Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1
Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för en gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek. Målsättningen är att de aktörer sm ingår i samarbetsrganisatinen skall kunna använda den gemensamma rganisatinen sm plattfrm för ett natinellt digitalt flkbiblitek. Även m det initialt endast är ett fåtal delaktiga aktörer så är avsikten att skapa förutsättningar för natinell anslutning ch möjliggöra för samtliga svenska kmmuner ch landsting att ansluta sig till rganisatinen. Vi har gått igenm de grundläggande förutsättningarna för ett inrättande av samarbetet ch de lika delar sm måste ingå enligt önskemål från berörda parter. Utifrån resultatet av utredningen kmmer vi att lämna ett knkret förslag till lösning sm innefattar en färdig mdell. Den färdiga mdellen kmmer att innehålla bl.a. faktisk rganisatin, de samverkande parternas åtaganden ch ansvar, finansieringsmdell ch fördelning mellan parterna, parternas insyn i ch inflytande över verksamheten, hur förändringar ska gå till, upplösning av samarbetet, m nya parter vill tillträda samarbetet m någn/några parter vill frånträda samarbetet etc. Olika alternativ I princip är det de fyra nedan uppräknade assciatins /rganisatinsfrmer sm kan bli aktuella för samverkan m kravet skall vara en fristående rganisatrisk plattfrm. Gemensam nämnd Kmmunalförbund Blag Eknmisk förening/ideell förening Gemensam nämnd är visserligen ingen egen juridisk persn men vi kmmer ändå att titta på det alternativet då det är en vanlig frm för samarbete inm kmmunsektrn. Vi kmmer även 2
att krt beröra frågan m samverkansavtal trts att det inte i sig är en assciatin eller rganisatinsfrm. Sammanfattning av föreslagen lösning Det finns ett antal grundläggande krav ch förutsättningar att ta hänsyn till vid val av samverkansfrm för en gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek. Några av dessa krav/förutsättningar kmmer få en direkt påverkan på valet av rganisatinsfrm: Till följd av att ambitinen är att samtliga kmmuner/landsting/reginer skall kunna ansluta sig till samarbetet måste det medge att ett styrande rgan endast består av representanter från ett mindre antal av de samverkande parterna. Om alla skall vara representerade i styrelsen skulle den bli överskådlig ch inte kunna utföra styrelsearbete. Alla tänkta samverkansparter kmmer inte att ansluta sig vid starten. Det är därför nödvändigt att välja en rganisatinsfrm sm på ett enkelt sätt medger möjligheter till successiv anslutning till samarbetet. Med tanke på att det är fråga m ett samarbete med väldigt många tänkta aktörer är det viktigt med någn frm av rganisatrisk överbyggnad (t.ex. blag, förening) ch inte en rendlad avtalslösning. Om valet faller på en separat juridisk persn måste även relatinen till de aktörer sm ska vara med i samarbetet ch förhållandet till LOU behandlas ch medge möjligheter till direktutnyttjande av föreningens tjänster. 3
Representatinskrav Lagstadgade representatinskrav utesluter i princip användandet av gemensam nämnd (6 kap. 9 tredje stycket KL) ch kmmunalförbund enligt direktinsmdellen (3 kap. 23 tredje stycket KL). Skälet för det är att det inte är praktiskt fungerande att ha ett verkställande rgan med hundratals ledamöter ch ersättare för att sköta det löpande beslutsfattandet i verksamheten. Vad gäller övriga alternativ, kmmunalförbund enligt fullmäktigemdellen, aktieblag ch förening så utgör lagstadgade representatinskrav inget hinder för användandet av dessa frmer. Förutsättningar för tillträde av nya medlemmar. Förutsättningarna för löpande tillträde av nya medlemmar till samarbetet ser lika ut berende på vilken rganisatins eller assciatinsfrm sm används. Såväl kmmunalförbund sm aktieblag kräver mfattande administrativa åtgärder varje gång sm en ny aktör vill tillträda samarbetet. Det är antingen fråga m beslut i fullmäktige hs varje tidigare medlem, alternativt extra blagsstämma för beslut m aktiemissin. Dessa mfattande administrativa åtgärder gör såväl aktieblaget sm kmmunalförbundet till mindre väl valda rgan för samarbete. Det är helt enkelt för krångligt varje gång någn ny medlem vill inträda i samarbetet. Detta är ju dessutm någt sm förväntas ske väldigt kntinuerligt eftersm det endast kmmer att vara ett fåtal aktörer sm kmmer att bilda samverkansrganet, samtidigt sm målsättningen är natinell anslutning. Föreningen, sm är en öppen assciatinsfrm, lämpar sig däremt mycket väl med avseende på löpande tillträde av nya samarbetspartners. I princip kan förutsättningarna för vilka sm har rätt att tillträda föreningen, vad de skall betala i frm av insats, samt vad sm i övrigt gäller för medlemmen regleras i stadgarna ch föreningens styrelse har bara att besluta m inträdet. 4
Varför inte avtalslösning? Verksamheten kmmer att bli mfattande ch innefatta väldigt många parter. Avsikten är dessutm att verksamheten ska få permanent karaktär. I verksamheten kmmer det att behövas persnal ch det kmmer att införskaffas egendm. I en avtalslösning blir den gemensamma hanteringen ch det gemensamma ansvaret för detta svårlöst. Prblemet är helt enkelt att det inte genm avtalet tillkmmer en juridisk persn för vilka parterna kan ha ett gemensamt ansvar vilket innebär att persnal ch egendm på lika sätt måste hänföras till någn av parterna. Dessutm uppkmmer såväl så kallad kmpetensrättslig prblematik sm viss LOU prblematik med en avtalsslösning. Det krävs därför någn frm av överbryggande självständig juridisk persn. 5
Förslag: Välj någn av två föreningsfrmer Mt bakgrund av de van redvisade skälen framstår förening sm det naturliga valet. Det finns här två alternativ; ideell förening eller eknmisk förening. Dessa två föreningstyper skiljer sig på några väsentliga punkter även m de i andra avseenden är mycket lika. Det är fråga m öppna assciatiner sm är lätta att tillträda för nya medlemmar. Det saknas kmplicerade representatinskrav för de styrande rganen. Dessa två aspekter är avgörande. Vad gäller valet mellan dem så regleras eknmiska föreningar i lagen m eknmiska föreningar vilken är mfattande ch innehåller många detaljbestämmelser. Ideella föreningar saknar lagreglering i allt väsentligt, även m det finns några grundläggande krav fastställda i praxis. Den ideella föreningen styrs i huvudsak genm utfrmningen av stadgarna. För att en förening skall vara ideell frdras antingen att den har ideellt ändamål eller inte driver näringsverksamhet. I annat fall är den eknmisk. Ändamålet kan vara religiöst, välgörande, vetenskapligt, plitiskt etc. Sm ideellt trde räknas varje syfte sm inte är att främja medlemmarnas eknmiska intressen. I princip kan alltså sägas att det är verksamhetens syfte sm styr valet. I förevarande fall trde det gå att frmulera ändamålet sm ideellt eftersm syftet är att tillgdse medbrgarnas behv av biblitek ch göra det på ett kvalitativt bra sätt snarare än att främja föreningsmedlemmarnas eknmiska intressen. Det finns å andra sidan även möjligheter att frmulera syftet sm eknmiskt. Vad gäller de båda föreningstyperna är alltså syftet centralt men det trde finnas möjligheter att använda båda varianterna. Den ideella föreningen är dck mindre styrd ch mer lätthanterlig medan den eknmiska föreningen kan framstå sm mer rustik. I nuläget finns ingen anledning att välja någn specifik föreningsfrm utan det är viktigast att ha klart för sig att det är någn av föreningstyperna sm ska väljas. Båda föreningstyperna kmmer dck att mfattas av LOU, ch det så kallade Teckal undantaget kan tillämpas på båda frmerna så att nyttjande av föreningens verksamhet kan ske utan upphandling. 6
Frågr: Kntakt@digitalabibliteket.se 7