Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Relevanta dokument
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Kan vi förebygga minnesproblem och demens? -Senaste forskningsrönen

Hur kan man förebygga demens?

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Fokus på tidig diagnos och förebyggande i Alzheimer forskning

Medellivslängden i Sverige har

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Demenssjukdomar och ärftlighet

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Falls and dizziness in frail older people

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Falls and dizziness in frail older people

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Uppföljning av 90+ träning för 2014 och 2015

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Malmö maj

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Äldreforskningen. med den äldre i centrum. 100:e numret! Nr 4:2013. Carl Johan de geer: kampen går vidare 78. tidskrift för aktuell äldreforskning

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Personerna i SveDem.

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

Fysisk aktivitet och hjärnan

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Fysisk Aktivitet och KOL

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Medelhavskost i Norden?

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt?

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Barns och ungas hälsa

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Äldres läkemedelsbehandlingl

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Individualiserade kostråd

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Vad säger lagen?

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Demenssjukdom och multisjuklighet vad vet vi idag?

Transkript:

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Karolinska Institutet Alzheimer Research Center & ARC, Karolinska University Hospital

Vad är demens? Demens är ett syndrom, ett samlingsnamn för en rad symptom som orsakas av hjärnskador och leder till försämrad kognition DEMENS Alzheimers sjukdom 60-70 % Vaskulär demens Lewy Body demens Frontotemporal demens Parkinson demens

Prevention av demenssjukdomar Demens i ett åldrande samhälle Risk- och friskfaktorer När och hur? Framtid: interventionsstudier

Förväntad livslängd Åldern en viktig faktor Christensen et al. Lancet 2009

Stora variationer mellan äldre

Bild: Nenad Bogdanovic Alzheimerdrabbad hjärna Frisk hjärna 158 000 patienter med demens

Prevention av demenssjukdomar Demens i ett åldrande samhälle Risk- och friskfaktorer När och hur? Framtid: interventionsstudier

Demens och Alzheimer: Många faktorer påverkar och samverkar genom hela livet Födsel Barndom Vuxenlivet Äldre 0 Ungdom 20 Medelålder 60 75 Frisk hjärna Alzheimer hjärna Gener Miljöfaktorer Mangialasche, Kivipelto et al., 2012

Longitudinella befolknings- och kliniska studier Kungsholmen Projektet CAIDE Study (Finland) SNAC- Kungsholmen GEDOC klinisk databas Co-Star, LipiDiDiet

Har trenden vänt? Tecken på minskad förekomst av demenssjukdomar Larson et al., NEJM 2013

Demens och Alzheimers sjukdom Riskfaktorer Stroke Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes Rökning B12/folatbrist Depression Stress Hjärnskada Skyddande faktorer Utbildning Motion Mental aktivitet Social aktivitet Antioxidanter Fiskolja Måttligt alkoholintag Kaffe Anti-inflammatoriska med.? Östrogen? Solomon, Kivipelto et al., JIM 2014

I vilken grad kan Alzheimer-demens förebyggas? Risk faktor PAR Diabetes mellitus 2.9% Högt blodtryck i medelåldern 5.1% Fetma i medelåldern 2.0% Fysisk inaktivitet 12.7% Depression 7.9% Rökning 13.9% Låg utbildning 19.1% Kombinerad PAR* 28.2% PAR=population-attributable risk. *Justerat för samband mellan riskfaktorerna. Norton et al., Lancet Neurol, 2014; Kivipelto and Mangialasche, Nature Neurol Rev, 2014

US prevalence of AD (millions) Effekten av att senarelägga debuten av demens Beräknade effekter: Skjuta upp AD-debuten med 5 år prevalens till hälften Delay (years) 8 0 6.5 1 4 2 5 2 0 1997 2007 2017 2027 Year 2037 2047 Brookmeyer et al., 1998, Jorm et al., 2005

Randomiserade studier

Multifaktoriella sjukdomar åtgärda flera riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt APOE Andra gener Ohälsosm Alkoholmissbruk kost Rökning Diabetes Fetma Hypertoni Hyperkolesterolemi 0 20 60 75 Utbildning Vuxenlivet Medelålder Fysisk aktivitet Övergång Äldre Mentala och Sociala aktiviteter Riskfaktorer Vaskulära skador Neuronskador Hjärnreserv? Demens Skyddande faktorer

Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability

Syftar till att minska risken för kognitiv svikt genom en intervention som inkluderar flera olika åtgärder samtidigt: Kostrådgivning Fysisk aktivitet Kognitiva och sociala aktiviteter Undersökning och hantering av metabola och vaskulära riskfaktorer: högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma, minskad glukostolerans Clinicaltrials.gov NCT01041989 Kivipelto et al., Alzheimer & Dementia 2013

FINLAND Seinäjokikohorten Oulukohorten Turkukohorten Helsingforskohorten Vantaa kohorten Kuopiokohorten Deltagare: - Antal: 1260 personer - Ålder 60-77 år - Randomiserade i två grupper(1:1) - Rekryterade från tidigare befolkningsstudier Tidsplan: - Interventionen avslutad februari 2014 - Förlängd 7-årig uppföljning börjar 2015 Clinicaltrials.gov NCT01041989 Kivipelto et al., Alzheimer & Dementia 2013

Screening 1st Baseline visít 2nd Baseline visit RANDOMISERING INTERVENTION KICK-OFF INTERVENTIONSSCHEMA INTENSIV INTERVENTION KOSTRÅDGIVNING: 7 gruppsessioner, 3 individuella sessioner TRÄNING: 1-2x/v muskel 2-4x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v muskel 4-5x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v träning av muskelstyrka 5x/v aerobic training KOGNITIV TRÄNING: 9 gruppsessioner Självständig träning KONTROLL OCH PÅVERKAN AV METABOLA OCH VASKULÄRA RISKFAKTORER Sjuksköterska: Besök var tredje månad, Läkare: 3 ytterligare besök months 3 6 9 12 15 18 21 24 MINI- INTERVENTION REGELBUNDEN HÄLSORÅDGIVNING

FINGER-interventionen

UTFALL Primärt: Kognitiv förmåga (Neuropsychological Test Battery, NTB) Sekundära: Demens (efter 7 år) Depressiva symptom (Zung scale) Vaskulära riskfaktorer, sjuklighet och dödlighet Funktionshinder (frågeformulär, ADL + IADL) Livskvalitet (RAND-36, 15D) Utnyttjande av hälsoresurser Markörer i blodet (t. ex. inflammation, redox-status, ämnesomsättning av fett och glukos, telomerlängd) MRI-mätning av hjärnan (n=200) och PET (n=60) Kivipelto et al., Alzheimer & Dementia 2013

Självrapporterat deltagande (12 & 24 månader) Domän Deltagande % Kost 92% Fysisk aktivitet 82% Kognitiv träning 78% Kontroll av vaskulära riskfaktorer 96% Deltagande - multidomän intervention Antal domäner Deltagande, % 0 4% 1 3% 2 5% 3 15% 4 72%

Praktiska råd från FINGER Aktivitet i gruppen - inkludera andra! Frivillighet, egen motivation Individuellt anpassade konkreta råd Utbildad personal Återkoppling Betydelse av stödjande samhällsstrukturer 30/11/2014

European Dementia Prevention Initiative www.edpi.org FINGER Pre-DIVA MAPT Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care Multidomain Alzheimer Preventive Trial 30/11/2014 IUNS 2013 24

Healthy Aging Through Internet Counseling in the Elderly Huvudsyfte: att förebygga demens och kardiovaskulära sjukdomar hos äldre Strategi: motivera och stödja livsstilsändringar Verktyg: ny flexibel interaktiv internet-plattform med lättillgängligt stöd från en sjuksköterska www.hatice.eu

Pilotstudier av preventiva strategier relaterade till neurodegenerativa sjukdomar Multimodal preventive trials for Alzheimer s Disease: towards multinational strategies (MIND-AD)

(Mangialasche, Kivipelto, et al., Lancet Neurol 2010) Utveckling av läkemedel mot AD Aβ production Aβ aggregation tau aggregation/phosphorylation Aβ clearance (immunotherapy) Cholinergics Others

Är det möjligt att förebygga demens? Kontrollera blodtryck och andra vaskulära riskfaktorer Upprätthåll en aktiv livsstil fysiska, mentala och sociala aktiviteter Mångsidig, hälsosam kost Begränsa negativ stress Samma åtgärder viktiga för personer som redan har minnesproblem!

ACKNOWLEDGEMENTS Grant support: Swedish Research Council, FORTE, ALF grants, Academy of Finland, Novo Nordisk Foundation, Alzheimer s Research and Prevention Foundation, Alzheimer Association, EU 7 th framework, AXA Research Foundation Laura Fratiglioni Bengt Winblad Lars Bäckman Anders Wimo Francesca Mangialasche Babak Hooshmand Shireen Sindi Krister Håkanson Karin Wallin Göran Hagman Ulrika Akenine Hilkka Soininen Alina Solomon Tuomo Hänninen Minna Rusanen Gabriela Spulber Miika Vuorinen Tiia Ngandu Jenni Lehtisalo Tiina Laatikainen All FINGER study teams