Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 för gymnasienämnden

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 1 (6) HANDLÄGGARE Höglund, Jan 08-535 360 13 Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 för gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till synpunkter på budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för åren 2016-2017 och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för avstämning. Sammanfattning Resursfördelningens påverkan på lokalkostnadsramen 0,7 mnkr Förvaltningen gör bedömningen att minskningen av Lokalkostnadsramen 2015 kan finansieras av övriga lokalkostnadsminskningar i nämndens budget för 2015. Den största lokalkostnadsminskningen är att nämnden inte kommer att ha någon hyreskostnad för Sågbäcksgymnasiets evakueringspaviljonger. Besparing på gymnasieskolan kopplat till gymnasiereformen GY11 Planeringsförutsättningarna för 2015 2017 måste återställas genom att stryka den minskning av volymanslaget om 39 elever som var kopplat till regeringens idag bortagna besparingsförslag. Eventuell besparingseffekt av GY11 ska inte tas upp före Mål och budget 2016. Beskrivning av ärendet I kommunen finns en beslutad budgetordning med tidsplan för arbetet med budgetprocessen. Enligt denna tidsplan ska fullmäktige varje år i juni besluta om mål och budget för nästkommande år. Vidare ska nämnderna i november med mål och budget som underlag besluta om sina verksamhetsplaner för nästkommande år, som redovisas i avstämningsärendet till kommunfullmäktige i januari 2015. Kommunstyrelsens förvaltning, KSF, har skickat anvisningar för nämndernas budgetunderlag för år 2015 och plan för åren 2016-2017. Vid en seminariedag med ett utökat planerings- och personalutskott redovisade KSFs ledningskontor en omvärldsanalys och en samlad bild av det ekonomiska läget i kommunen inför 2015-2017. Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta budgetprocessen. Redovisningen är sammanställd i dokumentet Planeringsförutsättningar 2015-2017. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 360 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 2 (6) KSF har beräknat förslag till ekonomiska ramar för respektive nämnd för år 2015-2017. I de förutsättningar som har tagits fram som underlag för den ekonomiska planen 2015 har KSF tagit hänsyn till: - generella statsbidrag, tekniska justeringar, 0,2 mnkr - befolkningsökning, 1,2 mnkr - volymer -42 ungdomsgymnasieelever, -3,4 mnkr - förväntad effekt nya gymnasieskolan -39 elever, -3,1 mnkr - Sågbäcksgymnasiet, 0,8 mnkr - generell uppräkning, 9,1 mnkr - gemensam utveckling, 1,1 mnkr Nämndens budgetunderlag ska innehålla en beskrivning av de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Nämnden stämmer av en preliminär beräkning mot nämndens lokalförsörjningsplan och redovisar i budgetunderlaget. Omfattningen av planerade investeringar ska redovisas. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 26 maj. Kommunfullmäktige behandlar mål och budget den 9 juni. Förvaltningens synpunkter Ställningstagande till den ekonomiska ramen Pris- och lönekompensation (generell uppräkning) I Kommunstyrelsens förvaltnings PM planeringsförutsättningar 2015-2017 finns förslag på generella uppräkningar på 2,0 procent per år under 2015-2017. För 2015 har gymnasienämnden även tilldelats 1,1 mnkr för gemensam utveckling. Den generella uppräkningen med 2,0 procent per år skall täcka verksamhetens kostnadsökningar under 2015-2017. För att klara förväntade kostnadsökning utan effektiviseringar eller besparingar krävs att löneökningarna stannar på en nivå som motsvarar kostnadsuppräkningen. Förvaltningens bedömning är att det inte är realistiskt för 2015 års lönerörelse. Det troliga är att löneökningen 2015 kommer att överstiga den generella uppräkningen. Orsaken till detta är att förvaltningen redan ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare i länet och bedömer att detta fortsätter under 2015, då också

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 3 (6) behörighetsreformen träder i kraft. Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun, satsningar på lärargrupperna i löneöversynen 2014 och flera huvudmän signalerar också fortsatta lönesatsningar de kommande åren. Även den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning kommer att påverkar lönekostnaderna. Volymer Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april 2014. I PM planeringsförutsättningar föreslås volymanslaget för gymnasieeleverna minskas, motsvarande 42 elever för befolkningsförändring och motsvarande 39 elever för gymnasiereformen, med totalt 81 elever till 3 857 elever. Elevminskningen kommer att stanna av och till 2016 förväntas antalet Huddingeelever börja öka igen. Volymberäkningen: Till grund för bedömningen av hur många elever som går i gymnasieskolan ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldrarna 15-22 år och antagandet om hur många ungdomar i respektive ålder som kommer att gå i gymnasieskolan. I Mål och budget för 2014 hanterades en del av regeringens förväntade besparing på gymnasieskolan kopplat till gymnasiereformen GY11 genom att minska gymnasienämndens volymanslag för ungdomsgymnasiet i två steg. Volymanslaget minskades med ersättning för 39 elever 2014 och ytterligare 39 elever 2015. Regeringen gjorde sedan bedömningen att reformen på kort sikt inte leder till någon ekonomisk besparing. Eventuellt beslut om besparing sköts fram till tidigast 2016. Ingen höjning av volymanslaget motsvarande regeringens tidigare planerade men idag borttagna besparing för 2015 har gjorts i kommunstyrelse förvaltningens planeringsförutsättningar för 2015-2017. Planeringsförutsättningarna för 2015 2017 måste återställas genom att stryka den minskning av volymanslaget om 39 elever som var kopplat till regeringens idag bortagna besparingsförslag. Eventuell besparingseffekt av GY11 ska inte tas upp före Mål och budget 2016. I bilagan till planeringsförutsättningarna minskas budgetanslaget för volymer inklusive minskat lokalanslag med 3,4 mnkr 2015. Det minskade budgetanslaget för volymer orsakas av att antalet gymnasieelever 2015 förväntas minska med 42 elever jämfört med 2014. Minskningen av budgetanslaget för volymer med 3,4 mnkr blir omräknat till budgetminskningen/elev ca 80 800 kronor/elev, inklusive det minskade anslaget för lokaler på 16 000 kronor/elev.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 4 (6) För att klara det minskade anslaget för lokalkostnader 0,7 mnkr, 16 000 kr/elev, utan att sänka eleversättningen måste elevminskningen ske i externa skolor. Alternativt måste Huddinges intäkter öka genom att våra gymnasieskolor ökar antalet externa elever. Trots gott söktryck bedömer förvaltningen att detta inte är möjligt eftersom antalet gymnasieelever fortfarande minskar i Stockholmsregionen. Det mest sannolika är att minskningen eller del av minskningen av anslaget för lokalkostnader på grund av det minskade elevunderlag kommer att belasta gymnasieverksamheten som ett rent besparingskrav genom att eleversättningen sänks. Antalet gymnasiesärskoleelever och särvuxelever förväntas 2015 vara oförändrat jämfört med 2014. Översyn av den gemensamma prislistan och principer för uppräkning Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i uppdrag att genomföra en översyn av nuvarande samverkansavtal för länets gymnasieutbildningar. Uppdraget är att ta fram förslag till förändringar som bidrar till att säkerställa den gemensamma gymnasieregionen och utvecklingen av densamma. Uppdraget omfattar bland annat en fördjupad utredning om basen för programpriserna och förslag till förändringar av beräkningen av programpriser samt hur programpriserna ska räknas upp över tid. Det är främst två resursfördelningsfrågor som KSL förväntas lägga förslag om hur de ska kunna hanteras på ett gemensamt sätt i stockholmsregionen och det är lokalkostnader och strukturtillägg. KSL kommer att ta ett slutgiltigt förslag med rekommendationer i juni 2014. Därefter tar den kommunala beslutsprocessen över under hösten 2014. Kommunernas beslut måste tas tidigt under hösten om en förändrad prislista ska börja gälla från 1 januari 2015. På grund av översynen av den gemmensamma prislistan så finns idag inga uppgifter om hur mycket prislistan kan komma att höjas i kronor och ören inför 2015. Lokaler Årskullarna i gymnasieåldern 16-18 år, kommer enligt kommunens befolkningsprognos åter att börja öka från 2016. Totalt förväntas ungdomarna i gymnasieåldern öka med ca 340 ungdomar fram till 2018. Nämnden kommer därför att tillförs ett ökat lokalanslag från och med 2016. Preliminära beräkningar av kostnadsförändringar samt resurstilldelning för 2015-2017 redovisas i tabellen nedan.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 5 (6) För 2015 minskar hyreskostnaderna med -6 mnkr genom att hyran för evakueringspaviljonger för Sågbäcksgymnasiet bortfaller. Samtidigt får vi ökade hyreskostnader på 2,6 mnkr eftersom Sågbäcksgymnasiets renovering och verksamhetsanpassning redan kommer att vara slutfört till höstterminen 2014. Förutsatt att överklagandet av kommunens detaljplan för Sågbäcksgymnasiet avvisas av Mark- och Miljööverdomstolen, beräknas preliminärt att byggskolans permanenta lokaler kan vara färdigställda till höstterminen 2015. Det ger då en ökad hyreskostnad med 0.3 mnkr. Nämndens minskade lokalbudgetram på -0,7 mnkr för 2015, ger totalt ändå ett positivt kostnadsförändringsutfall för 2015. För 2016 utgörs ökade hyreskostnader på 0,5 mnkr av byggskolans färdigställande vilket finansieras helt av Sågbäcksgymnasiets ramtilldelning med 0.5 mnkr. Nämnden får också en utökning av lokalramen 2016 med 0,5 mnkr eftersom antalet gymnasieungdomar förväntas börja öka igen. En fortsatt ökning av antalet gymnasieungdomar ger även för 2017 ett höjt anslag för lokalkostnader med 1,2 mnkr. Förvaltningen planerar att i samråd med Huge Fastigheter AB under 2014/2015 utreda lokalbrister och vissa behov av verksamhetsanpassningar som konstaterats vid Sjödalsgymnasiet. Sjödalsgymnasiet vill i första hand och med egna medel under 2014 åtgärda sin reception för att göra den mer öppen, attraktiv och åtkomlig för fler elever. Skolan har också önskemål om andra åtgärder på de olika våningsplanen gällande vissa arbetsmiljöbrister och för att skapa mer studievänliga lokaler. Genomförande kan ske först när utrymme finns i lokalbudgeten och tidigast 2016 då nämnden får en utökning av lokalbudgetramen med 0,5 mnkr. Tidpunkten för byggskolans färdigställande och ökade hyreskostnader är preliminärt beräknade och osäkra men förvaltningen återkommer med närmare besked senast i delårsrapport 2, 2014.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 6 (6) Ökade/minskade 2015 2016 2017 hyreskostnader(mnkr) Sågbäcksgymnasiets 2,6 huvudbyggnad Byggskolan 0,3 0,5 Ramtilldelning för -0,8-0,5 Sågbäcksgymnasiet Gymnasienämndens 0,7-0,5-1,2 lokalbudgetram Summa ökade kostnader 2,8-0,5-1,2 Sågbäcksgymnasiets -6,0 Evakueringspaviljonger Hyresreducering befintliga -1,0 lokaler Sågbäcksgymnasiet Minskade kostnader -7,0 Kostnadsförändring -4,2-0,5-1,2 Jukka Kuusisto Utbildningschef P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilaga Underlag inför Mål och budget 2015-2017 för gymnasienämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

GN-2014/59.182 Underlag inför mål och budget 2015-2017 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN/Gy-Vux MARS 2014

Innehåll Vision och mål... 3 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling... 6 Attraktiv arbetsgivare... 8 Sund ekonomi... 9

Vision och mål Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål på kort sikt ska nämnderna sträva efter målbilden för 2030. Kommunfullmäktiges mål och delmål: Nöjda invånare o Bra att leva och bo i Huddinge o God kommunal verksamhet o Inflytande i vardagen o Valfrihet o Likvärdig behandling Hållbar samhällsutveckling o Ekosystem i balans o Demokrati o Jämlikhet o Ansvarsfullt bostadsbyggande o Kunskap och livslångt lärande o Positivt näringsklimat för fler jobb o Folkhälsa o Internationellt arbete Attraktiv arbetsgivare o Aktivt ledarskap o Vilja och förmåga o Goda förutsättningar Sund ekonomi o Budgethållning o Långsiktig balans o Successivt minskat skatteuttag I underlag inför mål och budget 2015 2017 beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Barn- och utbildningsförvaltningens prioriterade områden för ökad måluppfyllelse Genom att kraftsamla kring Barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag, utveckling och lärande, bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Skollagen betonar att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Därför fokuserar Barn- och utbildningsförvaltningen särskilt på att lyfta in forskning och att stärka och utveckla kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte i arbetet. Aktuell skolforskning visar på att läraren är den viktigaste kvalitetsfaktorn för att barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. För att kunna rekrytera och behålla skickliga lärare i våra verksamheter har vi därför påbörjat ett långsiktigt arbete för att stärka lärarens profession och sprida goda exempel. Barn- och utbildningsförvaltningen gör nu ett flertal gemensamma satsningar för att utveckla och förbättra utbildningen inom våra skolformer i form av: En gemensam pedagogisk plattform som tydligt anger vad som förväntas av lärare och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Attraktivt och konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande. Karriärtjänster för lärare i form av förstelärartjänster och lektorstjänster samt särskilda forskningstjänster där lärare får möjlighet att delta i forskarskolor och få en licentiandutbildning. Vi erbjuder också nätverk och utbildningsinsatser. Pedagog Huddinge, en webbresurs som ska synliggöra det goda och viktiga arbete som redan idag görs i Huddinges skolor och förskolor. Den ska även inspirera och stimulera andra pedagoger till att vidareutveckla sitt arbete. Ett annat medel för ett kollegialt utbyte är utbildningsmässan, Show and Tell, som syftar till att synliggöra gott arbete och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. GYMNASIENÄMNDEN 3

Barn och utbildningsförvaltningens tre prioriterade utvecklingsområden Den senaste PISA undersökningen visar att svenska 15- åringars kunskaper i matematik och läsförståelse fortsätter att försämras. Under 2014 identifierade Barn- och utbildningsförvaltningen tre prioriterade områden som vi inledningsvis kommer att ha ett särskilt fokus på till och med 2016. De tre prioriterade områdena är: Språkutveckling Matematikutveckling IT-utveckling för lärande Satsningar gällande språk och matematik görs även från Skolverkets sida genom matematiklyftet och den kommande satsningen på läs- och skrivutveckling. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande. Huddinge kommuns skolor har redan påbörjat arbetet med matematiklyftet och till hösten kommer vi även att söka statsbidrag för deltagande i Skolverkets satsning på läs- och skrivutveckling. När det gäller IT i undervisningen arbetar vi vidare för att realisera vår e- strategi. Med förvaltningens två IT-pedagoger och de ITinspiratörer som finns i verksamheterna kommer vi att utveckla och modernisera undervisningen ytterligare. 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2015

Nöjda invånare God kommunal verksamhet Verksamhetsutveckling med stöd av IT I december 2013 antog kommunfullmäktige en strategi för Huddinges väg in e-samhället 2014-2019, vilken ska kompletteras med en årlig handlingsplan. Strategin pekar ut ambitiösa mål för utvecklingen och beskriver de insatser som är nödvändiga för att skapa förutsättningarna för att nå kommunens vision och övergripande mål. Med en målmedveten satsning på utveckling och införande av nya digitala tjänster, utveckling av e-förvaltningens processer och arbetssätt samt en högre grad av IT-standardisering kan kommunens väg in i e-samhället realiseras. För att åstadkomma detta krävs en samordnad verksamhetsutveckling och finansiering med en tydlig fördelning mellan roller och ansvar. IT-investeringar är kostsamma och för att investeringar ska tillföra nytta och kostnadsbesparingar krävs samordning, styrning och kommungemensamma prioriteringar. För att kommunens centrala ITorganisation ska kunna möta förvaltningarnas allt mer ökade behov av verksamhetsutveckling med stöd av IT är det därför väsentligt att det i likhet med perioden 2012-2014 avsätts kommungemensamma medel för ändamålet. Kvalitetsarbete För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, ska kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Några exempel på sådana områden som redan identifierats är undervisningskvaliteten, skolan som en lärande organisation samt det pedagogiska ledarskapet. För att möjliggöra för skolorna att följa upp sina resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete måste de på ett enkelt sätt kunna få tillgång till statistik. I kommunens lednings- och informationssystem, LIS, saknas statistik gällande Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna. Att utveckla LIS för dessa utbildningar är synnerligen angeläget och bör prioriteras framöver. Valfrihet Valfrihet för ungdomar Ungdomarna i Stockholms län kan idag söka och bli förstahandsmottagna till samtliga nationella program inom länets utbud av gymnasieutbildning. De har därmed möjlighet att välja att studera på de program och i de skolor som de finner mest attraktiva. Konsekvensen blir samtidigt att gymnasieskolan befinner sig i en hårt konkurrensutsatt kontext särskilt med tanke på att demografisiffrorna för Stockholms län visar att antalet elever i gymnasieålder är lågt vilket gör det än mer angeläget att våra skolor erbjuder ett brett utbud av högkvalitativa program. Ett närmare samarbete med universitet och högskola, i synnerhet akademierna i Flemingsberg, är angeläget för att stärka kommunens högskoleförberedande program. På samma sätt är ett fördjupat samarbete med arbetslivet ett medel att ytterligare stärka våra yrkesprogram. Den fortsatt hårda konkurrensen om eleverna ökar behovet av att synliggöra och differentiera sig som skola. Det är därför angeläget att fortsätta det sedan tidigare påbörjade varumärkesarbetet för kommunens fyra gymnasieskolor. Brett utbud av utbildningar inom vuxenutbildningen Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått sedan årsskiftet 2006/2007 inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Målet är att garantera ett brett utbud av utbildningar för de vuxenstuderande. Förutsättningarna för en länsgemensam vuxenutbildningsregion har dock förändrats under 2014 beträffande länsgemensam upphandling, därför pågår det för närvarande även samtal om delregionalt samarbete på Södertörn. Bra att leva och bo i Huddinge Skollokalbehov och planering måste ligga i fas med kommunens ambition och prognoser för bostadsbyggande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo och verka i Huddinge. GYMNASIENÄMNDEN 5

Samkraft Genom Samkraft har Huddinge kommun skapat en struktur för samverkan kring det förebyggande arbetet som bidrar till att skapa förbättrade livschanser för alla barn och unga. Det primära målet är att i gemensamma satsningar förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet. Målet förverkligas genom en väl fungerande samverkan för att skapa ett tydligt, målmedvetet och långsiktigt förebyggande arbete. Samkraft, som etablerades hösten 2009, är en samverkan mellan tre förvaltningar i Huddinge kommun, Stockholms läns landsting och närpolisen i Huddinge. Från och med 2012 gick arbetet, med stöd av kommungemensamma resurser, in i en ny fas med en tydligare verksamhetsplanering och uppföljning av genomförda insatser. Under 2014 ska Samkrafts verksamhet utvärderas och det är angeläget att hela Samkrafts organisation och arbete utvärderas gentemot de riktlinjer som beslutats för verksamheten. Hållbar samhällsutveckling Kunskaper Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogisk forskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av lärare och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Arbetet med den pedagogiska plattformen är indelat i tre etapper. Den första etappen, framtagande av plattformen, inleddes i september 2012 och avslutades i och med att den pedagogiska plattformen beslutades i VP 2014. Etapp två, arbetet kring definitioner och effektområden, har nu påbörjats. Sommaren 2016 är riktmärke för projektavslut och arbetet med den pedagogiska plattformen ska då vara implementerat. Förvaltningens prioriterade utvecklingsområden Förvaltningens tre prioriterade områden; språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande kommer att vara i fokus många år framöver. De prioriterade områdena behöver utgöra en väsentlig del av det som diskuteras på chefsmöten och arbetsgruppsmöten i verksamheterna. På samma sätt är det viktigt att förvaltningen i sitt stödjande och ledande arbete fokuserar på de tre prioriterade områdena vid uppföljningar, resultatutvärderingar och andra sammanhang som berör kvalitet och resultat. Även kompetensutvecklingsinsatser bör tydligt riktas mot de tre prioriterade områdena, där resultat och erfarenheter från bland annat de tre projekten tas till vara. För tidsperioden 2014 till 2016 har förvaltningen etablerat tre projekt som ska följa, värdera, stödja och sprida verksamheternas arbete inom respektive område. Under 2014 sker etableringen av projekten och kartläggnings- och inventeringsarbetet ska kunna avrapporteras i verksamhetsberättelsen för 2014. Under 2015 går verksamheternas fokuserade arbete inom de prioriterade utvecklingsområdena vidare och under detta år bör projektens sammanställningar av det lokala arbetet kunna sättas i relation till forskning och beprövad erfarenhet, liksom erfarenheter från annan omvärldsbevakning. Pedagog Huddinge 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2015

Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har beslutat att, som ett av flera målområden för perioden 2014-2016, stödja den vidare utvecklingen av ett positivt förhållningssätt i organisationen genom att synliggöra god verksamhet. Ett led i detta arbete är att förvaltningens utvecklingsavdelning under vår och höst 2014 tar fram och etablerar webresursen Pedagog Huddinge. Syftet är att sprida pedagogiskt material och idéer inom Huddinges kommunala verksamheter samt att synliggöra gott pedagogiskt arbete. Pedagog Huddinge kommer också att fungera som kanal för spridning av resultat från projekten som följer de tre prioriterade utvecklingsområdena; språkutveckling, matematikutveckling och IT utveckling för lärande. 2014 är ett uppbyggnadsår och 2015 räknar förvaltningen med att Pedagog Huddinge är en etablerad resurs och kommer att spela en viktig roll för att utveckla ett positivt förhållningssätt och bidra till en kultur där det är naturligt att dela med sig av gott pedagogiskt arbete och kunnande. Fortsatt arbete för förbättrade kunskapsresultat Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till fortsatt utbildning eller arbete. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Skolorna ska aktivt arbeta för att skapa en modern utbildningsmiljö som ger stimulans och arbetsro för eleverna. Övergången mellan grund- och gymnasieskola Inom ramen för Huddinge kommuns processledarutbildning hösten 2013 kartlades övergången mellan grund- och gymnasieskola. Nästa steg blir att arbeta fram ett för grund- och gymnasieskolan gemensamt strategidokument för studie- och yrkesvägledning vars främsta syfte är att säkerställa att alla elever i kommunens skolor får en likvärdig studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet under hela sin skolgång. Strategidokumentet ska utgå från skolverkets allmänna råd och konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. Arbetet med en förbättrad studie- och yrkesvägledning förväntas minska avhopp och byten inom gymnasieskolan. Jämlikhet Skolorna har ett tydligt uppdrag att analysera sina resultat ur ett könsperspektiv och att fundera på vad som kan göras för att förbättra studieresultaten för båda grupperna. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med skolornas analys av nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg. Detta bör särskilt beaktas under kommande år. Enkätundersökningen i åk 2 på gymnasiet visar att såväl flickor som pojkar är nöjda med sin skolas verksamhet men de är mindre nöjda med sina studieresultat. Flickorna är dock generellt mindre nöjda över sina studieresultat jämfört med pojkarna, vilket kan synas besynnerligt då flickorna når bättre studieresultat. Flickornas brist på nöjdhet över sina studieresultat behöver analyseras så att lämpliga åtgärder kan sättas in. Positivt näringslivsklimat för fler jobb Entreprenörskap Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet men även i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. Under året startar ett UF-nätverk som har som syfte att stärka Huddinge kommuns arbete med Ung företagsamhet samt att erbjuda information, utbildning och stöd kring arbetet med UF-företagande i gymnasieskolan Under nästa läsår kommer förvaltningen att erbjuda kompetensutveckling för lärare på våra gymnasieskolor med målet att öka antalet elever som driver UF-företag. Under läsåret 2015-2016 initierar förvaltningen en utbildningsinsats som syftar till att stärka det breda entreprenöriella lärandet som betonar elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan GYMNASIENÄMNDEN 7

få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Förvaltningens utbildningsinsats tillvaratar och utvecklar våra lärares entreprenöriella förhållningssätt och digitala lärande som i sin tur kommer eleverna tillgodo. Feriepraktiken Till de kommunala verksamheternas uppgifter hör att vara med och stödja att unga människor tidigt kommer i kontakt med arbetslivet. Varje sommar ordnar kommunen därför möjligheten för ungdomar att möta arbetsmarknaden genom feriepraktik. Under kommande år behöver feriepraktikens administration förenklas och marknadsföringen av feriepraktiken och informationen till elever och handledare förbättras. Utifrån ett områdesperspektiv ser vi också positivt på en fortsatt satsning på Vårbyprojektet Tillsammans för Vårby i vilket feriepraktiken ingår. Ett fjärde år på Teknikprogrammet, T4 Huddinge har idag ett bra underlag av elever som söker sig till kommunens olika teknikprogram vilket borgar för en god möjlighet att rekrytera elever till ett fjärde skolår inom T4 konceptet. Om nationellt beslut fattas och förutsättningar ges kommer vi snarast möjligt att ansöka om att få starta minst en T4 utbildning vid våra gymnasieskolor i Huddinge. av lokförarutbildning och utbildning till medicinsk sekreterare. Dessa ansökningar beviljades inte. Vuxenutbildningen ska analysera motiveringen till varför ansökningarna inte beviljades och utifrån denna analys gå vidare med nya ansökningar. Gymnasiesärskolan och arbetslivet Gymnasiesärskolans samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska fortsatt utvecklas så att fler elever kommer ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan med näringsliv och akademier Vi strävar efter att öka vårt samarbete med såväl näringslivet som med akademierna. För att stärka våra högskoleförberedande program önskar vi framförallt ett fördjupat samarbete med akademierna som finns i vår närmiljö såsom KI, KTH och Södertörnshögskola. För att stärka våra yrkesprogram eftersträvas ett fördjupat samarbete med näringslivet och de lokala programråden kan bidra till en organiserad och nära samverkan mellan skola och arbetsliv. Internationellt arbete Gymnasieskolorna har ett omfattande internationellt samarbete och kommer att fortsätta med detta också under kommande år. Arbetet behöver dock systematiseras så att fler aktiviteter blir årligen återkommande. De kan därmed synliggöras för blivande elever och utgöra en del i den enskilda skolans varumärkesarbete. Yrkeshögskoleutbildningar Vuxenutbildningen ansökte under 2013 om att få starta nya yrkeshögskoleutbildningar utöver de som redan ges i form Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Det pedagogiska ledarskapet och chefskapet kommer att fortsätta att stärkas genom rektorsgruppen och andra ledningsutvecklingsinitiativ. En ny process för chefsrekrytering har etablerats i syfte att säkerställa att de chefer som rekryteras till förvaltningen har rätt kompetens för uppdraget som chef och ledare. Olika typer av chefsutbildningar genomförs i syfte att ge chefer goda förutsättningar att utöva sitt uppdrag och enskild handledning erbjuds. Resultatet av 2014 års medarbetarenkät kommer analyseras och chefer kommer i ökad utsträckning kunna få stöd från förvaltningen när det gäller uppföljning och åtgärder. Personalförsörjning och behörighet Personalförsörjningen är en ständigt aktuell fråga i en stor verksamhet. För att säkerställa behörigheten i verksamheterna har förvaltningen genomfört en inventering av examina och behörigheter. Vidareutbildning sker inom ramen för Lärarlyftet. Övergångsregler för lärare kom i december 2013. Förslag om att nyutexaminerade lärare ska få sin legitimation vid examenstillfället ska beslutas i maj 2014. 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2015

Barn- och utbildningsförvaltningen disponerar årligen cirka en tredjedel av de medel som finns avsatta i kommunen för personalförsörjningsinsatser för bristyrken. Dessa medel används bland annat för att stärka arbetet med fortbildning och kollegial handledning. Möjligheter till forskartjänster inom gymnasieskolan ska också kunna erbjudas för behöriga lärare. Formerna för detta kommer att utvecklas under 2014. Karriär- och utvecklingstjänster Karriärtjänster är ett viktigt inslag i verksamheten för att medvetet arbeta för att öka elevers måluppfyllelse och ger alla elever bästa möjligheter att lyckas. Tjänsterna är också en viktig del i målet att vara en attraktiv arbetsgivare för lärare och skolledare. Karriärtjänsterna är ett resultat av en analys av de prioriterade utvecklingsbehov som finns på skolan. Förvaltningen kommer att fortsätta att inrätta förste lärar och särskilt yrkesskickliga lärartjänster under 2015 som en del av den statliga reformen. Sund ekonomi Drift Ställningstagande till den ekonomiska ramen Pris- och lönekompensation (generell uppräkning) I Kommunstyrelsens förvaltnings PM planeringsförutsättningar 2015-2017 finns förslag på generella uppräkningar på 2,0 procent per år under 2015-2017. För 2015 har gymnasienämnden även tilldelats 1,1 mnkr för gemensam utveckling. Den generella uppräkningen med 2,0 procent per år skall täcka verksamhetens kostnadsökningar under 2015-2017. För att klara förväntade kostnadsökning utan effektiviseringar eller besparingar krävs att löneökningarna stannar på en nivå som motsvarar kostnadsuppräkningen. Förvaltningens bedömning är att det inte är realistiskt för 2015 års lönerörelse. Det troliga är att löneökningen 2015 kommer att överstiga den generella uppräkningen. Orsaken till detta är att förvaltningen redan ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare i länet och bedömer att detta fortsätter under 2015, då också behörighetsreformen träder i kraft. Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun, satsningar på lärargrupperna i löneöversynen 2014 och flera huvudmän signalerar också fortsatta lönesatsningar de kommande åren. Även den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning kommer att påverkar lönekostnaderna. Volymer Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april 2014. I PM planeringsförutsättningar föreslås volymanslaget för gymnasieeleverna minskas, motsvarande 42 elever för befolkningsförändring och motsvarande 39 elever för gymnasiereformen, totalt med 81 elever till 3 857 elever. Elevminskningen kommer att stanna av och till 2016 förväntas antalet Huddingeelever börja öka igen. Volymberäkningen: Till grund för bedömningen av hur många elever som går i gymnasieskolan ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldrarna 15-22 år och antagandet om hur många ungdomar i respektive ålder som kommer att gå i gymnasieskolan. I Mål och budget för 2014 hanterades en del av regeringens förväntade besparing på gymnasieskolan kopplat till gymnasiereformen GY11 genom att minska gymnasienämndens volymanslag för ungdomsgymnasiet i två steg. Volymanslaget minskades med ersättning för 39 elever 2014 och ytterligare 39 elever 2015. Regeringen gjorde sedan bedömningen att reformen på kort sikt inte leder till någon ekonomisk besparing. Eventuellt beslut om besparing sköts fram till tidigast 2016. Ingen höjning av volym- GYMNASIENÄMNDEN 9

anslaget motsvarande regeringens tidigare planerade men idag borttagna besparing för 2015 har gjorts i kommunstyrelse förvaltningens planeringsförutsättningar för 2015-2017. Planeringsförutsättningarna för 2015 2017 måste återställas genom att stryka den minskning av volymanslaget om 39 elever som var kopplat till regeringens idag borttagna besparingsförslag. Eventuell besparingseffekt av GY11 ska inte tas upp före Mål och budget 2016. I bilagan till planeringsförutsättningarna minskas budgetanslaget för volymer inklusive minskat lokalanslag med 3,4 mnkr 2015. Det minskade budgetanslaget för volymer orsakas av att antalet gymnasieelever 2015 förväntas minska med 42 elever jämfört med 2014. Minskningen av budgetanslaget för volymer med 3,4 mnkr blir omräknat till budgetminskningen/elev ca 80 800 kronor/elev, inklusive det minskade anslaget för lokaler på 16 000 kronor/elev. För att klara det minskade anslaget för lokalkostnader 0,7 mnkr, 16 000 kr/elev, utan att sänka eleversättningen måste elevminskningen ske i externa skolor. Alternativt måste Huddinges intäkter öka genom att våra gymnasieskolor ökar antalet externa elever. Trots gott söktryck bedömer förvaltningen att detta inte är möjligt eftersom antalet gymnasieelever fortfarande minskar i Stockholmsregionen. Det mest sannolika är att minskningen eller del av minskningen av anslaget för lokalkostnader på grund av det minskade elevunderlag kommer att belasta gymnasieverksamheten som ett rent besparingskrav genom att eleversättningen sänks. Antalet gymnasiesärskoleelever och särvuxelever förväntas 2015 vara oförändrat jämfört med 2014. Översyn av den gemensamma prislistan och principer för uppräkning Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i uppdrag att genomföra en översyn av nuvarande samverkansavtal för länets gymnasieutbildningar. Uppdraget är att ta fram förslag till förändringar som bidrar till att säkerställa den gemensamma gymnasieregionen och utvecklingen av densamma. Uppdraget omfattar bland annat en fördjupad utredning om basen för programpriserna och förslag till förändringar av beräkningen av programpriser samt hur programpriserna ska räknas upp över tid. Det är främst två resursfördelningsfrågor som KSL förväntas lägga förslag om hur de ska kunna hanteras på ett gemensamt sätt i stockholmsregionen och det är lokalkostnader och strukturtillägg. KSL kommer att anta ett slutgiltigt förslag med rekommendationer i juni 2014. Därefter tar den kommunala beslutsprocessen över under hösten 2014. Kommunernas beslut måste tas tidigt under hösten om en förändrad prislista ska börja gälla från 1 januari 2015. På grund av översynen av den gemensamma prislistan så finns idag inga uppgifter om hur mycket prislistan kan komma att höjas i kronor och ören inför 2015. Lokaler Årskullarna i gymnasieåldern 16-18 år, kommer enligt kommunens befolkningsprognos åter att börja öka från 2016. Totalt förväntas ungdomarna i gymnasieåldern öka med ca 340 ungdomar fram till 2018. Nämnden kommer därför att tillförs ett ökat lokalanslag från och med 2016. Preliminära beräkningar av kostnadsförändringar samt resurstilldelning för 2015-2017 redovisas i tabellen nedan. För 2015 minskar hyreskostnaderna med -6 mnkr genom att hyran för evakueringspaviljonger för Sågbäcksgymnasiet bortfaller. Samtidigt får vi ökade hyreskostnader på 2,6 mnkr eftersom Sågbäcksgymnasiets renovering och verksamhetsanpassning redan kommer att vara slutfört till höstterminen 2014. Förutsatt att överklagandet av kommunens detaljplan för Sågbäcksgymnasiet avvisas av Markoch Miljööverdomstolen, beräknas preliminärt att byggskolans permanenta lokaler kan vara färdigställda till höstterminen 2015. Det ger då en ökad hyreskostnad med 0.3 mnkr. Nämndens minskade lokalbudgetram på -0,7 mnkr för 2015, ger totalt ändå ett positivt kostnadsförändringsutfall för 2015. För 2016 utgörs ökade hyreskostnader på 0,5 mnkr av byggskolans färdigställande vilket finansieras helt av Sågbäcksgymnasiets ramtilldelning med 0.5 mnkr. Nämnden får också en utökning av lokalramen 2016 med 0,5 mnkr eftersom antalet gymnasieungdomar förväntas börja öka igen. En fortsatt ökning av antalet gymnasieungdomar ger även för 2017 ett höjt anslag för lokalkostnader med 1,2 mnkr. Förvaltningen planerar att i samråd med Huge Fastigheter AB under 2014/2015 utreda lokalbrister och vissa behov av verksamhetsanpassningar som konstaterats vid Sjödalsgymnasiet. Sjödalsgymnasiet vill i första hand och med egna medel under 2014 åtgärda sin reception för att göra den mer öppen, attraktiv och åtkomlig för fler elever. Skolan har också önskemål om andra åtgärder på de olika våningsplanen gällande vissa arbetsmiljöbrister och för att skapa mer studievänliga lokaler. Genomförande kan ske 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2015

först när utrymme finns i lokalbudgeten och tidigast 2016 då nämnden får en utökning av lokalbudgetramen med 0,5 mnkr. Tidpunkten för byggskolans färdigställande och Ökade/minskade hyreskostnader(mnkr) Sågbäcksgymnasiets huvudbyggnad 2015 2016 2017 2,6 Byggskolan 0,3 0,5 Ramtilldelning för Sågbäcksgymnasiet Gymnasienämndens lokalbudgetram -0,8-0,5 0,7-0,5-1,2 Summa ökade kostnader 2,8-0,5-1,2 Sågbäcksgymnasiets Evakueringspaviljonger -6,0 Hyresreducering befintliga -1,0 lokaler Sågbäcksgymnasiet Minskade kostnader -7,0 Kostnadsförändring -4,2-0,5-1,2 ökade hyreskostnader är preliminärt beräknade och osäkra men förvaltningen återkommer med närmare besked senast i delårsrapport 2, 2014. Investeringar mnkr Plan 2015 Plan 2016 Pan 2017 Gymnasienämnden 5,7 5,7 5,7 Summa netto 5,7 5,7 5,7 Investeringsanslaget använder skolorna för ombyggnationer och inköp av inventarier. GYMNASIENÄMNDEN 11