Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för



Relevanta dokument
Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

SMART Utbildningscentrum

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Varför gör de inte som jag säger?

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Bemötande och beteendeanalys

SMART Utbildningscentrum

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

"Från inlärningsteori till hundträning", Hundens evolution, genetik och beteende; SU HT-18; föreläsare: Kenth Svartberg

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

SMART Utbildningscentrum

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Kognitiv. -hur man gör och varför Beteendeterapi. Josefine Lilja Leg. psykolog, leg psykoterapeut-kbt Specialist klinisk psykologi, PhD student

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Hantering av rädsla med katten som exempel

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Om inlärningspsykologi

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

Rusmedel ur barnets synvinkel

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Motivation till förändring

Transkript:

Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin i modern psykoterapi (beteendeterapi/kognitiv beteendeterapi) Hur ni kan använda den i ert dagliga liv Agenda - (Vetenskapsfilosofi: Behaviorism, radikalbehaviorism) - klassisk betingning, operant inlärning och modellinlärning. - shaping, förstärkningsscheman, utsläckning, generalisering, förstärkarens styrka mm. Agenda forts Inlärningspsykologin i terapi-kbt +Hur ni använder inlärningspsykogin för att t.ex: Förstå och påverka era livsval Börja dammsuga Hålla liv i era relationer Uppfostra barn Inlärningspsykologin är viktig för att Den ger en förklaring till mänskligt beteende som är testbar och falsifierbar = svarar mot vetenskapliga krav Inlärningspsykologins principer ligger som grund för den viktigaste beståndsdelen (beteendeterapin) i kognitiv beteendeterapi - KBT Principerna har framgångsrikt använts i andra icke-kliniska situationer: organisationer, uppfostran etc Behaviorism & radikalbehaviorism Behaviorism: Psykologin skall syssla med beteenden som är utifrån iakttagbara, inte ägna sig åt spekulationer om vad som försiggår i psyket = Watson, tidigt 1900-tal Vi iakttar vad någon gör Så småningom räknade man även tankar och känslor som sådant man gör = radikalbehaviorism 1

Ingen gubbe i huvudet Mänskligt beteende förklaras inte med att vi har en hemlig gubbe i huvudet som avgör vad vi gör. Exempel på gubbe i huvudet : Självkänsla, självförtroende det undermedvetna personlighet Inlärningsteorin beskriver bara vad som händer under olika förutsättningar Därför egentligen ingen teori - den beskriver bara verkligheten Därför kan vi vara tryggare med att den gäller Exempel: tyngdkraften Pavlov Rysk forskare Nobelpriset 1904 Pavlovs hundar Klassisk betingning (respondent inlärning) Pavlov Vissa stimuli utlöser automatiskt kroppsliga reaktioner - vi är sedan födseln programmerade att reagera med t.ex. rädsla vid fara, salivering när vi ser mat etc. Genom inlärning kan i princip vad som helst kopplas ihop med en automatisk reaktion. 2

Klassisk betingning (respondent inlärning) Obetingat stimulus ger obetingad respons Mat Salivering OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Klocka -som ljuder ihop med matningen ger. Betingat stimulus - ger betingad respons Klocka Salivering BS BR Närhet i tiden mellan OBS och BS viktig för BR Betingad rädsla = fobi: Kajsa åker skramlig hiss Obetingat stimulus ger obetingad respons Hot/fara ger Rädsla/ångest OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Hiss -eftersom Kajsa blir rädd av den skramliga hissen. Hiss blir betingat stimulus för den betingade reaktionen rädsla Betingat stimulus - ger betingad respons Hiss ger Rädsla/ångest BS BR Klassisk betingning (respondent inlärning) forts. Närhet i tiden mellan det obetingade stimuluset och det som skall betingas viktigt (c:a 0,5 sekund optimalt) Konsekvens viktigt i början av inlärningen Det som skall betingas skall komma före det obetingade Inte bara fobier - detta gäller allt! Varför tycker vi om någon - eller ogillar någon annan Varför vi känner obehag inför något eller gillar något annat Hunger, törst, sexdrift, rädsla, ilska Kärleksförhållanden McDonalds Generalisering Vi tenderar att bete oss eller reagera likadant när vi är utsatta för liknande stimuli. -Älgfobikern reagerar för hästar Diskriminering Vi kan lära oss att särskilja snarlika betingade stimuli (BS) från andra stimuli genom att vissa följs av det obetingade stimuluset men andra inte = Hunden får mat när den lilla klockan ljuder men inte när den stora. Dreglar efterhand bara när den lilla klockan ljuder. = Vi lär oss skilja mellan polisbilar och andra bilar 3

Betingning av högre ordning Betingning i flera led Hunden hör klocka innan mat - klockan ger salivering Hunden ser en boll just innan den hör klockan - saliverar när den ser en boll Utsläckning vid klassisk betingning Om det betingade stimuluset (BS) slutar följas av det obetingade (OBS) försvagas efterhand den betingade responsen (BR) och upphör tillslut helt = ingen mat när klockan ljuder - hunden slutar dregla efterhand Spontan återhämtning (spontaneous recovery) En betingad respons (BR) som har försvagats eller försvunnit helt kan ofta återkomma spontant efter en paus för att sedan fortsätta att försvagas (om kopplingen mellan betingat (BS) och obetingat stimulus (OBS) inte förstärks igen) Habituering och sensitisering Habituering: Utsätts man kontinuerligt för ett stimulus utan att man har hög arousal (stress el liknande) vänjer sig nervsystemet efter hand Ex: fläktljud Sensitisering: Utsätts man för ett stimulus och har hög arousal, t.ex retar sig på det kan man bli känsligare. Skinner Kanske psykologins störste Ofta missförstådd och felciterad Var ateoretisk - ville inte spekulera i orsaker utan fr.a. fastställa regelmässigheter Mycket seriös forskare Enormt inflytande på inlärningsteori och modern psykoterapi 4

Operant inlärning Skinner Vid operant inlärning utlöses inte beteendet reflexmässigt, utan lärs in när individen interagerar med sig själv eller omvärlden. Vad beteendet har för konsekvens avgör sedan om det lärs in. Det beteendet väljs ut som individen upplever ger det bästa resultatet att få en belöning eller undvika obehag. Detta beteende tenderar individen att använda mer och mer = Beteendet förstärks. M.a.o: Det beteende som funkar lärs in! Positiv och negativ förstärkning, två sätt att öka ett beteende Positiv förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något -vanligtvis något individen gillar. ( positivt ) Negativ förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något - vanligtvis något obehagligt ( negativt ) Exempel positiv förstärkning Lille Kalle hälsar artigt när mamma får gäster. - gästerna utbrister: vilken trevlig pojke! Kalle blir stolt. Nästa gång det kommer gäster ökar sannolikheten för att Kalle hälsar artigt. Beteendet har förstärkts Lille Kalle bråkar när mamma har gäster. Får uppmärksamhet av mamma. Nästa gång det kommer gäster är det troligare att Kalle bråkar. Beteendet har förstärkts. Exempel negativ förstärkning Kalle får höra mycket tjat om att han borde städa sitt rum. Städar=slipper tjatet. Nästa gång någon tjatar kommer det bli troligare att han städar. Beteendet är förstärkt. Kajsa har ångest för att hon är rädd att misslyckas på tentan. Läser på - slipper ångesten. Nästa gång det är tenta ökar sannolikheten för att hon pluggar. Beteendet är förstärkt Vad kan vara en förstärkare? Primära: Smärta, obehag, glädje, sorg, Sexdrift, hunger, ångest, social acceptans, kärlek etc Sekundära: Är genom inlärning kopplade till primära. Pengar, prylar, hobbies, värderingar etc 5

Styrkan hos förstärkare Tidsfaktorn - närhet i tid oftast viktigt - sluta röka, skaffa sig en utbildning Hur just denna individ värderar förstärkaren - sälja kylskåp till eskimåer Om individen tror att det är möjligt eller hur mycket det kostar -nobelpriset Förstärkningsscheman - se nästa bild Bestraffning Om ett beteende följs direkt av något som individen uppfattar som negativt minskar eller upphör beteendet. Det bestraffas. Bestraffning är inte förstärkning eftersom det inte tillför något beteende. Man kan alltså inte lära någon något nytt genom bestraffning, bara stoppa ett existerande beteende. Bestraffning forts. Bestraffning kan vara effektivt för att omedelbart stoppa ett beteende men har bieffekten att den som bestraffar ofta förknippas med obehaget vilket gör individen avogt inställd till bestraffaren. (genom klassisk betingning). Är bestraffaren eller det bestraffande inte i närheten återkommer ofta beteendet. Positiv & negativ bestraffning Positiv - Ett beteende följs av att individen tillförs något obehagligt: Lille Kalle pallar äpplen- får stryk av grannen. Negativ - Ett beteende följs av att individen förlorar något bra som den förväntar sig - pappa drar in Kalles veckopeng Utsläckning vid operant inlärning Om ett beteende slutar förstärkas eller förstärks för sällan minskar det och upphör efter hand I början av utsläckningen ökar ofta beteendet Skiljer sig från bestraffning genom att det sker långsammare, mer obemärkt för en tänkande individ och ofta upplevs mindre obehagligt Förstärkningsscheman Intermittenta variabla är mest beroendeframkallande = tar lång tid att utsläcka förstärkning starta bilen permanent intermittent i förhållande till kvot ibland intervall fixerat variabel fixerat variabel ackordslön spel & dobbel Sex varje lördag Sex oregelbundet 6

Shaping (formning) Många beteenden skapas genom att de förstärks över tid i flera led i små steg. Sker ofta genom tillfälligheter men ibland som undervisning. Ofta många komplicerade sammansatta beteenden Tillfälligheter - hur vi samspelar, subtila signaler - ex: flirtbeteende Att lära hönor spela baseball Exempel på shaping Exempel på att alla varelser har medfödda beteendeprogram, instinkter och predispositioner som påverkar hur och om vi kan lära in ett beteende. 2-stegsteorin - exempel på klassisk betingning och operant inlärning i samspel 1) Olle går över bro - känner av svindel - blir rädd Bro kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå över bron(tar omväg) - slipper rädsla Bro/rädsla - undviker (tar omväg) - slipper bro - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- Modellinlärning Bandura Vi lär oss genom att vi ser resultatet av andras beteende. Får de ett beteende förstärkt gör vi ofta på samma sätt. Bobo-dockan Högstatusindivider ger starkare modellering - idoler, gängledare Modellinlärning forts Har, liksom andra inlärningsfunktioner ett överlevnadsvärde Vi tar efter även sådant beteende som inte förstärks så länge som vi inte ser att det ger negativa följder Spegelneuroner - ev. hårdvaran som förklarar människans extra goda förmåga till modellinlärning (Gallese & Goldman, 1998) Inlärningspsykologin i kliniskt arbete = KBT Inlärningspsykologin i kombination med kunskap om hur människan tar in och bearbetar informatio (kognitioner) ger goda behandlingsresultat KBT har starkast stöd som mest framgångsrik terapeutisk behandling för bl.a. -Alla ångestsyndrom, depression, missbruk, Vissa personlighetsstörningar, kronisk smärta, tinnitus och som komplement till medicinsk behandling av bl.a. psykossjukdomar, bipolär störning. 7

I KBT gör man alltid en beteendeanalys En beteendeanalys vill förklara orsakerna till beteendet. Detta kan i bästa fall leda till att man kan förändra beteenden till det bättre För att förklara och förändra beteenden använder man sig av de principer som framforskats inom inlärningspsykologin: S -R -K Enkelt exempel på beteendeanalys S R K Situation/Stimuli Respons/Reaktion Konsekvens (start) (beteende) (förstärkare) Mamma tjatar Kalle städar Mammas tjat på Kalle att upphör han skall städa Klassisk betingning Operant inlärning Modellinlärning S R K- något obehagligt tas bort= negativ först. Ex: specifik fobi, t.ex. ormfobi 1: Orm kopplas av olika anledningar ihop med obehag = klassisk betingning 2 Klienten börjar undvika ormar = ger tillfällig ångestlindring = negativ förstärkning 3 Rädslan ökar eftersom klienten aldrig utsätter sig för orm så länge att han upptäcker att han klarar av det - undvikandet ökar ännu mer 4 Behandling: Exponering - tar bort den betingade rädslan och den negativa förstärkningen som undvikandet ger. Ex social fobi Klienten känner obehag inför vissa sociala situationer. Rädsla för att vara granskad av andra Upplever ofta att den egna orosreaktionen är pinsam situationen blir betingad med obehag Undvikande börjar, eller man tillägnar sig säkerhetsbeteenden Undvikandet ger tillfällig ångestreduktion = negativ förstärkning och minskar möjligheten att tillägna sig sociala färdigheter Säkerhetsbeteenden minskar tron på att man klarar av situationen och skapar Katz KBT-konsult ofta ABfler problem Social fobi: Behandling Inlärningspsykologin finns överallt. Exponering för situationer man undviker - Minskar den betingade rädslan och den negativa förstärkningen som undvikandet ger Borttagande av säkerhetsbeteenden - ökar tilltron till att man klarar situationen och acceptans för den egna oron. Träning i färdigheter - minskar risken för tråkiga erfarenheter vilket minskar risken för undvikande och/eller ny betingad oro. 8

Inlärningspsykologin i livet Diskussion: följande exempel Varför pluggar ni till podiatriker? - varför valde jag att bli psykolog? Vad kan man tänka på i sin kärleksrelation? Hur får jag saker gjorda/varför får jag inte saker gjorda? Barnuppfostran Samhället i stort Att pröva nya beteenden är effektivt för att ändra tankar 9