Handelskonsekvensutredning Tuna Park

Handelskonsekvensutredning Tuna Park WSP Analys & Strategi 27 maj 2010 1

Kund Eskilstuna kommun Konsult WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 99 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Marcus Henrikson Anders Ling 2

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 4 2 Metod 7 3 Bakgrund och inledning 8 4 Begreppsförklaringar 9 4.1 Detaljhandel 9 4.2 Dagligvaror 9 4.3 Sällanköpsvaror 9 4.4 Försäljningsindex 10 5 Beskrivning av alternativen 11 5.1 Tuna Park med fastighetsgränser 11 5.2 Nollalternativ 11 5.3 Skissalternativ (exploatörernas alternativ) 12 5.4 Planalternativ (maxalternativet) 12 5.5 Utbyggnad Rondellen 12 5.6 Areasammanställning av skiss- och planalternativet 13 6 Befolknings- och handelsutveckling i Eskilstuna 14 7 Eskilstuna kommuns handelsstruktur 17 8 Tuna Parks handelsområde 19 9 Tuna Parks upptagningsområde 20 10 Konkurrerande regionala marknader 21 11 Marknadseffekter 24 11.1 Konsekvenser vid Skissalternativet 25 11.2 Konsekvenser vid Planalternativet/maxalternativet 27 11.3 Konsekvenser vid utbyggnad av Rondellen 33 11.4 Konsekvenser om ingen utbyggnad sker - ur ett regionalt perspektiv 35 11.5 Sammanställning av alternativen 37 12 Bilberoende och socioekonomiska effekter 39 12.1 Inledning 39 12.2 Effekter vid de olika alternativen 40 Bilaga 1 Exploatörernas förslag 3

1 Sammanfattning I Eskilstuna planeras det bland annat för en utbyggnad av handelsplatserna Tuna Park och Rondellen. Idag finns redan i kommunen flera etablerade handelsområden och kommunen vill ta reda på i vilken utsträckning cityhandeln med mera kommer att drabbas ifall ytterligare handelsytor tillkommer. Uppdraget består av en handelskonsekvensbeskrivning. Rapporten är framtagen av WSP Analys & Strategi på beställning av kommunen. Ett upptagningsområde bestäms av handelns attraktivitet i relation till andra konkurrerande handelserbjudanden. Tuna Park har ett upptagningsområde som omfattar ca 175 000 invånare, varav drygt 110 000 i primär- och sekundärområdet. Köpkraften i ett upptagningsområde avgörs i huvudsak av befolkningens storlek och geografiska utspridning, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Kommunen räknar med befolkningen fram till och med 2015 ha vuxit till nästan 101 000 invånare (från dagens drygt 95 000) eller med 0,9 % per år. Detaljhandeln i Eskilstuna omsatte 2008 ca 4,7 miljarder, uppdelat på dagligvaror 2,2 miljarder och sällanköpsvaror 2,5 miljarder. Till detta kommer omsättning från systembolag och apotek (den receptfria delen) på ca 300 miljoner. Konsumtionsunderlaget (inklusive befolkningsökningen) väntas växa med 2,2 % för dagligvaror och 3,8 % för sällanköpsvaror per år. Kommunens detaljhandelsindex (det så kallade försäljningsindexet) har varit svagt sjunkande under senare tid, trots tillkomsten av Tuna Park och ICA Maxi, samtidigt som detaljhandelsomsättningen har ökat. Mellan 2004 och 2008 har indexet sjunkit från 96 till 92. Eskilstuna har ett försäljningsindex som är klart lägre än genomsnittet för kommungruppen större städer (till vilken kommunen hör). Närheten till Västerås gör Eskilstunas handel extra konkurrensutsatt. En slutsats blir att det finns utrymme för att öka den totala detaljhandelsomsättningen i kommunen i samband med de diskuterade utbyggnadsalternativen. Dock blir det sannolikt svårt att höja indexet nämnvärt i tider då konkurrensen från främst Västerås och marknaden i storstadsregionerna är i stark tillväxt. Generellt har handeln de senaste decennierna genomgått en strukturomvandling. Tidigare karaktäriserades handeln främst av en stark cityhandel och viss handel i bostadsområdescentrumen, idag karaktäriseras den samlade handeln i en typisk mellanstor stad av cityhandel, handel i industriområden, externhandel, bostadsområdeshandel samt singeletableringar. Eskilstunas stadskärnas andel av kommunens sammanlagda detaljhandel ligger på ca 20 %, vilket är normalt för städer med åtminstone två stora externcentra (Eskilstuna har ett Tuna Park). Västerås externhandel (främst handelsområdet med IKEA) torde fungera som Eskilstunabornas sekundära stora externcentrum i dagsläget. 4

Tuna Park är lika stort som alla övriga handelsområden tillsammans i kommunen (ICA Maxi i Skiftinge och stadskärnan borträknat). Detta tyder på att dagens handelsstruktur är relativt splittrad. Färre och större handelsområden skulle öka inflödet av köpkraft till kommunen, och rätt hanterat behöver inte den befintliga handeln i stadskärnan drabbas nämnvärt. En kommunal handelspolicy brukar stadga principerna. Tuna Park är för närvarande det minsta av de stora regionala externa handelsplatserna i regionen. Erikslund kommer efter den planerade utbyggnaden (bland annat kommer IKEA att flytta dit) att bli störst. Idag delar Hälla och Marieberg på tätplatsen, var och en motsvarar ca två och ett halvt Tuna Park. Om Tuna Parks exploatörer bygger ut sina planerade 16 000 kvm volymhandel bedöms marknadseffekterna på shoppingen i stadskärnan över natten att bli ca 10 %. Med hänsyn till eventuella försvarsåtgärder och årlig marknadstillväxt, kommer effekten på stadskärnan att bli mindre. Effekten på befintlig externhandel kommer att bli större, ca 15 % över natten (av sällanköpsvaruomsättningen). Detta förstärker bland annat avetableringstrenden i Folkesta. Kommunens planalternativ för Tuna Park omfattar en utbyggnadsvolym på drygt 30 000 kvm detaljhandel (antaget en viss del shopping). Marknadseffekterna över natten på stadskärnans shopping bedöms bli ca 20 %. I detta alternativ bör man förvänta sig försvarsåtgärder för att hämta tillbaka en del av tappet, vilket innebär att man ser över stadskärnans utbud, tillgänglighet, parkering, öppettider, avgifter, stråkmiljö, mötesplatser, centrumorganisation med mera. Annars finns en risk för genomgripande omställningar. I planalternativet kommer Eskilstunas befintliga externhandel att drabbas av en tydlig lönsamhetsförlust, som man kan tillskriva de fria marknadskrafterna. Det tar mellan 5 och 7 år (genom ökad köpkraft och större befolkning) för de befintliga handelsplatserna att återhämta tappet till Tuna Park (antaget att tillväxten tillfaller alla enheter lika och att inga försvarsåtgärder vidtas). Man brukar säga att man ska bygga ut i takt med att marknaden växer om man vill undvika allmän olönsamhet och försvagning av city. Vid sidan om Tuna Park finns även planer på en större utbyggnad av Rondellen/Skiftinge. Marknadstillväxten behöver knappt tio år på sig för att kompensera city (kortare tid vid försvarsåtgärder) vid en sådan kraftfull expansion som både planalternativ och nytt Rondellen tillsammans innebär. Effekten på befintlig dagligvaruhandeln är i de föreslagna alternativen i Tuna Park mycket liten. Skissalternativet innebär de facto ingen utökad dagligvaruhandel alls. Avslutningsvis kan konstateras att stora satsningar på att bygga ut handelsområden pågår i Västerås. Västerås position som den ledande handelsdestinationen i regionen kommer ytterligare att förstärkas. 5

Vad gäller kampen mellan cityhandeln och externa handelsområden kan betonas att stadskärnan i de flesta större städer har klarat konkurrensen relativt väl. Delvis har denna process skett genom att stadskärnan ställer om sitt utbud från detaljhandel till kommersiell service, restauranger, caféer och övrigt nöjesutbud. Stadskärnan har flera upplevelsemässiga konkurrensfördelar kontra en extern handelsplats, dock krävs att handeln i centrum möter den ökade konkurrensen på ett proaktivt sätt och att stadskärnans aktörer arbetar med att skapa ett attraktivt helhetskoncept. Utvecklingsaktörer är här kommunen, fastighetsägare och företagare. Stockholm i maj 2010 Tekn lic Marcus Henrikson WSP Analys & Strategi 6

2 Metod För att bedöma konsekvenserna för Eskilstunas handel har en regional marknadsmodell använts. Följande sex faktorer är viktiga för en säker bedömning av Tuna Parks framtida omsättningspotential och dess marknadseffekter: (1) storleken och kvalitet på utbudet, (2) avgränsningen av marknadsområde med hänsyn till läge, tillgänglighet, konkurrens och attraktionskraft, (3) detaljhandelsmarknadens storlek och hur den kan tänkas växa, (4) konkurrenssituationen inom olika branscher och köpcentra idag och i framtiden, (5) funktionell utformning, atmosfär och (6) professionalism i fråga om marknadsföring, drift och underhåll. Marknadsanalysen hanterar de fyra förstämda faktorer. Resultaten rymmer alltså normalt en del osäkerhet då faktor 5 och 6 kan vara avgörande för en butiks attraktionskraft. Utöver den beräkningsmodell som har använts i analysen, har hänsyn tagits till den översiktliga inventering av Eskilstunas handel som har genomförts på plats. Omsättningen i rapporten är i 2008 års penningvärde och marknad. Det är egentlig detaljhandel som avses, det vill säga exklusive systembolag och apoteksförsäljning. 7

3 Bakgrund och inledning Eskilstuna kommun arbetar med att ta fram detaljplaner för etablering av ytterligare handel i Eskilstunas handelsområde Tuna Park. Planarbete är uppdelat på två olika planer: Godset 1 m fl Gallerian 1 m fl WSP har av Eskilstuna kommun fått i uppdrag att redovisa konsekvenserna för kommunens detaljhandel givet primärt två olika utbyggnadsalternativ, Skissalternativet och Planalternativet (även benämnt maxalternativet). Skissalternativet representerar exploatörernas önskemål om tillkommande byggrätter medan planalternativet är framtaget av kommunen, för att testa konsekvenserna av en kraftigare exploatering än vad exploatörerna har föreslagit i sitt skissförslag. Tidsperspektivet är satt till 2015. Syfte med den aktuella utredningen är att: 1. Utreda påverkan på handeln i Eskilstuna centrum vid utbyggnad enligt ovanstående detaljplaner 2. Utreda påverkan på handeln i omkringliggande stadsdelsbutiker/centrum vid utbyggnad enligt ovanstående detaljplaner 3. Utreda påverkan på handeln (samlat och separat) på: Rondellen/Skiftinge, Folkesta, Sveaplan, Tuna Park, Valhalla/Valby och Slagsta/Västerleden Utredningen ska även behandla eventuella socioekonomiska aspekter samt bilberoende med anledning av de olika detaljplaneförslagen. Utöver ovanstående ska utredningen även belysa de planerade handelsområdenas (och Eskilstunas) konkurrenskraft i förhållande till Erikslund och Hälla i Västerås samt Marieberg i Örebro, med eller utan den planerade utbyggnaden. Förutom de två ovanstående detaljplanealternativen har även en bedömning gjorts av konsekvenserna för handeln i Eskilstuna vid en utbyggnad av handeln vid Rondellen/Skiftinge enligt idag gällande plan. De olika alternativens tabeller har färgkodats: grönt för exploatörens alternativ, gult för planalternativet, blått för Rondellen och rött för nollalternativet. 8

4 Begreppsförklaringar Inom handeln finns ett antal begrepp som är centrala vid en beskrivning av en marknads handelsförutsättningar. Nedan beskrivs de mest väsentliga. 4.1 Detaljhandel Denna utredning behandlar främst detaljhandelsvaror som går via försäljningsställen som klassas som egentlig detaljhandel. Bil- och bensinhandel samt apotek och systembolag ingår därför inte. Detaljhandel delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Endast cirka hälften av de besöksintensiva verksamheterna i en stadskärna och minoriteten i kommundelscentra utgörs av detaljhandelsbutiker. Resten utgörs av restauranger, kaféer, annan kommersiell service och social service. 4.2 Dagligvaror Dagligvaror eller dagligvaruhandel innefattar livsmedel och övriga dagligvaror (såsom blommor, trädgårdsväxter, kemtekniska artiklar, tobak, tidningar och djurmat). Av vår konsumtion av dagligvaror utgörs ungefär 70 % av livsmedel. Förarbetena till PBL nämner möjligheten att reglera handelsändamålet i detaljplanen genom att ange handel med livsmedel respektive inte handel med livsmedel. Den rådande branschglidningen medför att en del butiker som branschklassas som sällanköpsvaruhandel även till allt större del säljer livsmedel och övriga dagligvaror. 4.3 Sällanköpsvaror Sällanköpsvaror eller sällanköpsvaruhandel delas upp i fyra olika huvudbranscher: beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror. Specialvaror är sällanköpsvaror minus byggvaror. En femte "bransch" växer sig allt starkare, bestående av "andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment" och "övrig sällanköpshandel". Man kan dela upp sällanköpsvaror i volymhandel/skrymmande varor och shopping: Volymhandel Volymhandel omfattar normalt verksamheter som bättre passar i externa eller halvexterna lägen på grund av ett extra tungt logistikbehov. Inköpsmönster styrs primärt av rationalitet och endast sekundärt av njutning och upplevelser. Eftersom det inte går att entydigt definiera volymhandel på butiksnivå (även om det går på artikelnivå: varor som inte går att frakta på rygg, cykel eller med kollektivtrafik) blir begreppet opraktiskt när det tillämpas. Skrymmande varor Skrymmande varor är synonymt till volymhandel. Begreppet används i förarbetena till Plan- och bygglagen, PBL (handel med skrymmande varor, handel med icke 9

skrymmande varor). Den rådande trenden med branschglidning medför att många kedjor idag har både skrymmande och icke skrymmande varor i sitt sortiment. Shopping Shoppa definieras som att handla oplanerat med njutning och upplevelser, i en miljö som ger möjlighet till impulsköp. Shoppingbegreppet kan sägas stå i motsatsställning till volymhandelsbegreppet. Shopping är stadskärnans starkaste konkurrensvapen mot externa och halvexterna handelsområden. När man shoppar gör man det oftast inom "citysortimentet" som framförallt består av beklädnad, ur, guld mm. 4.4 Försäljningsindex Försäljningsindex relaterar omsättningen inom ett visst område med försäljningsunderlaget inom samma område. Man erhåller ett ut- eller inflöde av omsättning över områdesgränsen. Försäljningsindex kan med försiktighet användas för att mäta hur attraktivt eller konkurrenskraftigt ett område är: ju högre index desto bättre. Index 1 eller 100 % innebär att omsättningen är lika stor som försäljningsunderlaget. 10

5 Beskrivning av alternativen 5.1 Tuna Park med fastighetsgränser Dagens fastighetsindelning. Området är uppdelat i tre större delar med köpcentrumet i söder ( Gallerian ) och Coop Forum i norr ( Godset ). 5.2 Nollalternativ I nollalternativet diskuterar vi handelns utveckling i Eskilstuna i det fall att man förhåller sig passiv, i skuggan av nya planerad handel i främst Örebro och Västerås. 11

5.3 Skissalternativ (exploatörernas alternativ) I detta alternativ redovisas konsekvenserna av en utbyggnad av Tuna Park enligt exploatörernas förslag. Se bilaga 1 för exploatörernas förslag. Skissalternativet innebär en utbyggnad av handelsytor enligt följande: Detaljplan Godset 1 m fl Godset 1 & 2 Garaget 1 & 2 Grossisten 1 Detaljplan Gallerian 1 m fl Gallerian 1 300 kvm apotek och systembolag samt 5 500 kvm volymhandel 3 000 kvm volymhandel Ingen tillkommande handelsyta 7 600 kvm volymhandel 5.4 Planalternativ (maxalternativet) Detta alternativ redovisar konsekvenserna av en maximal utbyggnad av Tuna Park enligt kommunens planförslag. Planalternativet innebär en utbyggnad av handelsytor enligt följande: Detaljplan Godset 1 m fl Godset 1 & 2 300 kvm apotek och systembolag + 700 kvm livsmedel samt 6 500 kvm volymoch sällanköpsvaruhandel Garaget 1 & 2 3 000 kvm volym- och sällanköpsvaruhandel Grossisten 1 Detaljplan Gallerian 1 m fl Gallerian 1 2 000 kvm volymhandel Del 1 innebär 9 000 kvm sällanköpsvaruhandel, dock ej volymhandel. I del 2 utökas byggrätten med ytterliggare 10 000 kvm volymhandel 5.5 Utbyggnad Rondellen Utöver de två planalternativen har även en konsekvensbedömning gjorts av effekterna av utbyggnaden av Rondellen. Anledningen är att för att få en fullständig bild av förutsättningarna för Eskilstunas handel vid genomförandet av plan- eller skissalternativet bör redan planlagda omfattande tillskott av handel även vägas in. Detta alternativ redovisar därför konsekvenserna av ett förverkligande av byggrätten i Rondellen-Skiftinge. 12

En utbyggnad av handel enligt gällande plan i Rondellen/Skiftinge innebär följande: Rondellen/Skiftinge Alternativ 1 Alternativ 2 17 500 kvm volymhandel 17 500 kvm shopping Dessutom finns en byggrätt om 5 000 kvm livsmedel. Andra handelprojekt som diskuteras i kommunen (t ex byggrätter i Slagsta, handel i Balsta Gärde och Svista) har vi bedömt inte kommer att realiseras innan 2016 och har därför inte tagits med i analysen. 5.6 Areasammanställning av skiss- och planalternativet Nedan följer en sammanställning av alternativen ovan. I denna tabell visas hur vi har hanterat ytorna profilmässigt, till exempel har vi här antagit att det tillkommer shopping (vilket inte uttryckligen anges i planalternativet). YTOR Idag Skissalternativ (exploatörerna) Planalternativ (referensalternativ max) kvm DV SV DH DV SV DV SV Garaget 1 &2 +3 000 VH +3 000 VH Godset 1 & 2 3 000 (coop + apotek+system) 9 500 (coop bygg, kläder) 12 500 (+300 apotek & systembolag) +5 500 VH +700 (+300 ap & syst) +6 500 VH Grossisten 1 3 000 (trädgård) 7 000 VH 10 000 +2 000 VH Gallerian 1 1 000 övriga dv 15 000 SH 16 000 +7 600 VH Totalt 38 500 (ej egentlig DH) +16 100 volymhandel +700 livsmedel +9 000 shopping (del 1) +10 000 VH (del 2) +30 500 SV, varav 9 000 SH och 21 500 VH DV = dagligvaror; SV = sällanköpsvaror; DH = detaljhandel; SH = shopping; VH = volymhandel; ap = apotek; syst = systembolag 13

6 Befolknings- och handelsutveckling i Eskilstuna Eskilstuna kommun hade 2008 94 800 invånare. Utvecklingen de senaste åren har varit gynnsam, se figur. Befolkningsutvecklingen i Eskilstuna kommun 1979-2009. Källa: Eskilstuna kommun. Kommunen räknar dock med en försiktigare ökningstakt fram till och med 2015. Då bedöms befolkningen vuxit till nästan 101 000 invånare eller med 0,9 % per år. Detaljhandeln i Eskilstuna omsatte 2008 ca 4,7 miljarder, uppdelat på dagligvaror 2,2 miljarder och sällanköpsvaror 2,5 miljarder. Till detta kommer omsättning från systembolag och apotek (den receptfria delen) på ca 300 miljoner. Med en konsumtionstillväxt om 1,3 % inom segmentet dagligvaror och 2,9 % för sällanköpsvaror, väntas konsumtionen (inklusive befolkningsökningen) växa med 2,2 % respektive 3,8 % per år (Källa: Konsumtionsprognosgruppen). 14

Att detaljhandelsomsättningen sannolikt stiger i kommunen vid ytterligare handelsetableringar visar en studie av omsättningsförändringen vid etableringen av ICA Maxi i Skiftinge och öppnandet av Tuna Park. Båda dessa etableringar bidrog starkt till att öka den totala detaljhandelsomsättningen i kommunen, se figurer. Detaljhandelsomsättning i Eskilstuna kommun 2001-2009 för dagligvaror och sällanköpsvaror, samt tidpunkten för etablering av ICA MAXI och Tuna Park i kommunen. Källa: WSP och Regional omsättningsstatistik. Kommunens försäljningsindex har varit svagt sjunkande under senare tid, se figur nedan, trots tillkomsten av Tuna Park och ICA Maxi. Försäljningsindexet har mellan 1995 och 2003 legat runt 100. Mellan 2004 och 2008 har indexet sjunkit från 96 till 92. Trots stora satsningar under perioden har det inte gett något avtryck i indexet. "Eskilstuna har ett försäljningsindex som är klart lägre än genomsnittet för kommungruppen större städer" (Handeln i Sverige). Försäljningsindex för en ort av Eskilstunas storlek och karaktär har i normalfallet ett index kring 120. 15

120 100 80 60 40 Tuna Parl Park öppnade ö ppnade ICA Maxi ö öppnade i i Skifting Skiftinge DV SV DH 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 När köpkraften växer starkt i Stockholm ökar marknadsunderlaget i motsvarande mån i Eskilstuna, vilket gör det svårt för handeln i Eskilstuna att följa med. Den uppgång i omsättning som Tuna Park genererar kompenserar för marknadstillväxten, men räcker alltså inte till för att höja indexet. Det verkar snarare så att periodvisa satsningar i Eskilstuna bidrar till att hålla indexet på en stabil nivå. Dessutom är det så att varje gång Västerås gör något stort behöver Eskilstuna svara för att hålla indexnivån. Källa: HUI. Slutsatsen blir att det finns utrymme för att öka den totala detaljhandelsomsättningen i kommunen i samband med de diskuterade utbyggnadsalternativen. Dock blir det sannolikt svårt att höja indexet nämnvärt i tider då konkurrensen från Västerås och marknaden i storstadsregionerna är i stark tillväxt. 16

7 Eskilstuna kommuns handelsstruktur Eskilstunas handelsstruktur består av ett antal centrala handelsområden dit kommunens sällanköpshandel primärt är lokaliserad samt en betydligt mer spridd dagligvaruhandel. I figuren nedan har de primära handelsområdenas karaktär och storlek identifierats. Detaljhandeln i Eskilstuna kommun uppdelat på DV = dagligvaror (mörkgrön färg) och SV = sällanköpsvaror (ljusgrön färg) och fördelat på Eskilstunas olika handelsområden. Cirklarnas ytor är proportionerliga mot omsättningen och cirkeln nederst till höger i bilden förklarar vad cirklarnas färger står för. Källa: WSP och SCB. 17

Detaljhandelsomsättningen i kommunen fördelar sig enligt figuren nedan. Handelsområde Omsättning mkr dagligvaruhandel Omsättning mkr sällanköpshandel Omsättning mkr totalt Stadkärnan 230 800 1 030 Tuna Park 330 800 1 130 Folkesta 230 220 450 Valhalla/Vallby 50 260 310 Slagsta/Västerleden 0 110 110 Sveaplan C 90 40 130 Skiftinge/Rondellen 220 80 300 Övrigt 1 050 190 1 240 Totalt 2 200 2 500 4 700 Ungefärlig försäljning i miljoner kronor inklusive moms i 2008 års marknad (avser egentlig detaljhandel). Källa: WSP och SCB. Handelskaraktär per område: Stadskärnan brett utbud inom shopping med fyra gallerior samt ett brett utbud av mat och nöje. Levande gatumiljö med många stadskärnekvaliteter. Förnyelsearbete pågår. Tuna Park handelsområde i utkanten av Eskilstuna med mycket brett utbud inom volymhandel och livsmedel samt en stor shoppinggalleria. Tuna Park ligger även i direkt anslutning till Parken Zoo. Folkesta volymhandelsområde väster om Eskilstuna Willys dragare inom livsmedel. Kännetecknas idag av viss utflyttning av butiker. Valhalla/Vallby Industriområde med insprängd och utspridd handel Slagsta/Västerleden volymhandelsområde under uppbyggnad, har genom sitt läge närmare Eskilstuna centrum bättre förutsättningar än Folkesta. Sveaplan C stadsdelscentrum nordöst om Eskilstuna som domineras av en möbelbutik samt livsmedel. Skiftinge/Rondellen ICA MAXI samt köpcentrum som står inför omstrukturering. 18

8 Tuna Parks handelsområde Tuna Park öppnade i april 2005 och besår av ett köpcentrum, volymhandel och en stormarknad (den fanns före de övriga delarna). Öppettiderna är generösa och försäljningsytorna fördelas enligt följande (enligt uppgift från fastighetsägare): Coop Forum med Systembolag och Apotek Volymhandel Köpcentrum Summa 12 500 kvm 10 000 kvm 16 000 kvm 38 500 kvm Tuna Parks lokalisering i korsningen mellan Västeråsvägen och Västerleden innebär hög tillgänglighet till stora befolkningsområden. Att handelsområdet däremot inte ligger utmed den stora trafikpulsådern E20, kan innebära en risk för framtida konkurrens från handel som etablerar sig där. Handelsplatsen Tuna Park ligger ca 10 minuter från stadskärnan med bil. 19

9 Tuna Parks upptagningsområde Tuna Parks upptagningsområde kan delas upp i primärområde, sekundärområde (1 & 2) samt tertiärområde. Upptagningsområdet styrs av Västerås dominans inom regionen vilket innebär att upptagningsområdets sträckning norrut är relativt begränsad medan det sträcker sig relativt långt söder- och västerut. Absolut störst handelsinströmning kommer från primär- och sekundärområdet. Upptagningsområde handel för Tuna Park. Indelningen i olika områden markerar skillnad i möjligheten att uppnå olika nivåer av marknadsandelar: vanligtvis är marknadsandelen under 5 % i tertiärområdet, mellan 5 och 20 % i sekundärområdet och över 20 % i primärområdet. Källa: WSP och Centrumutveckling. Upptagningsområdets olika orter och områden uppdelat på primär, sekundär och tertiärområde. 20

10 Konkurrerande regionala marknader Främsta handelskonkurrent till Eskilstuna är handeln i Västerås. Utöver Västerås utgör även Örebro och till mindre del Stockholm-Södertälje och Norrköping konkurrerande handelsorter. I figuren nedan visas den huvudsakliga regionala konkurrensen. Större detaljhandelområden i regionen uppdelade på DV = dagligvaror (mörkgrön färg) och SV = sällanköpsvaror (ljusgrön färg). Cirklarnas ytor är proportionerliga mot omsättningen och cirkeln nederst till höger i bilden förklarar vad cirklarnas färger står för. Källa: WSP och Köpcentrumkatalogen. 21

Detaljhandelsomsättningen i större regionala handelsområden fördelar sig enligt figuren nedan. Handelsområde Omsättning mkr dagligvaruhandel Omsättning mkr sällanköpshandel Omsättning mkr totalt Tuna Park 320 700 1 020 Hälla* 770 1 630 2 400 Erikslund 570 1 130 1 700 Marieberg** 450 2 090 2 540 Totalt 2 110 5 550 7 660 *) Hälla Handelsområde, Hälla Syd och Hälla Shopping. **) Mariebergs Handelsområde och Marieberg Centrum. Ungefärlig försäljning i miljoner kronor inklusive moms i 2007 års marknad (avser egentlig detaljhandel). Källa: WSP och Köpcentrumkatalogen. Schematisk illustration över de regionala inköpsströmmarna (huvudriktningar) för Eskilstuna. Källa: Handelspolitik 2000 för Eskilstuna kommun. Västerås starka handelserbjudande tar en del av Eskilstunas köpkraft. Av alla de åtgärder som planeras i konkurrerande kommuner är det främst Erikslund i Västerås som under tidshorisonten 2015 är av störst intresse för Eskilstuna. 22

I Erikslund planeras det för: 35 000 kvm IKEA (flyttar från Hälla) 35 000 kvm köpcentrum/galleria med volymhandel och stormarknad. Detta kommer direkt att påverka den regionala handeln i Eskilstuna. Sannolikt i storleksordningen 100 à 150 miljoner kronor över natten 1, vilket motsvarar 1 à 1,5 års marknadstillväxt för Eskilstuna. Hälla handelsområde i Västerås kommer att svara på Erikslund med nya handelsetableringar, men sannolikt först efter eller mot slutet av perioden fram till 2015 (på grund av konjunkturläget) vilket på sikt kommer att påverka Eskilstunas handel ytterligare. Till detta kommer en eventuell utbyggnad av Stenby i Västerås. Även dessa händelser kommer direkt att påverka den regionala handeln i Eskilstuna, dock något mindre, eventuellt i storleksordningen 50 miljoner kronor över natten (beroende på exploateringsnivå), vilket motsvarar ca 0,5 års marknadstillväxt för Eskilstuna. Under 2008 har Marieberg i Örebro utökat sina ytor (källa: Handeln i Sverige). Marieberg har vuxit från ca 32 000 kvm till 51 000 kvm. Man kan förvänta att Arboga (och Kungsör) flyttar lite av sin köpkraft från Eskilstuna till Örebro, till viss del torde detta redan ha skett eftersom utbyggnaden skedde redan under 2008. Även detta kommer att påverka den regionala handeln i Eskilstuna, dock ännu mindre (bland annat beroende på att marknadsunderlaget i Kungsör och Arboga är relativt litet), eventuellt i storleksordningen 20 miljoner kronor över natten, vilket motsvarar ca 0,2 års marknadstillväxt för Eskilstuna. Resmönstren mellan Eskilstuna och Stockholm är relativt konstanta och består huvudsakligen av pendlingsresor, vilket innebär att expansion i Stockholmsområdet endast marginellt påverkar Eskilstunahandeln. 1 Med över natten menas att effekter på omkringliggande handel inträffar som om den nya enheten redan fanns etablerad och inköpsbeteendet redan hade förändrats utifrån den nya konkurrenssituationen. 23

11 Marknadseffekter Beräkningsprinciper Bedömningen av konsekvenser för Eskilstunas befintliga handel, bygger på att den nya handelsytan uppnår en antagen normalomsättning. Den antagna omsättningen som den nya handelsytan genererar erhålls primärt från redan befintliga handelsområden (i Eskilstuna och omkringliggande kommuner) det är denna effekt som vi beräknar vid konsekvensbeskrivningen av en nyetablering i Tuna Park. Konsekvenser på befintlig handel gäller även för Tuna Park. Den befintliga ytan tappar därför omsättning till den nya ytan ( kannibaleffekter ). Ny yta brukar medföra en positiv spin off-effekt på befintlig handel och restauranger och liknande på c:a 10 % av vad den nya ytan bidrar med. Etableringarna äger rum över natten och är därför i 2008 års penningvärde och marknad. Med över natten menas att effekter på omkringliggande handel inträffar som om den nya enheten redan fanns etablerad och inköpsbeteendet redan hade förändrats utifrån den nya konkurrenssituationen. Dessutom medför en ny etablering möjligheten till ökat inflöde. Utökar man detaljhandelsytan i kommunen torde man samtidigt teoretiskt kunna öka kommunens regionala marknadsandel, sambanden är dock komplicerade. Beräkningarna i följande delar baseras på effekterna efter ett förväntat ökat inflöde/ökad omsättning i Eskilstuna pga den genomförda exploateringen i Tuna Park. 24

11.1 Konsekvenser vid Skissalternativet Nedan följer marknadseffekterna i det fall att skissalternativet, det vill säga exploatörernas alternativ, realiseras. Skissalternativet innebär en utbyggnad av handelsytor enligt följande: Detaljplan Godset 1 m fl Idag detaljhandel Tillkommande Godset 1 & 2 12 500 kvm 5 500 kvm volymhandel Garaget 1 & 2 0 kvm 3 000 kvm volymhandel Grossisten 1 10 000 kvm 0 kvm Detaljplan Gallerian 1 m fl Gallerian 1 16 000 kvm 7 600 kvm volymhandel Totalt 38 500 kvm 16 100 kvm volymhandel Eftersom det inte tillkommer dagligvaruyta i detta alternativ har vi inte tittat på konsekvenser på dagligvaruhandeln. Skissalternativet + 16 100 kvm volymhandel Ytor sällanköpsvaror Omsättningsmöjlighet 2008 inkl moms mkr Yteffektivitet kr/kvm Omsättning ny yta 16 100 350 Kannibal- och spin offeffekter på befintlig yta -60 Nettobidrag ny yta 290 Omsättning befintlig yta 34 500 800 Ny omsättning hela Tuna Park 50 600 1 090 21 500 Nettobidraget samt total ny omsättning för sällanköpshandel/volymhandel i Tuna Park efter utökad handelsyta om 16 100 kvm volymhandel enligt skissalternativet. 25

Effekterna av de 290 miljonerna fördelar sig enligt följande på befintliga handelsområden: Handelsområde Minskad Andel av områdets Återhämtningsperiod omsättning SV-omsättning Stadskärnan -85 mkr -10 % 2,7 år Folkesta -35 mkr >-15 % 4,3 år Valhalla/Vallby -40 mkr -15 % 3,9 år Slagsta/Västerleden -20 mkr >-15 % 4,4 år Sveaplan C -5 mkr <-15 % 3,4 år Skiftinge/Rondellen -10 mkr -10 % 2,6 år Övriga Eskilstuna -20 mkr -10 % 2,6 år Andra kommuner -75 mkr Summa: -290 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning) vid ökad handelsyta i Tuna Park enligt skissalternativet. SV = Sällanköpsvaror. Effekterna på stadskärnan är exklusive försvarsåtgärder (renovering av galleriorna, tillgänglighet, miljö och organisation och skötsel). Att stadskärnan kraftsamlar är en viktig delförklaring till att stadskärnorna inte brukar tappa så mycket i slutändan. Effekten på stadskärnan kommer därför sannolikt bli mindre. I Folkesta kommer avetableringstrenden sannolikt att fortsätta. Willys som är ankare blir alltmer viktig för områdets framtid. Valhalla/Vallby är ett utspritt handelsområde vilket innebär att effekter på detta område inte har någon större betydelse för kommunens handelsplanering. Slagsta tappar momentant men kommer sannolikt att kompenseras genom sitt bättre läge visavi Folkesta. Inflödet från andra kommuner är främst köpkraft som kommer från Tuna Parks upptagningsområde utanför kommungränsen (se karta kapitel 10). Det tar mellan 2,6 och 4,3 år (genom ökad köpkraft och större befolkning) för de befintliga handelsplatserna att återhämta tappet till Tuna Park (antaget att tillväxten tillfaller alla enheter lika). Notera att detta är exklusive (förväntade) försvarsåtgärder. Detta anger också i vilken takt man bör bygga ut handelsplatserna. Man brukar säga att man ska bygga ut i takt med att marknaden växer om man vill undvika allmän olönsamhet och försvagning av city. Notera att detta förutsätter att kommunens köpkraft ökar i takt med rikets. 26

11.2 Konsekvenser vid Planalternativet/maxalternativet Planalternativet innebär en utbyggnad av handelsytor enligt följande: Detaljplan Godset 1 m fl Idag detaljhandel Tillkommande Godset 1 & 2 12 500 kvm 300 kvm apotek och systembolag + 700 kvm livsmedel samt 6 500 kvm volymoch sällanköpsvaruhandel Garaget 1 & 2 0 kvm 3 000 kvm volym- och sällanköpsvaruhandel Grossisten 1 10 000 kvm 2 000 kvm volymhandel Detaljplan Gallerian 1 m fl Gallerian 1 16 000 kvm Del 1 innebär 9 000 kvm sällanköpsvaruhandel, dock ej volymhandel. I del 2 utökas byggrätten med ytterliggare 10 000 kvm volymhandel Totalt 38 500 kvm (se sammanställningen nedan) Nedan följer en sammanställning av tillkommande yta enligt ovan ovan. Här visas hur vi har hanterat ytorna profilmässigt, till exempel har vi här antagit att det tillkommer shopping (vilket inte uttryckligen anges i planalternativet). Tillkommande yta i detta alternativ innefattar tre typer av handelsetableringar: 1. Ny dagligvaruhandel om 700 kvm 2. Ny volymhandel om 21 500 kvm 3. Ny shoppinghandel om 9 000 kvm 1. Ny dagligvaruhandel om 700 kvm Huvudprincipen vid konsekvensbedömning av effekterna av ny dagligvaruhandel är att lika slår mot lika vilket innebär att effekterna främst sker hos liknande dagligvaruetableringar. Etablering av 700 kvm dagligvaror i Coop Forum bedöms ge en nettoeffekt (något mer genom omfördelning i Tuna Park) om ca 60 mkr i årsomsättning (90 000 kr/kvm). Vår bedömning är att detta endast ger effekt på den lokala marknaden. Mest i omsättning räknat tappar ICA Maxi, ICA Ekängen och Willy:s Folkesta ( de tre stora ). 27

COOP NÄRA ICA MAXI WILLY:S ICA NÄRA ICA SAFIREN COOP NÄRA ICA NÄRA Livsmedelsbutiker i Eskilstuna tätort samt de livsmedelsbutiker (inringade) som bedöms påverkas mest i absoluta tal av en utbyggd handel i Tuna Park enligt planalternativet. Effekter över natten, dvs exklusive försvarsåtgärder och marknadstillväxt bedöms bli: Ca 60 % tas från de tre stora vilket innebär <-10 % på deras omsättning. Ca 40 % tas från den lokala konkurrensen (Coop Hällbybrunn, Ica Nyfors, Ica Gillberga, Coop Gillbergavägen, Ica Fröslunda och Ica Stenby) vilket innebär ett tapp på mellan några procent till knappt 10 %. Till denna kategori hör även stadskärnan som tappar 1-2 % av sin dagligvaruomsättning. Kompensation sker genom marknadstillväxten som antas vara ca 2,2 % per år. En tumregel är att dagligvarubutiker med ordnad ekonomi klarar upp till ca 10 % omsättningstapp över natten. Vid större omsättningstapp torde mer genomgripande omställningar behöva genomföras. Slutsatsen blir därmed att den utökade handelsytan sannolikt inte ger några större effekter på den befintliga dagligvaruhandeln i Eskilstuna. 28

2. Ny volymhandel om 21 500 kvm Planalternativet + 21 500 kvm volymhandel Ytor sällanköpsvaror Omsättningsmöjlighet 2008 inkl moms mkr Yteffektivitet kr/kvm Omsättning ny yta 21 500 440 Kannibal- och spin offeffekter på befintlig yta -75 Nettobidrag ny yta 365 Omsättning befintlig yta 34 500 800 Ny omsättning hela Tuna Park 56 000 1 165 21 000 Nettobidraget samt total ny omsättning för sällanköpshandel/volymhandel i Tuna Park efter utökad handelsyta om 21 500 kvm volymhandel enligt planalternativet. Effekterna av de 365 miljonerna fördelar sig enligt följande. Handelsområde Minskad omsättning Andel av områdets Återhämtningsperiod SV-omsättning Stadskärnan -105 mkr -10 à 15 % 3,5 år Folkesta -45 mkr >-20 % 5,4 år Valhalla/Vallby -50 mkr <-20 % 5,0 år Slagsta/Västerleden -25 mkr -20 % 5,3 år Sveaplan C >-5 mkr <-20 % 5,1 år Skiftinge/Rondellen >-10 mkr -10 à 15 % 3,3 år Övriga Eskilstuna -30 mkr -10 à 15 % 3,3 år Andra kommuner -95 mkr Summa -365 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning inom volymhandel samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning) vid ökad handelsyta i Tuna Park enligt planalternativet. SV = Sällanköpsvaror. 29

3. Ny shoppinghandel om 9 000 kvm Planalternativet + 9 000 kvm shopping Ytor sällanköpsvaror Omsättningsmöjlighet 2008 inkl moms mkr Yteffektivitet kr/kvm Omsättning ny yta 9 000 210 Kannibal- och spin offeffekter på befintlig yta -30 Nettobidrag ny yta 180 Omsättning befintlig yta 34 500 800 Ny omsättning hela Tuna Park 43 500 980 22 500 Nettobidraget samt total ny omsättning för sällanköpshandel/volymhandel i Tuna Park efter utökad handelsyta om 9 000 kvm shoppinghandel enligt planalternativet. Effekterna av de 180 miljonerna fördelar sig enligt följande. Handelsområde Minskad omsättning Andel av områdets Återhämtningsperiod SV-omsättning Stadskärnan -70 mkr <-10 % 2,3 år Folkesta -15 mkr >-5 % 1,8 år Valhalla/Vallby -15 mkr -5 % 1,6 år Slagsta/Västerleden >-5 mkr >-5 % 1,7 år Sveaplan C <-5 mkr -5 % 1,7 år Skiftinge/Rondellen >-5 mkr <-10 % 2,2 år Övriga Eskilstuna -15 mkr -5 % 1,7 år Andra kommuner -50 mkr Summa -180 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning inom shoppinghandel samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning) vid ökad handelsyta i Tuna Park enligt planalternativet. SV = Sällanköpsvaror. 30

Den sammantagna effekten av utökad volymhandel och shoppinghandel blir (punkt 2 + punkt 3 ovan): Handelsområde Minskad omsättning Andel av områdets Återhämtningsperiod SV-omsättning Stadskärnan -175 mkr >-20 % 5,7 år Folkesta -60 mkr -25 à 30 % 7,3 år Valhalla/Vallby -65 mkr -25 % 6,5 år Slagsta/Västerleden -30 mkr >-25 % 7,0 år Sveaplan C -10 mkr -25 % 6,8 år Skiftinge/Rondellen -20 mkr >-20 % 5,5 år Övriga Eskilstuna -40 mkr <-20 % 5,0 år Andra kommuner -145 mkr Summa -545 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning inom shoppinghandel och volymhandel samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning)vid ökad handelsyta i Tuna Park enligt planalternativet. SV = Sällanköpsvaror. Effekterna vid planalternativet blir betydligt mer genomgripande för de flesta handelsområden i Eskilstuna, omsättningsminskningar på mellan 20 och 30 procent får anses vara en svår utmaning för de flesta handelsområden. De generella mönstren som beskrevs under skissalternativet blir dock ungefär desamma: Effekten på stadskärnan kommer sannolikt att bli mindre pga kraftsamling. I Folkesta kommer avetableringstrenden sannolikt att fortsätta. Willys som är ankare blir alltmer viktig för områdets framtid. Valhalla/Vallby är ett utspritt handelsområde vilket innebär att effekter på detta område inte har någon större betydelse för kommunens handelsplanering. Slagsta tappar momentant men kommer sannolikt att delvis kompenseras genom sitt bättre läge visavi Folkesta. Inflödet från andra kommuner är främst köpkraft som kommer från Tuna Parks upptagningsområde utanför kommungränsen (se karta kapitel 10). Det tar mellan 5 och 7,3 år (genom ökad köpkraft och större befolkning) för de befintliga handelsplatserna att återhämta tappet till Tuna Park (antaget att tillväxten tillfaller alla enheter lika). Notera att detta är exklusive (förväntade) försvarsåtgärder. Detta anger också i vilken takt man bör bygga ut handelsplatserna. Man brukar säga att man ska bygga ut i takt med att marknaden växer om man vill undvika allmän olönsamhet och försvagning av city. Vid planalternativet skulle det innebära en relativt lång utbyggnadsperiod för att skydda befintlig handel från för stora avbräck i sin lönsamhet. 31

Planalternativets utökade dagligvaruhandel bedöms dock ha en marginell effekt på den befintliga dagligvaruhandelns lönsamhetsförmåga pga sin begränsade omfattning och därmed låga genomslag. 32

11.3 Konsekvenser vid utbyggnad av Rondellen För att få en fullständig bild av konsekvenserna av utbyggnaden av Tuna Park för befintlig handel har även en bedömning vilka konsekvenser som genereras av den, inom tidsperioden, mest sannolika större handelsutbyggnaden. En utbyggnad av handel enligt gällande plan i Rondellen/Skiftinge innebär följande: Rondellen/Skiftinge Alternativ 1 Alternativ 2 17 500 kvm volymhandel 17 500 kvm shopping Dessutom finns en byggrätt om 5 000 kvm livsmedel. 1. Ny volymhandel om 17 500 kvm Volymhandel Rondellen + 17 500 kvm volymhandel Ytor sällanköpsvaror Omsättningsmöjlighet 2008 inkl moms mkr Yteffektivitet kr/kvm Omsättning ny yta 17 500 320 Kannibal- och spin offeffekter på befintlig yta -10 Ny nettoomsättning 17 500 310 17 500 Nettobidraget samt total ny omsättning för sällanköpshandel/volymhandel i Rondellen efter ny handelsyta om 17 500 kvm volymhandel. Effekterna av de 310 miljonerna fördelar sig enligt följande. Handelsområde Minskad omsättning Andel av områdets Återhämtningsperiod SV-omsättning Stadskärnan -70 mkr <-10 % 2,4 år Folkesta -25 mkr >-10 % 3,1 år Valhalla/Vallby -35 mkr <-15 % 3,5 år Slagsta/Västerleden -15 mkr -10 á 15 % 3,2 år Sveaplan C -5 mkr >-15 % 3,6 år Tuna Park -80 mkr -10 % 2,7 år Övriga Eskilstuna -25 mkr >-10 % 3,0 år Andra kommuner -55 mkr Summa -310 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning inom volymhandel samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning) vid ökad handel i Rondellen. SV = Sällanköpsvaror. 33

2. Ny shoppinghandel om 17 500 kvm Shoppinghandel Rondellen + 17 500 kvm shopping Ytor sällanköpsvaror Omsättningsmöjlighet 2008 inkl moms mkr Yteffektivitet kr/kvm Omsättning ny yta 17 500 340 Kannibal- och spin offeffekter på befintlig yta -10 Ny nettoomsättning 17 500 330 19 000 Nettobidraget samt total ny omsättning för sällanköpshandel/shoppinghandel i Rondellen efter ny handelsyta om 17 500 kvm shoppinghandel. Effekterna av de 330 miljonerna fördelar sig enligt följande. Handelsområde Minskad omsättning Andel av områdets Återhämtningsperiod SV-omsättning Stadskärnan -100 mkr -10 à 15 % 3,2 år Folkesta -20 mkr <-10 % 2,3 år Valhalla/Vallby -25 mkr <-10 % 2,3 år Slagsta/Västerleden -10 mkr <-10 % 2,2 år Sveaplan C <-5 mkr <-10 % 2,1 år Tuna Park -70 mkr <-10 % 2,4 år Övriga Eskilstuna -25 mkr -10 á 15 % 3,2 år Andra kommuner -75 mkr Summa -330 mkr Konsekvenser för Eskilstunas handelsområden, i form av minskad handelsomsättning inom shoppinghandel samt antal år innan handelsområdet återhämtat den förlorade omsättningen (genom ökad köpkraft och befolkningsökning) vid ökad handel i Rondellen. SV = Sällanköpsvaror. Effekterna för befintlig handel blir vid utbyggnad av Rondellen i paritet med effekterna av skissalternativet. Vid en utbyggd shopping så drabbas däremot stadskärnan hårdare medan de övriga handelsområdena tappar något mindre av sin omsättning än vid volymhandelsalternativet. 34

11.4 Konsekvenser om ingen utbyggnad sker - ur ett regionalt perspektiv Gör man ingenting bedömer vi att Eskilstuna fortsatt kommer att ha det kämpigt i konkurrensen med främst Västerås. Örebro ligger nästan tre gånger så långt bort som Västerås och påverkar främst Eskilstuna i kampen om den mindre kommunen Arbogas köpkraft. Det krävs nya ytor för att positionera sig mot starka konkurrerande kommuner och för att fånga upp den förväntade ökade sällanköpsefterfrågan, allt kan inte fångas upp i befintliga ytor. Historien har visat att omsättningsutvecklingen i kommunen har stått relativt stilla under perioder utan större satsningar. De åtgärder som genomfördes under 2004 och 2005 fick däremot effekt på kommunens sammanlagda detaljhandelsomsättning: 21:an 2002, Smedjan 2004 och främst Tuna Park 2005. Under samma tid har man i Västerås genomfört ett stort antal ombyggnadsprojekt: Hälla Shopping 2002, Erikslund 2002 och 2004, Hälla Syd 2004, Gallerian 2003-04, Arosian 2006-07 med flera. Det finns ingenting som talar för att Västerås framgent drar ner på takten, framför allt i för Eskilstuna betydelsefulla Erikslund och Hälla. Genomförs inte den förslagna utbyggnaden av t ex Tuna Park kommer sannolikt Eskilstuna att fortsätta tappa marknadsandelar. Fortsätter utveckling på samma sätt som under de senaste 14 åren (vilket egentligen innebär en fortsatt utbyggnad i samma proportion som under den perioden) kommer kommunen att fram till och med 2015 ha tappat marknadsandelar enligt den svarta linjen (se diagram). Försäljningsindexet för detaljhandel kommer då att ligga på 88 istället för dagens 92. 120 110 100 90 80 70 60 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utveckling av Eskilstunas försäljningsindex fram till 2008 samt trendframskrivning fram till 2015. DV SV DH Linjär (DH) 35

Om kommunen idag hade haft ett index på 88 så hade detta medfört ett extra utflöde av köpkraft om 200 mkr (i dagens penningvärde och marknad med ett index på 92). Detta motsvarar i direkta sysselsättningseffekter ca 50 à 100 årsheltider (stor branschvariation). Hur inköpsströmmarna över kommungränsen kan komma att påverkas av olika utbyggnadsscenarier framgår av tabellen nedan. Handelsområde Erikslund, Västerås Hälla och Stenby, Västerås Marieberg, Örebro Tuna Park, Eskilstuna Tuna Park, Eskilstuna Rondellen, Eskilstuna Tuna Park och Rondellen, Eskilstuna Händelser fram till 2015 (antaget) + 70 000 kvm (IKEA, köpcentrum, volymhandel, stormarknad) Påverkan på Eskilstuna över natten (överslag) 100 à 150 miljoner kronor +30 000 kvm <-50 miljoner kronor +19 000 kvm Ca -20 miljoner kronor +16 100 kvm (skissalternativet) +30 500 kvm (planalternativet) +17 500 kvm (alternativ shoppinghandel) +48 000 kvm (planalternativet Tuna Park + alternativ shoppinghandel Rondellen) +75 miljoner kronor +145 miljoner kronor +75 miljoner kronor +175 miljoner kronor* Återhämtningstid 1 à 1,5 års marknadstillväxt för Eskilstuna 0,5 års marknadstillväxt för Eskilstuna 0,2 års marknadstillväxt för Eskilstuna motsvarar 0,8 års marknadstillväxt för Eskilstuna motsvarar 1,5 års marknadstillväxt för Eskilstuna motsvarar 0,8 års marknadstillväxt för Eskilstuna motsvarar 1,8 års marknadstillväxt för Eskilstuna *) Reduktion görs med hänsyn till överetablering och därav följande kannibaleffekt anläggningarna emellan. En försiktig slutsats är att inköpsströmmarna över kommungränsen kommer att bibehållas på dagens nivå om man bygger ut maximalt enligt tabellen ovan, det vill säga Eskilstuna kommuns försäljningsindex för sällanköpsvaror kommer att vara oförändrat. En sådan utbyggnad skulle få omfattande konsekvenser på befintlig handel (mer om det nedan) om den genomfördes över natten. 36

11.5 Sammanställning av alternativen Nedan följer en sammanställning av konsekvenserna på befintlig handel för skissrespektive planalternativet, vid en parallell utbyggnad av Rondellen enligt gällande plan (med volym- alternativt shoppinghandel). Tuna Parks Skissalternativ inklusive utbyggnad av Rondellen Handelsområde Minskad omsättning vid volymhandel i Rondellen Andel av områdets sällanköpsvaru omsättning Minskad omsättning vid shopping i Rondellen Andel av områdets sällanköpsvaru omsättning Stadskärnan -155mkr <-20 % -180 mkr -20 á 25 % Folkesta -60 mkr -25 á 30 % -55 mkr <-25 % Valhalla/Vallby -75 mkr -25 á 30 % -60 mkr <-25 % Slagsta/Västerleden -30 mkr <-30 % -30 mkr <-25 % Sveaplan C -10 mkr >-25 % -10 mkr >-20 % Övriga Eskilstuna* -50 mkr >-20 % -50 mkr -20 á 25 % Andra kommuner -130 mkr -150 mkr *) Exklusive Tuna Park och Rondellen. Tuna Parks Planalternativ inklusive utbyggnad av Rondellen Handelsområde Minskad omsättning vid volymhandel i Rondellen Andel av områdets sällanköpsvaru omsättning Minskad omsättning vid shopping i Rondellen Andel av områdets sällanköpsvaru omsättning Stadskärnan -250 mkr >-30 % -275 mkr <-35 % Folkesta -90 mkr <-40 % -80 mkr >-35 % Valhalla/Vallby -100 mkr -35 á 40 % -90 mkr <-35 % Slagsta/Västerleden -40 mkr <-40 % -40 mkr <-35 % Sveaplan C -15 mkr <-40 % -15 mkr <-35 % Övriga Eskilstuna* -70 mkr >-30 % -70 mkr >-30 % Andra kommuner -200 mkr -220 mkr *) Exklusive Tuna Park och Rondellen. 37

Marknadseffekterna kan även beskrivas mer summerat, uppdelat på stadskärnan och övrig handel enligt nedanstående tabell: Alternativ Möjlig tillkommande försäljning Tuna Park/Rondellen Minskad omsättning stadskärnan (samt andel av SV-handeln) Minskad omsättning övrig handel Eskilstuna Minskad omsättning andra kommuner Skissalternativet + 16 100 kvm volymhandel 290 mkr -85 mkr (-10 %) -130 mkr -75 mkr Skissalternativet inkl. Rondellen + 17 500 kvm volymhandel Skissalternativet inkl. Rondellen + 17 500 kvm shopping Planalternativet + 21 500 volymhandel + 9 000 kvm shopping Planalternativet inkl. Rondellen + 17 500 kvm volymhandel Planalternativet inkl. Rondellen + 17 500 kvm shopping 600 mkr 620 mkr 545 mkr 855 mkr 875 mkr -155 mkr (<-20 %) -185 mkr (-20 à 25 %) -175 mkr (>-20 %) -245 mkr (>-30 %) -275 mkr (<-35 %) -315 mkr -130 mkr -285 mkr -150 mkr -225 mkr -145 mkr -410 mkr -200 mkr -380 mkr -220 mkr SV = Sällanköpsvaror. Observera att möjlig försäljning och effekter är bedömda utan att enheterna kommer i konkurrens med varandra, det vill säga ingen kannibaleffekt mellan de nya etableringarna. I verkligheten innebär desto fler nyetableringar som sker desto mer tar de på varandras marknader enligt resonemang nedan. Teoretisk modell av effekter av flera olika handelsetableringar: Effekt av A om endast A = 100 Effekt av B om endast B= 50 Summa effekt på befintlig handel om både A & B samtidigt <150 (ej = 150). 38

12 Bilberoende och socioekonomiska effekter 12.1 Inledning Bilberoende och socioekonomisk effekt är framförallt kopplat till förändringar inom en marknads dagligvaruutbud. Nya stora dagligvaruetableringar i externa handelslägen innebär både ett ökad bilberoende och ofta en utarmning av de små stadsdelscentrum som betjänar stadens bostadsområden. Studier visar på att dessa stadsdelscentrum är extra viktiga i områden med socioekonomiska utmaningar (högre arbetslöshet, lägre inkomst- och utbildningsnivåer mm). Effekten på befintlig dagligvaruhandeln är i de föreslagna alternativen dock mycket liten. Skissalternativet innebär de facto ingen utökad dagligvaruhandel alls. Även planalternativets utbudsökning om 700 kvm bedöms slå mycket lite mot befintlig handel och framförallt ta sin omsättning från andra externhandelsområden. Den socioekonomiska effekten antas därmed vara försumbar vid de två planalternativen, baserat på antagandet att det inte kommer att innebära en dränering av köpkraften för Eskilstunas stadsdelsbutikers samt ökad bilberoende vid inhandling av livsmedel. Den utökade sällanköpshandeln bedöms dock få effekter på det så kallade trafikarbetet. Det är framförallt tre faktorer som påverkar förändringen av biltrafikarbetet vid en nyetablering som de i Eskilstuna: 1. Förändrad resväg. Man handlar på ett annat ställe än tidigare. I vissa fall sker ingen förändring eftersom man ändå har vägen förbi eller ändå skulle till området, där den nya butiken ligger. 2. Förändrade köpsummor. Stormarknadskunden handlar för mer pengar per besök än kunden till den lokala butiken. 3. Förändrat färdmedel. En del kunder som inte tidigare använde bilen för sina inköp övergår nu till att använda bilen. D.v.s. ökad bilandel för inköp av dagligvaror. Här redovisas endast effekter av förändrad resväg. Trafikarbete är en storhet som används vid analyser av transporter och infrastruktur för att beteckna den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid. Det kan antingen avse förflyttningar av själva fordonen eller av antalet trafikanter. Trafikarbetet kan anges i enheterna fordonskilometer eller personkilometer och utgör antalet fordon eller trafikanter multiplicerat med den sträcka i kilometer varje fordon eller person förflyttas. 39