsvenska paketet, trängselskatter i Göteborg eller en säkrare E20 vilket framkommer av utvärderingen. Klubben har till exempel saknat arbetet med RV 26 som också behöver uppmärksammas. Ett annat geografiskt område som inte kommit fram i opinionsbildningen är Älvsborg vilket framhålls som en brist av klubbarna. En viktig del i Motormännens opinionsbildande arbete utgår från de centralt initierade kampanjerna. Enligt huvudkontoret har inte ett regionalt ombud gjort någon skillnad rörande deltagande från de i regionen verksamma klubbarna. Regionala ombudet har bland annat genom att stötta på olika sätt försökt få avdelningen i Halland att medverka vilket inte givit önskad effekt i de flesta fallen. Detta trots att en uppgift har varit att hjälpa till vid omstarten av verksamheten i Halland. Ambitionen har funnits både från avdelning och från projektledare ska tilläggas men det är svårt då antalet ideellt engagerade är få vilket klubbarna framhöll i utvärderingen. Det är i första hand de aktivas tid som avgör om en centralt initierad kampanj genomförs eller inte. Den synen delas av klubbarna, projektledaren och huvudkontoret. 4.2 Service och stöd till klubbar Ombudet har kunnat stötta klubbarna i samband med kampanjer. I samband med klubbarnas egna initiativ har det regionala ombudet kunnat fungera som ett bollplank och även sprida idéer till andra klubbar inom regionen. Det är några av de fördelar som har identifierats av huvudkontoret. Det har varit svårt att få klubbarna att tillvarata den resurs som försöket faktiskt har inneburit. Detta framkom redan i avstämningen efter fyra månader men huvudkontoret kunde inte identifiera någon märkbar förbättring gällande detta.. Den hjälp som klubbarna i första hand har efterfrågat har handlat om mer administrativ hjälp. På sikt så kan det resultera i ett minskat engagemang från frivilliga krafter vilket framhålls både av klubbar och av huvudkontoret. Huvudkontoret kan inte se att eventuell tid som frigjorts för frivilliga har resulterat i annat arbete. 3

Klubbarna lyfter fram en rad olika exempel på stöd som erhållits under projektet. De framhåller bland annat hjälp med uppbyggnad av ny klubb/avdelning, hjälp med att fixa möten samt utlämning av IKK på tider då göteborgsklubbens lokaler endast varit bemannade av projektledaren. Vidare har klubbarna fått hjälp med att ordna debatter samt haft en närvaro vid externa möten/aktiviteter av strategisk karaktär. Projektledaren har även hjälpt till vid förflyttning av en vägombudsbil. På annan plats i denna utvärdering lyfts hjälpen med debattartiklar och omvärldsbevakning fram vilket klubbarna uppskattat. Den service som klubbarna uppger att de fått har också enligt klubbarna själva inneburit ökad samhörighetskänsla i regionen, mindre av vi-och-dom. 4.3 Ekonomi Ekonomi försöksverksamhet Budget Utfall Verksamhetskostnader 84 000 kr 22 000 kr Lokaler/teknik/utrustning 31-35 000 kr 39 000 kr Lön ink sociala avgifter 530 000 kr 510 000 kr Resor, regionalt och till 84 000 kr 48 000 kr Stockholm Övriga kostnader 3 000 kr 0 kr Summa: 735 000 kr 619 000 kr Det finns en viss differens gällande budget och utfall. Orsaken är framför allt utebliven verksamhet i klubbarna, bland annat har färre trycksaker utarbetas. Vidare har det varit färre resor till och från Stockholm än vad som budgeterats. Huvudkontoret kan inte se några ekonomiska vinster med projektet. Mer om medlemsrekrytering nedan. På kostnadssidan gör huvudkontoret bedömningen att resultatet inte blivit annorlunda om ytterligare resurser tillförts projektet. Från huvudkontorets sida anser man att de resurser som avsatts för projektet inte fullt ut givit avsedd effekt. Det kan finnas en fördel med att ha en mer rörlig stödresurs till regioner/klubbar. Detta lyfter även projektledaren fram. 4.4 Medlemsrekrytering Enligt projektbeskrivningen har inte rekrytering varit en huvuduppgift. Huvudkontoret konstaterar också att vid de tillfällen där det funnits ett tydligt rekryterande uppdrag (Elmiamässan t.ex.) så har det inte påverkat rekryteringen. Västra Götaland Avhopp Värvade Medlemsantal 31/12 2011 3130 3196 17855 2012 3155 3243 17943 2013 3179 1 3533 2 18297 Ökningen av medlemmar under 2011 respektive 2012 hamnade på ca 77 nya medlemmar per år. Under 2013 hamnade den totala ökningen på 354 nya 1 Prognos för avhoppen 2013 blir klar den 1:a maj då fjärde påminnelsen är klar. 2 Värvning TM bli klar (slutavstämning) den 1:a juni för dem som värvades i dec 2013. Skillnaden brukar hamna på +/- 1 %. 4

medlemmar vilket är glädjande. Här ska vi komma ihåg att huvudkontoret ökat antalet värvningssamtal i regionen för att kunna dra eventuell nytta av projektet. 3 Om den normala ökningen ligger mellan 70-90 nya medlemmar per år kan max ca 275 nya medlemmarna förklaras av projektet. Det förefaller inte sannolikt att all ökning beror på projektet. Det kan lika gärna vara fler värvningssamtal som ligger bakom ökningen. För att finansiera ett projekt av det här slaget behöver vi öka antalet medlemmar med 1400 st i regionen. 4 Detta innebär att man i regionen behöver rekrytera 116 medlemmar varje månad eller omkring 6 nya medlemmar varje vardag. Detta ska jämföras med de 204 nya medlemmarna som rekryterades totalt av samtliga klubbar i hela landet under hela 2013. Om vi antar att all extra medlemsökning (ca 275) som ägt rum i Västra Götaland under 2013 enbart är ett resultat av projektet så kommer målet 1400 st. nya medlemmar i regionen att nås om drygt 5 år. Huvudkontoret ser det som uteslutet att en tjänst av det här slaget kan finansieras via fler medlemmar. Enligt klubbarna har projektet inte haft några effekter alls på rekryteringensverksamheten. 4.5 Vilka förändringar har du sett inom Motormännens verksamhet inom regionen? Såväl klubbar som huvudkontoret uppfattar att samverkan mellan de olika klubbarna och avdelningarna har stärkts under försöket. Det regionala ombudet har spridit information om vad som sker inom de olika klubbarna. Möjligheten att inspireras av varandras verksamhet har ökat. Bland annat genom regelbundna kontakter mellan klubbarna. Klubbarna har upplevet att försöksverksamheten inneburit viss förenkling att ordna vissa aktiviteter. Ytterligare en sak som underlättats är mediekontakterna och därmed genomslag i medierna. Vidare har det förekommit flera lokala förfrågningar kring trafikproblem. Klubbarna uppfattar att projektets ekonomi har varit otillräcklig. Detta samtidigt som huvudkontoret kan konstatera att avsatta medel inte förbrukats, framför allt pga. av låg aktivitet i klubbarna. 4.6 Fördelar och nackdelar med ett regionalt ombud? Det är alltid ett problem att ha ett stort mått av ensamarbete i en miljö likt denna. Styrs arbetet av den centrala organisationens mål eller av lokala förtroendevalda? I projektledarens utvärdering framkommer även ett tydligt medskick att det är viktigt att kunna hitta samverkan med andra. Om det inte finns möjligheter inom branschen så bör man överväga att placera en resurs av det här slaget på ett kontorshotell där möjligheten till samverkan med andra finns. Den bedömningen delas även av klubben i Göteborg. Förutsättningarna för projektet har varit ok. Huvudkontoret känner att styrningen från huvudkontoret var balanserad. Här har några av klubbarna uppfattat att regionala ombudets möjlighet till egna aktiviteter varit beskurna genom direktiv från huvudkontoret. Klubbarna framhåller också att det är viktigt med tydliga 3 Normalt står TM för 69 % av medlemsvärvning. 4 Kostnaden för projektet 620.000kr delat med 440 kr i medlemsavgift/år =1409 nya medlemmar. 5

riktlinjer från huvudkontoret för ett projekt likt detta. Vad vill styrelsen med klubbverksamheten? En viktig fördel med projektet har varit att det skapat mötesplatser i regionen. Det har ökat klubbkänslan vilket ökat engagemanget hos de redan aktiva. Det anser både huvudkontoret och klubbarna. En annan fördel som klubbarna lyfter fram är möjligheten att få projektledningsstöd för regionala/lokala projekt. Klubbarna identifierar också vissa nackdelar med ett regionalt ombud. Klubbarna riskerar att bli lata och tar saker för givet. Det kan leda till ett minskat engagemang på både kort och lång sikt. Vidare ser man problem med medlemsrekryteringen. Ett annat problem som klubbarna lyfter fram är att ett regionalt ombud styrs för mycket av huvudkontoret. Det problemet delas inte av huvudkontoret som snarare ser bristen av initiativ från klubbarna som ett problem, resursen har inte utnyttjats tillräckligt. Detta trots att detta påpekades för klubbarna efter avstämningen under projektet. En nackdel som huvudkontoret identifierat är det faktum att inrättandet av regionala ombud innebär en stelbent och geografiskt låst användning av de knappa resurser som finns. Om en förstärkning av det regionala stödet ska ske föredrar huvudkontoret en mer flexibel modell där resurserna används på ett mer kostnadseffektivt sätt utifrån klubbarnas skiftande behov över såväl tid som över rum. 4.7 Klubbarnas förväntningar på projektet? I samband med klubbarnas utvärdering frågades efter vilka förväntningar man haft på projektet. Bra med en mellannivå Viktigt med lokalt engagemang Mer hjälp med media, möten och omvärldsbevakning Närvaro vid aktivitet Starta långsiktiga projekt Aktivera unga Hitta mötesplatser Utvärderingen visar att vissa delar har infriats men till exempel aktivering av unga har inte infriats. 4.8 Efterfrågat stöd från huvudkontoret I samband med att klubbarna genomförde sin utvärdering ställdes frågan om vilket stöd klubbarna efterfrågar. Här följer några exempel: Mer promotion-material Give aways med möjlighet till dialog Forum som skapar vi-känsla Stora M mer delaktig i Camping - ex ställplatser Regionalt ombud ett bra stöd från huvudkontoret Bättre framförhållning gällande rikskampanjer Lätta och okomplicerade aktiviteter Större volym på kampanjmaterial 6

Central marknadsföring av lokala aktiviteter Regionansvar behövs Hjälp med föryngring Gärna regionala ansvarsområden på huvudkontoret tillsvidare Stöd för utnyttjande av modern kommunikationsteknik 4.9 Övriga synpunkter Från huvudkontorets sida anser man att man måste överväga en centralt placerad resurs med den uttalade arbetsuppgiften att stötta klubbarna i deras operativa opinionsbildande arbete. En central resurs borde ha en mer coachande roll som är tillgänglig för hela den lokala/regionala verksamheten och inte knuten till ett geografiskt område. För nyhetsrapporteringens del har det varit viktigt med denna resursperson eftersom ingen annan har tid att bevaka vad som händer i de olika delarna av landet. Däremot ser huvudkontoret att intresset för att läsa om regionnyheter på motormannen.se inte är så stort. Viss ökning på Göteborgsklubbens sidor på webben kan dock noteras. Strategiskt är det viktigt att kunna visa på att Motormännen är en organisation för hela Sverige! Det finns tveksamheter om resurspersoner är rätt väg. För att stärka den lokala närvaron behöver Motormännen arbeta med klubbarna på ett nytt sätt. Ett sätt kan vara att låta frilansskribenter bevaka de olika områdena, med tydliga direktiv om vad som ska bevakas. Huvudkontoret behöver förstärkning för att ta fram material och ha tid att vara ute och entusiasmera klubbarna - att vara en person på över trettio klubbar räcker inte. 5. Avslutning Idag är den regionala och lokala verksamheten organiserad utifrån ett folkrörelseideal med ett aktivt föreningsliv i centrum av en organisation. På olika sätt har de olika delarna av utvärderingen snuddat vid kärnfrågan, hur kan Motormännen göra skillnad i medlemmarnas vardag? Det är inte säkert att det bästa sättet att stötta det lokala och regionala arbetet går via ett sedvanligt föreningsliv, för att attrahera yngre människor att engagera sig är det viktigt att Motormännen vågar tänka nytt och annorlunda. Stockholm dag som ovan Elisabet Franzén och Jon Stenbeck 7

Bilaga: Projektledarens utvärdering Utvärdering regionalt projekt i Västsverige 2013 Författare: Lovisa Nilsson, 2014-01-07 Opinionsbildning hur och vad har gjorts? När jag började kunde jag, tillsammans med övriga HK och klubbarna i Västsverige, konstatera att det framförallt fanns två frågor att arbeta med i Västsverige. Dessa kom att utgöra målet för opinionsbildningen i regionen under året. Trängselskatt och Västsvenska paketet Den första frågan var trängselskatten och Västsvenska paketet. Göteborgsklubben hade innan jag började drivit en kampanj mot trängselskattens införande. Trängselskatt infördes dock 1 januari 2013, så när jag påbörjade min anställning i mitten av januari, började vi instället arbeta för att få igenom en folkomröstning i frågan. Göteborgsklubben blev tillfrågad om deltagande i en demonstration för folkomröstning, och till den skrev jag talmanus, tog fram flygblad och samordnade Motormännens deltagande. Det slutade med att det blev en välbesökt demonstration, där en representant från Göteborgsklubben talade, och där flera klubbmedlemmar delade ut flygblad och samlade in namnunderskrifter till förmån för GT/Expressens då pågående kampanj för folkomröstning. Efter demonstrationen fortsatte jag tillsammans med Göteborgsklubben att driva frågan om folkomröstning. Vid ett par tillfällen var vi ute vid köpcentrum och samlade in namnunderskrifter till förmån för GT/Expressens kampanj. Namnlistorna överlämnades i mitten av februari till tidningen. I april månad skrev Göteborgsklubben en debattartikel i Göteborgs-Posten om nödvändigheten av en folkomröstning. Senare under våren fick vi veta att det blir en folkomröstning om trängselskatten. Den kommer att hållas i september 2014. Västsvenska paketet, det stora infrastrukturprojekt som ska genomföras i Göteborgsregionen fram till år 2028, är egentligen ingen fråga som Motormännen/Göteborgsklubben valt att ta ställning till (Opinionen mot Västsvenska paketets genomförande har framförallt kretsat kring bygget av tågtunneln Västlänken - det är ingen primär intressefråga för Motormännen). Jag har dock under året varit med i referensgruppen för Västsvenska paketet som Trafikverket håller i. Detta för att hålla mig uppdaterad på infrastrukturförändringar som skulle kunna påverka våra medlemmar negativt. Men deltagandet har varit givande också för att jag där kunnat skapa strategiska kontakter. E20 Dödens väg Den andra stora frågan i Västsverige under 2013 har varit utbyggnaden av E20, Dödens väg. Skaraborgsklubben hade innan jag började drivit frågan om motorvägsbygge på E20 i flera år. När jag sedan började enades vi om att E20- utbyggnaden i opinions-synpunkt vore en mycket bra fråga att samarbeta kring. Därför har samtliga klubbar i Västsverige (exklusive MC Väst som inte velat vara med, samt Hallandsavdelningen som är ny och geografiskt sett långt ifrån E20) under året tillsammans arbetat för ett motorvägsbygge på E20 genom Västra Götaland. 8

Det gemensamma arbetet har inneburit flera debattartiklar i de största västsvenska tidningarna under året. Det har också inneburit framtagande av flygblad och ny strandflagga som klubbarna tog med i samband med vägombudsaktiviteter under sommarsäsongen. Detta material har även funnits tillgängligt för senare aktiviteter. Enligt vad klubbarna berättat har flygblad och strandflagga varit givande på så vis att det öppnat upp för dialog med både medlemmar och ickemedlemmar. Jag har också uppmärksammat frågan om E20 genom texter på Motormännens hemsida och Västsveriges egen sida där; Händer i Väst. Vidare hade jag även tänkt att under vägombudssäsongen genomföra en kampanj för att ytterligare uppmärksamma E20. Planen var att sätta upp röda kors utmed de icke mötesseparerade avsnitten genom Västra Götaland. Eftersom det inom Motormännen fanns delade åsikter om 2007 års korskampanj, valde jag att ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen för skyltuppsättning. Men handläggningen drog ut på tiden, och när vi fick avslag i augusti bestämde vi att inte gå vidare med ärendet. Vidare har jag försökt att få till samarbeten kring E20. Har varit i kontakt med bl.a. Västsvenska Handelskammaren och politiker för att försöka få till gemensamma aktiviteter, eller för att Motormännen i alla fall ska bjudas in till gemensamma skrivelser och liknande, med intresset har varit svalt. Det finns i regionen redan upparbetade allianser mellan ovanstående och viktiga näringslivsaktörer, varför Motormännen i det sammanhanget inte anses tillföra något av vikt. Sammanfattningsvis har vi i vårt opinionsbildande arbete under året framförallt fokuserat på trängselskatten och E20. Det som givit mest framgång (i media) har varit gemensamma debattartiklar. Därför är det som jag tycker att klubbarna i regionen, och andra regioner, bör satsa på i större utsträckning. Gemensamma debattartiklar är både effektiv och billig opinionsbildning. Stöd till klubbarna/avdelningarna hur och vilket stöd har de fått? Klubbarna har fått stöd genom intressebevakning, samt förslag på kampanjer och aktiviteter, stöd i arrangemang och deltagande i aktiviteter, de har fått färdiga debattartiklar för undertecknande, och så vidare. Jag har upprepade gånger bett klubbarna att höra av sig om de har frågor, aktiviteter eller kampanjer som jag kan stötta i. Enligt min uppfattning har klubbarna fått det stöd de behövt/önskat jag har inte hört annat än att de varit nöjda med det stöd jag givit dem. Medlemsvärvning hur och vad har gjorts? När det gäller medlemsvärvning så har ett önskemål från HK varit att värvningen framförallt ska grundas på opinionsbildning. Därför tog vi exempelvis fram flygblad med E20-budskapet samt strandflagga till vägombudssäsongen. Detta har enligt klubbarna varit en givande aktivitet, men jag vet av egen erfarenhet hur svårt det är att värva medlemmar på opinionsbildning. Har själv deltagit vid ett antal aktiviteter, bland annat på Husbil och husvagns-mässan på Elmia. Inför mitt deltagande där annonserade vi på hemsida och Facebook om att medlemmar och andra intresserade kunde komma och prata E20 och Västsvenska paketet med 9

mig. Inte en enda kom fram och hade frågor om vår opinionsbildning. Det var för oss alla tydligt att det som lockar både befintliga och potentiella medlemmar är rabatter. Under Elmia använde vi ett värva-erbjudande som gick ut på att den som tecknade och betalade medlemskap på plats fick antingen M Väghjälp eller slottsövernattning på köpet. Detta erbjudande hade även de västsvenska klubbarna med sig på olika aktiviteter med vägombudsbilarna under sommarsäsongen. Tyvärr verkar erbjudandet inte ha varit så attraktivt. Kanske borde man till kommande aktiviteter/vägombudssäsong ta fram ett riktigt attraktivt erbjudande med någon typ av rabatt för att få fler att teckna medlemskap? Jag tror trots allt mer på rabatter än på opinionsbildning när det gäller värvning på plats vid olika aktiviteter. Medlemsvård och service - hur vad har gjorts? Jag har bidragit till medlemsvård och service genom bland annat svar på diverse inkomna mail från medlemmar. Har även i begränsad utsträckning varit behjälplig med frågor om IKK då jag haft min arbetsplats på Göteborgsklubbens kontor. I samband med aktiviteter som mässor och evenemang har jag självklart bidragit med den hjälp och service som medlemmar och andra besökare efterfrågat. Har rätt förutsättningar getts för att klara uppdraget? Jag tycker att jag har fått tillräckligt stöd från kollegor och chefer för att klara uppdraget. Har också haft tillräckligt ekonomiskt stöd för att klara uppdraget. Jag anser också att min kompetens varit tillräcklig för att genomföra uppdraget på ett bra sätt. På så sätt anser jag att rätt förutsättningar getts för att klara uppdraget. Dock har en svårighet varit att jag hela tiden suttit ensam möjligheten att kunna samarbeta i projekt och att dagligen bolla frågor har inte direkt funnits. Och i och med att klubbmedlemmarna är ideella har de inte alltid haft tid eller möjlighet att engagera sig så mycket som man ibland hade önskat. Mer om det nedan. Svårigheter med uppdraget? Den främsta svårigheten med uppdraget har varit att tid och engagemang ibland har saknats hos klubbarna. Försökte exempelvis dra igång både utbildningskurs och medlemsaktivitet på önskemål av MC Väst i våras, men i början av sommaren slutade klubben att svara på mina mail. Därefter har jag inte hört någonting och klubben har sedan dess inte heller svarat på förfrågningar om deltagande i Väst-gemensamma aktiviteter eller sam-arrangemang med Göteborgsklubben. Ett annat exempel är nya Hallandsavdelningen som i somras sade sig vilja anordna medlemsaktivitet under hösten med hjälp av mig. Trots upprepade påtryckningar från mitt håll, där jag föreslog aktiviteter och hjälp med arrangemang, återkom kontaktpersonen aldrig med ett datum. Jag erbjöd mig även att under hösten åka ner till Halland för medlemsmöte, men fick tyvärr ingen återkoppling på det heller. 10

Bad också samtliga klubbar i Västsverige att inför höstsäsongen föreslå nya frågor. Syftet var att hitta nya regionala samarbetsfrågor och/eller lokala frågor som jag kunde stötta i. Jag skickade också ut förslag på några frågor som jag tyckte kunde vara lämpliga att opinionsbilda kring. Fick dock inte så mycket återkoppling på mina förslag och fick inte heller ett enda förslag från klubbarna. Efter att ha konsulterat med HK så kom vi fram till att vi skulle fortsätta arbeta med E20 och Västsvenska paketet. Jag föreslog Göteborgsklubben att den skulle starta en nej-kampanj i inför folkomröstningen i trängselskatt, och att jag kunde vara behjälplig med uppstart av en sådan kampanj, men det fanns det inget intresse av. Meningen med ovanstående exempel är inte att peka ut enskilda personer. Snarare vill jag bara påvisa svårigheten med att samarbeta med frivilliga som i många fall arbetar heltid, eller har flera andra aktiviteter på fritiden. För att en regional projektledare ska lyckas i sitt arbete krävs både vilja, tid och engagemang från de deltagande klubbarna. Grundläggande är naturligtvis också att regionala frågor att opinionsbilda kring finns. Ekonomiska resurser för att klara uppdraget? Jag anser att jag haft tillräckliga ekonomiska resurser för att klara uppdraget. Visst skulle man kunna ha önskat ett utökat informationsmaterial i form av broschyrer, strandflaggor etc., men det är inget problem som är specifikt för Västsverige, utan en fråga om prioriteringar för Motormännen som organisation. Jag har fått trycka upp flygblad etc. i den mån jag önskat, vilket gör att jag upplever att de ekonomiska resurserna för mitt projekt varit tillräckliga. Sedan är det ju så att debattartiklar och liknande är ett både billigt och framgångsrikt medel för opinionsbildning, varför vi prioriterat det. Personlig sammanfattning Som avslutning följer här en personlig sammanfattning, där jag, utifrån min erfarenhet, anger mina bästa råd och tips för att stötta den regionala/lokala organisationen. För att kunna öka den regionala närvaron och öka medlemsnyttan krävs först och främst en eller flera regionala frågor som lokalklubbarna i närområdet kan förenas kring. Sedan krävs engagemang. Enligt min erfarenhet har det varit givande att diskutera kampanjer/texter med klubbarna och sedan ge dem ett färdigt förslag/debattartikel. Detta då klubbarna, som jag beskrivit ovan, har begränsat med tid, resurser och i viss mån engagemang, för att ta fram exempelvis debattartiklar. Skulle jag inte ha kommit med färdiga förslag hade ingenting hänt, tror jag. Även om HK vill att klubbarna ska engagera sig mer, och i större utsträckning initiera lokala/regionala kampanjer och skriva debattartiklar, så tror jag att det är svårt. På grund av begränsade resurser hos de frivilliga krävs enligt min uppfattning att HK producerar färdiga förslag till klubbarna dock såklart i samarbete med dem. 11

Därför anser jag det vara givande med regionala projektledare. Men kanske att man anställer en för norra Sverige och en för södra Sverige och att dessa får vara mobila över regionerna i respektive landsdelar, och hjälpa till i den region där det för tillfället finns en fråga att arbeta med. Med regionala projektledare ökar medlemsnyttan och förhoppningsvis kan de lokala klubbarna känna ett ökat engagemang genom ett mer nära stöd från HK. För att det ska fungera att ha regionala projektledare krävs att klubbarna i den aktuella regionen förser projektledaren med information om aktuella frågor och om vad de önskar göra i frågorna. Det måste alltså hos lokalklubbarna finnas en vilja att synas och höras. Sedan tror jag som sagt på att projektledaren efter diskussion med klubbarna tar fram färdiga förslag på kampanjer/debattartiklar som klubbarna får godkänna. Till sist; hur komma till rätta med ensamarbetet? Det är såklart en utmaning att arbeta ensam. För mig personligen har det underlättats av att jag under året suttit på Göteborgsklubbens kontor och därmed träffat klubben och andra människor regelbundet. Skulle jag fortsatt under 2014 hade jag föreslagit att få hyra in mig i exempelvis NTF Västs lokaler, då jag hade funnit det givande att arbeta nära andra människor i samma bransch. Att placera en framtida regional projektledare tillsammans med NTF eller annan närstående organisation, blir därför mitt sista råd i denna utvärdering. 12