Barns och ungdomars resvanor

RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter

Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Serie nr: 2007:73 Projektnr: 6009 Författare: Kvalitetsgranskning Lotta Schmidt, Karin Neergaard, Leif Linderholm, Beställare: Vägverket, FUD Kontaktperson: Mats Gummesson Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2007-12-18 Preliminärt utkast Beställare 0.2 2008-01-31 Revidering text Beställare 0.3 2008-02-04 Revidering av text Beställare 1.0 2008-02-11 Revidering av text Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se www.trivector.se

Förord I föreliggande rapport presenteras resultat från det FUD-projekt om barns och ungdomars resvanor som haft på uppdrag av Vägverket, Borlänge under 2006-2007. Kontaktperson på Vägverket har varit Mats Gummesson, som även bidragit med synpunkter under projektet. Projektledare på har varit Karin Neergaard. Leif Linderholm har varit uppdragsansvarig. I arbetet har följande medverkat: Lotta Schmidt och Anja Quester (analys och bearbetning av materialet), Emma Morin och Lovisa Indebetou (studieupplägg och genomförande). Lund/Stockholm februari 2008 AB

Sammanfattning Barn och ungdomar är en viktig målgrupp för Vägverket, kommunerna och systemutformarna av trafiken. Barns resvanor har en betydande påverkan på bland annat hälsa, tillgänglighet och sociala faktorer. Det är därför viktigt att barn ges möjlighet att förflytta sig och resa säkert i transportsystemet. Syftet med den undersökning vars resultat rapporteras här är att ta reda på mer om barns resvanor i olika stora tätorter i Sverige. Några frågeställningar som författarna försöker besvara är: Hur påverkas barns och ungdomars resvanor av var de bor? Hur reser barn och ungdomar på egen hand och vilka faktorer påverkar om de reser själva eller med sällskap? Undersökningen har genomförts som en postenkät med möjlighet att svara via Internet. Undersökningsperiod var från slutet av april till början av maj 2007. Enkäten gick ut till 7870 barn och ungdomar i åldrarna 6-15 år och bosatta i tolv slumpmässigt utvalda orter/kommuner i fyra olika storleksklasser. Inom varje storleksklass har tätorterna dragits slumpmässigt. Antalet användbara svar som resultaten baseras på är 4 190, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 54 procent av nettourvalet. Enkäten bestod av en resdagbok för en specifik mätdag samt en allmän frågedel. I hela undersökningsgruppen gör barnen i genomsnitt 3,1 resor per dag. Det vanligaste färdmedlet är cykel, 34 procent av alla resor görs med cykel och därefter kommer bil med 33 procent. Analysen visar att färdmedelsval och antal resor som barn och ungdomar gör skiljer sig åt beroende av storleken på orten, i vilken typ av område och om de bor i villa/radhus eller lägenhet. Andra faktorer som har betydelse är ålder, resans längd och tillgång till bil. Barn i stora och mellanstora tätorter går och cyklar i större omfattning än övriga, medan barn på landsbygd i större omfattning åker bil och buss/skolskjuts. Mönstret är ännu tydligare om man tittar på var i tätorten barnen bor. Ju närmre stadskärnan barnen bor, desto oftare går och cyklar barnen. Andelen gång- och cykelresor i stadskärnan i en stor eller mellanstor tätort är 70 procent, medan motsvarande andel i en liten landsbygdsort är 40 procent. Liknande mönster ses för antalet resor där barn i stadskärnan i större tätorter gör fler resor än barn på landsbygden. Detta är förmodligen kopplat till reslängden som i stadskärnan består av fler korta resor och på landsbygden av fler långa resor. Barnens ålder, var de bor och hur de upplever trafiken (trygg/otrygg) påverkar i vilken grad barnen får gå och cykla på egen hand. Nästan inga barn får gå och cykla själva till skolan i 6-årsåldern, medan 11-årsåldern är en brytpunkt då fyra av fem barn får gå och cykla själva till skolan. Nästan alla barn (minst 95 procent) har tillgång till cykel oavsett ålder, kön och bostadsort. Ju tryggare barnen upplever trafiken i området där de bor desto större frihet har de i termer av att de får gå och cykla till skolan på egen hand och även att ta sig till kamrater som bor i närheten av barnets bostad. Tryggheten ökar med stigande ålder. På landsbygden och i stadskärnan/centrum upplever sig barnen mest otrygga.

Något samband mellan utbyggnadsnivån av separata cykelbanor i kommunerna och barns tillåtelse att cykla och gå till skolan går inte att urskilja. Sannolikt hade frågeställningen behövt vara mer specifikt inriktad mot tillgången till separata cykelbanor längs hela skolvägen och gärna även upplevelsen av hur trygg skolvägen är, för att kunna visa på ett eventuellt samband. I genomsnitt i hela undersökningsgruppen görs 29 procent av resorna på egen hand och övriga med sällskap. 43 procent har sällskap av sina föräldrar eller annan vuxen och 28 procent har sällskap av syskon eller kamrat. De resor som till störst del sker på egen hand är resor till kamrater. Bara en liten andel av barnen åker tåg respektive flyg på egen hand, 11 procent respektive 5 procent. Tillgängligheten till buss och tåg påverkar hur mycket buss respektive tåg barnen reser. Barnen gör flest resor till skola, fritidshem och daghem. För dessa resor används bilen i minst omfattning och istället går och cyklar barnen till stor del. En femtedel av resorna sker till barnens fritidsaktiviteter och här är bilen det färdmedel som används mest. En stor del av dessa resor fortsätter att utföras med bil även när barnen blir äldre. Av dem som har en regelbunden fritidsaktivitet tar sig knappt en tredjedel (29 procent) alltid eller oftast dit på egen hand. Hälften tar sig aldrig dit på egen hand. Ju äldre barnen är och ju mer centralt de bor i förhållande till stadskärnan/centrum desto fler får åka på egen hand. För långt avstånd följt av för farlig trafikmiljö är de främsta anledningarna till varför barnen inte får resa på egen hand. Ett av sex barn uppger att de varit tvungna att avstå från aktiviteter eftersom föräldrarna då måste skjutsa. De som avstått från aktiviteter har sämre tillgång till bil, de bor i större omfattning på landsbygden och i lägenhet än genomsnittet. Det finns skillnader mellan flickors och pojkars resvanor. Flickor åker mer bil och buss/skolskjuts än pojkar medan pojkarna istället cyklar mer än flickorna. Flickor gör fler resor för att uträtta ärenden än pojkar. Flickor reser inte själva lika ofta som pojkar utan reser något mer i sällskap med förälder/vuxen och syskon/kamrat. Reslängderna till aktiviteter skiljer sig inte åt mellan pojkar och flickor men flickor upplever ändå i högre grad än pojkar att de har för lång resväg för att resa själva. Flickor åker och får i högre grad än pojkar åka buss, tåg och flyg. Analyserna har visat att var barnen bor och om trafikmiljön upplevs trygg har betydelse för resvanorna. De barn som bor i ett förmodat tättbebyggt område, stadskärna respektive större tätort, med närhet till viktiga målpunkter, gör fler resor och gör (och får lov att göra) fler resor på egen hand än andra (framförallt än de som bor på landsbygd). Hur barnen upplever trafiken i området har betydelse, däremot går det inte att på denna översiktliga nivå se något samband mellan utbyggnaden av cykelbanor och resvanor. Materialet är omfattande och det finns därmed möjlighet till att fördjupa sig mer i olika delar och även göra jämförelser med den resvaneundersökning bland barn som gjordes i Stockholm 2005.

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Metod 2 2. Resultat och analys 3 2.1 Barns resvanor - medelvärden för hela undersökningsgruppen 3 2.2 Hur påverkas barns resvanor av var de bor 7 2.3 Resmönster för olika ärenden 13 2.4 Resor på egen hand med gång och cykel 17 2.5 När reser barn på egen hand och när reser de med sällskap 24 2.6 Fritidsaktiviteter och resor på egen hand 29 2.7 Skillnader i resvanor mellan pojkar och flickor 33 3. Slutsatser och förslag på fortsatta studier 35 4. Metod och genomförande 36 4.1 Population och urval 36 4.2 Frågeinnehåll 36 36 37 37 40 41 Beskrivning av kommunernas utbud av kollektivtrafik, cykelbanor och skolor 42 4.9 Andra resvaneundersökningar 43 4.3 4.4 4.5 Genomförande Svarsfrekvens Bortfallsanalys 4.6 Bearbetning, analys och redovisning av resultat 4.7 Pilotstudie 4.8 Bilaga 1) Tabeller som beskriver svarsgruppen

1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bakgrund Kunskaperna om barns och ungdomars resvanor och resbehov är bristfälliga. Ofta ingår inte barn i den urvalsgrupp som ligger till grund för resvaneundersökningar på lokal och regional nivå. I den nationella resvaneundersökning RES (tidigare Riks RVU) finns barn från 6 års ålder med, men antalet barn under 16 år är litet, vilket gör att det är svårt att göra detaljerade analyser. Samtidigt är barn och ungdomar en viktig målgrupp för Vägverket, kommunerna och andra systemutformare av trafiken. I Vägverkets inriktningsdokument Barns bästa (januari 2001) står bland annat att barnen ska ges bästa möjliga villkor att förflytta sig och resa säkert inom hela vägtransport- och kollektivtrafiksystemet. Barns resvanor har en betydande påverkan på bland annat hälsa, tillgänglighet och sociala faktorer. Hälsomässigt eftersom resvanorna har stor betydelse för utvecklingen av fetma som är ett växande problem bland barn och ungdomar. Tillgänglighetsmässigt och socialt för att barns möjlighet att resa på egen hand är viktig för barns utveckling och självförtroende. Syfte Det övergripande syftet med detta projekt har varit att ta reda på mer om barns resvanor och behov i Sverige. Några huvudfrågeställningar som vi försökt försöka besvara i denna studie är: Hur påverkas ungas resvanor av var de bor? Vilka färdmedel använder barn för olika ärenden? När får barn gå och cykla på egen hand? När får barn resa på egen hand till sina aktiviteter? När reser barn själva och när reser de med sällskap? Får barn resa på egen hand med tåg, buss, flyg? Finns det skillnader i resvanor mellan pojkar och flickor?

2 1.2 Metod Urval och svar Undersökningen har genomförts som en postenkät med möjlighet att svara via Internet. Undersökningsperioden var från slutet av april till början av maj 2007. Enkäten gick ut till 7870 barn och ungdomar i åldrarna 6-15 år och bosatta i tolv slumpmässigt utvalda orter/kommuner i fyra olika storleksklasser, se Tabell 1.1. Antalet användbara svar som analysen baseras på är 4190, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 54 % av nettourvalet, se vidare avsnitt 4. Tabell 1.1 Storleksklass på ort samt tätorter/kommuner i respektive klass. Orterna i varje storleksklass har dragits slumpmässigt. Samtliga tätorter utom landsbygdsorterna är centralorter. Storleksklass på ort Större tätort > 50 000 invånare Mellanstor tätort 25 000-50 000 invånare Mindre tätorter med 5000-25 000 invånare Landsbygdsorter med 200-5000 invånare Kommun/tätort Halmstad tätort Umeå tätort Linköping tätort Kalmar tätort Trelleborg tätort Trollhättan tätort Hagfors tätort Mora tätort Svedala tätort Örebro kommun Östersund kommun Östhammar kommun Genomförande Enkäten bestod av en resdagbok (redogörelse för resor under en bestämd dag) och en allmän del med frågor om vad man får lov att göra i trafiken och hur transportsystemet påverkar val av fritidssysselsättning. Undersökningen har även kompletterats med en bortfallsundersökning som består dels av en jämförelse med urvalsgruppen och RES0506 1, dels av bortfallsintervjuer med dem som inte svarat på enkäten. Materialet är viktat mot kön, ålder, bostadsort och ortsstorlek. Det innebär att respektive ortsstorlek har vikten 20 procent. Alla resultat som redovisas avser viktade värden. Inför huvudstudien genomfördes dels en litteratursökning för att undersöka tidigare studier och de metoder som valts där, dels en pilotstudie i form av ett enkätutskick till ett mindre urval av målgruppen. Metod och genomförande presenteras mer utförligt i avsnitt 4. 1 Nationella resvaneundersökningen 2005 och 2006.

3 2. Resultat och analys 2.1 Barns resvanor - medelvärden för hela undersökningsgruppen I detta avsnitt redovisas medelvärden avseende barns resvanor för hela undersökningsgruppen som består av 6-15 åringar i ett antal utvalda orter. Observera att undersökningsgruppen representerar följande fördelning: 25 % barn i orter på landsbygd (200-5 000 invånare) 25 % barn i mindre tätorter (5 000-25 000 invånare) 25 % barn i mellanstora tätorter (25 000-50 000 invånare) 25 % barn i stora tätorter (50 000-200 000 invånare) Samtliga tätorter utom landsbygdsorterna är centralorter. Sammanfattning Barn i hela undersökningsgruppen gör i genomsnitt 3,1 resor per dag. De yngre barnen gör färre resor än de äldre barnen. Resorna ökar från 2,4 resor per dag för 6-åringar till 3,4 resor per dag för 14-åringar. Barn som inte har tillgång till bil då de behöver skjuts gör en halv resa mindre per dag än barn som har tillgång till bil. Cykeln är det vanligaste färdmedlet. 34 procent av resorna görs med cykel, därefter kommer bilresor med 33 procent. Ju yngre barnen är desto mer bil åker de, 59 procent av 6-åringarnas resor görs med bil. En stor del av dessa bilresor ersätts i högre ålder med cykel och buss/skolskjuts. Antal resor I genomsnitt gör barn mellan 6-15 år i undersökningsgruppen 3,1 resor 2 under en dag, se Tabell 2.1. Detta är högt jämfört med motsvarande grupp i RES0506 där antalet resor per dag är 2,7. Att det är fler resor i denna undersökningsgrupp kan bero på att storstäderna inte ingår här och att andelen barn i stora och mellanstora tätorter är förhållandevis hög i denna grupp jämfört med Sverige som helhet. Även i de mindre orterna gör dock barnen många resor, se avsnitt 2.2. Vädret är en annan faktor som påverkar, se avsnitt 4.6. 2 Med en resa avses en förflyttning där man tagit sig från en plats till en annan för att göra ett ärende. Har man bara varit ute och lekt, motionerat eller rastat hunden, så räknas det inte som en förflyttning. En förflyttning kan bestå av flera delresor med olika färdmedel.

4 Tabell 2.1 Antal resor i genomsnitt under mätdagen för hela undersökningsgruppen. Antal resor medel Antal resor medel flicka Antal resor medel pojke Hela gruppen 3,10 3,17 3,03 En antydan finns till att flickor gör något fler resor än pojkar. Antalet resor till och från skolan, hemmet, fritidsaktiviteter och för att träffa kamrater, släkt mm skiljer sig inte nämnvärt åt mellan pojkar och flickor. Däremot utför flickor en betydligt större andel resor för att uträtta ärenden och annat. Antal resor i olika åldrar De yngre barnen gör färre resor än de äldre barnen. Resorna ökar från 2,4 resor per dag för 6-åringar till som mest 3,4 resor per dag för 14-åringar, se Tabell 2.2. Det finns inga säkerställda skillnader mellan pojkar och flickor i olika åldrar. Tabell 2.2. Antal resor i medeltal under mätdagen, per åldersgrupp och kön. Ålder Antal resor medel Antal resor medel flicka Antal resor medel pojke 6 år 2,4 2,2 2,7 7 år 2,8 2,9 2,6 8 år 2,8 2,9 2,7 9 år 3,1 3,1 3,2 10 år 3,2 3,3 3,1 11 år 3,2 3,2 3,2 12 år 3,1 3,2 3,0 13 år 3,4 3,6 3,2 14 år 3,4 3,6 3,3 15 år 3,2 3,3 3,1 Antal resor och tillgång till bil Familjens tillgång till bil påverkar antalet resor som barnen gör under mätdagen. Barn som inte har tillgång till bil då de behöver skjuts gör en halv resa mindre per dag än barn som har tillgång till bil, se Tabell 2.3. Det är extra tydligt att barn som bor i lägenhet och går i förskoleklass eller på lågstadiet gör färre resor då de inte har tillgång till bil. Tabell 2.3. Antal resor under mätdagen, beroende av tillgång till bil när barnen behöver skjuts. Kan föräldrar använda bil när du behöver skjuts? Antal resor medel Ja, alltid 3,1 Ja, nästan alltid 3,1 Ja, men mer sällan 3,1 Nej 2,5

5 Färdmedelsval I hela undersökningsgruppen är cykeln det vanligaste färdmedlet, se Figur 2.1. Cykeln står för 34 procent av resorna, medan bilen kommer tätt efter med 33 procent. Färdmedelsval för olika ärenden visas i avsnitt 2.3. Huvudfärdmedel - samtliga resor/förflyttningar Buss/ skolskjuts Moped 8% 1% Till fots 23% Bil 33% Cykel 34% Figur 2.1 Fördelning på huvudfärdmedel under mätdagen i hela undersökningsgruppen. Färdmedelsval och ålder Barnens ålder har stor betydelse för med vilket färdmedel de reser. Ju yngre barnen är desto mer bil åker de, se Figur 2.2. 59 procent av 6-åringarnas resor görs med bil. I takt med stigande ålder minskar bilåkandet och istället ökar andelen resor med cykel och buss/skolbuss. Andelen resor till fots tycks påverkas mindre av barnens ålder. Huvudfärdmedel - ålder 10 19% 26% 25% 26% 27% 22% 22% 27% 21% 17% 19% 2% 59% 19% 2 5% 5% 5 49% 24% 5% 43% 32% 6% 34% 38% 8% 31% 4 44% 39% 45% 8% 1 1 11% 12% 23% 23% 22% 23% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Figur 2.2 Huvudfärdmedel för alla resor uppdelat på ålder.

6 Reslängd och färdmedelsval Det framgår generellt att ju längre resor som företas desto fler använder buss/skolskjuts men framförallt bil, se Figur 2.3. Korta resor under 500 meter sker huvudsakligen till fots och med cykel. Hälften av resorna som är mellan 500 meter och 2 km görs med cykel. När resorna är mellan 2 och 4 kilometer så utförs hälften av resorna med bil och därefter ökar andelen resor med bil till drygt 70 procent då resorna är längre än 15 km. Barn som bor mindre centralt företar med andra ord längre resor än barn som bor centralt och på grund av de längre reseavstånden så sker dessa resor också i större omfattning med bil och buss eller skolskjuts. Huvudfärdmedel per reslängd 10 71% 49% 37% 26% 51% 12% 48% 5% 4% 32% 13% 49% 3% 14% 32% 23% 6 62% 26% 71% 11% 85% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 26% 2% 1 < 300 m 300-500 m 2 500-1000 m 33% 1-2 km 2-4 km 4-8 km 8-15 km 15-50 km >50 km Figur 2.3. Förflyttningarnas längd per huvudfärdmedel. Reslängd och restid Medianreslängden för alla barns resor ligger i reslängdsintervallet 1-2 kilometer. Medianrestiden ligger i restidsintervallet 5-10 minuter.

7 2.2 Hur påverkas barns resvanor av var de bor Sammanfattning Antal resor och färdmedelsval för barnens resor skiljer sig åt beroende av var och hur de bor. Ju längre från stadskärnan och centralorten samt ju mindre tätort man bor i, desto färre resor gör barnen. Antalet resor inom dessa grupper varierar mellan 2,9 resor per dag för småorter på landsbygd och 3,3 resor för stora tätorter med mer än 50 000 invånare. Barn i stora och mellanstora tätorter går och cyklar i större omfattning än övriga medan barn på landsbygd i större omfattning åker bil och buss/skolskjuts. Mönstret är ännu tydligare när man tittar på var i tätorterna och hur barnen bor. Ju närmare stadskärnan/centrum de bor, desto mer cyklar och går barnen. Andelen gång- och cykelresor i stadskärnan i en stor eller mellanstor tätort är 70 procent, medan motsvarande andel i en liten landsbygdsort är 40 procent. Antal resor Antal resor i olika stora orter Antalet resor 3 påverkas av ortsstorleken. I de stora tätorterna gör barnen något fler resor, 3,3 resor under en dag, jämfört med barn i små landsbygdsorter som i genomsnitt gör 2,9 resor under en dag. Tabell 2.4. Antal resor i genomsnitt under mätdagen, per ortsstorlek och kommun/tätort. Observera att alla tätorter utom landsbygdsort avser centralort. Ortsstorlek Större tätort > 50 000 inv Mellanstor tätort 25 000-50 000 inv Mindre tätort 5000-25 000 inv Landsbygd 200-5000 inv Kommun där tätorten ligger Halmstad 3,1 Antal resor Antal resor Antal resor flicka Antal resor pojke Umeå 3,4 3,3 3,3 3,2 Linköping 3,3 Kalmar 3,1 Trelleborg 3,1 3,1 3,2 3,0 Trollhättan 3,0 Hagfors 3,0 Mora 3,2 3,1 3,1 3,1 Svedala 3,0 Örebro kn 3,1 Östersund kn 2,9 2,9 3,1 2,8 Östhammar kn 2,9 Totalt 3,1 3,1 3,2 3,0 3 Med en resa avses en förflyttning där man tagit sig från en plats till en annan för att göra ett ärende. Har man bara varit ute och lekt, motionerat eller rastat hunden, så räknas det inte som en förflyttning. En förflyttning kan bestå av flera delresor med olika färdmedel.

8 Antal resor i olika områden Barn som bor mer centralt i förhållande till stadskärnan/centrum i centralorten gör fler resor än andra. Barn i stadskärnan/centrum i centralorten gör 3,2 resor jämfört med 2,8 bland barn på landsbygden. Det är resor för att träffa kamrater, släkt, vänner mm som i mindre omfattning görs av barn på landsbygden. Tabell 2.5. Antal resor under mätdagen per bostadsområde. Bostadsområde Antal resor medel Stadskärna/centrum i centralorten 3,22 Bostadsområde utanför centrum i centralorten 3,15 Landsbygdsort 2,75 Antal resor per bostadstyp I de större tätorterna bor fler i lägenhet vilket även ger resultatet att barnen här gör något fler resor än de som bor i villa/radhus, se Tabell 2.6. De som uppgett sig bo på annat sätt är ett fåtal, men dessa barn gör färre antal resor än de som bor i lägenhet, villa och radhus. Tabell 2.6. Antal resor under mätdagen, per bostadstyp. Bostadstyp Antal resor medel Lägenhet i flerfamiljshus 2,99 Villa/radhus 3,14 Annat 2,53 Färdmedelsval Färdmedelsval och ortens storlek I stora och mellanstora tätorter cyklar och går barnen i första hand. 64 procent cyklar eller går, se Figur 2.4. Mellan dessa ortsstorlekar är skillnaderna små. Detta kan förklaras av att avstånden till viktiga målpunkter är kortare i större tätorter än i mindre tätorter och på landsbygd. Det går däremot inte att urskilja några skillnader beroende på hur utbyggt cykelnätet, enligt kommunerna, är i de olika orterna. 4 29 procent av de som bor i stora och mellanstora tätorter utför sina resor med bil, d.v.s. blir skjutsade. I mindre tätorter utförs fler resor med bil på bekostnad av resor till fots. På landsbygden är andelen bilresor markant större. Resor med cykel och till fots utgör där 41 procent och bilresorna 39 procent. Barn på landsbygden åker i större omfattning buss och skolskjuts än de som bor i tätorterna; 18 procent på landsbygden jämfört med 5 procent i tätorterna. 4 Cykelnätets standard har bedömts på ortsnivå av kommunerna, se avsnitt 4.8.

9 Huvudfärdmedel per ortsstorlek 10 25% 27% 22% 18% 23% 23% 39% 37% 1% 1% 5% 5% 36% 2% 5% 1% 18% 34% 1% 8% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 29% 29% 35% 39% 33% Större tätort Mellanstor tätort Mindre tätort Landsbygd Totalt Figur 2.4 Huvudfärdmedel för alla resor, per ortsstorlek. Observera att alla tätorter utom landsbygdsort avser centralort. Som framgår av Figur 2.5 skiljer sig färdmedelsvalet i Halmstad (för stora tätorter) respektive Hagfors (för mindre tätorter) från övriga inom respektive ortsstorlek. Det är också större variationer mellan de orter som tillhör gruppen landsbygd än för övriga grupper. Huvudfärdmedel per ort 10 22% 23% 31% 21% 3 3 23% 13% 3 16% 17% 19% 23% 37% 45% 45% 33% 33% 35% 2% 5% 2% 2% 1% 4% 6% 6% 3% 6% 34% 26% 26% 29% 29% 29% 2 23% 27% 28% 1% 5 1% 34% 3 18% 3% 19% 5% 18% 1% 2% 1% 4% 8% 5% 41% 45% 39% 31% 33% 34% 33% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil Halmstad Umeå Linköping Kalmar Trelleborg Trollhättan Hagfors Mora Svedala Örebro Östersund Östhammar Totalt Figur 2.5 Huvudfärdmedel för alla resor, per ort. Halmstad, Umeå och Linköping tillhör gruppen stora tätorter. Kalmar, Trelleborg, Trollhättan tillhör gruppen mellanstora tätorter. Hagfors, Mora, Svedala tillhör gruppen mindre tätorter. De mindre orterna (200-5 000 inv) i kommunerna Örebro, Östersund och Östhammar tillhör gruppen landsbygd. Det finns skillnader avseende vilka färdmedel pojkar och flickor använder för sina resor. Flickor får i större omfattning än pojkar skjuts med bil för sina resor. Pojkar cyklar i större omfattning än flickorna.

10 Huvudfärdmedel per tätortsklass - kön 10 25% 3 26% 17% 26% 24% 17% 18% 25% 27% 22% 18% 2 26% 42% 36% 31% 32% 2 43% 41% 39% 37% 17% 5% 4% 4% 6% 4% 5% 5% 5% 37% 42% 32% 3 25% 28% 33% 37% 29% 29% 23% 36% 18% 5% 39% 35% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil Större tätort Mellanstor tätort Mindre tätort Landsbygd Större tätort Mellanstor tätort Mindre tätort Landsbygd Större tätort Mellanstor tätort flicka pojke samtliga Mindre tätort Landsbygd Figur 2.6 Huvudfärdmedel för alla resor, per ortsstorlek och kön. Andelen gång- och cykelresor i olika lägen Andelen gång- och cykelresor är störst i stadskärnan/centrum av en stor eller mellanstor tätort (som också är centralort), ca 70 procent av resorna görs till fots eller med cykel i dessa lägen. Det är inga större skillnader mellan stor och mellanstor tätort med avseende på gång- och cykelandelen. I en mindre ort på landsbygden görs dock endast 40 procent av resorna till fots eller cykel, se Tabell 2.7. Tabell 2.7 Andelen gång- och cykelresor under mätdagen i olika lägen, d.v.s. beroende av område och ortsstorlek. Observera att alla tätorter utom landsbygdsort avser centralort. Område resp. ortsstorlek Andel gång- och cykelresor Stadskärna i stor eller mellanstor tätort 70 % Stadskärna i mindre tätort 67 % Bostadsområde utanför centrum i stor tätort 64 % Bostadsområde utanför centrum i mellanstor tätort 62 % Bostadsområde utanför centrum i mindre tätort 57 % Landsbygdsort 40 % Färdmedelsval i olika områden och för olika bostadstyper Ju närmare barnen bor i förhållande till stadskärnan/centrum på huvudorten desto mer cyklar och går de, se Figur 2.7. På motsvarande sätt ökar andelen bilresor och resor med buss/skolskjuts ju längre från centrum som barnen bor. Skillnaderna i färdmedelsval, per bostadsområde, är ännu större för barn som bor i lägenhet respektive i villa/radhus.

11 10 Huvudfärdmedel per bostadstyp och bostadsområde 1 3% 3% 21% 2 27% 13% 32% 39% 14% 31% 43% 33% 3% 3% 7% 26% 27% 25% 39% 5% 33% 13% 27% 4 26% 48% 29% 51% Annat Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil lägenhet villa/radhus Stadskärna/ centrum lägenhet villa/radhus Bostadsområde utanför centrum lägenhet villa/radhus Landsbygd annan bostad Figur 2.7. Huvudfärdmedel per bostadstyp och bostadsområde. Oavsett bostadsområde åker barn som bor i villa/radhus i högre grad bil men cyklar eller går mindre jämfört med barn som bor i lägenhet. Detta innebär stora skillnader i färdmedelsval vid en jämförelse mellan barn i lägenhet i stadskärnan/centrum och barn på landsbygden som bor i villa/radhus. Av dem som bor i lägenhet i stadskärnan åker 26 procent bil och 70 procent går eller cyklar. Av dem som bor i villa/radhus på landsbygden åker 48 procent bil och 24 procent går eller cyklar. Enbart 3 procent av barnen som bor i villa/radhus uppger att föräldrarna aldrig eller nästan aldrig kan använda bil när barnen behöver skjuts. Detta kan jämföras med att nästan 18 procent av barnen som bor i lägenhet aldrig eller nästan aldrig få skjuts med bil. Att barn som bor i lägenhet åker mindre bil har sannolikt sin förklaring i att bilinnehavet skiljer sig åt mellan dem som bor i lägenhet och dem som bor i villa/radhus samt skillnader i hushållsinkomster 5. Boende i villa och radhus har i betydligt större omfattning bil än de som bor i lägenhet. 74 procent av barnfamiljerna i lägenhet har minst en bil medan hela 98 procent av barnfamiljerna som bor i villa och radhus har minst en bil. Det är dessutom vanligare att de som bor i villa och radhus har mer än en bil än de som bor i lägenhet. Hushållsinkomsterna i barnfamiljerna är också högre bland dem som bor i villa och radhus än bland dem som bor i lägenhet vilket möjliggör att barnen i större omfattning kan bli skjutsade. Andel gång- och cykelresor per bostadstyp och ortsstorlek Störst andel gång- och cykelresor finns bland de barn som bor i lägenhet i flerfamiljshus i en stor eller mellanstor tätort, 68 procent. Lägst gång- och 5 Uppgifterna om bilinnehav och hushållsinkomst är hämtade från RES0506 och avser barnfamiljer i Sverige exklusive Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Malmö kommun.

12 cykelandel finns bland dem som bor i villa/radhus på landsbygden, 40 procent. Tabell 2.8 Andel gång- och cykelresor per bostadstyp och ortsstorlek. Observera att alla tätorter utom landsbygdsort avser centralort. Område resp. ortsklass Andel gång- och cykelresor Lägenhet i stor och mellanstor tätort 68 % Villa/radhus i stor tätort 64 % Villa/radhus i mellanstor tätort resp. lägenhet i mindre tätort 62 % Villa/radhus i mindre tätort 57 % Villa/radhus på landsbygdsort 40 % Reslängd Reslängd i olika områden Det är stora skillnader i hur långa resor barnen gör beroende på var de bor. Ju längre från stadskärnan/centrum barnen bor desto längre blir resorna som barnen behöver utföra för att nå skola, aktiviteter mm. Likaså blir resorna längre i de fall barnen bor i villa/radhus jämfört med om de bor i lägenhet. Troligtvis beror det på att lägenheterna normalt ligger i mer tätbebyggda områden med större utbud av service på nära håll. Detta är ytterligare en förklaring till varför fler resor sker med bil och buss i mindre centrala lägen och där det är mindre tät bebyggelse. Det framkommer inga skillnader i reslängd som beror på om barnen är flickor eller pojkar reslängdernas fördelning är i det närmaste identiska. Resornas/förflyttningarnas längd per bostadstyp och bostadsområde 10 lägenhet 2% 4% 4% 3% 3% 2% 3% 6% 4% 3% 8% 9% 8% 9% 17% 31% 19% 13% villa/radhus 23% 34% 14% 9% stadskärna/centrum lägenhet 12% 13% 27% 17% 14% villa/radhus 15% 19% 25% 14% 18% 4% 11% 11% 18% 7% 1 11% lägenhet 17% 2 15% 19% villa/radhus 18% 18% 1 15% 28% 16% 8% 8% 6% 4% 6% 4% 4% bostadsområde utanför centrum landsbygd annan bostad >50 km 15-50 km 8-15 km 4-8 km 2-4 km 1-2 km 500-1000 m 300-500 m mindre än 300 m Figur 2.8. Förflyttningarnas längd per bostadsområde och bostadstyp.

13 2.3 Resmönster för olika ärenden Sammanfattning Barnen gör flest resor till skola, fritids och dagis 42 procent av resorna. För dessa resor används bilen i minst omfattning och istället går och cyklar barnen mycket. Färdmedelsvalet påverkas av avståndet till skolan. Lång resväg innebär att barnen till stor del åker bil, buss och skolbuss. Ju äldre barnen blir desto mer cyklar de och åker buss och skolskjuts istället för bil. Detta trots att avståndet till skolan är något längre för de äldre barnen. Näst flest resor sker till kamrater, släkt och vänner 23 procent av resorna. Barnen går och cyklar då främst. Anledningen kan vara att cirka tre fjärdedelar av dessa resor är kortare än 2 kilometer. Ju äldre barnen blir desto längre åker de för att träffa kamrater/släkt med flera. En femtedel av resorna sker till barnens fritidsaktiviteter och här är bilen det färdmedel som används mest. En stor del av resorna till fritidsaktiviteter fortsätter att utföras med bil även när barnen blir äldre. Ärendefördelning Ärendena för barnens resor utgörs i första hand av resor till skola, fritids och dagis följt av resor för att träffa kamrater, släkt, vänner och skild förälder, se Tabell 2.9. En femtedel av resorna sker till barnens fritidsaktiviteter. Tabell 2.9. Resor med ärende enligt startpunkter och målpunkter, exklusive resor hem. Start eller målpunkt för resorna Andel av resorna skola/fritids/dagis 42 % träffa kompisar/släkt/vänner/skild förälder 23 % fritidsaktivitet 19 % uträtta ärenden 13 % annat 3 % Färdmedelsval vid olika ärenden Skillnaderna i val av färdmedel skiljer sig mycket åt beroende av ärendet för resan. Bilen används mest då man skall utföra ärenden och ta sig till eller från fritidsaktiviteter. Resor till och från barnens fritidsaktiviteter sker till 49 procent med bil följt av 32 procent med cykel, se Figur 2.9. De resor som till största delen sker med cykel och till fots är de där barnen träffar kompisar/släkt/vänner/skild förälder. I dessa fall går eller cyklar 66 procent av barnen. Bil används i minst omfattning för resor till och från skola/fritids/dagis. Var barnen bor har störst betydelse för resor till skola och fritids, och mindre betydelse för andra ärenden.

14 Huvudfärdmedel - ärende (start och målpunkt) 10 21% 13% 16% 29% 26% 21% 1% 4% 32% 1% 4% 21% 15% 37% 37% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 52% 49% 46% 1% 2% 4% 13% 27% 23% uträtta ärenden fritidsaktivitet annat träffa kompisar/släkt mm skola/fritids/dagis Figur 2.9 Huvudfärdmedel för resor med olika ärenden. Betydelsen av avstånd till skola Barn med kort avstånd till skolan (<500 meter) går eller cyklar till största delen 84 procent av resorna. Ju längre barnen har till skolan desto mer bil och buss/skolbuss åker de. Av dem som bor mer än en kilometer från skolan åker 29 procent bil och 30 procent buss/skolskjuts till och från skolan. Huvudfärdmedel för resor till och från skolan - avstånd till skolan 10 8% 25% 54% 48% 31% 3 Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 3 1% 3% 2% 1% 29% 23% 14% <500 m 500 m - 1 km > 1 km Figur 2.10 Huvudfärdmedel för resor med ärende till och från skolan beroende på avståndet till skolan. Ålderns betydelse Bilåkandet minskar med stigande ålder för samtliga ärenden. Resor till och från fritidsaktiviteter fortsätter till stor del att utföras med bil även när bar-

15 nen blir äldre, se Figur 2.11. Detta trots att avstånden till fritidsaktiviteterna i princip är desamma oavsett barnens ålder. 10 Huvudfärdmedel - ärende (start och målpunkt) - ålder 8 6 Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 4 2 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 fritidsaktivitet träffa kompisar/släkt mm skola/fritids/dagis Figur 2.11. Huvudfärdmedel för resor med olika ärenden och i olika åldrar. När barnen går på högstadiet (13-15 års ålder) görs nästan 40 procent av resorna till fritidsaktiviteterna med bil. Andelen resor till fots, för att delta i fritidsaktiviteter, påverkas inte av barnens ålder. Resor för att träffa kamrater, släkt mm företas till största delen till fots och med cykel. Andelen ökar med stigande ålder men vid 15-års ålder så sker drygt 10 procent av dessa resor med moped istället för att ungdomarna cyklar och går. Ungefär hälften av resorna för att träffa kamrater och släkt är kortare än en kilometer och cirka tre fjärdedelar är kortare än två kilometer. Detta motsvarar väl andelen som cyklar och går. Ju äldre barnen blir desto längre åker de för att träffa kamrater och släkt. Det ärende där barnen till minst andel åker bil är resor till skola, fritids och dagis. Drygt 60 procent av 6-åringarna åker bil medan barnen i 11- årsålderna minskat sitt bilåkande rejält till att motsvara 15 procent av resorna. Istället åker barnen mer buss/skolskjuts och cykel ju äldre de blir. Detta trots att avståndet till skolan/fritids och dagis är något längre för de äldre barnen. Reslängd och ärende Resornas längd är kortare ju närmare stadskärnan och centrum i huvudorten som barnen bor. Barn på landsbygden gör genomgående längre resor. Detta gäller oavsett ärende. Förhållandet är det samma för olika bostadstyper där de som bor i lägenhet gör kortare resor än de som bor i villa/radhus. Skillnaderna är dock inte lika stora mellan bostadstyperna som mellan de olika bostadsområdena.

16 Resornas längd - ärende (start och målpunkt) - ålder 10 8 6 4 >50 km 15-50 km 8-15 km 4-8 km 2-4 km 1-2 km 500-1000 m 300-500 m mindre än 300 m 2 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 fritidsaktivitet träffa kompisar/släkt mm skola/fritids/dagis Figur 2.12. Resornas längd med olika ärenden och i olika åldrar. Oavsett ärende kan vi urskilja skillnader i val av färdmedel för pojkar och flickor, se Figur 2.13. Flickor åker genomgående mer bil, men även buss/skolskjuts än pojkarna. Pojkarna cyklar i högre grad än flickorna. Huvudfärdmedel - ärende (start och målpunkt) - kön 10 4% 3% 1 8% 15% 13% 38% 48% 36% 45% 34% 43% 11% 9% 11% 9% 1 8% Till fots Cykel Moped Buss/Skolskjuts Bil 45% 38% 42% 36% 4 34% flicka pojke flicka pojke flicka pojke fritidsaktivitet träffa kompisar/släkt mm skola/fritids/dagis Figur 2.13. Huvudfärdmedel för resor med olika ärenden och för flickor och pojkar.

17 2.4 Resor på egen hand med gång och cykel Sammanfattning Barnens ålder, var de bor och hur de upplever trafiken påverkar i vilken grad barnen får gå och cykla på egen hand. Nästan inga barn får gå och cykla själva till skolan i 6-årsåldern medan 11-årsåldern är en brytpunkt då fyra av fem barn får gå och cykla själva till skolan. Nästan alla barn (minst 95 procent) har tillgång till cykel oavsett ålder, kön och bostadsort. Ju tryggare barnen upplever trafiken i området där de bor desto större frihet har de i termer av att de får gå och cykla till skolan på egen hand och även att ta sig till kamrater som bor i närheten av barnets bostad. Tryggheten ökar med stigande ålder. Barn på landsbygden och i stadskärnan/centrum upplever sig mest otrygga. Något samband mellan utbyggnadsnivån av separata cykelbanor i kommunerna och barns tillåtelse att cykla och gå till skolan går inte att entydigt urskilja. Sannolikt hade frågeställningen behövt vara mer specifikt inriktad mot tillgången till separata cykelbanor längs hela skolvägen och gärna även upplevelsen av hur trygg skolvägen är, för att kunna visa på ett eventuellt samband. Tillgång till cykel och moped Barnen har överlag god tillgång till cykel. Minst 95 procent av barnen i respektive ålder har en cykel de kan använda. Det finns inga signifikanta skillnader som beror på ålder, kön, storlek på ort eller bostadstyp. 27 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna, som är 15 år, har tillgång till moped, se Tabell 2.10. 15-åringarna på landsbygden är de som har störst tillgång till moped 64 procent. Minst tillgång till moped har 15- åringarna i bostadsområden utanför centrum 23 procent. Tabell 2.10. 15-åringars tillgång till moped per bostadsområde och bostadstyp. Stadskärna i tätort Bostadsomr. utanför centrum Landsbygd Lägenhet i flerfamiljshus Villa/radhus Totalt Ja 32 % 23 % 64 % 26 % 31 % 30 % Nej 68 % 77 % 36 % 74 % 69 % 70 % Tillåtelse att gå och cykla till skolan på egen hand Ålderns betydelse Flickor och pojkar får i samma omfattning gå och cykla till skolan. Däremot är det stora skillnader huruvida barnen får gå och cykla på egen hand beroende på barnens ålder. Barnen går och cyklar sällan själva i sexårsåldern. Cirka 40 procent får inte gå eller cykla till skola överhuvudtaget i 6- årsåldern. Knappt 60 procent får gå och cykla antingen tillsammans med en vuxen, med en kompis eller ett syskon.

18 Ju äldre barnen blir desto fler får gå och cykla till skolan på egen hand. Mellan 6 år och 11 år ökar andelen som får gå linjärt. I 11-årsåldern ser man en brytpunkt. Då får 84 procent av barnen cykla och gå till skolan på egen hand. Efter 11 års ålder ökar andelen som får gå och cykla till skolan relativt lite. Får du gå till skolan på egen hand - olika åldrar 10 38% 28% 22% 18% 13% 15% 12% 1 13% 12% 9% 2% 1% 3% 3% 3% 3% 2% 5% 8% nej 31% 12% bara tillsammans med vuxen 56% 47% 17% 73% 84% 85% 84% 86% 89% bara tillsammans med kompis eller syskon 56% ja, helt själv 13% 3 5% 11% 2% 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Får du cykla till skolan på egen hand - olika åldrar 10 42% 38% 35% 32% 25% 12% 9% 1 1 7% 2% 1% 4% 2% 2% 2% nej 26% 16% 6% bara tillsammans med vuxen 56% 52% 43% 11% 53% 84% 86% 88% 88% 92% bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv 8% 31% 6% 15% 1% 4% 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Figur 2.14. Tillåtelse att gå (ovan) respektive cykla (nedan) till skolan i olika åldrar. Bostadsområdets betydelse Om barn får cykla och gå till skolan beror mycket på var de bor. Barn på landsbygden får i betydligt mindre utsträckning gå och cykla till skolan på egen hand än barn som bor i stadskärnan/centrum i centralorten samt bostadsområde utanför centrum i centralorten. Detta har till stor del sin förklaring i att reseavstånden är kortare ju mer centralt barnen bor. 76 procent av

19 barnen i stadskärnan/centrum i centralorten och enbart 13 procent av barnen på landsbygden har maximalt 1 kilometer till skolan. Ju äldre barnen är desto fler får cykla och gå till skolan på egen hand. Men vid 15 års ålder får knappt 60 procent av barnen på landsbygden gå till skolan på egen hand och knappt 70 procent får cykla på egen hand. Detta kan jämföras med 15-åriga barn i stadskärnan/centrum i centralorten där drygt 95 procent får gå och cykla själva. Får du gå till skolan på egen hand - olika åldrar och bostadsområden 10 8 nej 6 bara tillsammans med vuxen 4 bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv 2 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Stadskärna/centrum i centralorten Bostadsområde utanför centrum Landsbyggden Får du cykla till skolan på egen hand - olika åldrar och bostadsområden 10 8 nej 6 bara tillsammans med vuxen 4 bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv 2 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Stadskärna/centrum i centralorten Bostadsområde utanför centrum Landsbyggden Figur 2.15. Tillåtelse att gå (ovan) respektive cykla (nedan) till skolan i olika åldrar och bostadsområden.

20 Betydelsen av tillgång till cykelbanor I de fall kommunerna har separata cykelbanor som täcker större delen av orten så tycks det som om barn i åldern 10-15 år i större omfattning har tillåtelse att cykla helt själva till skolan än de barn som bor på orter där separata cykelbanor enbart täcker delar av orten. Detta behöver dock inte vara hela sanningen då samtliga tre orter där minst andel barn får cykla på egen hand till skolan tillhör tätortsklassen landsbygd. På landsbygden har barnen vanligtvis längre avstånd till skolan vilket kan vara den styrande anledningen till att man inte får cykla på egen hand till skolan. Denna undersökning kan därför inte med säkert peka på att utbyggnadsnivån av separata cykelbanor i kommunerna är det som styr om barn mellan 11-15 års ålder ges tillåtelse att cykla till skolan. Detta betyder dock inte att tillgången till cykelbanor är oviktigt för om barnen får cykla till skolan. Tvärt om hade det varit intressant att få mer kännedom om barnens upplevelser av hur trygg skolvägen är om de skall cykla eller gå till skolan samt tillgången till separata cykelbanor längs hela skolvägen. Får du cykla till skolan på egen hand, 10-15 åringar - kommun 10 26% 25% 18% 8% 3% 7% 6% 3% 5% 3% 5% 3% nej bara tillsammans med vuxen 69% 73% 76% 9 95% 88% 92% 95% 93% 92% 93% 97% bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv Östersund Östhammar Örebro Hagfors Mora separata cykelbanor täcker delar av orten Trelleborg Linköping Umeå Halmstad Kalmar Trollhättan Svedala separata cykelbanor täcker större delen av orten Figur 2.16. Tillåtelse att cykla till skolan i kommunerna som har olika väl utbyggda cykelbanor. I denna undersökning har kommunerna tillfrågats om hur omfattande de separata cykelbanorna är på orten. Sju kommuner uppgav att de separata cykelbanorna täcker större delen av orten. Resterande fem kommuner uppgav att de täcker delar av orten. Möjligheten finns att cykelbanor eller 30- säkrade gator längs barnens skolväg kan påverka om de får cykla till skolan, men den informationen finns inte att tillgå. Betydelsen av avståndet till skolan Avståndet till skolan har betydelse för om barnen går eller cyklar till skolan. De med korta avstånd till skolan går och cyklar i större omfattning på egen hand, men även i sällskap med andra. Avståndet verkar alltså inte ha någon

21 betydelse för andelen resor på egen hand, men påverkar den totala andelen resor med gång och cykel. Medelavståndet till skolan för dem som har längre än 1 kilometer är 5,5 kilometer. Får du cykla och gå till skolan på egen hand - avstånd till skolan 10 16% 2 4% 12% 21% 4% 3 11% 4% 2% 17% 7% 6% 18% 8% 36% 8% 4% nej bara tillsammans med vuxen bara tillsammans med kompis eller syskon 61% 63% 55% 74% 69% 52% ja, helt själv < 500 m 0,5-1 km > 1 km < 500 m 0,5-1 km > 1 km cykla gå Figur 2.17. Tillåtelse att gå och cykla till skolan med olika avstånd till skolan. Var barnen bor bostadsområde - spelar roll för om barnen får gå till skolan. De som bor på landsbygden får i mindre omfattning gå på egen hand även då man tar hänsyn till avståndet till skolan. Får du gå till skolan på egen hand - avstånd till skolan och bostadsområden 10 2% 19% 4% 7% 2 7% 22% 9% 4% 2% 6% 16% 17% 8% 8% 5% 19% 25% 1 6% 8% 19% 16% 3% 67% nej bara tillsammans med vuxen 76% 66% 66% 73% 69% 65% 63% 63% 4% 1% bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv 28% < 500 m 0,5-1 km > 1 km < 500 m 0,5-1 km > 1 km < 500 m 0,5-1 km > 1 km Stadskärna/centrum i centralorten Bostadsområde utanför centrum Landsbygden Figur 2.18. Tillåtelse att gå till skolan med olika avstånd till skolan och bostadsområde. Var barnen bor tycks ha mindre betydelse för om de får cykla själva jämfört med om de får gå själva. Barn på landsbygden och på annan ort än centralorten samt med längre än 1 kilometer till skolan är de som i minst omfattning får gå och cykla till skolan

22 Får du cykla till skolan på egen hand - avstånd till skolan och bostadsområden 10 15% 11% 15% 11% 15% 21% 19% 25% 21% 2 15% 13% 4% 3% 4% 5% 4% 4% 62% 6 64% 61% 63% 65% 36% 19% 45% 29% 12% 59% 55% 6% 2% 36% nej bara tillsammans med vuxen bara tillsammans med kompis eller syskon ja, helt själv < 500 m 0,5-1 km > 1 km < 500 m 0,5-1 km > 1 km < 500 m 0,5-1 km > 1 km Stadskärna/centrum i centralorten Bostadsområde utanför centrum Landsbygden Figur 2.19. Tillåtelse att cykla till skolan i olika bostadsområden och med olika avstånd till skolan. Betydelsen av tryggheten i trafiken 68 procent av alla barn uppger att de känner sig trygga och säkra med avseende på trafiken i området där de bor. 28 procent känner sig ibland otrygga och osäkra och 5 procent säger att de ofta känner sig otrygga och osäkra i trafiken där de bor. De yngsta barnen känner sig minst trygga. 43 procent av 6-åringarna känner sig trygga. Tryggheten ökar med stigande ålder och bland 15-åringarna känner sig 85 procent trygga. Det bör noteras att barnen ombeds att fylla i enkät/resdagbok tillsammans med en vuxen. Sannolikt speglar svaret, om upplevd trygghet, även föräldrarnas upplevelse av trafiken i området där de bor. Upplevelsen av trygghet i trafiken vid bostad - ålder 10 12% 11% 7% 6% 5% 34% 32% 39% 45% 42% 2% 3% 2% 1% 3% 26% 22% 23% 17% 12% ofta otrygg och osäker ibland otrygg och osäker 43% 47% 54% 6 63% 72% 75% 75% 81% 85% trygg och säker 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder Figur 2.20. Upplevelse av trygghet i trafiken vid bostaden i olika åldrar.

23 I de fall barnen får gå och cykla själva till skolan, upplevs trafiken i området där barnen bor som trygg och säker av minst 77 procent av barnen. Ju tryggare barnen upplever trafiken där de bor desto större frihet har de, i termer av att de får gå och cykla till skolan på egen hand, se Figur 2.21. Får du gå och cykla till skolan på egen hand - upplevelsen av trygghet i trafiken vid bostaden 10 2% 6% 22% 32% 1 12% 44% 36% 2% 4% 19% 34% 8% 11% 46% 36% ofta otrygg och osäker ibland otrygg och osäker trygg och säker 77% 63% 46% 52% 79% 62% 46% 53% ja, helt själv med kompis eller syskon med vuxen Gå nej ja, helt själv med kompis eller syskon med vuxen Cykla nej Figur 2.21. Upplevelse av trygghet i trafiken vid bostaden och tillåtelse att cykla och gå till skolan. Upplevelsen av trygghet i trafiken i området där barnen bor skiljer sig beroende på bostadsområde. Barn på landsbygden upplever störst otrygghet följt av barn i stadskärna/centrum. Ca 40 procent av dessa barn uppger att de ofta eller ibland känner sig otrygga, se Figur 2.22. Upplevelsen av trygghet i trafiken vid bostad - bostadsområde 10 5% 3% 11% 25% 37% 29% ofta otrygg och osäker ibland otrygg och osäker trygg och säker 71% 59% 59% stadskärna/centrum i centralorten bostadsområde utanför centrum landsbyggden Figur 2.22. Upplevelse av trygghet i trafiken vid bostaden i olika bostadsområden.

24 2.5 När reser barn på egen hand och när reser de med sällskap Sammanfattning I genomsnitt i hela undersökningsgruppen görs 29 procent av resorna på egen hand och övriga med sällskap. 43 procent har sällskap av sina föräldrar eller annan vuxen och 28 procent har sällskap av syskon eller kamrat. De resor som till störst del sker på egen hand är resor till kamrater. Bara en liten andel av barnen åker tåg respektive flyg på egen hand, 11 procent respektive 5 procent. Tillgängligheten till buss och tåg påverkar hur mycket buss respektive tåg barnen reser. Ju större ortsstorlek barnen bor i desto fler åker buss på egen hand och barn som bor i lägenhet åker mer buss än barn som bor i villa/radhus. Även på landsbygden där skolskjuts är vanligt åker många barn buss. Resor på egen hand totalt I genomsnitt i hela undersökningsgruppen görs 29 procent av resorna på egen hand och övriga med sällskap. 43 procent har sällskap av sina föräldrar eller annan vuxen och 28 procent har sällskap av syskon eller kamrat. En jämförelse mellan flickor och pojkar visar att flickor inte reser själva lika ofta som pojkar. Flickorna reser mer i sällskap med både förälder/vuxen och syskon/kamrat. Tabell 2.11 Andel resor på egen hand och med sällskap, totalt respektive för flickor och pojkar. Totalt Flickor Pojkar Med syskon/kamrat 28 % 30 % 25 % Med vuxen/förälder 43 % 45 % 41 % Själv 29 % 25 % 34 % Resor på egen hand i olika bostadsområden I vilken typ av bostadsområde barnen bor påverkar i vilken omfattning barnen reser själva eller i sällskap med förälder/vuxen eller kamrat/syskon. Ju mer centralt barnen bor i förhållande till stadskärna/centrum i centralorten desto större andel av barnen får göra sina förflyttningar/resa på egen hand. En tredjedel av barnen som bor i stadskärna/centrum på centralorten eller i bostadsområde utanför centrum, reser själva. På landsbygden reser mindre än en femtedel själva. Tabell 2.12. Andelar som utför sina resor/förflyttningar själva och med sällskap i olika bostadsområden. Stadskärna/centrum centralorten Bostadsområde utanför centrum Landsbygden Med syskon/kamrat 25 % 28 % 28 % Med vuxen/förälder 41 % 42 % 54 % Själv 34 % 30 % 18 %

25 Åldrar och ärende då barn reser på egen hand De yngre barnen reser sällan själva. Ju äldre barnen blir desto mer reser de på egen hand samt med syskon eller kamrat. I vilken omfattning barnen reser själva eller med sällskap beror mycket på resans ärende. Förflyttningar till och från kamrater är det ärende som till störst del sker på egen hand. Dessa förflyttningar är korta och görs till stor del inom barnens bostadsområde/närområde. Har barnen rest själva eller med sällskap - ärenden och ålder 10 8 6 med syskon/kamrat med förälder/annan vuxen 4 själv 2 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ålder fritidsaktivitet träffa kompisar/släkt mm skola/fritids/dagis Figur 2.23 Andelar som utför sina resor/förflyttningar själva och med sällskap för olika ärenden och åldrar. Resor till och från skolan utförs till stor del i sällskap med förälder/vuxen i de yngre åldrarna. När barnen är äldre så ökar andelen som reser med kamrat eller syskon. Från och med 11 års ålder utförs cirka 80 procent av resorna till barnens fritidsaktiviteter utan sällskap av förälder eller annan vuxen. Tillåtelse att på egen hand ta sig till kamrater I hela undersökningsgruppen (6-15 år) får i genomsnitt 71 procent alltid ta sig till kamrater i närheten av bostaden på egen hand. Knappt 10 procent får aldrig ta sig till kamrater i närheten på egen hand. Åldern har stor betydelse för om barnen får ta sig till kamrater på egen hand, liksom var man bor. Ålderns betydelse Det är framförallt barn i åldern 6-8 år som inte på egen hand får ta sig till kamrater i närheten av bostaden. Vid 10-11 års ålder får majoriteten av barnen i de flesta fall ta sig till sina kamrater på egen hand.