SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE UNDERRÄTTELSEHANDLING 2015-09-02 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Norr 37:4, Centralpalatset Detaljplan för bostäder, centrumändamål samt gymnasie- och yrkesutbildning Gävle kommun, Gävleborgs län Underrättelsetid: 4 September 18 September 2015 0
Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att komplettera ändamålet inom fastigheten med gymnasie- och yrkesutbildningslokaler. Idag bedrivs gymnasieskola för delar av fastigheten men med tidsbegränsat bygglov. För att kunna bevilja ett permanent bygglov krävs att detaljplanen ändras. Detaljplanen syftar även till att säkerställa de starka kulturvärden som finns inom planområdet. Centralpalatset är en av Gävles märkesbyggnader och föreslås skyddas med skyddsbestämmelser samt varsamhetsbestämmelser. Förenligt med miljöbalken Inga riksintressen eller miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken berörs av detaljplaneförslaget. Detaljplaneområdet ligger inom riksintresse för Gävle stad x800, men detaljplanen påverkar inte riksintresset. Plandata Lägesbestämning Detaljplaneområdet ligger i Gävle stadskärna, i direkt anslutning till Centralstationen och ca 400 m från Stortorget. Detaljplanens avgränsning följer fastighetsgränsen och omsluts av Centralplan, Kyrkogatan, Norra Centralgatan samt Drottninggatan. Areal Planområdets areal är mindre än 0,5 hektar. 1
Markägoförhållanden Fastigheten Norr 37:4 ägs av Provinsfastigheter i norr 37:4 AB. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Översiktsplanen anger ingen specifik markanvändning för området. Föreslagen detaljplan strider därför inte mot den. Översiktsplanen (Gävle stad 2025) anger dock att fastigheten ingår i ett område av kulturhistoriskt värde. Dessa värden skyddas i detaljplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För området gäller detaljplan från 1981 med aktnr 2180K-15857. Detaljplanen anger ändamålen bostad och handel samt kulturmiljöbestämmelsen särskild miljöhänsyn. Vision 2025 I enlighet med vision 2025 kommer kulturmiljövärdena att skyddas i detaljplanen och den mer flexibla användningen utvecklar möjligheten att ge bra service och förse staden med de funktioner som behövs. Miljöbedömning Detaljplanen innebär endast en administrativ ändring där nya ändamål tillåts. Detaljplanen påverkar ej några natur- eller kulturvärden och platsen kommer inte att nyttjas på annat sätt. Ingen miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför nödvändig. Förutsättningar och förändringar Befintlig bebyggelse och kulturmiljö Inom fastigheten finns Centralpalatset, ett av tre palats i Gävle stad. Byggnaden uppfördes efter ritningar av Ferdinand Boberg 1889 som en del i platsbildningen kring Centralplan. Byggnadens framsida och hörn är uppförd i 4-5 våningar och vetter mot centralplan. Denna del består av tornrundlar, murar och bågformiga fönsteröppningar som erinrar om en vasaborg. Fasadmuren har olikfärgat tegel. Byggnaden har inte ett sammanhållande våningsband med fönsterrader och listverk. Mot Norra Centralgatan är byggnaden lägre och utgörs av en två våningar i beige puts. Tidigare var denna del av byggnaden en saluhall. 2
Byggnadens baksida är uppförd i två våningar med beige puts. Tidigare fanns en saluhall i denna del av byggnaden. Byggnaden är i sig en av Gävles stads märkesbyggnader och en viktig del i platsbildningen vid Centralplan. Tillika är den ritad av en framstående svensk arkitekt, Ferdinand Boberg. Centralpalatset har genom åren genomgått vissa exteriöra förändringar men dess formspråk och detaljutformning är bevarad. Byggnaden har därför bedömts vara särskilt värdefull enl. PBL 8:13. Detta framgår bl.a. i det kulturmiljöprogram som antogs av kommunfullmäktige 1986. Med bakgrund av detta kommer byggnaderna, liksom i gällande detaljplan, att skyddas. I gällande detaljplan är byggnaderna skyddade enligt byggnadslagen och byggnadsstadgan (BL/BS). Bilderna visar byggnadsdelar och detaljer som utgör viktiga delar i kulturmiljön. Förklaring finns på detaljplanens plankarta. Kulturmiljöbestämmelser För att skydda de starka och unika värden som beskrivits ovan kommer Bobergs byggnad förses med bestämmelser om rivningsförbud, skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser. Arbeten som berör byggnadens kulturvärden kan behöva studeras i en förundersökning samt följas av en antikvarisk sakkunnig. Följande bestämmelser införs för att säkerställa att byggnadens kulturmiljövärden skyddas: Rivningsförbud (q1) Byggnaden får inte rivas. Skyddsbestämmelser (q1 samt q2) Skyddsbestämmelse q1 gäller för större delen av byggnaden, undantag är de delar av fasaden som är uppförda i puts samt takmaterialet. Byggnadens fasader och tillhörande detaljer får inte förändras till utseende eller material. Viktiga delar som ingår i denna skyddsbestämmelse är mönsterdekorationer i fasadtegel, burspråk, torn, rundbågiga valv och öppningar i fasad, spröjsade fönster, smidesräcken på balkonger och ankarjärn. 3
För den putsade fasaden på våning två mot N Centralgatan gäller också skyddsbestämmelser (q2). Värden som ska skyddas är fasadmaterialet, fönstersättningen samt fönstrens utseende. Varsamhetsbestämmelser (k1) Varsamhetsbestämmelserna gäller byggnadens takmaterial som ska vara skivfalsad plåt samt att dörrar stil- och materialmässigt ska överensstämma med byggnadens arkitektur. De delar av exteriören som har putsad fasad vid bottenvåningen samt vid plan fyra mot Centralplan har förändrats genom åren och här ska karaktärsdrag på fasad gällande utseende, material och detaljer beaktas vid förändring och underhåll. Omgivning Omgivande bebyggelse är även den upp till fem våningar hög och utgörs av puts och tegel. Sjömanskyrkan som ligger intill Centralpalatset, harmoniserar väl med berörd fastighet. Stor del av den omgivande arkitekturen kommer också från samma tidsepok, även om nyare byggnader också förekommer. Ny användning Ingen ny byggnation kommer att ske. Förändringen ligger i de ändamål som fastigheten får inrymma. Idag får bostäder och handel finnas i byggnaderna. Då ett behov finns att även använda byggnaden till gymnasieutbildning kommer detaljplanen att kompletteras med ändamålet S1 Gymnasieskola och yrkesutbildning. Annan skolverksamhet, såsom förskola och grundskola, är inte lämpligt på platsen eftersom fastigheten inte rymmer några gårdsytor/vistelseytor. För att ge en något mer flexibel detaljplan som kan svara mot en föränderlig stad ersätts också ändamålet handel mot centrumändamål. Det här innebär att även föreningslokaler, restauranger, kontor och hotell får finnas på fastigheten. Utifrån fastighetens centrala läge bedöms det lämpligt att även dessa funktioner ska få finnas på platsen. Friytor Friytor är en brist inom närområdet. Gårdsytan är mycket begränsad och rymmer inga vistelseytor. Närheten till ån är dock en kvalitet både för de boende och de som genom utbildning eller arbete är verksamma i fastigheten. De närmaste större grönytorna är Jungfruparken samt Stenebergsparken, men båda ligger ca 600 m från detaljplaneområdet. Ingen närtillgänglig yta för småbarnslek finns. Strandskydd Strandskyddet upphävs inom planområdet. Det särskilda skälet är att området redan är ianspråktaget och att ingen förändring av den fysiska miljön sker. 4
Gator och trafik Gatan som passerar vid Centralplan är en förhållandevis stor trafikled med ca 5050 fordon/dygn (siffror från 2013). Området är välförsörjt med kollektivtrafik. Två busshållplatser finns inom 100 m och turtätheten är god. Även tågstation finns inom 100 m vilket ger goda förbindelser även till andra städer/platser. Farligt gods Ostkustbanan med såväl persontrafik som transport med farligt gods passerar ca 70 meter från fastighetens nordöstra fasad. Mellan fastigheten och järnvägen löper dock hela Centralstationen som en barriär. Endast i den nordligare delen finns en öppning om ca 25 m utan barriär. Järnvägen har en rak sträckning förbi stationen och endast låga hastigheter är tillåtna i höjd med fastigheten. Någon specifik analys gällande risker från transport av farligt gods vid järnvägen har inte genomförts i denna plan. Däremot har jämförelser gjorts med den riskutredning som WSP gjorde år 2011 för John Baur-gymnasiet med Kraftsportens Hus (Sörby Urfjäll 28:4), vilken ligger på ett avstånd på 40 meter från järnvägsspåret (Ostkustbanan). Den bedömning vi gör i nu aktuell plan, är att risknivåerna för planområdet är acceptabelt låga. Förutom huvudentrén mot Centralplan finns entréer för utrymning mot innergård och mot Norra Centralgatan. Buller Fastigheten är utsatt för buller från såväl järnväg som vägtrafik. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt riktvärdet, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Enligt Socialstyrelsens Allmänna råd ska riktvärdet 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inte överskridas inomhus, något som gäller för såväl bostäder som undervisningslokaler. En bullerrapport (E. Skytt, WSP 2015) har tagits fram i samband med detaljplaneprocessen för att utreda och säkerställa att goda ljudmiljöer inomhus kan uppnås. För industribuller gäller utomhusriktvärdet högst 50 db(a) i ekvivalent ljudnivå i fasad för utbildningslokaler dagtid. Motsvarande riktvärde för ljudnivåer från väg och järnväg för utbildningslokaler finns inte, varför det bedömts intressant att utreda fasadens ljudreduktion genom beräkning WSP:s utredning visar att vägtrafiken ger de högsta ljudnivåerna för de nedre våningsplanen och tågtrafiken för de övre. De högsta ljudnivåerna finns i planområdets sydöstra del och den högsta beräknade ekvivalenta ljudnivån på plan 2-5 från väg- och spårtrafik (sammanvägt) är 62 dba. Högsta maximala ljudnivå från vägtrafik är 85 dba (maximala ljudnivåer från spårtrafiken är betydligt lägre). I realiteten varierar detta över fasaden men högsta nivåerna har använts som referensvärde. 5
Av Svensk Standard 25268:2007 för Ljudakustik, vilken återges i rapporten, framgår att för de mest krävande utrymmena i gymnasial verksamhet är riktvärdena ekvivalent ljudnivå 30 dba och maximal ljudnivå 45 dba för att uppfylla ljudklass C. Efter mätning av fasadens ljudreduktion och beräkning av inomhusnivåerna framgår av rapporten att nivåerna ligger något över gällande riktvärden. Utredningen slår dock fast att åtgärder för att klara riktvärdena sannolikt är möjliga, men att detta bör säkerställas med uppföljande mätningar. Genom upprustning av fönstren inklusive nya tätningslister, tilläggsrutor eller innanfönster samt nya balkongdörrar med bättre ljudisolering kan ljudnivåerna sänkas. Vidare kan utrymmen och funktioner som är extra känsliga placeras mot gård och de verksamheter eller utrymmen som inte är lika känsliga och eventuellt även bullrar i sig självt, placeras i de något mer bullerutsatta lägena. Exakt vilka och hur omfattande åtgärder som krävs får utredas i ett senare skede. I den del av fastigheten som planen avser finns en bostadslägenhet. Eftersom bostaden i fastigheten är befintlig finns inga riktlinjer som ställer krav på åtgärder för att sänka ljudnivåerna. Då det finns en tyst sida mot gården och eftersom nivåerna endast ligger något över dagens riktlinjer för ny bostadsbebyggelse bedöms ändamålet bostäder även fortsättningsvis som ett lämpligt på platsen och det nationella målet god bebyggd miljö bedöms följas. Om planerna kring området på sikt ändras och nya bostäder istället etableras på platsen ska gällande riktlinjer för buller följas, något som kontrolleras vid bygglov. Teknisk försörjning Området är redan utbyggt och teknisk försörjning finns således redan. 6
Fastighetsbildning Detaljplanen innebär inga fastighetsrättsliga åtgärder. Konsekvenser av planens genomförande Planen medför ingen fysisk förändring av platsen, konsekvenserna är därför små. Förändringen ger endast en mer flexibel detaljplan där fastigheten kan nyttjas på fler sätt. För att säkra byggnadernas kulturvärde kommer också detaljplanen förses med rivningsförbud, skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser. Planen bedöms inte ge några påvisbara förändringar av trafikflöden och således bedöms inte heller luftkvaliteten ändras på grund av detaljplanens genomförande. Barn Med långa avstånd till friytor och inga närtillgängliga lekplatser finns bristfälliga boendekvaliteter för barn. Fastigheten omges också av flera körvägar och ligger nära järnvägen. Även om vägarna egentligen är gångfartsområden så utgör de otrygga miljöer för mindre barn. Trafiksäkerhet Fastigheten omges av flera körvägar, dock är trafiken måttlig och hastigheten begränsad till 30 km/h. Både Centralplan och Kyrkogatan är gångfartsområden varför de inte utgör några verkliga barriärer eller trafikfaror. Tillgänglighet Tillgängligheten är mycket god i och med det centrala läget i staden. Busshållplatser finns nära med god turtäthet och även Centralstationen ligger nära. Förskola finns ca 400 m från fastigheten, i form av Skräddargården samt Norra Köpmangatan 22. Grundskolor i närheten är bland annat Vallbacksskolan (åk 7-9, öppnar hösten 2015), Stenebergsskolan (åk 5-9), Solängsskolan (åk 1-9) samt Nynäs Montessoriskola (åk F-6). Samtliga grundskolor ligger ungefär en kilometer från planområdet. Den karaktärsstarka och uttrycksfulla arkitekturen med tydliga entréer bedöms underlätta orienteringen i området. Angränsade gatumark är flack och många gator är bilfria, vilket gör närområdet trygg och tillgängligt. Dock är flertalet entréer försedda med trappor vilket begränsar framkomligheten för människor med nedsatt rörelseförmåga. Trygghet Med flera funktioner både i och kring fastigheten är många människor i rörelse i närområdet. Detta ger förutsättningar för en livfull och trygg plats. Med 7
gångfartsområden i omgivningen samt plan topografi bedöms platsen ha god tillgänglighet. Den höga tegelbyggnaden med karaktäristisk arkitektur ger stark identitet till området vilket underlättar orienteringen. Fastighetskonsekvenser Detaljplanen innebär inga fastighetsrättsliga åtaganden. Ekonomiska frågor Detaljplanen medför inga ekonomiska åtaganden. Dock kan fastigheten beräknas ges ett något ökat värde på grund av den mer flexibla användningen. Organisatoriska frågor Preliminär tidplan planprocess Detaljplanen handläggs enligt reglerna för enkelt planförfarande eftersom detaljplanen bedöms vara av begränsat intresse för allmänheten och medför ingen betydande påverkan på miljön. Samråd: Juli-Augusti Antagande: Oktober Genomförandetid Genomförandetid är fem år från det att detaljplanen vinner lagakraft. Medverkande tjänstemän Lena Boox, kommunantikvarie Ann-Sofi Dahlqvist, miljöutredare Sari Svedjeholm, planingenjör Tina Näslund, förrättningslantmätare Abraham Rondon Sosa, trafikplanerare Samhällsbyggnad Gävle Ulrica Olsson Planchef Louise Granér Planarkitekt 8