Copyright Familjeforum 2



Relevanta dokument
Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Copyright INOM Familjeforum 1

Copyright Familjeforum 1

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Copyright INOM Konsult 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Copyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Copyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Unikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om

Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg

Att leva i en annorlunda värld

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

pedagogiskt perspektiv

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Adhd och Autism i vardagen

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Om autism information för föräldrar

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Bemötande och beteendeanalys

Läropussel, minikonferens

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Autismspektrumtillstånd AST

En föreläsning om problemskapande beteende

Adhd och Autism i vardagen

Arbete med barn och elever med autism

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

När mallen inte stämmer GR Göteborg Kenth Hedevåg

En likvärdig utbildning för alla

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Aspeflo om Autism.

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Om autism information för föräldrar

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Sociala berättelser och seriesamtal

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Barn och elever som utmanar

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Adhd och Autism i vardagen

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Adhd och Autism i vardagen

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Motiverande samtal vid autism och adhd

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Barn och elever som utmanar

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se

Transkript:

pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika 14.15 14.45 Slut: 16.00 Familjeforumen del av INOM Hemsida: www.inom.com e-post: nakkve.balldin@familjeforum.com OH: www.inom.com Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella pedagogiska verktyg och metoder inte räcker? Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Förenklad skiss! Syn Hörsel B Känsel C Handlande S Tankar Impulser Känslor Vi måste göra något annat! Sinnesintryck S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren Hämningsförmåga Skjuta upp ett beteende för att hinna tänka klart Organisation Tidsuppfattning Koncentration Fokusera Planering Arbetsminne Framsynthet Lära av misstag Registrera information i ett här och nu perspektiv Förutse framtida behov och förutse följder av handlingar Lagra strategier Vakenhetsgrad Reglering Prioritering Arbetsminne Självprat Inre dialog; lugna oss själva, resonera med oss själva Att byta från A B övergångar; fokusförflyttning Plan B Att se när en plan inte fungerar och kunna byta till annan Impulsstyrning Uppmärksamhet Kutscher: ADHD att leva utan bromsar Copyright Familjeforum 1

Bibliotekarien vår pejlare Känna igen Generalisera Tolka läsa av Föreställningsförmåga Socialt samspel Likheter - skillnader Läsa av sammanhang Kommunikation Detaljer - helheter Konsekvenser av svårigheter med föreställningsförmåga Kommunikation Föreställningsförmåga Socialt samspel Konkret (visuell) föreställningsförmåga: (objekt, situationer, beteende, konkreta och fysiska tillstånd) Abstrakt föreställningsförmåga: (koncept, känslor, tankar, abstrakta och mentala tillstånd) Peter Vermeulen Begränsad abstrakt föreställningsförmåga Abstrakt föreställningsförmåga ger oss möjligheten att se bakom den givna informationen: Detta ger oss möjlighet att fylla i tomrum och se möjligheter flexibilitet Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Artiklar: nakkve.balldin@familjeforum.com Kommunikation handlar om att kunna se samma bilder eller dela varandras uppfattningar A B Central samordning En förmåga att se vilka detaljer i ett sammanhang som är mest relevanta för helheten och dra slutsatser av dessa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Många med npf har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar fel slutsats utifrån fel detaljer Copyright Familjeforum 2

Varför jag känner när du känner. Svårigheter med att se med tanken vad ditt öga inte kan se leder till: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Större behov av förberedelse, förförståelse inför nya platser, aktiviteter och personer Svårigheter med flexibelt tänkande Svårigheter att räkna ut plan B Svårigheter dela andras tankar och känslor Kognitiv Empati inte samma som affektiv empati!!! Kognitiv empati Läsa av signaler hos andra Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med i visst känsloläge Affektiv empati Förmåga att känna med andra Bristande föreställningsförmåga ökar risken för problemskapande beteende Chefen Svårigheter med föreställningsförmåga leder till: Bristande flexibilitet Bristande förståelse för sammanhang Bristande förmåga till kommunikation och samspel Bristande inlevelseförmåga - Kognitiv empatisk förmåga - Affektiv empatisk förmåga Större risk för misstag, misslyckande Större stress i tillvaron Aktivt tänkande Aktiv planering Aktiv analys IQ Aktiv nyinlärning Aktiv utvärdering Aktiva beslut Copyright 2011 Familjeforum Slutsats Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Samma sak med andra ord Brister eller begränsningar gällande betydelsefulla kognitiva färdigheter som inkluderar komponenter som flexibilitet, frustrationstolerans, problemlösning - eller stora svårigheter Med att använda dessa färdigheter när det behövs. Ross Greene Explosiva Barn Copyright Familjeforum 3

Perspektivskifte Det handlar om bristande kognitiva färdigheter och bristande kompasser att orientera bland sina kognitiva kartor: Inlärningssvårighet! Från: Han/hon kan om han/hon vill Till: Han/hon vill om han/hon kan Hur kan vi hjälpa sekreterare bibliotekarie och chef? Problemskapande beteende Balans mellan Förebyggande insatser Anpassning Utveckling Nyinlärning Vid problemskapande beteende Anpassning Utveckling Nyinlärning Efterarbete Förebyggande insatser: Kartläggning Realistiska krav och förväntningar Förhållningsstrategier Förutsägbarhet tydlighet Stress reducering Strategier för att hantera ilska Krav och förväntningar och förmågor Krav och förväntningar måste alltid anpassas efter personens förmågor. Vi har att göra med personer med mycket varierande förmågor Kom ihåg: Stress är ett resultat av att krav är större än hanteringsförmågor! Copyright Familjeforum 4

Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: identifiera styrkor och svårigheter balansera anpassning och utveckling individualisera bemötande och insats Utan spaning ingen aning! Problem Detta är vad vi ser för svårighet Förklaring Detta är orsaker till de svårigheter vi ser Insats Detta är de åtgärder vi sätter in utifrån orsaker till svårigheter Missar orsaker!!!! Kartläggning av förmågor och chefs form Diskutera vad personen har för förmågor när chefen är i form och ur form. Vad ni kan kräva i olika vardagsaktiviteter Erfarenheter av kartläggningsmaterial/sätt Kartlägg vilka tecken på om ni möter chef i eller ur form som ni ser hos person Särskilda rörelsemönster Läten/ljud Återkommande fraser Vissa samtalsämnen/fokus Avskärmning Trötthet Bestäm att personal få anpassa krav i aktiviteter utifrån chefs form Ha planer för obesvarad förväntning The Collaborative Problem Solving Ross Greene Identifiera triggersituationer i hemma/arbete/skola Kartlägga vilka kognitiva färdigheter personen saknar eller har svårt att använda som gör den specifika situationen till en trigger Anpassa krav i situation och/eller ge hjälpmedel/strategier för att klara av situation Tydliggör vad som förväntas och ha förhållningssätt för obesvarad förväntning Böcker: Explosiva Barn och Vilse i skolan Cura förlag Artikel: Vad är The Collaborative Problem Solving www.pedagogisktperspektiv.se Vardagsstöd Ett arbetsmaterial för att tillsammans med person kartlägga styrkor och svårigheter i vardagen och kartlägga individuellt lämpliga strategier och hjälpmedel. För mer information : www.pedagogisktperspektiv.se Copyright Familjeforum 5

Andra kartläggningsmaterial K 3 - Kvalité genom Kunskap & Kartläggning K 3 är en användarvänlig kartläggningsmodell som effektivt ger användaren viktig grundinformation om individens styrkor och svårigheter baserat på information från personal, föräldrar/nätverk och personen själv. I K 3 kartläggs många olika funktionsområden som t.ex. förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation-planering, motorik, perception kommunikation, samspel och föreställningsförmåga K 3 modellen är i första hand ett verktyg för personal som själva aktivt arbetar med personer med funktionsnedsättningar men vänder sig också till personal som ansvarar eller handleder denna personalgrupp. K 3 modellen är utformad för att kartlägga personer med standardbegåvning eller personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. K 3 modellen finns anpassad utifrån barn- ungdoms- och vuxenperspektiv, samt med inriktning på olika miljöer som förskola/skola, hem/fritid, daglig sysselsättning/arbete och boende. För mer information om utbildning: kenth.hedevag@telia.com Förebyggande insatser: Kartläggning Realistiska krav och förväntningar Bemötande - Förhållningsstrategier Förutsägbarhet tydlighet Stress reducering Strategier för att hantera ilska Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Ett unikt arbetssätt Grundläggande principer Regel1 : Var positiv Använd positiv förstärkning i mesta möjliga mån Negativ förstärkning ger inte några attitydförändringar Undvik att hamna på minus på relationskontot Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Ett unikt arbetssätt Grundläggande principer Regel 2 : Behåll lugnet Var en desarmerande kraft, inte en provocerande Botemedlet när en person överkänner eller övertolkar är att försöka desarmera situationen; inte att förvärra den med att vi överkänner tillbaks Välj dina strider Ha koll på stressmätaren få ner stressmätaren genom att stanna upp Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Förhållningsstrategier Mycket positiv feedback!!!! Feedback på beteende inte på person Vad upplevs som feedback? - individuell matchning Beröm utan..så Konkret och tydlig kommunikation Undvika öppna frågor Stegvisa uppmaningar instruktioner Förberedande kommentarer Fråga när vi frågar påstå när vi påstår Litteraturtips: Fem gånger mer kärlek - Martin Forster Copyright Familjeforum 6

Vanliga föreställningar: Personen måste acceptera att göra allt med all personal! Varför då? Se mängd uppgifter som finns att göra se att vi som personal tillsammans som helhet bidrar till detta! Personen får inte få för stort förtroende kan skapa beroende! Beror inte det på hur vi använder förtroende? Förtroende kan användas till att skapa självständighet istället för beroende Prata om hur andra kan få göra detta Låna trygghet Förtroende - hur tänker vi kring det? Förebyggande insatser: Kartläggning Realistiska krav och förväntningar Förhållningsstrategier Förutsägbarhet tydlighet Stress reducering Strategier för att hantera ilska Aaron Antonovsky: Känsla av sammanhang Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Inre och Yttre Känsla av sammanhang Vår uppgift är att ge stöd som ökar både yttre och inre känsla av sammanhang. Svar på dessa frågor ger oss en ökad Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Vad är det som ska göras? Klarar jag av det? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Exempel på visuellt stöd Kontrakt regler kring tider, ansvar m.m. Checklistor exempelvis vad att ta med hemifrån när man går o.s.v. Dagsscheman, Filofaxer, Palmpilots Instruktioner,, appar med mera. Påminnare via sms/mail istället för/komplement till verbala påminnare Andra lösningar Visuella hjälpmedel: Exempel insatser i klassrum Checklistor, arbetsbeskrivningar, visuella stöd som komplement/alternativ till eller vid genomgångar Anpassande uppgifter som låter ögat se Struktur schema Begränsa yttre stimuli; avskärmning, lugn miljö Material hemma och i skola Lyssna på musik; rita m.m. vid genomgångar För en del elever bättre med längre pass med samma undvika för mycket byte av uppmärksamhet För andra elever bättre med kortare pass direktbelöningar Bryta för rörelse Dator Copyright Familjeforum 7

Flexibel förutsägbarhet Individuellt anpassade visuella hjälpmedel för att få tydlighet i tillvaron Flexibilitet att anpassa innehållet i de hjälpmedel vi använder: - Anpassa/ändra aktiviteter använda hjälpmedel i detta! - Anpassa/ändra mängden uppgifter som görs inom en aktivitet Beroende på till exempel dagsform (chefens form): dålig, medel, bra form Strategier för att hantera obesvarad förväntning Hjälpmedelsboken Ny bok av Gunilla Gerland www.pavus.se Våra hjälpmedel att skapa tydlighet får inte leda till att vi som personal blir mer oflexibla i vårt tänk än de personer vi möter! The Collaborative problem solving approach Tre mål i stödet till oflexibelt explosiva personer The Collaborative problem solving approach Tre planer. Förhållningssätt vid obesvarad förväntning: A Bibehålla vuxna som auktoritetsfigurer Mål med tre planer: B Lära personen färdigheterna flexibilitet och frustrationstolerens komponenter som behövs för att klara av kompromisser C Ha kännedom om personens begränsningar (Ur boken Explosiva barn av Ross Greene - Cura förlag) Plan A: Driva igenom ursprunglig förväntning Plan B: CPS Problemlösa tillsammans Plan C: Förstå personens begränsningar av ej inlärda färdigheter Bort från radarsystemet The Collaborative problem solving approach The Collaborative problem solving approach Tre planer. Förhållningssätt vid obesvarad förväntning: Effekter av framgångsrikt förhållningssätt vid obesvarad förväntning: Plan A: Nej; Du måste; Jag bestämmer; Jag räknar till tre Plan B: Empati Problem Inbjudan till lösning Plan C: Ok; visst; vara tyst Plan C är vår vän. Plan A: personen gjorde det jag sa Plan B: Vi hittade en lösning tillsammans Plan C: Jag tog inte upp det Angelägenhet Adults Boths Childs Copyright Familjeforum 8

Många vuxna däribland många författare till populära böcker om barnuppfostran tror att det första målet att bibehålla vuxna som auktoritetsfigurer är det viktigaste. Det tror inte jag. Även om jag visserligen tror att det är viktigt för barn att veta att vuxna är auktoriteter, tror jag inte att den vetskapen räcker särskilt långt när det gäller att hjälpa oflexibla-explosiva barn att reagera bättre på frustration. Om allt det här barnen behövde var mer auktoritet skulle de ha varit botade vid det här laget (Ross Greene - Explosiva barn) Leta efter personens fokus Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Val av ord och hur vi inleder meningar har stor betydelse Ge tid till personen att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter Lyhördhet för om ork energi inte finns eller håller på att ta slut Plats och hjälpmedel i samtal Bilsamtal Visuella stöd i samtal och möten: Chatt Papper penna Whiteboard Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Artikel: nakkve.balldin@familjeforum.com Att få sin emotion bekräftad en förutsättning för att vilja diskutera vidare Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se Copyright Familjeforum 9

Bensininventering kring följande områden: Erfarenheter av olika mätinstrument Bensintankar full tank XX liter Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke www.pedagogisktperspektiv.se Dator hårddisk kilobite - megabite - gigabite Termometer skala 1-10 Färgkodning: tar neutral ger Bensin inventering till vilken nytta? Stress Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. Vad händer vid hög stress? Vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre De delar där blodflöde minskar är områden som styr sekreterar- och bibliotekariefunktioner Akut stress Stress Arbetsminne halveras Inkodning av långtidsminne förbättras Framplockandet av långtids minne försämras (aktivera erfarenheter) Stress Social stress - Stereotyp stress Förväntningar Genusperspektiv/rasperspektiv/ klassperspektiv Ex: matte-kön, prestation-placerade barn Negativa förväntningar skapar stress, stress påverkar arbetsminnet vilket försämrar prestationer Copyright Familjeforum 10

Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor hög stress hög affekt möts bäst med låg affektivt bemötande Måste reagera behärskat Strategier för att behålla lugnet; andning Undvik ögonkontakt När vi känner behov av att gå framåt mot en person i en situation ta två steg tillbaks Stå aldrig mitt emot person Prata lugnt, dämpa röst, minska kroppsspråk Inte metakognition Bekräfta känsla Avled; konkret; plats, person; affekt; humor Affektsmitta Problemskapande beteende Hejlskov Elvén Vanliga föreställningar - myter Vi måste ta kontroll över brukaren! - Vi måste öka självkontroll Han/hon gör så här för att han/hon medvetet vill manipulera oss. - Manipulation kräver avancerade förmågor som dessa personer inte har Han/hon söker bara uppmärksamhet bättre att ignorera personen - Aldrig ignorera person; ignorera vissa beteenden genom att förstärka andra Han/hon lär sig genom bestraffning -Bestraffning ger inte nya färdigheter Det är strider vi måste vinna! - Det handlar inte om krig Vi ska inte vinna konfrontationer, vi ska skapa interventioner som leder till ökad livskvalité för våra brukare. Vi skall skapa självkontroll istället för att kontrollera.. Problemskapande beteende Hejlskov Elvén Lite litteratur Tack för idag! Hemsida: www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Den översvämmande hjärnan Torkel Klingberg, Natur och Kultur Den lärande hjärnan Torkel Klingberg, Natur och Kultu Explosiva barn Ross Greene, Cura förlag Vilse i skolan Ross Greene, Cura förlag Problemskapande beteende - Bo Hejlskov Elvén, Studentlitteratur Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet - Bo Hejlskov, Hanne Veje, Henning Beier, Studentlitteratur Fem gånger mer Kärlek Martin Forster, Natur o Kultur Mer litteratur: www.pedagogisktperspektiv.se Copyright Familjeforum 11

Några intressanta länkar The Collaborative problem solving approach Ross Greene - www.thinkkids.org Repulse www.dobrin-art.se Cogmed www.cogmed.com Kat Kitt - www.cat-kit.com och www.cortexutbildning.se Visuella samtalshjälpmedel www.socialanycklar.se Copyright Familjeforum 12