DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET SANDVIKENS MONTESSORISKOLA läsåret 2013-2014

DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET SANDVIKENS MONTESSORISKOLA läsåret 2013-2014

Innehållsförteckning 1. Skolan... 3 2. Skolans Vision... 3 3. Förutsättningar/Organisation... 3 4. Skolans systematiska kvalitetsarbete... 5 5. Normer och värden... 7 6. Elevernas ansvar och inflytande... 11 7. Kunskaper, utveckling och lärande... 14 8. Kunskapsmål... 17 9. Skola och hemmet... 23 10. Övergång och samverkan... 25 11. Skolan och omvärlden... 25 12. Bedömning och betyg... 26 2

1. Skolan 2. Skolans Vision Sandvikens Montessoriskola vill att lusten för lärandet ska utvecklas hos den enskilda eleven, och att samtliga elever ska känna sig betydelsefulla. Varje elev ska få förutsättningar att utvecklas till en individ med goda kunskaper och förmågor. Skolan vill lyfta elevernas kompetenser så att de lyckas utifrån den egna utvecklingsnivån, vilket är väsentligare än att vara bäst i jämförelse med andra. Skolan arbetar för att eleverna tar ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. 3. Förutsättningar/Organisation Huvudman för skolan är Sandvikens Montessoriskolas ekonomiska förening, en politiskt och religiöst obunden förening där medlemmarna är fast anställd personal. Föreningens styrelse består av personal samt rektor. På Sandvikens Montessoriskola finns, En rektor om 100 % En biträdande rektor om 50% En administrativ personal om 100 % En förstelärare 50% Ca 17 lärartjänster Fyra arbetslag: Fritidshem, F-3, 4-6, 7-9 En speciallärare om 100 % En skolsköterska om 50 % En skolkurator om 40 % En studie- och yrkesvägledare om 25 % Skolläkare 3

Elevteam, bestående av rektor, speciallärare, skolsköterska och skolkurator. Elevhälsoteamet träffas 1 ggr/vecka om 90 min. Elevteamet deltar vid klasskonferenser. Tjänster från skolpsykolog köps in efter behov. Grundskolan Skolan har totalt tretton heltidsanställda lärare fördelat över de tre stadierna. Fem lärare är deltidsanställda. En lärare har specialpedagogisk kompetens. Fördelningen mellan samtliga anställda på skolan är 20 kvinnor och 6 män. Förskoleklass Fritidshem Antal elever i Förskoleklassen är 15 (11 pojkar, 4 flickor) 1,5 tjänster i Förskoleklass Allmän förskoletid har under läsåret varit 8.15 13.20 Sandvikens Montessoriskolas fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet, där skolbarn till och med 12 års ålder är inskrivna. Verksamheten är integrerad med förskoleklassen och den obligatoriska skolan. Fritidshemmet har under läsåret 2013/2014 haft 68 barn inskrivna. Fritidshemmet har 3,0 personal anställda för verksamheten. Här ingår fritidspedagog och förskollärare. Skoleleverna har upp till sex timmars skoltid vilket medför att fritids inte börjar förrän tidigast klockan 13:20. Elevhälsan Elevhälsan har kontinuerligt kontakt med elever med särskilda behov avseende kostvanor, trivsel, beteende eller andra hälso- och livsfrågor. I skolsköterskas arbete ingår även enklare sjukvårdsinsatser riktat till eleverna. Samtliga föräldrar och elever i grundskolans förskoleklass, samt elever i årskurs fyra och åtta erbjuds individuella hälsosamtal. Varje elev har, enskilt under ca 30 minuter, fått möjlighet att samtala med skolsköterska om hälso- och livsstilsrelaterade frågor. Elever i årskurs fyra och åtta har även träffat skolkurator för enskilda hälsosamtal. Elever med behov av vidare insatser erbjuds detta genom fortsatt kontakt med elevhälsan. Skolsköterska har arbetat tre dagar/vecka och haft öppen mottagning hela dagarna. Tillgänglighet är en viktig faktor för en trygg och tillitsfull kontakt. Det hälsopedagogiska 4

inslaget är viktigt vid alla kontakter. Både i hälsosamtal och vid mottagningsbesök uppmärksammas särskilt sömn, kost, motion och dygnsrytm. Vaccinationer har erbjudits, enl. Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård. Vaccinationstäckningen är god. 70 vaccinationer är givna och samtliga är registrerade i Swevac och Vaccinationsregistret. Skolläkare har skrivit 11 remisser varav 6 stycken till BUP. Skolsköterskan har skickat 3 remisser; 2 till tal-och språkform och en till barnmottagningen vid Gävle sjukhus. Skolkuratorn har skickat 2 remisser till BUP, i 3 fall hänvisat till andra vårdinstanser, skolkuratorn har skickat 4 anmälningar till individ-och familjeomsorgen. Rektor har skickat ytterligare 5 anmälningar till Individ-och familjeomsorgen. Skolsköterska samarbetar med BUP angående elever med diagnos och som medicineras. På uppdrag av BUP har skolsköterska kontrollerat dessa elever vid doshöjning och två ggr/termin gällande blodtryck, puls, längd och vikt. Skolsköterskan ingår i Kommunens skolsköterskegrupp och deltar vid gruppens månadsmöten där internutbildning ges av skolläkaren. Under året har ett nytt förslag till avtal tagits fram. Skolkuratorsverksamheten har under läsåret utökats till totalt 40 % tjänst vilket blir synligt genom ett ökat antal enskilda elevärenden samt att bredare insatser mot hela årskurser och gruppsamtal har genomförts i samarbete med mentorer, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. Skolkurator har under läsåret ingått i skolans elevhälsoteam, haft enskilda samtal med elever, genomfört hälsosamtal med årskurs 4 och 8, samtal med vårdnadshavare utifrån elevers enskilda behov, rådgjort med Individ- och Familjeomsorgen Skolkurator har dessutom rådgjort och samarbetat med Ungdomsmottagning och Barn- och Ungdomspsykiatrin, genomfört gruppsamtal och deltagit i likabehandlingsarbete samt varit behjälplig i handledning av personal. Under läsåret har skolan, under ledning av kurator och rektor, startat ett trygghetsteam. Trygghetsteamets syfte är att förebygga och förhindra kränkningar. Trygghetsteamet har under läsåret genomfört trygghetsvandringar tillsammans med elevrådsrepresentanterna, haft regelbundna möten samt information till personal. Trygghetsteamet har bestått av rektor, biträdande rektor, skolkurator, representanter från skolans samtliga arbetslag samt kökspersonal. 4. Skolans systematiska kvalitetsarbete Ansvarsfördelning och organisering av kvalitetsarbetet 5

Rektor har huvudansvar för verksamheten på skolan i vilken kvalitetsarbete ingår. I skolans olika verksamheter grundskolan, förskoleklass och fritidshem, arbetar personalen gemensamt i respektive del med kvalitetsfrågor där samtliga medverkar utifrån aktuella frågeställningar. Skolans personal träffas varannan eller vid behov varje vecka vid skolmöte där frågor kring och kontinuerlig uppföljning av kvalitetsarbete diskutera. Vid dessa skolmöten finns även representant för huvudman med. Denne har en stående punkt på dagordningen. De veckor som skolmöte inte har hållits har arbetslagen haft möten. Rektor leder skolmötena som protokollförs och följs upp under nästkommande vecka. Rektor delegerar, efter behov, uppgifter till övrig personal. Samarbete och kommunicering av kvalitetsarbetet Utöver ovan nämnda möten har respektive arbetslag planerade arbetslagsträffar med rektor, en gång i veckan. Dessutom träffas personalen varje morgon samt kontinuerligt i det dagliga arbetet där en ständig diskussion kring olika frågor gällande verksamheten pågår. Dokumentation av kvalitetsarbetet Skriftlig sammanställning av elevenkäter som genomförs i åk F-9 samt skolans fritidshem. Individuella utvecklingsplaner (IUP) och åtgärdsprogram. Sammanställning av resultat från DLS, som mäter läs- och skrivutveckling. Resultaten ligger till grund för vidare planering gällande resursfördelning utifrån elevernas utveckling. Klassråd och elevråd protokollförs. Underlag från klasskonferens som analyseras på individ-, grupp- och organisationsnivå. Protokoll från samråd där rektor och representanter för föräldrar/vårdnadshavare deltar. Resultat från nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 används som underlag för analys. Utvecklingssamtal. Tillbudsrapporter. 6

Skriftlig sammanställning av trygghetsvandring. Skriftliga rapporter till arbetsmiljöverket. Eleverna i årskurserna 3 och 5 deltar i enkätundersökning, som genomförs i Sandvikens Kommun. På Sandvikens Montessoriskola kompletterar vi dessa resultat med, åldersanpassad, enkätundersökning även i resterande årskurser i grundskolan- och fritidshemmet. Resultaten redovisas nedan i tabellform. Skalan är från 1-4 där högsta värde är 4.0. Vid Ja och Nej frågor konverteras svaren på följande sätt: Ja = 4 och Nej = 1. Under läsåret sker enkätundersökningar i respektive klass med fokus på några frågor i taget och resultatet diskuteras vid klassråden. Detta för att pedagoger gemensamt med eleverna ska komma fram till hur olika svarsresultat kan förbättras. Under senare delen av vårterminen genomförs den större enkätundersökningen i vilken samtliga klasser och fritidshem deltar. 5. Normer och värden Mål Alla elever känner sig trygga. Alla elever känner arbetsro. Alla elever är en del i gemenskapen. Insatser - För att eleverna i de olika årskurserna ska lära känna varandra och känna sig trygga har vi åldersintegrerat olika aktiviteter, exempelvis elevens val, temadagar, öppet hus, lucia, skolavslutning samt friluftsdagar. - Nära samarbete i arbetslagen för att lära känna alla elever på skolan så att alla elever ska känna sig trygga med all personal på skolan. - Aktiviteter utöver skoltid som ökar trivseln har arrangerats som exempelvis disco, klassfester, föräldrafika, lägerskola, övernattning på skolan och utflykter. - För att förebygga att retningar/kränkningar sker är trygghet och gemenskap en stående punkt på klassråd och elevråd. Samtal sker regelbundet om hur man behandlar varandra. 7

- När kränkningar uppstår följer skolan föreskrivna rutiner. Dessa finns att tillgå i skolans likabehandlings plan och plan mot kränkande behandling. - När pedagog uppmärksammar någon form av kränkning agerar han eller hon alltid. - För att främja arbetsron är detta en återkommande punkt på klassråd och elevråd i samtliga klasser där detta diskuteras. - Det finns alltid rastvakter på skolgården och i skolbyggnaden. Detta gäller raster för samtliga klasser och elever - På skolan finns ett trygghetsteam bestående av personal från olika yrkeskategorier. Syftet med teamet är att upptäcka och förebygga kränkningar. - Resultat Grundskolan Se resultat av enkäterna bilaga Fråga: Jag känner mig trygg i skolan (se bilaga Fråga De vuxna agerar alltid när någon behandlas illa. (se bilaga Fråga : Jag trivs i skolan Fråga: Jag har arbetsro i skolan Fråga: Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater Fråga: De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. Analys av enkätresultaten Enkätresultaten visar att de flesta elever på Sandvikens Montessoriskola fungerar bra i olika sociala sammanhang och känner sig relativt trygga i skolan. Känsla av trygghet och trivsel kan bero på att skolan är relativt liten och att alla känner alla. All personal på skolan är delaktiga i den pedagogiska verksamheten, dessutom äter de pedagogisk lunch med eleverna varje dag samt att det alltid finns rastvakter. Elevrådet genomför även s.k. trygghetsvandringar där platser som eleverna upplever som otrygga identifieras. Många elever uttrycker på klassråden även i år att de vill ha knäpptyst när de arbetar. Det relativt låga resultatet i några klasser kan bero på att eleverna har ovanligt höga krav på vad som är arbetsro. Arbetsron kan påverkas av att det finns i genomsnitt två elever med 8

dokumenterade koncentrationssvårigheter i varje klass. Med dessa elever arbetar vi på individnivå för att elevens koncentration ska förbättras. Detta arbete kan innebära nöjlighet att sitta enskilt och ostört med stöd av extra pedagog. En anledning kan vara att det händer saker som eleverna tror att de vuxna vet om, men som inte uppfattas av de vuxna i närheten. Skolans personal behöver bli bättre på att uppmana eleverna till att berätta för en vuxen så fort något sker. Resultatet visar också att många av skolans elever känner sig välbehandlade av sina klasskamrater. Detta är dock något som är ett konstant utvecklingsområde då målet är att alla ska känna sig väl behandlade i alla situationer Förskoleklass Normer och värden Mål Stärka arbetsron i undervisningen Alla barn i förskoleklassen kan leka tillsammans med varandra i en fria leken. Insatser Arbetsro (se bilaga ) Under läsåret har arbetsro varit en stående punkt på klassråden Leka i den fria leken tillsammans stor vikt har lagts vid den fria leken för att stärka gruppdynamiken framför allt i början av läsåret. För att förebygga och förhindra eventuella kränkande behandlingar och konflikter så har vi stor vuxennärvaro. Analys Under läsåret har arbetsro varit en stående punkt på klassråden. Pedagogerna upplever att det är arbetsro under största delen av arbetspassen men enligt enkäten är det så många som 39% (se bilaga) som inte upplever arbetsro. En anledning till detta negativa resultat gällande arbetsro kan vara att vissa elever ställer orimliga krav på situationer i klassrummet genom att kräva absolut tystnad. Analys av resultatet av den fria leken. Vi anser att målet är uppnått. Barnen i förskoleklassen kommer från flera olika förskolor och vissa barn känner inte någon alls när de börjar hos oss. Därför lägger vi stor vikt vid den fria 9

leken för att stärka gruppdynamiken framför allt i början av läsåret. För att förebygga och förhindra eventuella kränkande behandlingar och konflikter så har vi stor vuxennärvaro vilket eleverna också upplever enligt enkäten. (se bilaga) Fritidshem Mål Barnen ska känna sig trygga när de är på fritidshemmet Barnen ska ha inflytande över olika aktiviteter som sker på fritidshemmet Insatser - För att kartlägga trygghet och trivsel på fritidshemmet har varje barn fått svara på en fritidsenkät. Resultatet från denna enkät redovisas här nedan. - Genom planerade aktiviteter, med regler som är väl kända för barnen, övar de samarbete kring gemensamma lekmaterial. - Barnen delaktiga i köket och får öva samarbete genom exempelvis bakning. Resultat På frågan om barnen känner sig trygga på fritidshemmet svarar samtliga av de barn som deltog i enkätundersökningen att de känner sig trygga. De allra flesta barnen upplever att det finns trygga vuxna på fritids som de kan vända sig till när de behöver. Dock känner några av barnen att de vuxna inte alltid lyssnar. En anledning till detta tycks vara att barnen menar att vuxna inte lyssnar de gånger som barnen inte får den respons de vill ha. Under läsåret har det varit många barn inskrivna på fritids vilket har bidragit till att ålderspridningen mellan barnen har varit stor. Detta har ställt extra krav på fritidsverksamheten då de äldre barnen slutar sent från skolan samtidigt som de inte är på fritids under längre tid. Det har därmed varit svårt att skapa aktiviteter för dessa barn. Under läsåret har ett lugnt rum för de äldre fritidsbarnen ställts i ordning. Barnen på fritids känner att de kommer bra överens med de andra barnen på fritids. Flera av barnen uttrycker att det finns en god kamratskap och de trivs. Bedömning Målen är i hög grad uppfyllda. 10

Analys Personalen på fritidshemmet har genom att vara förebilder och vägledare, tydliggjort de sociala spelreglerna vilka stärker barnens självkänsla. Personalen har i sitt arbete varit observanta på det enskilda barnets behov, sett och bekräftat det. Personalen har agerat direkt utifrån fritidshemmets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling vid kända konflikter mellan barn på fritidshemmet, vilket sannolikt bidragit till det fortsatt höga resultatet gällande trygghet. Gemensamma samlingar med fokus på olika värdegrundsfrågor bidrar också till att barnen övar att lyssna till varandra och respektera varandras åsikter. Genom fritidsrådet har barnen möjlighet att vara med och påverkar sina fritidsaktiviteter, vilket innebär att de får känna sig delaktiga i planeringen. 6. Elevernas ansvar och inflytande Grundskola Mål Att eleverna successivt utövar ett allt större inflytande och ansvarstagande gällande sin utbildning. Insatser - Klassråden är schemalagda varje vecka. - Elevråd en gång i månaden. - Vid klassråd, elevråd och skolmöte finns alltid elevinflytande som en stående punkt. - Inför ett nytt arbetsområde får eleverna på olika sätt vara med och påverka arbetsform och hur kunskaperna ska redovisas. - Elevrådet är delaktigt i framtagandet av likabehandlingsplanen. - Att det på skolan ska finnas en arbetsmiljö grupp bestående av elever. Resultat (se bilaga) Fråga: Vi har klassråd minst en gång i månaden Fråga: Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet Fråga: Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet Fråga: Mina lärare tar hänsyn till elevernas åsikter Fråga: Jag är med och påverkar HUR vi ska arbeta i skolan, d.v.s. arbetsformer Fråga: Jag är med och påverkar VAD vi ska arbeta med, d.v.s. innehåll 11

Bedömning Målet är till viss del uppnått. Alla klasser på skolan har klassråd en gång i veckan, vilket förklarar det höga resultatet gällande frågan om vi har klassråd minst en gång i månaden. Under läsåret har likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling lyfts vid varje klass och elevråd. Elevrådet har varit delaktig i arbete kring arbetsmiljö och trygga miljöer på skolan genom det trygghetsvandringar som genomförts. Elevrådets samtliga representanter från f-klass till åk 9 har deltagit i en konferensdag där likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandlig diskuterades och arbetades med. Syftet med dagen var att lyfta vikten av planen och att arbetet med denna är viktigt. Ytterligare ville vi lyfta innehållet i planen och tydliggöra betydelsen. Målet med dagen var att elevrådsrepresentanterna sedan skulle sprida kunskap om planen bland skolans samtliga klasser och elever. Elevernas arbetsmiljö grupp har inte kommit igång under läsåret. Arbetet kommer att återupptas så snart läsåret 2014-2015 startar. Analys Insatserna har enligt enkäterna inte varit tillräckliga. Eleverna uttrycker på klassråd och elevråd att de har inflytande över sitt skolarbete vilket gör att resultatet är förbryllande. Arbetet med ansvar och inflytande måste utvecklas och elevernas möjligheter till att påverka sin utbildning behöver stärkas under kommande läsår. Förskoleklass Mål Att utveckla elevernas medvetenhet vad gäller elevinflytande. Insatser - Genom regelbundna diskussioner vid klassråd, samlingar och utvecklingssamtal har barnen börjat bli medvetna om deras rätt till inflytande. Resultat Elevenkät visar att 81% av barnen i förskoleklass anser att de kan påverka genom elevrådet. Bedömning Målet är till stor uppnått. 12

Analys Resultatet visar att barnen förskoleklassen upplever känsla av inflytande. Fritidshem Mål Barnen känner delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Barnen lär sig att ta ansvar i olika vardagssituationer. Insatser - Vi har haft dagliga diskussioner med barnen kring både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön. - Vi tar tillvara barnens tankar och idéer genom att tala med dem och lyssna till dem i den dagliga samvaron. På så sätt kan barnen påverka sin dag på ett konkret sätt. - I samband med samlingarna tillfrågas barnen om planering och utvärdering av olika aktiviteter. - Fritidsråd 1 ggr/månad där barnens åsikter och tankar gällande fritidshemmet diskuteras. Resultat Bedömning Målen är i hög grad uppnådda. Analys Ett viktigt mål för oss är att alla tar ansvar för den fysiska miljön. Detta är även viktigt inom Montessoripedagogiken. De vuxna på fritidshemmet har tillsammans med barnen tagit ett ansvar för den fysiska miljön genom att varje vecka genomföra städning av lekmaterial. Genom vuxennärvaro i barngruppen har personalen på fritidshemmet kunnat ta tillvara barnens önskemål om aktiviteter. Barnen upplever i hög grad att de är delaktiga i att bestämma vilka aktiviteter som ska utföras. Resultatet visar dock att vi behöver förbättra utbudet och erbjuda såväl utomhusaktivitet som inomhusaktivitet så att alla upplever det lika positivt att vara utomhus som inomhus. 13

7. Kunskaper, utveckling och lärande Grundskola Mål All undervisning är målstyrd där eleven vet vad de ska göra och arbeta med för att uppnå sina mål. Undervisningen är utmanande, variationsrik och det finns en ömsesidig respekt mellan pedagog och elev. Insatser - Undervisningen utgår från pedagogiska planeringar med elevinflytande, där det redogörs för vilka mål som ska uppnås, vilka arbetsformer som ska användas och hur eleverna ska redovisa sina kunskaper. - Pedagogerna samarbetar mellan de olika ämnena för att skapa ämnesintegrering och på så sätt skapa helheter och sammanhang över ämnesgränserna. - Pedagogiska samtal genomförs under läsåret för att utveckla undervisningen. - Lärarna får ta del av aktuell forskning när det gäller undervisning, betyg och bedömning samt om Montessoripedagogiken. Kan nämnas att resultaten endast redovisats i totalt snitt och inte i uppdelningen pojkar och flickor så som vid övriga enkäter. Enkäten har genomförts av Sandvikens kommun. Sandvikens grundskolor (SGr) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena: Åk 3 SGr 3,7 3,4 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen: Åk 3 SGr 3,4 3,6 Mina lärare talar om för mig när jag har lyckats bra: Åk 3 SGr 3,4 3,6 Bedömning 14

Målen är uppfyllda i hög grad. Analys Eleverna vet vad de ska göra och arbeta med för att nå sina mål. Glädjande är att eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på att de ska nå målen och att lärarna talar om när eleverna har lyckats bra. I arbetet med att eleverna ska nå sina mål, har skolan en tydlig struktur för detta, vilket leder till att insatser på olika nivåer sätts in när en elev riskerar att inte nå målen. Utifrån DLS-tester och nationella prov ser vi att resultaten i läsförståelse har förbättrats i årskurserna 1-3. Av 15 elever i årskurs 3 klarade 14 elever godkända resultat. DLS-tester används från årskurs 1-3 varje år. Även de matematiska kunskaperna i denna åldersgrupp har ökat. De elever som inte uppnår kunskapskraven är för närvarande 8%. För de elever som inte uppnår målen upprättas åtgärdsprogram. Även ett förstärkningsår kan erbjudas. Vi har utökat tiden i skolan för ämnet matematik och i de lägre åldrarna används utedagarna till matematik. I de nationella proven för årskurs 3 har 2 av 15 elever inte klarat godkända resultat. Dessa elever har under hela läsåret arbetat i liten grupp med en speciallärare varje dag samt fått mycket stöd i klassen. En utredning pågår. Vi har från årskurs 2 fokuserat på aritmetik baserat på uppställningar. Multiplikationstabellerna har övats både i skolan och genom läxor. Förskolan Mål - Utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Vi har väckt ett intresse för elevernas språkliga medvetenhet genom sånger, rim och ramsor, rörelse, språklekar och högläsning. Samtliga elever har varit mycket intresserade, nyfikna och lustfyllda under våra övningar. Bedömning Målen är till övervägande del uppnådda. 15

Ansvar och inflytande Eleverna upplever att de har inflytande över sitt skolarbete. Pedagogerna på skolan upplevs som lyhörda och fångar upp elevernas intresse i planering av undervisning. Dock finner vi att detta är ett utvecklingsområde då eleverna behöver vara väl insatta i hur de kan påverka. Årskurs 4-6 Eleverna upplever att pedagogerna har höga förväntningar på dem. Enkätresultaten indikerar dock att eleverna behöver mer stöd i hur de kan påverka och vad de kan påverka. Även här är matro ett utvecklingsområde. Flera elever uttrycker att de är missnöjda med skolmaten. Skolmaten köps in från skolköket och är samma mat som servarnas till alla elever i Sandvikens kommun. Eleverna erbjuds ett salladsbord med flera olika grönsaker och rotfrukter. Under terminen har rektor pratat med skolkökets kostchef och det är planerat att genomföra ett föräldramöte med henne under hösten 2014. Förskoleklass Bedömning Målen är uppfyllda i relativt hög grad med undantag för arbetsron. Analys Glädjande är att eleverna trivs så bra i förskoleklassen samt att de känner sig trygga i skolan, vilket är en förutsättning för att lyckas bra i kunskapsutvecklingen. En anledning till det relativt låga resultatet, vad gäller arbetstron, kan vara att vissa elever ställer orimliga krav på situationen i klassrummet genom att kräva absolut tystnad. Intressant är att barnen i årskurs ett och förskoleklass delar lokaler, men att de upplever så stor skillnad gällande arbetsron. 16

8. Kunskapsmål Alla elever tillägnar sig kunskaper enligt kursplanernas mål för att nå så långt som möjligt i sin egen utveckling. Eleverna ska minst nå målen. Prioriterade kunskapsmål 2013/2014 Från årskurs 1-9 har särskilt fokus lagts på att utveckla förmågan att läsa och förstå olika texter. Stärka matematikundervisningen i åk 4-6. Insatser - Eleverna har läst åldersanpassade texter, ur olika genrer, som de sedan har bearbetat genom att besvara frågor eller diskuterat i mindre grupper och i helklass. - Utifrån den egna utvecklingsnivån har eleverna läst skönlitterära böcker i hemmet, som de sedan har redovisat i skolan. Bland de äldre eleverna har detta skett i olika former, så som muntlig presentation av boken med en personlig tolkning, samt presentation av författaren eller genom inlämning av text. - Årskurs 2-6 börjar skoldagen med läsning. - Individualisering av arbetsmaterial och arbetssätt utifrån elevens behov och kunskapsutveckling. - I årskurserna 1-6 har eleverna undervisats med hjälp av Pilen som är ett arbetsmaterial där eleverna övar skriftlig kommunikation samt läsförståelse. Materialet har även tester som används för att bedöma vad nästa steg är i elevens kunskapsutveckling. - I årskurserna 6-9 har undervisningen i matematik stärkts genom att alltid ha två pedagoger i undervisningen. I årskurserna 4 och 5 är undervisningen stärkt genom extra pedagog i matematik vid ett tillfälle i veckan. Resultat Samtliga elever har utvecklat sin läsförmåga. De DLS-tester som har genomförts visar att 5 procent av elever årskurserna 1-9 behöver ytterligare insatser göras för att deras läsförmåga ska utvecklas mot en minst godtagbar nivå. Bedömning Målen är uppfyllda i hög grad. Analys 17

Elevernas intresse för läsning har blivit bättre på hela skolan. Alla ämneslärare har varit en del i arbetet att utveckla elevernas lässtrategier och utveckla läsförmågan. Enligt tester som genomförts visar resultaten att alla elever har utvecklat sin läsförmåga. Resultat och måluppfyllelse i åk 3,6,9(i förhållande till nationella mål) Resultaten redovisas i procent, totalt för årskursen samt uppdelat i pojkar och flickor. Antal i elever i varje grupp Åk 3 : 15 elever varav 7 flickor och 8 pojkar. Åk 6: 19 varav 8 flickor och 13 pojkar Åk 9: 17 elever varav 11 pojkar och 6 flickor. Ämne Åk 3 Flickor Pojkar Åk 6 Flickor Pojkar Åk 9 Flickor Pojkar Bild 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Engelska * * * 100 % 100 % 100 % 94 % 100 % 91% Hkk * * * 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Id&H 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Matte 87 % 71,5 % 100% 89,5 % 100 % 85 % 88 % 89 % 91 % Musik 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % NO 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % * * * Biologi * * * * * * 76,5 % 83 % 73 % Fysik * * * * * * 88 % 83 % 91% Kemi * * * * * * 76,5% 88 % 73% SO 100 % 100 % 100 % 89,5 % 100 % 85 % * * * Hi * * * * * * 88 % 83 % 91 % Re * * * * * * 94 % 83 % 100% Ge * * * * * * 94 % 83 % 100 % Smh * * * * * * 94 % 83 100 % Slöjd 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Sv 87 % 71,5 % 100 % 89,5 % 100 % 85 % 76,5 % 83 % 82 % M.sp * * * * * * 100 % 100 % 100 % Två elever i åk. 9 har anpassad undervisning och inte läst följande ämnen: fysik, kemi, religion och historia, och har i dessa ämnen ej medräknats i resultaten ovan. Bedömning Målen är inte uppfyllda. 18

Analys Fortsatt prioritering av matematikundervisningen i åk 4-9 behöver bibehållas. Vad i undervisningen behöver förbättras så att alla elever minst når målen? Undervisningen i svenska behöver även den ses över. Leder insatserna till önskat resultat? Vad behöver förbättras i undervisningen? Hur följer vi upp elevernas kunskapsutveckling? Genomsnittligt för året är det ca 2 elever i varje årskurs som inte når målen i ett eller flera ämnen. Samtliga elever arbetar utifrån åtgärdsprogram. Resultat Nationella prov åk. 3, 6 och 9 Svenska Åk. 3 andel elever som nått målen i %. Flickor Pojkar Totalt Nått målen 71,5 100 87 Åk. 6 andel elever som nått målen i %. Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 92 94,5 Åk 9 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 80 88,5 Matematik Åk 3 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 71,5 100 87 Åk 6 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 93,3 89 Åk 9 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 83,3 90 88,5 19

Engelska Åk 6 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 100 100 Åk 9 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 90 99,4 NO Åk 6 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 83,3 89 Åk 9 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 100 100 SO åk 6 Åk 6 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 91,7 94,5 SO åk 9 Åk 9 andel elever som nått målen i % Flickor Pojkar Totalt Nått målen 100 90 99,4 Bedömning Resultaten av de nationella proven stämmer i hög grad överens med betygsfördelningen. Förskoleklass Idrott och hälsa Mål Alla elever deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. Alla elever får kunskap om kopplingen motion välmående. 20

Insatser - Rörelse är något vi satsat extra på under detta läsår, då vi är övertygade om att fysisk aktivitet är en förutsättning för välmående och är även viktig för kunskapsinhämtning. - Eleverna har haft ämnet Idrott en gång i veckan, då vi gått till en närliggande idrottsanläggning. Dessutom har eleverna haft schemalagda rörelsepass flera gånger i veckan. - Rörelse har inkluderats i samlingar, inlärningssituationer som ex. arbete med bokstäver och siffror och vid olika samarbetslösningar i musiken. - En förmiddag i veckan är det utomhusverksamhet då vi tar en gemensam promenad ut i naturen och arbetar med olika ämnen. På rasterna uppmuntras eleverna till olika rörelseaktiviteter. Resultat Fråga Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan Totalt Samtliga elever Bedömning Målen är till stor del uppfyllda eller helt uppfyllt. Analys Våra insatser har visat sig ge ett bra resultat, vi vill fortsätta även nästa läsår med dessa insatser då vi vet att idrott och hälsa är viktiga faktorer för elevernas framtida hälsa. Vi vill ge eleverna grunden till goda vanor. Matematik Mål Att utveckla elevernas matematiska medvetenhet Insatser - Eleverna har i vardagen fått praktiska uppdrag som är kopplade till matematiken. Genom spel, almanackan, klockan och diagram har eleverna fått arbeta i det matematiska perspektivet. Montessorimaterialet har varit ett gott stöd för elevernas utveckling. 21

- I våra utomhusaktiviteter har matematik varit en naturlig del, vi har räknat i naturen i det konkreta perspektivet. Resultat Elevernas förmåga har bedömts i undervisningssituationer i mindre grupp eller enskilt tillsammans med lärare. Bedömning Målet uppfyllt i hög grad Analys Våra insatser har resulterat ett mycket gott resultat. De elever som behövt extra stöd för att nå målen har fått det genom extra undervisning och individuellt undervisningsmaterial. Svenska Mål Att utveckla elevernas språkliga medvetenhet Insatser - Vi har arbetat med språklekar, rim och ramsor, sånger, rörelser samt språkutvecklings- övningar från Bornholmsmodellen. - Högläsning varje dag för att stimulera fantasin, stärka språket och öka ordförrådet hos eleverna. - Undervisning där eleverna har uppmuntrats att, i form av läskort, dokumentera sin egen läsning i hemmet för att därigenom öka intresset för att läsa böcker. Eleverna har även fått målat, klippt och klistrat ihop alfabetets bokstäver, där Montessorimaterialet har varit ett gott stöd för elevernas utveckling. Resultat Enligt diagnos över elevernas språkliga medvetenhet (enl. Bornholmsmodellen) ligger samtliga elever på minst en godkänd nivå, enl. Stanineskala. Bedömning Målet är i hög grad uppfyllt. Analys Våra insatser har resulterat i hög måluppfyllelse. Fritidshem 22

Mål Alla barn ska ha en meningsfull fritid på fritidshemmet. Alla barnens kunskaper och sociala kompetens utvecklas på fritidshemmet. Insatser - Vi främjar leken och dess betydelse för barnens utveckling, där barnen får träna samspel med andra, visa hänsyn och respekt. - Vi erbjuder meningsfulla aktiviteter där skolan bland annat har ett samarbete med Idrottslyftet, så att barnen under olika perioder får, under ledning, prova på olika idrotter. Resultat Enligt enkätsvaren tycker eleverna att det som de får göra på fritidshemmet är roligt och intressant. De tycker att de får lära sig nya saker och att kamratskapen är god, Analys Resultatet visar att vi når goda resultat men det finns utrymme för förbättringar. Verksamheten för fritidshemmet bör utvecklas och sammanfogas mer till skolan och elevernas kunskapsutveckling i skolan. För att åstadkomma detta bör fritidspersonalen knytas mer till arbetslaget F-3 för att på så vis bli delaktig i planering och elevens/barnets kunskapsutveckling. 9. Skola och hem Grundskola, förskoleklass Mål Skolans mål är att samverka med föräldrar/vårdnadshavare så att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar, utifrån sin kunskapsnivå, att utvecklas i sitt lärande. Insatser - Skolan har ett samråd för föräldrar/vårdnadshavare från skolans olika klasser tillsammans med rektor. Samrådet träffas 3 ggr/termin där olika frågeställningar som rör skolan diskuteras. - Varje klass har föräldramöte minst en gång per läsår. - Inför utvecklingssamtalet får varje elev och förälder/vårdnadshavare skriftliga omdömen i varje ämne som förälder och elev ska ta del av innan samtalet. Vid 23

samtalen pratar de berörda om elevens skolsituation och kunskapsutveckling samt att läraren efterfrågar hur eleven trivs på skolan och vilka tankar inför framtiden som eleven har inför kommande studier/yrkesval. Vid samtalet utvärderas föregående IUP (individuell utvecklingsplan) samt ny upprättas. Fler möten bokas in om så erfordras för att följa upp elevens studiegång. - Information när det gäller inlämningsuppgifter, prov och andra aktiviteter så finns det på skolans hemsida. - Skolans personal tar, vid behov, kontakt med förälder/vårdnadshavare löpande under terminen. - Gemensamma aktiviteter så som föreläsning, öppet hus och samarbete med föreningslivet i Sandviken är en del i samverkan mellan skola och hem. Resultat Målet uppnått i högre grad. Bedömning Vid utvecklingssamtalen tillfrågas föräldrar/vårdnadshavare om förslag till ytterligare samverkan mellan skola och hem och om de är nöjda med samverkan. Föräldrarna/vårdnadshavarna anser att de får information om hur det går för deras barn i skolan på utvecklingssamtalen men att en del skriftliga omdömen kan bli tydligare. Under läsåret har de skriftliga omdömena förenklats och förtydligats. Det som kan förbättras är skolans hemsida som känns ålderdomlig. Lärarnas veckobrev behöver utvecklas och vara mer enhetliga. Analys Skolan kommunicerar med hemmen via e-post och telefon och informerar löpande om skolarbete via skolans hemsida, där information om läxor, prov och pedagogiska planeringar är utlagda. I de lägre åldrarna sker även spontana möten mellan personal och förälder/vårdnadshavare då eleverna blir hämtade vid dagens slut. Den kontinuerliga kontakten och den ständiga dialogen mellan skola och hem medför att vi når målet i hög grad. Hemsidan behöver utvecklats och veckobrev är ytterligare ett sätt för oss att förbättra samverkan mellan skola och hem. När det gäller samverkan fritidshem och hem skickar Sandvikens kommun årligen en enkät till alla föräldrar. Resultat från denna enkät är en del i skolans utvärdering när det gäller samarbetet och kan inte redovisas. För få föräldrar, trots flera påminnelser och förlängd svars tid, svarade på enkäten för att det skulle kunna utgöra ett underlag. 24

10. Övergång och samverkan Mål Skolans mål är att fortsätta utveckla samarbetet mellan personalen på de olika stadierna samt mot gymnasieskolan. Det är av största vikt att elevernas övergångar mellan stadierna funderar bra för deras kunskapsinhämtning och trivsel. Syftet är att lärarna/personalen i elevens nya stadie ska få en god uppfattning om elevens kunskapsutveckling och eventuella särskilda behov. I samarbetet skall elever med behov av särskilt stöd särskilt uppmärksammas. Insatser - Protokoll har skrivits från överlämningskonferenser mellan stadierna och eventuellt tillhörande åtgärdsprogram har överlämnats. - Muntlig samt skriftlig överlämning har skett till gymnasieskolan där överlämning efterfrågas. Personal från Introduktionsprogrammet (IM) har fått muntlig och skriftlig information avseende aktuella elever. - Överlämning till gymnasieskolan och Introduktionsprogrammen har skett eftersamtycke från elev och vårdnadshavare. - För att öka elevernas kännedom inför gymnasievalet har eleverna i årskurs nio besökt Bessemerskolan och Montessoriskolan har även fått besök av elever från olika gymnasieprogram. Resultat Målet är till viss del uppfyllt. Analys Vi anser att arbetet med övergång och samverkan är under ständigt utveckling, därav vår bedömning att målet är till viss del uppfylld. För att arbetet ska fortskrida på bästa sätt planeras överlämningar i god tid för att personal vid de nya stadierna ska hinna ta del av och sätta sig in i den överlämnade informationen i god tid innan skolstart. Vi önskar att vi kunde få återkoppling från gymnasieskolan hur det går för våra gamla elever. Har de fått en god kunskapsgrund för sin fortsatta kunskapsinhämtning? 11. Skolan och omvärlden Skolans mål läsår 2013 2014 25

Att arbeta med motivationen inför skolarbete, framtida utbildning och tankar inför kommande yrkesval med eleverna i årskurs 9. Resultat Studie- och yrkesvägledaren och skolkuratorn har tillsammans arbetat mot målet med klassen. Eleverna i åk 9 delades in i tre grupper, och följande innehåll ingick i de tre träffarna: Inventering av intressen, vilka gymnasieprogram kan stämma överens med mina intressen, studieteknik, hur använder jag min skoldag på bästa sätt i skolan och i hemmet, vad menas med reflektion, hur gör man när man analyserar. Vidare har vi samtalat kring hur goda chanserna är att jag kommer in på mitt gymnasieval samt hur jag kan förbättra mina chanser samt vikten av att gå i skolan. Vi har tittat på de olika gymnasieprogrammen och vilka ämnen som ingår i dessa exempelvis om en elev är intresserad av språk, vilka gymnasieprogram passar då? Bedömning Målet är uppfyllt. Analys Det har funnits en kultur i klassen som inte uppmuntrat till att satsa på skolarbetet på fritiden. Flera elever har anammat denna kultur, vilket gjort att när någon elev önskat bryta detta har denne haft det jobbigt att hämta igen kunskaper. Engagemanget har varit blandat till att utföra de uppgifter vi gjort men förståelsen för att eleverna måste uppfylla vissa behörighetskrav för att vara behörig till yrkesprogram eller högskoleförberedande program fanns. För flertalet av eleverna är det nyttigt att komma vidare i livet och kanske på annan plats och i annat sammanhang få behörighet till gymnasieskolan/bygga vidare på sina kunskaper i livet. 12. Bedömning och betyg Mål Att alla elever skall nå minst kunskapskravet för E. Lärarna utvecklar kompetensen att bedöma. Insatser - Eleverna arbetar utifrån sin IUP - Pedagogiska planeringar ligger till grund för undervisningen. - Kollegialt lärande när det gäller bedömarkompentens under hela läsåret. 26

- Skolverkets material används och diskuteras när det gäller betyg och bedömning. Resultat Resultat redovisas utifrån de nationella kunskapskraven för de olika betygsstegen i åk 6 och 9. Pojkar åk 6 Ämne A B C D E F Svenska 1 1 6 2 2 Engelska 2 3 2 3 4 Matematik 2 2 3 3 2 Idrott o Hälsa 4 2 2 4 Hem o 1 2 2 7 konsumentk. Bild 1 3 4 4 Musik 1 3 4 4 Slöjd 4 3 5 Teknik SO 1 1 6 4 NO 1 4 4 3 Flickor åk 6 Ämne A B C D E F Svenska 1 2 2 1 1 Engelska 1 1 3 2 Matematik 1 3 1 1 1 Idrott o Hälsa 2 1 2 1 1 Hem o 2 4 1 konsumentk. Bild 2 2 3 Musik 2 1 1 3 Slöjd 4 1 2 Teknik 27

SO 2 1 2 1 1 NO 2 4 1 Pojkar åk 9. Ämne A B C D E F Svenska 8 2 (samt ett streck) Engelska 1 1 3 4 1 2 Matematik 1 8 2 Idrott o Hälsa 1 2 1 8 Hem o 2 9 (ett streck) konsumentk. Bild 2 4 4 1 Musik 1 2 3 4 Slöjd text. Teknik 2 2 6 Biologi 4 1 5 (2 anpassadstud. Kemi 6 (2anpassadstud) Fysik 3 6 (2 anpassadstud) Religion 8 (2 anpassadstud) Historia 7 1 (samt 2 anpassadstud) Samhällskunsk. 10 1 Geografi 2 9 Spanska 1 1 Slöjd trä Flickor åk 9. Ämne A B C D E F Svenska 2 3 1 28

Engelska 1 1 2 1 1 Matematik 2 2 1 (samt ett streck) Idrott o Hälsa 2 1 2 1 Hem o 1 1 3 1 konsumentk. Bild 3 1 1 1 Musik 3 2 Slöjd text. Teknik 2 2 2 Biologi 3 3 Kemi 1 1 4 Fysik 3 3 Religion 1 2 1 1 (2 anpasadstud) Historia 3 2 (2 anpassadstud) Samhällskunsk. 3 1 2 Geografi 1 2 2 (2 anpassadstud) Spanska 2 Slöjd trä Analys Åk 6 Denna klass präglas av mycket studiemotiverade, fram för allt, flickor men även några pojkar har uppvisat studiemotivation. Många av eleverna når de högre betygsstegen. Arbetet med klassen kommer att fortgå med extra anpassningar för elever i behov av stöd men även stimulerande och utvecklande uppgifter för elever som siktar och når de högre betygsstegen. Åk 9 Utmärkande är det svaga resultatet i jämförelse från föregående år. Sammanlagt tio streck fördelade på två elever. Nitton F har delats ut fördelat på 8 elever. Få elever når målen för de högre betygen A och B. Detta är utmärkande i alla ämnen. 29

Ur ett genusperspektiv kan man tydligt se att det är flickorna som står för de högre betygen samt att pojkarna står för flest F- En förklaring kan vara att det finns 11 pojkar i klassen och endast sex flickor. En annan förklaring till pojkarnas låga resultat kan vara pojkarnas brist på studiemotivation som noterats genom hela högstadietiden. Flickorna har visat större studiemotivation. Åtgärder och insatser som skolan arbetet med är åtgärdsprogram, individanpassad undervisning, anpassat material, individanpassade grupper i form av anpassat material, längre tid med lärare, längre tid på prov, förlängd tid vid inlämningar, läxhjälp samt täta kontakter med hemmen. Måluppfyllelsen är högst i de praktiska ämnena. Lägst är måluppfyllelsen i matematik och NO-ämnena. Förklaringen kan vara att eleverna uppvisat större studiemotivation i de praktiska ämnena. Utifrån de uppsatta målen i skolans arbetsplan kan man se att målen är till 100% uppfyllda när det gäller simning. Gällande läsmålet kan man se att för årskurs nio ser man en högre måluppfyllelse i läsförståelse. I jämförelse med resultaten för årskurs sju och åtta går det inte att se en trend gällande resultaten i matematik och NO. Överhuvudtaget visar årskurserna sju och åtta en högre måluppfyllelse i de högre betygsstegen. Som exempel kan resultat i biologi nämnas där fyra når betyget A och två elever betyget B. I årskurs 9 har ingen elev betyg A, B eller C i detta ämne. Resultaten i ämnet svenska för årskurs sju och åtta visar på svaga resultat. Fyra elever har betyget F och över hälften av alla elever når inte högre än betyget E. I de teoretiska ämnena speglas elevernas bristande läs-och skrivförmåga. Detta är speciellt synligt i SO-ämnena. Ytterligare insatser som gjorts under läsåret för att höja studiemotivationen hos eleverna är att under hösten arrangerade rektor tillsammans med studie- och yrkesvägledaren ett extra föräldramöte där elevernas framtida gymnasiestudier lyftes samt skolans oro över aktuell studiemotivation och låg måluppfyllelse. Samarbete mellan hem och skola diskuterades. Trots att inbjudan till detta föräldramöte gick hem via mejl och post samt att rektor ringde till alla elevers vårdnadshavare var endast 7 elever representerade vid mötet. Anledning till det låga antalet vårdnadshavare som deltog är svårt att analysera. Under läsåret har kurator och studie-och yrkesvägledare arbetat extra mycket med klassen om frågor som studiemotivation, lärstilar/studieteknik. Trots detta är det svårt att urskilja om detta upplevdes som en motivationsskapande åtgärd. 30

Sammantaget kan vi se att det låga studieresultatet för åk 9 sedan en längre tid tillbaka har varit känt. Insatser har gjorts men har inte varit tillräckliga för att samtliga elever skulle nå målen. Insatser Insatser för kommande läsår är: - satsa mer på specialpedagogisk kompetens på högstadiet (specialpedagog om 25%). - personal med specialpedagogisk kompetens kommer att delta i utbildningen Tillgänglig utbildning (SPSM). - specialpedagogisk personal kommer att ha handledning av extern specialpedagog som finns i skolans styrelse.. 31