Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data från exempelvis intervjuer. Kapitlet utgår ifrån generella metoder vid kvalitativ dataanalys. Generella metoder vid kvalitativ dataanalys Det finns två generella analysmetoder vid kvalitativ dataanalys; analytic induction och grounded theory. Dessa metoder anses vara de mest använda och citerade metoderna när det kommer till kvalitativ analys. De ger ett ramverk för hur man ska gå tillväga vid analys av datan. Den främsta skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ analysmetod är att den kvantitativa datan analyseras när datainsamlingen är gjord medan den kvalitativa analysmetoden är iterativ där datan analyseras allteftersom den samlas in. Analytic induction Definitionen av analytic induction beskrivs av författarna som att forskaren försöker hitta universella förklaringar till ett fenomen genom att samla in data tills dess att inga fall längre avviker från den hypotetiska förklaringen. I analytic induction börjar författaren att definiera en frågeställning och formulerar sedan en hypotes som kan besvara frågeställningen. Därefter fortsätter författaren med datainsamling, när författaren stöter på fall som inte stämmer överens med den tidigare formulerade hypotesen så måste författaren antingen exkludera det avvikande fallet och formulera om hypotesen eller definiera om hypotesen så att det avvikande fallet kan inkluderas. Därefter fortsätter datainsamlingen. Denna iterativa metod fortgår tills dess att inga avvikande fall hittas. Metoden är tids- och energikrävande eftersom hypotesen hela tiden måste omdefinieras eller formuleras om beroende på vilka avvikande fall man stöter på. Författarna väljer att belysa framförallt två problem med analytical induction; metoden förklarar vilka faktorer som krävs för att ett fenomen ska uppstå men inte vilka faktorer som är nödvändiga och svarar inte heller på frågan varför det sker i vissa fall men inte i andra där förutsättningarna är likadana. Dessutom ger metoden inga specifika instruktioner om hur många fall som måste undersökas för att utesluta att det inte finns avvikande fall som bestrider hypotesen. Grounded theory Grounded theory är den mest använda analysmetoden när det kommer till att analysera kvalitativ data. Senast definierades grounded theory som teori som härstammar från data som systematiskt har inhämtats och analyserats genom en forskningsprocess. Författarna menar dock att det är svårt att ge en enhetlig beskrivning av vad grounded theory är.
Upphovsmännen till Grounded theory, Glaser och Strauss, är nämligen oense om hur metoden ska användas. Glaser anser att Strauss tillvägagångsätt är alldeles för normativt och betonar utveckling av koncept snarare än utvecklingen av teori. Strauss var den som kom med sin utgåva först varför det är hans metod som återges av författarna men det är fortfarande kontroversiellt vad grounded theory egentligen innebär. Metoden har förändrats mycket över åren då många olika verktyg och analysdelar lagts till. Författarna beskriver att metoden ofta används bristfälligt av många författare. Många använder snarare metoden för att få legitimitet i sina texter än att använda metoden korrekt med alla essentiella steg. Författarna menar att på grund av ovan nämna aspekter anses det problematiskt att återge vad analysmetoden egentligen innebär utan väljer att beskriva huvuddragen i analysmetoden. För att tydliggöra huvuddragen har författarna valt att skilja på verktyg och resultat av grounded theory. Verktyg för Grounded theory Följande verktyg används i Grounded Theory: Theoretical sampling (hädanefter: Teoretiska stickprov) Datainsamling där man samlar koder och analyserar data och bestämmer en typ av data som ska samlas in härnäst för att utveckla en framväxande teori. (Wikipedia, 2016) Coding (hädanefter kodning) Nyckelprocessen i grounded theory, datan bryts ner i mindre komponenter som namnges, kodningen påbörjas direkt efter att datan samlas in. Ställer krav på att datan kan sorteras in i förutbestämda standardiserade koder. Theoretical saturation (hädanefter teoretisk mättnad) finns i två faser i grounded theory. Den första fasen innebär att man vid kodande av datan inte längre ser något behov av att gå igenom data och se hur väl den stämmer överens med koncept och kategorier. Den andra fasen innebär att man inser att ytterligare insamling av data inte längre kommer förfina koncepten. Constant comparison (hädanefter ständig jämförelse) tillåter forskaren att ständigt jämföra kodade fenomen inom en kategori så att de ständigt utvecklas. Resultat av Grounded Theory Följande är resultat av olika faser ur Grounded Theory: Koncept: Hänvisar till olika block av teorin, värdet av konceptet bestäms utifrån dess användbarhet och nytta. Kategori: Ett koncept som har blivit utvecklat att det representerar ett fenomen. Kategorier är mer abstrakta än koncept. Egenskaper: attribut av ett koncept Hypoteser: Initial förkänsla och relationen mellan koncepten. Teori: Sedan grounded theory utvecklades har två nivåer av teori pekas ut; substantive (materiell) teori och formal (formell) teori. Den materiella teorin hänvisar till teori i en specifik empirisk instans medan den formella teorin är mer abstrakt och är mer tillämpbar i flera olika områden. Formell teori kräver att datainsamlingen skett i flera olika miljöer De olika stegen i grounded theory samt dess förhållande och vilka resultat de genererar beskrivs i följande figur.
Figur 1 processer och resultat i grounded theory. Steg 1: Forskaren börjar ned en generell frågeställning. Steg 2: Relevanta personer och incidenter väljs ut. Steg 3: Relevant data samlas in Steg 4: Datan kodas, vilket kan, vid öppen kodning generera koncept Steg 5: Iterativ process mellan de fyra första stegen. Genom ständig jämförelse av indikationer och koncept generas olika kategorier. Steg 6: Kategorierna mättas genom kodprocessen. Steg 7a: Relationer mellan kategorierna upptäcks på så sätt utvecklas hypoteser om kopplingar mellan kategorierna. Steg 8 och 9: Ytterligare data samlas in genom teoretisk sampling. Steg 10: Insamlingen av data regleras av den teoretiska mättnadsprincipen och utvecklingen av olika teorier. Steg 11: Testa hypoteser, vilket leder till att den substantiva teorin specificeras
Steg 12: Analysera data i olika miljöer för att kunna formulera formell teori. En formell teori kommer relatera till mer abstrakta kategorier, som inte specifikt relateras till forskningsområdet i frågan. Steg 12 är relativt ovanligt i grounded theory eftersom forskare oftast väljer att fokusera på en miljö, vilket hindrar skapandet av formell teori. Memos En hjälp för att generera koncept och kategorier är memos. I grounded teori är memos noteringar som forskarna skriver för sig själv för att samla idéer och inte förlora idéer eller koncept. Criticism of grounded theory Artikeln belyser även ett antal problem vid användning av grounded theory: Eftersom en central del i grounded theory består av att tolka och värdera kvalitativ data kan resultatet till stor del bero på forskarens tidigare erfarenhet. Kort sagt finns en risk att resultatets reliabilitet är lågt då en annan forskare kan komma till helt andra slutsatser med samma data. Metoden kan vara svår och tidsödande att genomföra. Inte minst transkribering av intervjuer är något som kan vara problematiskt att genomföra rent praktiskt. Då koncepten väl är framtagna kan det vara svårt att sammanfoga dem till en enhetlig teori. Som tidigare nämnt råder det ingen konkret konsensus gällande processerna i grounded theory. Exempelvis är det otydligt vad som faktiskt är skillnaden mellan koncept och kategorier. När delar av exempelvis en intervju tas från den ursprungliga transkriptionen finns det en risk att kontexten i datan går förlorad. Steg och överväganden i Grounded Theory Följande steg och överväganden bör tas i beaktning vid förberedande av under kodande av data. Gör kodningen och transkriptionen av datan så snart som möjligt. Detta kommer minska risken för känslan av att man svämmas över av data och kommer förbättra förståelsen av datan. Läs igenom alla dokument utan att notera eller tolka någonting under tiden. Vid slutet kan man ta några generella noteringar om vad man slogs av som var särskilt intressant. Gör det igen men denna gång gör du noteringar i marginalen, gör så många du kan och använd gärna nyckelord. När du gör detta kodar du, generar ett index med termer som kommer hjälpa dig att tolka och teorisera ditt data. Gå igenom din kod och jämför med din transkribering Använder du flera ord eller termer för att beskriva samma fenomen, ta bort dom. Här försöker man se mönster mellan hur kodningen kopplar till koncept och kategorier. Överväg med generella teorier och hur de står i relation till koderna och datan. I detta steg ska du försöka utveckla några generella teorier om ditt data. Utveckla hypoteser
om kopplingar och gå tillbaka till data för att se om dessa kopplingar kan konfirmeras. Kom ihåg att delar av datan kan bli kodad på flera sätt. Oroa dig inte för att generera för många koder. Blanda inte ihop kodning med analys. Vilken typ av teknik du använder för att visa datan måste du ändå göra tolkningar och bedöma betydelsen av dina upptäckter. Göra fragment av datan Det finns inget korrekt tillvägagångsätt att följa när man kodar datan. Coffey and Atkinson föreslår olika nivåer av kodning. Den första nivån är simpel och kan tillexempel ta sig i uttryck huruvida den intervjuade personen gillar eller inte gillar någonting. Den andra nivån innehåller mycket mer medvetenhet från den intervjuade och kan ta sig i uttryck av vilket språk han eller hon använder. Den tredje nivån handlar mindre om vad respondenten faktiskt säger och rör sig mer emot ett brett analytiskt tema. Problem med kodning Den största kritiken som riktats mot att koda datan handlar om att man förlorar kontexten av vad som sägs, den andra delen av kritiken handlar om att det resulterar i en fragmentering av datan så att den berättande delen av vad folk säger försvinner.