Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara av Piteå kommu. Asöka avser tillståd till att uppföra och driva upp till 1 1 vidkraftverk, vardera med e höjd på upp till 2 meter iräkat tor och rotorblad. De samlade produktioe ka bli 8-12 TWh. Vidkraftaläggige kommer, fullt utbyggd, att vara e av de största i världe. JUNI 28 I dea broschyr ges e översiktlig kortfattad beskrivig av projektet och av bolagets tillstådsasöka. Blad aat beskrivs projektets omfattig, kosekveser och tidsramar. Vidare beskrivs aledige till att bolaget aser att regerige i ett tidigt skede bör beredas tillfälle att pröva verksamhetes tillåtlighet utifrå miljöbalkes bestämmelser.
VINDKRAFT i MARKBYGDEN Förutsättigar för vidkraft i Markbygdeområdet 2 m I de högläta delara av Markbygdeområdet fis mycket goda förutsättigar för vidkraft. Här fis: Goda vidförhållade. Tillgåg till kraftledigsät för överförig av elproduktioe. Vägifrastruktur frå skogsbruket för uppbyggad och drift av aläggige. Förhålladevis lite grad av motståede itresse. Kuade om väg- och kraftledigsbyggade, betoggjutig, tilrkig, mm. Omfattade arealer av Markbygdeområdet har i Piteå kommus fördjupade översiktspla föreslagits för utbyggad av vidkraft. Vidare har Eergimydighete utpekat stora delar av området som ett riksitresse för vidbruk, se ifälld figur t.h. 15 m Eerco E-82 +18 m 1 m Diameter 82 m 5 m Lågträsk Eerco E-82 +138 m Diameter 82 m Koler Eerco E-126 +137 m Diameter 126 m Tillstådsasöka Vidkraft i ÖP Riksitresse vidbruk Yttersta Lillpite Rokäs Projektets omfattig Tillstådsasöka avser e etablerig av upp till 1 1 vidkraftverk med e maximal totalhöjd av 2 meter, allt iom e yta om ca 45 km 2. De totala istallerade effekte beräkas uppgå till omkrig 2 5 4 MW, vilket ka jämföras med de fyra reaktorera på Righals, som har e sammalagd effekt på cirka 366 MW. För att möjliggöra uppföradet av vidkraftverke behöver drygt 3 km befitlig väg iom området förstärkas. Vidare kommer upp till 43 km y väg att aläggas, liksom ca 12 km ya kraftledigsgator. Av områdets totala yta beräkas ca 3% att påverkas geom vägbygge, krauppställigsplatser, kraftledigsgator, samt avverkig rut verkplatsera. Utbyggade av aläggige ka komma att ske etappvis eligt figur till höger (etapp I-VI). Utöver de sex etappområdea igår i Markbygdeprojektet två pilotområde (Dragalide och Stor-Blålide), som tillstådsprö- 5 km 5 km II Lågträsk III P Koler P VI I IV Etapper P Tillstådsasöka Pilotprojekt V Yttersta Etapp Yta km 2 Yrkat atal verk Vägsträcka y väg, km I 142 333 8-12 II 61 143 5-65 III 11 228 7-1 IV 81 24 5-8 V 32 77 2-3 VI 32 115 2-35 Totalt 45 11 29-43 Lillpite Rokäs
Skyddsåtgärder och villkor Flakaberget Rammelberget Grudsel Bräberget Bredträskb. 2 Björkholmsberget 1 Uder utredigsarbetet har bolaget uteslutit sådaa område som asetts särskilt käsliga med häsy till bl.a. flygets itresse, miljöitresse och befitlig bebyggelse. Dessutom plaeras skadelidrade åtgärder i form av apassad utformig av vägät och verksplacerigar, i syfte att udvika egativ påverka på käsliga miljöer och arter. Buffertzoer mot bebyggelse kommer också att iakttas så att föreskriva riktvärde för ljud Korsberget ite överskrids. och skuggor Ägestorp Bodstra Höghede Petberget 374 Petbergslide Karlsborg Djupträs ket gelse i området, skyddad atur och där de största verke i första had har placerats där det blåser bäst. Utformige av det saolika huvudalterativet framgår av karta eda. ve V is tå vas separat. Totalt beräkas utbyggadsarbetet för hela aläggige pågå uder ett tiotal års tid. Mot bakgrud av att tekikutvecklige iom vidkraftidustri går mycket fort kommer storleke på verke saolikt successivt att öka uder utbyggadstide, dock med 2 meters totalhöjd som övre gräs. I bolagets tillstådsasöka till lässtyrelse har därför av ödvädighet edast givits pricipiella beskrivigar, dels med maximalt atal verk och dels med maximal verkstorlek. Projektets kosekveser har bedömts geom aalys av e fiktiv etablerig av dels maximalt atal verk, dels maximal verkstorlek. Eftersom ige av dessa alterativ kommer att geomföras har äve ett saolikt huvudalterativ redovisats, iebärade e bladig av verktyper där häsy har tagit tillkataberget bl.a. de befitliga bebygnorr-storlide Neda Nakteberget visas ett saolikt huvudalterativ med bladade verktyper, med de största verke i de blås tor-t euger Svartlide Nuortelide 156 Bräa 54 Fitjärlide Holmträsk Gralide Stradplaerade, adra pilotprojektet sigaste lägea. De 12 tillstådsgiva verke på Dragalide och det Visttjärlide Arvidsträskberget Bräberget Trolltjär Dale 345 F iträs ket Bräberget Metträsk på Stor-Blålide visas 428 med gröa pukter. Nuorte et 288 Djupvik Ö Lå gträs k 325 E rs träs ket Majärvlide Sodokb. Bröträsk 424 Stavalide Norrdal Åb yä Skällberget Lågträskberget Ro S vaaträs ket å 385 Bafors Läsgräse sk Verk tillstådsprövasholmfors e ä som Katrieberg separat 35 Strömstorp Å ls 275 325 Storberget 1 Myrhede 2 3 Storlide 4 5 km Keupa L il lpi te ä Yttersta Söberge Råbäcke 334 Hästlide Svartlide Grålide 32 Gråberget ke s e le Lidbodara Fagerhede Öusberget 377 Bergäs B ys Skogbergslide Pålsboda 361 t Sto R ok å Kalamark Käle K Ka Pite-Byske Orrhede Graholm Graträskmark Bysketorp Matmyr Nörd-Blakb. å Latmäteriet 26 Ärede r MS 26/1578 Hötjär Kallkällselet Mittibäckskoja Filide Graholmsb. 384 Åträsk Skogberget Vidkraftverk Eerco E-126 By G årds träs ket Storgralide Vackerlide V Brattkabbe Högaäs Tjärlide Vidkraftverk Eerco E-82 387 Tallberget sk Bredträskb. Område tillstådsasöka Näsberg berg trä Norrberget 469 Storkaxe Ulriksberg Kaxlide Västerbo 373 Bredträsk Stors Strömsör Nyfors Åäset Sve-Dalskoja bä ub Kl Hej dd S egårdsträs ket Flötuträsk B redträs ket Gä Kilberg Storslyet Svallfors 426 Stor-Flötub. Lågträsk Storlågträsk kå Lill-Blålide Morajärv Björklide Tallberg Bredkåtahede Stormyra Ersträsk Lågträsks koloat Vitflockberget Regårdshede Högbacke 39 Öberga Strömfors V Dorisberget Backträsk Steträsktorpe Nedre Grudsel Älvdal Mailide Hultet Stor-Blålide lv e Stebacka Dalhede Strömäs S tors träs ket Klockarträsk Krokaträsklide 279 Maiträs ket Skällbäcke Jägarbo Skarpljugare Bäck e Krokträsk S tor-k lockarträs ket Tällbärke 441 Huvåse Horgubbe Lyckoträ sket Häbbers träs ket Nygård L illp ite ä lv 48 Tällträsk Kaptesvike 3 Huvträsk Huvträs ke Koler Kolerberget S tavaträs ket Gralide Näsudde Skomaskäle Pello T ällträs ket 228 Kolerträsk Majärvträsk Gralud Persberg Lyckoträsk Mellaträs ket Bräa Tallberget B äkerträsket 274 Brähede 2 Brälide Risabbe 5 27 35 425 Bastuudde Lågsel Stor-Älgberget G raträs ket Studsarhede Bäkerträsk Graträsk 2 375 Åb yä Färskberget Lide 265 Bäkerberget Tv Nedre Svedja Lövudde 53 Bäkerudde Dartsel Fjälaträsk 5 32 Holmträs ket Ögårde 15 Kutulide Steberget 45 S ör-t euger Stor-Myrberget 329 21 Sördubbla Storsud B as tuträs ket Y ttre Arvids träs ket 475 Salberg sä S tor-arbos t Småträsk r fo 586 Teugerträsk 271 B räträs ket S Bräträsk 131 Arvidsträsk rg 591 Njoka Gammelträsk 175 Åselet Norrdubbla 22 5 325 275 As Björberg Be Sotberget ggberget t Bodäs Sälgträsklide Björkberget Abborrträs ke Dammyra Björhåle StorTväråm. Tv 31 Mörtträsklide Rökoja
VINDKRAFT i MARKBYGDEN
VINDKRAFT i MARKBYGDEN Projektets kosekveser Markbygdeprojektet iebär kosekveser för miljö och mäiskors hälsa och säkerhet. Neda beskrivs ågra av de kosekveser som bedöms som särskilt betydelsefulla. I tabelle på ästa sida sammafattas samtliga bedömda kosekveser som kvarstår efter skadelidrade åtgärder vidtagits. Kosekveser för miljö Vidkraft har flera positiva miljöeffekter, varav klimateffektera förmodlige har störst betydelse. Om 1 1 vidkraftverk i Markbygde atas ersätta elektricitet producerad med kolkraft iebär det ca 1 miljoer to per år i miskade koldioxidutsläpp. Detta motsvarar utsläppe frå ca 3,7 miljoer bilar, eller ca 9 % av de sveska bilparke (baserat på 15 mil per bil och år). När det gäller aturmiljö går det att kostatera att adele skyddsvärd atur är lite iom området, liksom förekomste av hotade arter och livsmiljöer. Geom att begräsa etablerige i område med aturskydd, i kombiatio med att skadelidrade åtgärder vidtas, ka egativ iverka på de käsliga arter och livsmiljöer som trots allt fis i området, exempelvis våtmarker och vattedrag, till stor del udvikas. Sammataget bedöms de egativa kosekvesera av e utbyggad i detta häseede bli obetydliga till små. Vidkraftverke kommer att kua ses frå måga platser i det omgivade ladskapet, äve om de stora adele skog i området i betydade omfattig begräsar sikte. Kosekvesera för ladskapsbilde kommer därmed att bli stora. Hur mäiskor upplever dea påverka beror dock saolikt till stor del på iställige till vidkraft som eergikälla och de ytta ma upplever att vidkrafte ger för bygde. Kosekveser för samhället Vidkraftaläggige kommer att skapa förutsättigar för måga ya arbetstillfälle i området. Därmed ka också uderlaget för lokal service och kommuala tjäster stärkas betydligt. I sambad med aläggige av vidkraftparke kommer e fod att istiftas för bygdes utvecklig. Syftet med fode är att ge e vistdelig till de byar, föreigar och orgaisatioer som på olika sätt berörs av vidkraftetablerige. Med take på aläggiges totala storlek har tilrkare av vidkraftverke aviserat att e tilrkigsidustri för produktio av vidkraftverkes tor och kaske äve turbi-moterig och rotorblad ka bli aktuell att lokalisera till regioe, vilket skulle iebära ytterligare utvecklig och tillväxt i regioe. Kosekveser för reärige Kosekvesera bedöms kua bli stora för Östra Kikkejaure sameby eftersom vidkraftaläggige påverkar e mycket stor adel av samebys viterbetesmarker. I e särskild utredig som geomförs i samarbete med sameby beskrivs de socioekoomiska kosekvesera. Agräsade samebyar berörs till lite del av utredigsområdet, me ka komma att beröras av sekudära effekter. Västra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg samebyar berörs till lite del av utredigsområdet. Samebyara ka äve komma att beröras av sekudära effekter om Östra Kikkejaure sameby tvigas omfördelas i ladskapet
Samhälls- eller bevaradeitresse Klimateffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmål Efterlevad av miljökvalitetsormer Ladskapsbild dagtid Ladskapsbildspåverka av hiderbelysig Naturresurser Natura 2 Övriga bevaradevärda aturmijöer Fåglar Övrig faua Friluftsliv ikl. jakt och fiske Särskilt utvärderade kulturmiljöer Fasta forlämigar och adra kulturlämigar Ljud Ifraljud och lågfrekvet ljud Vibratioer i marke Skuggor Risker Påverka geom elektromagetiska fält Reärige Försvaret Samhällsyttor Bedömda kosekveser Positiva kosekveser. Projektet bidrar väsetligt till atioella klimatåtagade och ka ersätta eergiproduktio med stora egativa miljöeffekter. Positiva kosekveser. Totalt sett bidrar etablerige till uppfyllelse av e rad miljökvalitetsmål. Iga miljökvalitetsmål motverkas. Positiva kosekveser. Etablerige bidrar till att påverka på luft och vattemiljö totalt sett miskar. Behovet av vattekraftsutbyggad miskar. Stora kosekveser. Vidkraftaläggige kommer att domiera ett stort område me kommer att ses av få beroede på skogsterräge och gles befolkig. Små-stora kosekveser, beroede på hur hiderljusfråga löses tekiskt. Obetydliga kosekveser. Skogsbruk ka bedrivas som tidigare. Udersökigstillståd vad avser mieralfydigheter bedöms ite påverkas. Iget jordbruk berörs. Obetydliga-små kosekveser. Natura 2-område med skogshabitat udviks. Häsy tas till utpekade vattedrag vid vägdragig och verkplacerig Små kosekveser. Naturreservat och våtmarker av klass 1 och 2 udviks. Vid utformige tas häsy till yckelbiotoper och adra värdefulla aturmiljöer. Små kosekveser. Få rödlistade och utpekade arter förkommer i området. Fågelrika våtmarker och bo av större rovfåglar udviks med buffertzoer. Obetydliga - små kosekveser. Få rödlistade och utpekade arter förekommer och de som fis bedöms ite påverkas i ämvärd grad av e utbyggad. Små - måttliga kosekveser. Direkt påverka på skoteråkig, bärplockig, jakt och fiske förvätas ite me upplevelsevärdea påverkas egativt. Små - måttliga kosekveser. Kulturmiljöeras helhet och historiska sambad bibehålls i varierade grad. I vissa fall förbättras förutsättigara för ett öppet ladskap. Obetydliga - små kosekveser. Vägdragigar och verkplacerigar apassas så att historiska lämigar ite påverkas direkt. Små - måttliga kosekveser. Riktvärde kommer att klaras för alla ljudkäsliga miljöer. Små - obetydliga kosekveser. Riktvärde kommer att klaras för alla ljudkäsliga miljöer. Obetydliga kosekveser. Riktvärde kommer att klaras för alla vibratioskäsliga miljöer. Små kosekveser. Riktvärde kommer att klaras för alla skuggkäsliga miljöer. Obetydliga - små kosekveser. Obetydliga risker för allmähet med föreslaga skyddsåtgärder. Obetydliga kosekveser. Magetfälte i området hamar lågt uder riktvärdea, samtidigt som få mäiskor befier sig i området. Stora kosekveser med häsy till att e sameby kommer att påverkas påtagligt. Störst kosekveser uder byggskedet, som kommer att pågå uder e låg tid. Ige bedömig av kosekveser. Åtgärder behöver geomföras för att både vidkraftitresset och totalförsvarsitresset skall tillgodoses. Positiva kosekveser. Starkt förbättrad sysselsättig i området med förbättrade förutsättigar att bibehålla och utveckla serviceutbudet. Stora regioala effekter.
VINDKRAFT i MARKBYGDEN Tidpla Motiv för regerigsprövig I diagrammet eda beskrivs de tidpla som bolaget har uppsatt för geomföradet av Markbygdeprojektet. Som agetts iledigsvis aser bolaget att regerige bör beredas tillfälle att pröva tillåtlighete av hela projektet eligt miljöbalkes bestämmelser. Efter att regeriges beslut har erhållits, kommer bolaget att yrka att lässtyrelse, mot bakgrud av aläggiges totala storlek, tillstådsprövar projektet etappvis för sex olika etappområde. Parallellt med regeriges hadläggig av tillåtlighetsfråga avser bolaget att hos lässtyrelse söka tillståd till pilotprojektet Stor- Blålide. Ytterligare högprioriterade plaerigsisatser som kommer att ske parallellt med regerigsprövige är frågor rörade ökad överförigskapacitete i stamätet samt idustrietablerig och uppbyggad av ifrastruktur, utbildig och aa samhällsservice i ärregioe. Förprojekterig Tillståds-/villkorsprövig Detaljprojekterig Byggade Drifttid Helhete Etapp I Etapp II Etapp III Etapp IV Etapp V Etapp VI Pilot Dragalide Pilot Stor-Blålide Idustrietablerig Tillåtlighetsprövig Stamätsåtgärder Bergtäkter - etablerig och drift Ifrastruktur och service i området 27 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 Markbygde Vid AB ett företag iom Svevid-gruppe Regerige har eligt miljöbalke möjlighet att förbehålla sig att pröva tillåtlighete av bl.a. större vidkraftaläggigar. När det gäller Markbygdeprojektet aser bolaget att det fis flera frågor av övergripade karaktär som motiverar e såda prövig. Dessa frågor ka sammafattas eligt följade. Projektets omfattig är av atioellt itresse. Storleke på etablerige motsvarar elproduktioe i Sveriges största kärkraftreaktor eller de som skulle uppås geom utbyggad av exempelvis fyra älvar varav två är atioalälvar (Byskeä, Åbyä, Kalixä och Piteä, tillsammas 8,5 TWh) Frågora om utbyggad av ätkapacitet samt aslutigsmöjligheter till stamätet. Projektets mycket stora positiva klimateffekter är med häsy till de atioella eergipolitike av atioellt itresse Projektet kommer - med häsy till si omfattig - att ha e storskalig påverka på ladskapsbilde på ett sätt som ite är aktuellt i ågo aa vidkraftpark i ladet Natura 2-ätverket berörs med delar av avriigsområdet för e skogsälv samt ågra skyddade skogsområde Reärige påverkas geom att merparte av aläggige täcker stora delar av e samebys viterbetesområde Försvarets itresse i området utgör ett starkt atioellt itresse där avvägige mot vidkraftparke bör ske på atioell ivå Projektets mycket stora samhällsyttor är beroede av att det fis e lågsiktig säkerhet i geomföradet, ågot som ett regerigsbeslut om tillåtlighet skulle iebära. TAVELSJÖ JUNI 28