Skol resan S V E R I G E S B Ä S T A S K O L A X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Skol resan S V E R I G E S B Ä S T A S K O L A X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

X XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

INNEHÅLL Sveriges bästa skola 2 Delningskultur är vårt framgångsrecept 8 Engagerade föräldrar ger nyfikna barn 10 Att låta läraren lära ut 12 Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat 16 En stark profil skapar samhörighet 20 Välkommen till oss! 22 Jag vill vara med på Skolresan 24 Kontakt 28 PUBLICERAD AV: BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET, SOLLENTUNA KOMMUN PRODUKTION: PLURALIS FOTO: MARIA ROSENLÖF/JOHNÉR, OMSLAGSBILD. MICHAEL FOLMER/ABCPRESS.SE: SID 10, 18, 24. TRYCKÅR: 2015 TRYCK: UMIL AB / SIB TRYCK

Sveriges bästa skola I Sollentuna kommun jobbar vi mot ett gemensamt och tydligt mål Sveriges bästa skola. Vi utvecklar våra undervisningsmetoder och vi delar med oss av vår kunskap. Vårt arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade elever och engagerade föräldrar! Sollentuna kommun är en av landets bästa skolkommuner. Våra elever når mycket goda resultat och vi arbetar målmedvetet med att utveckla skolan. Vi har en utbildningsstrategi som säger att alla elever ska ha godkänt i alla ämnen, att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärden och att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Vägen dit, till Sveriges bästa skola, kallar vi för Skolresan. Sedan Skolresans start har kommunens skolor förbättrat sina resultat varje år. De fina resultaten beror bland annat på ett målinriktat arbete med IKT, informations- och kommunikationsteknik. Grundskolornas elever har tillgång till en egen bärbar dator eller lärplatta, vilket skapar förutsättningar för en kreativ undervisning. Lärarna får också möjlighet att vidareutvecklas i sin yrkesroll. Vi tror på att lära av varandra och att dela med sig av kunskap och goda exempel inom skolans värld. Genom att kommunicera dessa goda exempel kan vi också locka ännu fler kompetenta pedagoger till kommunen. Även de fristående skolorna i kommunen har bjudits in att vara med på Skolresan. Tillsammans är vi starka Vi arbetar tillsammans för att bli nummer ett bland landets kommuner. För att nå dit behöver alla medarbetare vara med på resan. Och vi behöver även få stöd av elevernas föräldrar. Vi vet att föräldrars engagemang i barnens skolgång är en framgångfaktor för goda skolresultat. Därför vill vi öka engagemanget genom att skapa förutsättningar för alla föräldrar att engagera sig i sina barns skolarbete. Vi vill också tillföra både kunskap och insikter. Cirka 25 procent av alla föräldrar har ett annat förstaspråk än svenska och annan kulturell bakgrund. Alla föräldrar, även föräldrar med ett annat modersmål än svenska, ska kunna ta del av information kring skolans arbete. En del av Sollentuna kommun Det är viktigt att alla som arbetar i skolans värld arbetar tillsammans mot samma mål - våra elevers goda resultat. Även om den enskilda skolan är unik, behöver vi en gemensam profil som tydligt visar att skolan är en del av Sollentuna kommun. 2 Sveriges bästa skola

Sveriges bästa skola 3

En gemensam kommunikationsplattform har därför tagits fram för alla kommunala skolor i Sollentuna kommun. Den innehåller till exempel stöd som kan anpassas till de olika skolornas behov av kommunikation. Vi delar med oss av vår kunskap En av våra styrkor i Sollentuna kommun är det kollegiala lärandet. Vi lär av varandra och delar med oss av vår kunskap. Det inspirerar både lärare och elever, säger Daniel Broman, förvaltningschef på barn- och utbildningskontoret. Ett par gånger per år arrangerar vi dessutom mötesplatser då delningskulturen kollegor emellan blir extra tydlig. Det här arbetssättet innebär att vi utvecklas tillsammans. Vi bygger framtiden på gemensamma erfarenheter samt ny metodik och pedagogik. Våra satsningar på rätt metoder och skickliga lärare i kombination med de digitala verktygen har medfört en mer kreativ och varierad undervisning. Det ger eleverna större möjligheter att, utifrån sina egna förutsättningar, nå bättre resultat. I Sollentuna arbetar vi hela tiden med att utveckla vår kompetens både hos lärare och elever. Vi ligger långt fram och tittar ständigt på nya arbetsformer som utmanar och utvecklar verksamheterna. Exempelvis arbetar vi för att skapa kompetenscenter där varje skola ansvarar för omvärldsbevakning, forskning och fortbildning kring ett skolämne. Det ger varje lärare en koppling till både sin skola och ett kompetenscenter där de diskuterar och utvecklar sitt huvudämne inom hela kommunen, avslutat Daniel. 4 Sveriges bästa skola

En av våra styrkor i Sollentuna kommun är det kollegiala lärandet. Sveriges bästa skola 5

6 Sveriges bästa skola

Sveriges bästa skola 7

Delningskultur är vårt framgångsrecept Satsningen på IKT, informations- och kommunikationsteknik, har inneburit ett enormt lyft för hela Sollentuna kommun. Eleverna är mer motiverade och tycker att det är roligt att lära sig nytt, säger Erik Jaråker, IKT-utvecklare och SO-lärare på Runbacka skolor i Sollentuna. Jag finns som resurs och stöttar både elever och lärare genom att visa på nya möjligheter och lösningar med våra digitala verktyg. Mitt mål är att stimulera till kreativt användande och få eleverna att skapa själva. Det är ett heltidsarbete för mig att uppmuntra, utbilda, gjuta mod, inspirera och väcka nyfikenhet, berättar Erik. Innan vi startade arbetet med IKT var jag frustrerad över att tekniken inte fanns på plats i skolan. Den var ju etablerad i resten av samhället. Idag handlar det om ett kontinuerligt lärande för oss alla. Vi lärare får stöd inom IKT och vi lär av varandra. IKT har förändrat lärarrollen och undervisningsmetoderna och det är enklare för oss pedagoger att lära av varandra, konstaterar Erik. Sunt förhållningssätt Alla elever på Runbacka skolor har tillgång till en egen dator som de även kan ta med sig hem. Vi lär våra elever att ha ett sunt förhållningsätt till datorer. Och det fungerar. Vi talar om nätetikett, så kallad netikett, och visar filmer som påminner om vad man ska tänka på när man jobbar framför en dator. Till exempel vikten av att ta paus, sitta rak i ryggen och så vidare. Dessutom uppmuntrar vi till rörelse. På skolan finns även uppehållsrum med frizoner, där man inte får använda datorer. Skolan har flera juniorspridare, det vill säga teknikintresserade elever som hjälper till ute i klasserna. Den stora vinsten med det här sättet att jobba är att de flesta eleverna upplever att det är roligt att gå i skolan. Ny teknik gör det enklare att anpassa lärandet till varje lärsituation och jobba mer utifrån elevernas förutsättningar. Sollentuna kommun har hittat nya vägar till lärande för både elever och lärare. En dynamisk lärandemiljö Andreas Cassne är IKT-strateg på barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun och jobbar med att omsätta kommunens IKT-strategi i den pedagogiska vardagen. Jag inspirerar lärare, förklarar hur de digitala verktygen fungerar, jobbar med omvärldsbevakning och tar fram handlingsplaner utifrån skolornas behov. Det handlar mycket om att hitta nya vägar och idéer inom teknikens värld och att skapa en mer dynamisk lärandemiljö, berättar Andreas. Vår delningskultur Ett annat viktigt resultat av vårt IKT-arbete är vår delningskultur. Att vi byggt en bättre grund för samarbete mellan samtliga lärare i kommunen. Vi delar med oss av det vi gör. Resultatet har blivit ett större engage- 8 Delningskultur är vårt framgångsrecept

mang och en helt ny vi-känsla. Alla vet att när man delar med sig av sina idéer, så kanske det kommer en ny bra idé tillbaka i retur, konstaterar Andreas. Vi kallar det delningskultur. I kommunen finns därför flera arenor där lärare kan inspirera varandra och få möjlighet att visa upp sig. För det gäller att våga visa för andra hur man jobbar och vilka metoder man använder. Tankar om framtiden Den digitala utvecklingen går enormt fort. I Sollentuna funderas det mycket på hur skolorna ska se ut i framtiden. Och hur satsningen på digitala verktyg kan utvecklas. Kan vi organisera oss på ett annat sätt? Jobba i andra miljöer, på nya tider, på nya sätt? Vi uppmanar ständigt varandra, och våra rektorer och lärare, att tänkta nytt och bryta invanda mönster, avslutar Andreas. Här finns flera webbplatser som gör våra lärare synliga genom filmer och intervjuer med lärare som berättar om sin pedagogiska idé. Dessutom är vi med på mässor för att dela med oss av våra erfarenheter. Det är många som vill lyssna på våra duktiga lärare när de berättar om undervisningens innehåll, säger Sara Penje, skolutvecklare inom Sollentuna kommun. Vi har gått från en kultur där varje skola var sig själv närmast och fokuserade på sin egen verksamhet, till att nu jobba med kollegialt lärande med stort fokus på att dela med sig. Både inom varje skola och mellan skolorna i kommunen, säger Sara. Sociala medier är ett informellt sätt för rektorer, lärare, politiker och förvaltning att byta tankar och åsikter. Vi har blivit duktiga på att visa upp det som är bra och lyfta fram goda exempel. Och lärarna och blivit bättre på att uppmärksamma både varandra och sig själva, konstaterar Sara. Delningskultur är vårt framgångsrecept 9

Engagerade föräldrar ger nyfikna barn Föräldrar är viktiga för sina barns resultat i skolan. Därför arbetar vi i Sollentuna kommun för att skapa förutsättningar för alla föräldrar att engagera sig i sina barns skolgång. Och att ägna mer tid åt barnens skolarbete. Vi arbetar också med att bli tydliga med vilket ansvar man har som förälder. Det här är en del i vårt arbete för att bli Sveriges bästa skola. I Sollentuna vet vi att trygghet och studiero i skolan leder till bättre resultat. Vi arbetar med devisen Du är viktig som ska ge tips till alla föräldrar i kommunen kring hur man kan öka sitt föräldraengagemang. Det kan till exempel handla om vilken typ av hemuppgifter eleverna får i skolan och hur föräldrar kan stötta eleverna i detta arbete. Alla föräldrar, oavsett skolbakgrund, kan vara ett stöd för sitt barn. Ett tips är till exempel att bestämma en tid varje dag när man sitter ner tillsammans och tittar på dagens hemuppgifter. Helst då barnet har ätit något, så att det finns energi kvar till skolarbetet. Det är också viktigt att föräldrarna pratar positivt om skolan hemma. Om föräldrarna tycker att skolan är viktig, så gör ofta barnet det också. Genom att fråga om skolan, vara intresserad av och prata gott om skolan, så visar man att skolan räknas. 10 Engagerade föräldrar ger nyfikna barn

Skolans syn på kunskap har förändrats genom åren. Förr gällde det att lära sig fakta utantill och rabbla kunskaper. Nuförtiden söker eleverna själv kunskap och värderar och ifrågasätter information. Att kunna förklara, diskutera och uttrycka sina åsikter är en stor del av skolan i dag. Sollentuna kommun satsar på att utveckla pedagogiska metoder, till exempel genom IKT, informations- och kommunikationsteknik. Det här innebär nya undervisningsmöjligheter som är utvecklande, inspirerande och roliga, för både elev och lärare. Lärarna får dessutom större möjlighet att anpassa uppgifter och övningar efter elevernas olika förutsättningar. Det här har visat sig leda till att fler elever tycker att det är roligt att gå till skolan och att lära sig nytt. Inom Sollentuna vet vi att trygghet och studiero i skolan leder till bättre resultat i skolan. Vi har en egen handlingsplan för Trygghet och Studiero och vi arbetar med Olweus-programmet för att motverka och hantera mobbning. Alla elever som har behov av särskilt stöd ska också få det. Att röra på kroppen är bra för hjärnan och därmed för skolresultaten. Och därför har alla barn möjlighet att röra på sig under skoltid. I Sollentuna skriver till exempel skolsköterskan ut motion på recept. Engagerade föräldrar ger nyfikna barn 11

Att låta läraren lära ut Hur ser samarbetet ut mellan lärarna? Vilket stöd får man från rektor? Vad lägger lärare och rektorer sin tid på? Ett sätt att förbättra skolan är att varje skola kartlägger sin dagliga verksamhet. I Sollentuna kommun görs detta genom PRIO-programmet*. Lärarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att hjälpa eleverna till goda studieresultat, säger Annette Karmitsa som, tillsammans med Ann-Christin Nygren, arbetar som utvecklingsledare inom PRIO i Sollentuna. De flesta lärare vill få större kontroll över sin tid och lägga mer tid på undervisning. Man vill också få tid till utveckling tillsammans med sina kollegor och öka det kollegiala samarbetet. Skolforskning visar att de största effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare följer upp undervisningen. PRIO är ett utvecklingsarbete som tagits fram av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Det är ett sätt att utveckla skolornas arbetssätt så att resurserna används där de gör mest nytta. Med PRIO skapas förutsättningar för lärare och skolledare att själva utveckla ett gemensamt och strukturerat arbetssätt. De goda exemplen och de framgångsrika arbetssätt som programmet bygger på har hämtas både från Sverige och från andra länders skolsystem. Ofta saknas till exempel mötesrutiner på skolorna vilket leder till ineffektiva möten. Ett annat vanligt scenario är att det inte finns tid för lärarna att samarbeta kring planering av lektioner, undervisningsmetoder och utvärdering av undervisningen. Kollegial återkoppling och coaching mellan lärare och rektor är också något som många lärare vill ha. Fokus på rätt saker PRIO är ett mycket bra verktyg i det interna utvecklingsarbetet på skolorna. Mer tid till att diskutera pedagogik ger lärarna större möjlighet att fokusera på och lära av sin egen och kollegornas undervisning. Resultatet när en skola arbetat med PRIO blir tydligare strukturer och processer och många lärare upplever att stressen minskar. En mer professionell känsla kring organisationen skapas. Det blir tydligare vad man gör och hur man gör det. De interna mötena får en annan struktur och rätt personer går på rätt möten. Och det skapas förutsättningar för lärarna att utveckla det kollegiala lärandet och för att planera gemensamt, säger Annette. PRIO drivs av ledningen på skolan med hjälp av kommunens utvecklingsledare. Annette berättar: Vi kartlägger skolan genom djupintervjuer, enkäter och observationer av lektioner. För att ta reda på hur man arbetar på skolan, hur möten fungerar, hur undervisningen planeras, hur man får information etc. Vi samlar erfarenheter och synpunkter från alla medarbetare. Dessutom gör lärarna en tidslogg där de ser hur de använder sin tid. Efter kartläggningen tar vi tillsammans med skolledningen fram de fokusområden som skolan ska arbeta vidare med. Vi som jobbar som utvecklingsledare finns med för att stötta och vägleda och släpper inte taget utan följer upp de nya arbetssätten tills de sitter, avslutar Annette. * PRIO står för Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. 12 Att låta läraren lära ut

Att låta läraren lära ut 13

Att kunna förklara, diskutera och uttrycka sina åsikter är en stor del av skolan i dag. 14 Att låta läraren lära ut

Att låta läraren lära ut 15

Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat I dagens informationssamhälle är det viktigare än någonsin att lära sig att läsa och skriva. Vi kommunicerar och utför alltmer arbete via digitala medier. I Sollentuna kommuns skolor arbetar vi därför sedan flera år med digital teknik integrerat med en pedagogisk metod för social interaktion, säger Annika Agélii Genlott. Annika är doktorand i informatik vid Örebro universitet och Skolutvecklare i Sollentuna kommun och har utvecklat STL, Skriva sig till lärande. En metod för hur man på ett strukturerat sätt kan integrera digital teknik i undervisningen. STL grundar sig på forskning om viktiga faktorer för lärande i kombination med digital teknik. Metoden har visat sig ge nya förbättrade förutsättningar för elevers läs- och skrivinlärning under de tidiga skolåren. Hon berättar: Att börja med att skriva på tangentbord skapar för många barn nyfikenhet och lust att vilja lära sig läsa och skriva. Det här gäller särskilt för de elever som inte har så välutvecklad finmotorik och har svårt att skriva med penna. Dessa barn får möjlighet att utveckla sitt språk utan att handstilen blir ett hinder, vilket resulterar i högre självkänsla samt mer läsbara och längre texter. Att knäcka läs- och skrivkoden Eleverna skriver, publicerar och ger återkoppling på varandras texter på en gemensam webbsida, där även lärarna är med och kommenterar. Det skapar ett kreativt och kommunikativt klimat som hjälper eleverna att snabbt knäcka läs- och skrivkoden. Elevernas texter blir både längre och språkligt mer innehållsrika. Metoden, som bygger på ett språkutvecklande perspektiv, kan användas i alla ämnen eftersom man skriver, talar och reflekterar i alla ämnen, menar Annika. Jag genomförde först ett pilotprojekt med metoden STL när jag var klasslärare för årskurs 1. Och hade då själv möjlighet att jämföra min klass med klasser där man arbetar mer traditionellt. Resultatet visade att de som jobbade med metoden tillsammans med digitala verktyg, på datorer med tangentbord, läste något fortare än de med traditionell undervisning. De skrev längre men framförallt mycket mer avancerade texter. 20 procent fler får godkänt En vidare undersökning som bygger på elevresultat i årskurs 3 för de nationella proven i svenska och matematik har också gjorts. Den visar på att de elever som undervisats med STL och digitala verktyg klarar nationella proven i mycket högre utsträckning än övriga elever. Närmare 20 procent fler elever når godkänt. Allt tyder på att det är kombinationen mellan den pedagogiska metoden STL och digitala verktyg som leder till ett mycket bättre elevresultat i både svenska och matematik. 16 Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat

Fler elever når målen Vinsten är att fler elever klarar målen, att alla elever är inkluderade, att de lär sig lättare och att likvärdigheten ökar. Pojkarna får generellt sett mycket bättre resultat med STL i kombination med digitala verktyg. De får nästan ett lika bra resultat som flickorna, konstaterar Annika. Sollentuna arbetar även med fortbildning i STL-metoden. Hundratals lärare, som i sin tur har 1 000- tals elever, har utbildats. Utbildningen pågår under ett år med regelbundna träffar och bygger på kollegialt lärande, avslutar Annika. Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat 17

18 Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat

Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat 19

En stark profil skapar samhörighet Syftet med att ha en gemensam profil är att den hjälper oss alla som arbetar i Sollentuna kommuns skolor att jobba mot samma mål. Vi visar att vi är en helhet och vi beskriver hur vi jobbar tillsammans i kommunens skolor. En tydlig profil hjälper oss att förmedla det intryck som vi vill att vår målgrupp ska få av oss. Vi vill att så många som möjligt, som är intresserade av skolan, ska ta del av vår vision, våra budskap och våra mål. Barn- och utbildningskontoret har det övergripande ansvaret för att alla barn får det stöd de behöver i sin utbildning och sin utveckling inom skolan. Våra lärare har hög kompetens och ger eleverna trygghet och kvalitet i den dagliga undervisningen. Och vårt målinriktade arbete leder till att Sollentunas elever får bättre resultat för varje år som går. Tillsammans skapar vi en miljö där alla får chansen att utvecklas och trivas. Vi välkomnar självklart även friskolorna i kommunen att vara med på Skolresan. Formspråket för Skolresan bygger på Sollentuna kommuns visuella identitet och lyfter fram vår gemensamma satsning på skolan. Den hjälper oss att bli ännu tydligare när vi kommunicerar med våra målgrupper, medarbetare, föräldrar och alla som är intresserade av skolans värld. Formspråket inkluderar färger, typsnitt, bilder och skapar en gemensam grund för allt arbete kring Skolresan. För att underlätta arbetet för dig som jobbar med kommunikation kring skolan finns en gemensam varumärkesplattform för Skolresan samt en sammanställning av kommunikationsåtgärder som skolorna kan använda för att göra sin egen plattform. Vår vision, våra värderingar och budskap hittar du i varumärkesplattformen som följer. Skolresans varumärkesplattform Produkt Genom Skolresan ska alla barn nå målen, känna trygghet och må bra i Sollentuna kommuns skolor. Målgrupp Alla medarbetare inom skolan. Alla potentiella elever och föräldrar. Presumtiva medarbetare. Alla kommuninvånare. Mission vad gör vi för världen? Hjälper barn och ungdomar att förverkliga sina drömmar. Ger eleverna trygghet så att de har självförtroende att göra medvetna val. Utbildar morgondagens samhällsmedborgare efter var och ens individuella förutsättningar. Rustar eleverna med kunskap och kreativitet inför morgondagens teknik. Ser till att Sverige kan fortsätta utvecklas till en ledande utbildningsleverantör. 20 En stark profil skapar samhörighet

Position nuläge, position på marknaden En av toppkommunerna bland Sveriges kommuner. Vision position i framtiden Sveriges ledande utbildningskoncern. Stil personlighet Familjär. Hjälpsam. Kompetent. Engagerad. Driven. Nytänkande. Prestigelös. Flexibel (t ex vid högt söktryck). Gör lite mer, utöver det som förväntas. Förebild. Värderingar livsregler Höga förväntningar. Ärlighet. Tillit. Vänlighet. Lyssnande. Löfte/motto Med Sollentuna kommuns arbete för att erbjuda Sveriges bästa skola ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas i våra skolor. Budskap Sveriges bästa skola. Alla barn ska lyckas. S V E R I G E S B Ä S T A S K O L A En stark profil skapar samhörighet 21

Välkommen till oss! I Sollentuna kommun, som ligger strax norr om Stockholm, bor cirka 68 000 människor. Här finns många företagare och handelsplatser, blandat med fina naturområden och kulturaktiviteter. Sollentuna centrum, Järvafältet och Edsviksområdet är några exempel. Sollentuna växer hela tiden och just nu pågår en stadsomvandling där de centrala delarna av Sollentuna byggs ut och får ny karaktär. Det är lätt att ta sig hit. E4:an går genom hela kommunen från norr till söder. Och här finns fem pendeltågstationer, från Helenlund i söder till Rotebro i norr. I Sollentuna finns stora naturområden för friluftsliv, högklassiga idrottsanläggningar, simhall och flera golfbanor. Här finns Edsvik som bjuder på konst, kultur, design och mathantverk i kulturhistorisk miljö. Här ligger även norra Stockholms bästa skidbacke, bra badplatser och natursköna Järvafältet. Sollentuna har många spännande evenemang året om, som du kan läsa mer om på www.sollentuna.se Vill du arbeta med barn och ungdomar i Sollentuna? Cirka 2 500 medarbetare arbetar i Sollentuna kommun. Inom området barn och utbildning är vi 1 500 personer. Vi träffar hela tiden nya spännande medarbetare som vill jobba här hos oss. 22 Välkommen till oss!

I kommunen finns många kommunala och fristående skolor. Vår vision är att bli Sveriges bästa skola och vi har kommit en bra bit på väg. Vi är mycket stolta över våra resultat. Och vi är mycket stolta över våra lärare. Mer information om Sollentuna, till exempel om hur vi arbetar med skolutveckling, och var alla skolor och förskolor ligger hittar du på vår hemsida. Välkommen till Sveriges bästa skola i Sollentuna! Välkommen till oss! 23

24 Jag vill vara med på Skolresan

Jag vill vara med på Skolresan Här är områden som jag skulle vilja utveckla och förbättra. I mitt eget arbete: I min arbetsgrupp: Jag vill vara med på Skolresan 25

Här är områden som jag skulle vilja utveckla och förbättra. På min arbetsplats: Här är mina tips på vad Skolresan kan satsa på framöver: 26 Jag vill vara med på Skolresan

Jag vill vara med på Skolresan 27

KONTAKT Sollentuna kommun tfn 08-579 210 00. Barn- och utbildningskontoret tfn 08-579 210 00. Är du anställd i Sollentuna kommun hittar du mer information på intranätet Solsidan. Arbetar du inte i kommunen kan du läsa mer om hur vi arbetar på vår webbplats, www.sollentuna.se. Här hittar du också kontaktinformation till alla förskolor och skolor, både kommunala och fristående. Via www.sollentuna.se kan du också få kontakt med politikerna i kommunens alla nämnder. 28 Kontakt