Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning



Relevanta dokument
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Vad kan finnas under ytan?

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Pandemi hur kan vi förbereda oss?

Hygienombudsträff HT- 2012

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Utredning av utlandsresenär

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Om infektioner och smitta i förskolan

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan

Tarminfektioner, inledning

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Globala hälsoeffekter av en klimatförändring

Smittspårningsutbildning 2016

Smittskydd Östergötland

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Malarians återkomst, utbrott av denguefeber

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Per Ericsson Görvälnverket

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Smittspridning och klimat

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Beredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Smittspårningskurs 2015

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder

Streptokockinfektioner

Säkra steg för en säker mathantering

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Ökad kunskap om importerad malaria nödvändig. Sammandrag. Inledning och bakgrund

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt Uppsala

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Ändrat klimat får konsekvenser för hälsoläget i Sverige Värmeböljor och smittspridning oroar mest

Exotiska och nya infektioner i Sverige

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ett fästingbett kan räcka. Vaccin skyddar dig mot TBE. Fakta om fästingar och fästingöverförda infektioner.

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

Gutesmittu nr 2. Region Gotland

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Kommer du att stöta på fästingar i sommar?


Apotekets råd om. Bett och stick

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Transkript:

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning Linköping, 2 februari 2011 Mattias Waldeck Smittskydd Skåne

Referenser Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B 34 E Lindgren, Stockholms universitet A Ahlbin, Statens veterinärmedicinska anstalt Y Andersson, Smittskyddsinstitutet Dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen Svenskt vatten, oktober 2007 Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt J Rocklöv, A-K Hurtig, B Forsberg. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools Climate change and adaption strategies for human health B Menne, KL Ebi (eds.) Stinkopff Verlag. Darmstadt

Hur kan smittspridning påverkas vid varmare klimat? Badvatten vibrio blågröna alger/cyanobakterier tarmsmitta Dricksvatten tarmsmitta Livsmedel matförgiftningar tarmsmitta Fästingar Borrelia TBE Myggor Visceral leishmaniasis West-Nile feber Chikungunya Malaria?

Badvatten - Varmare badvatten - Längre badsäsong - Fler som badar oftare

Ökad tillväxt av vibrio-bakterier Badsårsfeber, allvarlig sårinfektion med blodförgiftning

Badsårsfeber Vibrio-bakterier Finns normalt i Östersjön Tillväxer vid vattentemp > 20 C Sommaren 2006, 8 sjuka, 3 dödsfall Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimatoch sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)

Skyfall över strandnära betesmarker Kontaminering av badvatten med EHEC, Campylobakter, Cryptosporidier etc från boskapsdjur

Ökad algblomning av blågröna alger med toxinbildning feber, kräkningar, diarré, magsmärtor, illamående, allmän svaghet, leverinflammation, neurologiska symtom

Dricksvatten Allmän vattenförsörjning Tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk, distributionssystem Ytvattentäkt Grundvattentäkt Enskild vattenförsörjning Grävda brunnar Bergborrade brunnar

Hot mot dricksvattnet Skyfall, stormar, översvämningar, jordskred Ökade vattenflöden Översvämning i tillrinningsområde för vattentäkt Kortare infiltrationstid i grundvattentäkter Bräddning av avloppsvatten Skador med inträngning av orent vatten Tryckfall i dricksvattenledning vid strömavbrott Ökad humushalt - ökat behov av klortillförsel

Dricksvatten Ca 2 vattenburna utbrott per år i Sverige Lilla Edet hösten 2008: calicivirus, över 2000 insjuknade på några dagar Östersund hösten 2010: cryptosporidier, >12 000 sjuka enl webbbenkät Störst risk för mikrobiologisk kontamination vid enskilda brunnar Bara var 5:e enskild vattentäkt helt utan anmärkning ( SoS tillsyn 2007)

Dricksvatten Calici, Cryptosporidier och Giardia överlever länge i vatten är tåliga mot klorering har låga infektionsdoser Många vattenutbrott föregås av häftiga regn Av 548 vattenrelaterade utbrott i USA mellan 1948-1994 föregicks 50% av kraftiga skyfall (Curriero et al. Am J Publ Health, 2001) Ex Milwaukee, USA 1993, 400 000 sjuka, 4400 sjukhusvårdades,100 dödsfall (Cryptosporidios)

Livsmedel Förlängd rötmånad??

Livsmedel Toxinbildning av bakterier i maten Värmestabila toxiner Kort inkubationstid Kontaminering och ev tillväxt av tarmbakterier Salmonella Campylobacter EHEC Shigella Kontaminering av virus/protozoer Calici Cryptosporidier

338 000-500 000 personer matförgiftas varje år i Sverige enl Livsmedelsverket Antalet matförgiftningar har ej gått ned trots goda kunskaper om livsmedelshygien

Livsmedel Antalet matförgiftningar relaterat till temperaturen 2-5 vv före insjuknandet i England och Wales (Bentham och Langford, Int J Biometeorology, 2001) Samband mellan antalet insjuknade i salmonella och temperaturen en vecka före insjuknandet i många europeiska länder (Kovats et al, Epidemiol Infect, 2004)

Livsmedel Snabbare tillväxt av bakterier vid varmare klimat Svårare att hålla kylkedjan Ändrade konsumtionsvanor Mer tillagning utomhus och intag av mat närmare naturen

Skölj frukt, bär och grönsaker noga innan förtäring! Kall mat skall hållas kall och varm mat hållas varm.

Fästingar Fästingöverförda sjukdomar bedöms ha stark klimatkoppling

Fästingar Ökad nordlig utbredning av fästingar från början av 1980-talet till mitten på 1990-talet kunde relateras till mildare vintrar I redan kända fästingområden ökade mängden fästingar under samma period E Lindgren et al. Environ Health Perspect 108:119-123 (2000)

Rapporterad fästingförekomst i centrala och norra Sverige under början av 1980-talet respektive mitten av 1990-talet. Lindgren E et al. Environ Health Perspect 108:119-123 (2000)

Fästingöverförda sjukdomar Borrelia Kan behandlas med antibiotika TBE Vaccin finns Erlichia Kan behandlas med antibiotika Babesios Kan behandlas med antibiotika

Faktorer som påverkar fästingförekomst och risk för Vegetation Temperatur smitta Fuktighetsgrad vid marken Reservoardjur utgör en reservoar för smittämnet Värddjur viktig näringskälla för de adulta fästingarna Ökad förekomst i områden med t ex rådjur Mänsklig aktivitet

Tick Borne Encephalitis (TBE) Ökad TBE incidens i Sverige har kunnat relateras till 2 milda föregående vintrar Förlängd höst med temp 5-8 C Temp 5-8 C tidigt på året (förenligt med fästingaktivitet) Lindgren E, Gustafsson R. The Lancet vol 358 issue 9275 July 2001

TBE Risk för ökad TBE förekomst och smitta är multifaktoriell Klimat; temperatur, luftfuktighet Värddjursförekomst Förutsättning för co-feeding mellan larv och nymf Mänsklig aktivitet Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60) Förebyggande åtgärder möjliga Adekvat klädsel Daglig inspektion av huden Vaccination till personer i riskområden

Borrelia Ca 10 000 fall per år i Sverige Bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60) Förebyggande åtgärder möjliga Adekvat klädsel Daglig inspektion av huden Inspektion av bettställe för att upptäcka erytema migrans Antibiotikabehandling vid tecken till sjukdom

Myggöverförda sjukdomar

Leishmaniasis Vektor: Sandmygga, Phlebotomus 12 miljoner människor smittade Orsakade 59 000 dödsfall i världen 2001 Visceral leishmaniasis (VL) allvarligast 90 % av VL drabbar Bangladesh, Indien, Nepal, Sudan och Brasilien Zoonos, runt medelhavet är hundar, rävar och gnagare reservoardjur

VL förekomst begränsas av vektorns utbredning Sandmyggan har rapporterats från Paris och Gehrweiler i Tyskland Fall av VL har rapporterats från norra Italien, norra Kroatien, Schweiz och södra Tyskland Utbredning av VL (blått) och dess vektor (lila) Från: Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health. Steinkopff Verlag Darmstadt

Visceral leishmaniasis Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige Sandmyggan skulle möjligen kunna spridas till södra Sverige under detta sekel Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Viktigt att infekterade hundar ej importeras!

West Nile-fever Fåglar är reservoar och kan sprida sjukdomen till nya områden Viruset sprids mellan fåglar med stickmyggan Culex pipiens som vektor Andra myggarter kan sprida viruset vidare till människa Kan orsaka hjärninflammation

West Nile-fever Utbrott i New York 1999, tre år senare >4000 fall från 39 stater Finns sedan tidigare i central- och sydeuropa Epidemiska utbrott anses kopplade till en kombianation av klimatfaktorer Milda vintrar (fler fåglar) Torra, varma somrar (koncentration av fåglar vid vattenpölar) Följt av nederbörd (kläckning av myggor)

West Nile-fever Potentiella vektorer och reservoardjur finns redan i Sverige Kommande klimatförändringar i södra Sverige kan öka risken för sjukdomsutbrott Norra Grekland sensommaren 2010: drygt 200 insjuknade i West Nile fever och drygt 20 avled. Ökad förekomst av West Nile i Europa kan öka risken för spridning till Sverige Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)

Chikungunya Virus som ger feber och ledvärk Vektorer är Aedes-myggor Stort utbrott 2006-2007 på Reunion, Indiska Oceanen. 1/3 smittades. Italiensk turist i Indien smittades och förde med viruset till Ravenna, norra Italien - spridning med 292 insjuknade.

Malaria, då?

Malaria Tidigare endemiskt över hela Europa Försvann spontant från Sverige i början av 1900-talet Eradikeringsinsatser med vektorkontroll-program i Sydeuropa i mitten av 1900-talet Europa förklarat malariafritt 1975.

Varför försvann malaria från Förändrad djurhållning Sverige? Bättre bostäder - ogynsammare miljö för anopheles myggor Minskad förekomst av anophelesmyggor i tättbefolkade områden till följd av utdikning av våtmarker Bättre socioekonomisk standard och hälsovård Lägre sommartemperaturer under 1860-1930 T Jaensen. Läkartidn. Vol 80:2418-21 (1983)

Kan malaria återetableras i Sverige? Vektorer finns, 5 anophelesarter, A messeae biter företrädesvis boskapsdjur Varmare och fuktigare klimat kan ge ökad vektor förekomst Varmare och längre sommar möjliggör snabbare utveckling av parasiten i myggan Människan enda värden för malariaparasiten Effektiv behandling av insjuknade människor förhindrar vidare smittspridning Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring men med mycket begränsade konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)