Utbildning för hållbar utveckling Per Wickenberg Rättssociologi Lunds universitet Utbildning för hållbar utveckling 1. Det nya Uppdraget. Vad är detta? 2. Bakgrunder 3. Uppdraget till förskolor & skolor 4. Utmaningar 5. Vad kan man göra? Exempel Nationell samordnare för forskarnätverket Utbildning & hållbar utveckling Det nya Uppdraget Högskolelagen 2006 I regeringens Budgetproposition 2005/06:1 återfanns förslag till lag om ändring i högskolelagen. Beslut fattades 12-13 dec 2005. Härigenom har nu fr.o.m 1 feb 2006 1 kap 5 högskolelagen följande lydelse: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Högskolelagen Den nuvarande och fortsatta lydelsen är : I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Utbildning för hållbar utveckling? Komplext, nytt, helhetsinriktat och omfattande kunskapsområde och det finns inga givna svar. Än. Detta är en stor utmaning till Sveriges alla högskolor - och skolor! 1
Utbildning för hållbar utveckling?? 2
Hur började allt detta? Brundtland-rapporten - 1987/1988 När? Varför? Vad? Hållbar utveckling Hållbar utveckling (sustainable development), ibland även bärkraftig utveckling, begrepp lanserat i Brundtlandrapporten 1987, och där definierat som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 3 dimensioner på hållbar utveckling Ekologiska Sociala Ekonomiska 3 dimensioner på hållbar utveckling Globala Tiden Ekologiska Ekonomiska Tiden Sociala 3
Globala Tiden Globala Globala Sociala dimensionen - glokalt Migration utanförskap - flyktingar Demokrati - delaktighet inflytande Etnicitet religion kultur Klasskillnader Jämställdhet likabehandling Fattigdom svält osv Hållbar utveckling - 2 Begreppet har under 1990-talet fått omfattande spridning, och det råder bred enighet om att en hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen - detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21, vilket antogs vid Riokonferensen 1992. Gäller också svensk politik sedan 1992. 4
Utveckling? Man antar ofta att utvecklingen sker från ett lägre och mer odifferentierat tillstånd till ett högre, bättre och mer differentierat. Därmed kommer värderingar öppet eller förtäckt in i resonemanget om hållbar utveckling. Förhållandet samhälle/natur/miljö BIOTISKA NATUR icke-automatisk påverkan SAMHÄLLE Socio-kulturella Ekonomiska Tekniska Politiskt-administrativa FYSISKA automatisk påverkan (Hydén-Wickenberg 1996/97) Miljöundervisning 1991 (!) Startade i slutet av 60-talet som Naturundervisning (SMIL, Lgr69, SÖ & SNV 1967). Stockholmskonferensen 1972 (den första världsmiljökonferensen): Utbildning spelar en viktig roll för miljöarbetet i samhället. NGOs roll. Naturvetarna... 1977 Skollagen 1992 Var och en som verkar inom skolan skall främja respekt för vår gemensamma miljö 10 December 1990 (1 kapitlet 2 ) 5
Läroplanen, Lpo94 Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värden, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (Grundläggande värden) Läroplanen, Lpo94 Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolans uppdrag) Läroplanen, Lpo94 Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. (Rättigheter och skyldigheter) 1994-95 Eco Schools & Grön Flagg NGO s roll!... 6
Eco Schools & Grön Flagg 1999 I Sverige sedan 1996 i Europa sedan 1991 2005: 1317 (för)skolor i Sverige, september 05 5-8000 registrerade & 2000 med Grön Flagg i Europa & andra länder (2004 - Afrika, Sydamerika, Asien etc): 31 länder NGO s roll Kina (2005) ca 27 000 Green Schools FN-mötet 2002 i Johannesburg Därefter utformade FN och UNESCO Dekaden för Utbildning för hållbar utveckling (2005-2015) Forskarnätverket Utbildning & hållbar utveckling Bildades i Halmstad 2000 med ekonomiskt stöd Av först FRN och sedan av Vetenskapsrådet I två omgångar (2002-04 och 2005-07). Beslut i FN:s Generalförsamling i december, 2002. Omkring 30 aktiva deltagare under åren från 13 olika universitet/högskolor i landet. Forskarnätverket Utbildning & Hållbar utveckling 1980-talet 1000 km + 7
1992-95 1997-99 2000-04 2006 2004 2004 8
Skollagen Agenda 21 1992 internationell I utredningen Lära för hållbar utveckling 2004:104 finns förslag om tillägg i skollagen. Härigenom föreskrivs att 1 kap 2 skollagen skall ha följande lydelse: Utbildningen skall också främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Skollagen 1990 Underström NGOs nationell lokal nivå Lokal Agenda 21 1993-95 Läroplan och? kursplaner Skolplan och 1991-95 arbetsplaner 1994-96 Eldsjälar Mötet 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 tid 1999 Problemställning Hur har den nya miljötematiken i samhället initierats i skolan sett med utgångspunkt från de vuxna aktörerna i skolan? Hur har skolans vuxenaktörer fått stöd i samhället och på den lokala skolan i sitt miljöarbete? Slutsatser och resultat Värde Kognition 1) Normerna är viktiga att förstå 2) Livsvärldens engagemang och eldsjälarna 3) Normstödjande strukturer Vilja Norm Kunskap 4) Långväga styr- och handlingsimpulserna Möjligheter 5) Hållbar utveckling, kunskapsbasen och lärandet Systemmöjligheter 9
Kunskapsbas för ekologiskt hållbar utveckling 1) Termodynamikens två första huvudsatser 2) Fotosyntesen fram- och baklänges 3) Partikeltänkande som grundförståelse 4) Miljökunskapens samhällsvetenskapliga huvudsats Hur använda denna? (Bygger på Jönsson, Hydén, Axelsson, Andersson, Engström, Wickenberg) HÅLLBARHETSMATTE Hållbarhetsmatematik - svaren Hur mycket avgaser har kommit ut ur bilens avgasrör när du har kört upp en full bensintank - 60 liter eller 45 kg? 1. Ingenting? 2. Mindre än 100 gram? 3. Mellan 100 and 1000 gram? 4. 45 kg? 5. Mer än 45 kg? Hur mycket? Diskutera i grupper om 4-6 800-900 kg! ca 700 kg - vatten & kväve inget skadligt ca 140 kg - koldioxid - växthusgas ca 1-5 kg - CO, CH etc etc skadliga/farliga Hur kan det komma sig? 10
kr kr kr 800-900 kg gaser? luft luft 0 21% N 78% 800-900 kg bensin C 84% H 16% Kompost 100 kg Jord ca 15 kg Var har resten tagit vägen? Fotosyntesen 2003-06 2005 2005 Globala Ekologiska Ekonomiska Ekologiska Ekonomiska Sociala Fram-Tiden Sociala kr kr kr Gilleleje, Sep 2005 Gilleleje, Kristianstad, Sep 2005 4 maj 2006 11
Ekologiska Ekonomiska Ekologiska Ekonomiska Sociala Sociala Fram-Tiden Fram-Tiden 1992 Lycka till med utmaningen och arbetet! Hållbar - tiden & globala Forskarnätverket U&HU 17 möten (2006) Begreppet hållbar utveckling kan tolkas på många olika sätt, vilket delvis också förklarar dess breda användning. En klar innebörd är dock att råvaru- och energianvändningen måste effektiviseras. En vanlig tolkning är också att fördelningen måste bli mer rättvis, såväl mellan generationer som mellan länder. 12
The Researchers Network on Education and Sustainable Development Möten med andra nätverk Skrivarverkstad i Bassalt, juni 2005 3 e Swe-Den-UK nätverksmötet i Gillelje, sept 2005 drivkrafter, motivationsstrukturer självreglering utbildning, kunskap, information, $ $ $ $ $ $ $ $ mänskliga aktiviteter social kontroll, övertalning normer Hållbar? håll`bar adj. ~t ORDLED: håll-bar tillräckligt stadig (i sin uppbyggnad) för att stå emot påfrestningar mest om (tillverkade) föremål {eoöm}: bra och ~a leksaker BET.NYANSER: a) om matvara e.d. som länge behåller sin ursprungliga kvalitet b) överfört (logiskt) korrekt eller tillfredsställande: resonemanget är inte ~t; han har inga ~a skäl att vägra - HIST.: sedan 1852 ) - ur: NE:s Ordbok Kunskapsbas för ekologiskt hållbar utveckling 1) Ingenting försvinner. Ingenting kommer heller till. Gäller all materia och energi. Allting sprider sig. Gäller all materia och energi (energin blir därigenom förr eller senare värme) 2) Fotosyntesen gör att biomassa växer till sig plus syre (ur luftens koldioxid och markens vatten)(solen). Förmultning, kompostering, förbränning av fossila bränslen innebär alla att det frigörs koldioxid och vatten (f. baklänges). Kunskapsbas för ekologiskt hållbar utveckling 3) Partikeltänkande är nödvändigt för att bygga upp den inre förståelsen (inre mentala bilder) av den yttre verkligheten. Endast människans sinnen räcker inte till för att förstå 1, 2 & 4. 4) Samhälleliga aktiviteter ger automatiskt upphov till miljöstörningar i form av påverkan på naturens kretslopp. Miljöstörningar ger inte automatiskt upphov till samhälleliga aktiviteter (åtgärder). 13
Barnkonventionen FN:s generalförsamling antog Barnkonventionen - The Convention on the Rights of the Child den 20 november 1989. Sveriges riksdag ratificerade denna den 29 juni 1990. 54 artiklar Barnkonventionen Artikel 29 i Barnkonventionen: Staterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att: utveckla respekt för naturmiljön. 14