Människors lika värde

Människors lika värde en grund för trygg utveckling I tider av oro och lågkonjunktur är det viktigt att kunna blicka framåt. Efter regn kommer sol! Vi i Örnsköldsvik valde att börja det nya året 2009 med en rekryteringsträff i Stockholm för arbetsgivare i Örnsköldsvik och potentiella hemvändare. För en sak är säker: arbetskraft behövs nu och framåt för att möta generationsväxlingen, konkretisera nya idéer och klara den utveckling vi vill ska ske. Vi behöver också agera kraftfullt på andra sätt för att stimulera utveckling beslutet om att tidigarelägga investeringar för 60 miljoner kronor i jobb, tillgänglighet, trygghet, säkerhet och trivsel är ett exempel på detta. Dessa insatser gör att vi också står bättre rustade för framtiden. För att leverera välfärd och bygga den kommun vi vill ha behöver vi delaktighet och duktiga medarbetare. Kommunen måste därför vara en attraktiv arbetsgivare. Inom omsorgen har arbetet för att vara just en attraktiv arbetsgivare under året handlat en hel del om att erbjuda heltider. Det är viktigt både för att kunna attrahera arbetskraft och för jämställdheten. Vi ser också att det systematiska arbetsmiljöarbetet ger resultat, bland annat i form av minskad sjukfrånvaro i kommunen. Ett resultat som framförallt kommer av ett medvetet förebyggande arbete - inte av ändrade sjukförsäkringsregler. Tack vare ett målmedvetet arbete inom alla områden i vår kommun så har vi ett bra ekonomiskt resultat för 2008, trots att vi i kommunerna inte har fått någon höjning av generella statsbidrag sedan 2006. Resultatet visar också tydligt hur viktigt det är att många är engagerade och tar ansvar i sina verksamheter. Ett bra verktyg för att få ordning och reda, och en tydlig koppling mellan ekonomi och verksamhet, är den nya ekonomiska styrmodellen - GPS. Utvecklingen för tillväxt i Örnsköldsvik fortsätter. Under 2008 byggde såväl Övikshem som privata intressenter hyresbostäder och nästa etapp av bostadsbyggandet vid Inre Hamnen pågår. En fördjupad översiktsplan för utbyggnad av vindkraft blev klar efter ett brett engagemang runt om i kommunen och är nu ett underlag som ger både energi och framtidstro. 2008 var också det år då vi tillsammans med kommuner och landsting intensifierade arbetet för att få bilda Region Norrland och invigde första etappen av Botniabanan. Vårt nya äldrecentrum invigdes 2008 för både vårdkvalitet och kunskapsutveckling, och vi inledde arbetet för en ny skola, denna gång i Själevad. Dessutom har vi kunnat höra ljudet av renblåsningen av Hörneborgsverkets ångledning ett tydligt tecken på att kraftvärmeverket nu snart är i full drift. Värmen steg också när vi med hjälp av utställningen om Star Wars och EM i curling bjöd in världen till Örnsköldsvik, evenemang som lät tala om sig över länsoch nationsgränser och gav en positiv inverkan på turismen. Vi kan slå fast att det för att bygga en attraktiv kommun inte bara handlar om att bygga järnväg och bostäder. Det handlar lika mycket om attityder och människors lika värde. Ett tryggare Örnsköldsvik handlar inte bara om att skydda sig från den farliga trafiken, utan också om att kunna vara trygg i den man är. I en värld full av krig bejakar vi kärlek. Vi vill ha en värdegrund där mångfald och trygghet är självklarheter. Men vi har inte kommit ända fram ännu på den resan. Den debatt och det engagemang som uppstod i samband med utställningarna Ecce Homo och In hate we trust är en bra grund att gå vidare från. Trygghet och framtidstro ska omfatta och omfamna alla! Elvy Söderström (s) Kommunstyrelsens ordförande

Innehåll Ord & Begrepp Kommunstyrelsens ordförande... 2 Örnsköldsviks kommun... 3 Förvaltningsberättelse... 5 GPS Styrmodell i Örnsköldsviks kommun... 5 Medborgarnytta... 5 God verksamhet... 6 Attraktiv arbetsgivare... 6 Ekonomi i balans... 7 Finansiell analys... 8 Resultat och kapacitet... 9 Risk och kontroll... 13 Framtiden hot och möjligheter... 15 Ekonomisk redovisning... 18 Resultaträkning... 18 Kassaflödesanalys... 19 Balansräkning... 20 Nothänvisningar, kommunen... 21 Nothänvisningar, koncernen... 23 Budgetjämförelse, kommunen... 24 Verksamhetens nettokostnad, kommunen... 25 Investeringar, kommunen... 26 Fem år i sammandrag... 27 Redovisningsprinciper... 28 Organisation... 29 Personalberättelse... 30 Miljöberättelse... 34 Nämnder och bolag... 36 Kommunstyrelse... 36 Barn- och utbildningsnämnd... 40 Omsorgsnämnd... 44 Humanistisk nämnd... 48 Kultur- och fritdsnämnd... 52 Nämnd för teknik och service... 56 Plan- och miljönämnd... 60 Övik Energi AB... 62 AB Övikshem... 64 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB... 66 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB... 68 Rodret i Örnsköldsvik AB... 70 Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Avser kommunens värdepapper, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel, fastigheter och anläggningar. Anteciperad utdelning inom koncernredovisning är en sådan utdelning från dotterbolag som bokförs i moderbolaget redan under intjänandeåret, men där dotterbolaget bokför utdelningen först under nästföljande år i samband med att bolagsstämman fattar beslut om vinstdisposition. Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet har anskaffats. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Förkortningar: Mdr = Miljard kronor Mkr = Miljoner kronor kkr = Tusen kronor ÖK-SAP = Överenskommen särskild avtalspension Avgiftsbestämd ÅP = Avgiftsbestämd ålderspension Kapitalkostnad: Årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna. Avser ersättning för det kapital som nyttjas av nämnden (avskrivning och internränta). Kassaflödesanalys visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter redovisas här ut- och inbetalningar. Kassalikviditet visar betalningsberedskap på kort sikt d v s förmåga att betala korta skulder i rätt tid. o m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r f ö r r å d f o r m e l : k o r t f r i s t i g a s k u l d e r x 100 Kortfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att betala dessa inom ett år. Långfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att löptiden kommer att överstiga ett år. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnad: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nämndsresultat: Det resultat som uppstår för nämnden då verksamhetens kostnader och intäkter jämförs med tilldelade skattemedel. Omsättningstillgång: Egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering: Fördelning av utgifter och inkomster till det år då resurserna förbrukas eller tillkommer. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av kommunens eget kapital har framkommit. Skuldsättningsgrad uttrycker förhållandet mellan skulder och totala tillgångar i procent, dvs visar hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. f o r m e l : s k u l d e r t o t a l a t i l l g å n g a r x 100 Soliditet: Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten avspeglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. f o r m e l : e g e t k a p i t a l t o t a l a t i l l g å n g a r x 100 Totala medel: De medel som nämnden har till förfogande nästkommande år, vilket är tidigare års samlade nämndsresultat. Över-/underskottshantering: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat (över-/underskott) till nästkommande år. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut i den egna verksamheten som den hanteringen används.

örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik fortsätter att utvecklas på bred front. Med en viktig bas i ett starkt näringsliv, med såväl stora som små företag, skapas nya möjligheter även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark exportinriktning, entreprenörskap, bra skola, trygghet, prisvärt boende, framgångsrik idrott, rikt föreningsliv och fantastisk natur. Det utvecklingsarbete som startade med projektet Vision 2008, som från och med 2006 gick över till Världsklass 2015, har resulterat i uppmärksammade framgångar för kommunen. Befolkningsutveckling 2008 ökade befolkningen i Örnsköldsvik för tredje året i följd. Vid årsskiftet hade kommunen 55 387 medborgare, 103 personer fler än 2007. Befolkningssiffrorna i Örnsköldsvik har stadigt förbättrats och 2003 nådde kommunen också nettoinflyttning. 2006 blev dessutom det första året sedan 1990 med befolkningsökning. 2008 stod minskad utflyttning för den största förbättringen av flyttnettot som slutade på +161 personer. Även födelsetalet förbättrades till 593 nyfödda under året. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, M-real, Hägglunds Drives, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer som Processum Biorefinery Initiative och genom den pilotanläggning för etanol som byggts. Handeln har under senare år haft en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior. 2008 blev Örnsköldsvik för andra gången Årets stadskärna, utsedd av Föreningen Svenska Stadskärnor. 2009 blir också det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen. Swedbank Arena som ligger vackert beläget vid Inre hamnen, och som invigdes i augusti 2006, är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. 2008 klättrade Örnsköldsviks kommun till en 77:e plats från fjolårets 86:e i Svenskt Näringslivs ranking över svenska kommuners företagsklimat. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 26% inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 18%. Största arbetsgivaren är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 500 anställda, följd av Landstinget, BAE Systems Hägglunds och M-real. I december var 3,9% av befolkningen i åldern 16-64 år arbetslösa och 1,9% i program med aktivitetsstöd. Regionen utvecklas Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion där kommunikationerna kommer att spela en stor roll för framtiden. Den nya örnsköldsviks kommun 3

kustjärnvägen Botniabanan blir helt klar 2010, och 2008 invigdes den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum. Resecentrum kommer att finnas vid Inre hamnen, vid sjukhuset och i Husum. 380 000 invånare i regionen Sundsvall Umeå får förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion bildas. Hösten 2008 utökade Höga Kusten Flyg sina avgångar från flygplatsen strax norr om Örnsköldsvik, som byggdes ut i början av 2000-talet, medan SAS lade ned linjen Örnsköldsvik Arlanda. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och centralstationen får området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder byggts liksom en ny evenemangsarena. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik, med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning, liksom bibliotek och konferenslokaler. I byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. Under 2007 presenterades även ett förslag på hotell strax intill Arken med utsikt över hamnen och promenadavstånd till centrum. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar omkring 700 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika studier och yrkesvägar genom Studieplus. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. De senaste åren har flera nya utbildningar startat, men 2008 kunde inte ett par utbildningar starta som planerat. Under året har en vision för Campus Örnsköldsvik arbetats fram och förstudier har gjorts för bostäder och en samlad studiemiljö. lingen av Ulvö hotell och upprustningen av kaj och båthamn. Under sommaren tog staden emot Ostindiefararen Götheborg, något som blev en riktig publiksuccé. Flera utställningar arrangerades under sommaren, störst var den om Star Wars, men även Elisabeth Olssons Ecce Homo och In hate we trust visades. I kommunen finns museum, bibliotek, konsthall och kulturhistoriska platser som Gene fornby. Nya lokaler för bibliotek och ungdomsverksamheter i Björna invigdes i slutet av året. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv och intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass 2015. De senaste åren har detta resulterat i både förbättrat flyttnetto och befolkningsökning. Fokus i Världsklass 2015 ligger på satsningsområdena Kompetens för den nya världen, Mera stad, Värt att se, Äntligen hemma och Bortom Oljan. För fjärde gången gjordes en attitydundersökning för att undersöka utflyttades och kommunmedborgares inställning till ett antal frågor. Det visade sig att de positiva attityderna ökade än en gång. Mest ökade de till kommun på frammarsch. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är många. Inte minst är befolkningsutvecklingen ett tydligt sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom ungdomslokalen Sliperiet och den kommunala teknikskolan Komtek. Projektet Grön Kemi Bortom Oljan fick en miljon kronor i projektstöd från länsstyrelsen 2008 för samverkan mellan utbildningssystem och industri. Vid Inre hamnen har både en evenemangsarena och nya attraktiva bostäder byggts och området utvecklas till ett trevligt promenadstråk. Utvecklingen av biodrivmedel intensifieras genom pilotanläggningen för etanol och genom Företagslotsen möter företagen på ett och samma ställe kommunens företagsservice. Inflyttaraktiviteter för de nya Örnsköldsviksborna och insatser för studentorten Örnsköldsvik görs. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass 2015. 2006 intensifierades arbetet med nyckelorden delaktighet, jämställdhet, mångfald, samverkan och engagemang. Aktuella frågor är nu bland annat tillgången till arbetskraft, utbildning, turismutveckling, utvecklat bioraffinaderi, hotell, konsert- och teaterhus och regionutveckling. Sysselsättning fördelat på näringsgren Fritid Med omkring 1 000 föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med Swedbank Arena och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. SM och EM i curling och SM i bordtennis arrangerades under året. Paradisbadet har under senare år byggts ut med nya attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen. Ett viktigt steg i satsningen på skärgårdsturism togs under året i och med beskedet om utveckbefolkningsutveckling 1999 2008 År folkmängd 2008... 55 387 2007... 55 284 2006... 55 243 2005... 54 943 2004... 54 945 2003... 54 950 2002... 55 047 2001... 55 364 2000... 55 702 1999... 56 167 Källa: SCB 4 örnsköldsviks kommun

förvaltningsberättelse GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Till detta balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning menas både verksamhetsmål och finansiella mål. I budget 2008 fastställde kommunfullmäktige ett måldokument, innehållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål för mandatperioden 2007-2010, sorterade i fyra perspektiv; medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Under 2008 har kommunfullmäktige reviderat tre av de tidigare satta elva målen. Dessa kommunfullmäktigemål följs upp i tertialuppföljningar och i årsbokslut. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten. Via en enkel betygsättning i polärdiagram tydliggörs hur de olika delarna samverkar. Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Arbetet med att utveckla processen innebär att styrmodellen kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Rent generellt kan sägas att ju större yta figuren i diagrammet har, desto bättre är betygen. Figuren ska helst också vara centrerad i diagrammet, annars föreligger en obalans mellan betygen. Det kan tyda på att något perspektiv har offrats för att erhålla bättre betyg i de andra perspektiven. Polärdiagrammet ovan visar Örnsköldsviks kommuns position på 5-gradiga betygsskalor avseende de fyra perspektiven medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Betygen grundar sig på utfall för 2008. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan uppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges fastställda mål samt nämndernas betyg. För perspektivet ekonomi i balans ingår dessutom en jämförelse med Sveriges kommuner som en del i totalbetyget. Nämndernas betygsgrunder i perspektiven medborgarnytta och god verksamhet har arbetats fram av respektive nämnd medan betygsgrunderna i de övriga perspektiven är generella för samtliga nämnder. Nämndernas betyg viktas utifrån andel av totala skattemedel, förutom i perspektivet attraktiv arbetsgivare, där viktning sker utifrån antal årsarbetare. Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun har en god ekonomisk hushållning 2008, utifrån att samtliga perspektiv på totalnivå når minst betyget 3 godkänt. Perspektiven god verksamhet och medborgarnytta når betyg 4 och i perspektivet god verksamhet är det en förbättring sedan 2007. I takt med att GPS-modellen utvecklas, kan betygen bygga på olika grunder olika år och därmed är åren inte alltid jämförbara. Ambitionen med styrmodellen har inte heller varit att mäta med exakthet, utan snarare ge en enkel beskrivning av läget och att kunna hitta förbättringsområden. Medborgarnytta (Betyg 4 Bra) För perspektivet medborgarnytta vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 60%) ihop med totalbetyget för nämndernas medborgarnytta (vikt 40%). Betyget totalt uppgår 2008 till 4, precis som 2007. Uppföljning kommunfullmäktigemål 1. Öka delaktigheten hos medborgarna Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Målet följs upp genom att mäta dels kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande (via enkät), dels forum och aktiviteter. Betygsgrund: NII (nöjd-inflytande-index) från SCB:s medborgarundersökning (50%), ökning av antal forum samt deltagande (50%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2007 uppgår till 42, något över rikssnittet som är 41. Detta ger betyg 3. Ny mätning görs våren 2009. I utvecklingsarbetet Världsklass 2015 medverkar cirka 460 personer (2007:400 personer), inklusive deltagare i grupper samt ambassadörer för Örnsköldsvik = betyg 4. Antalet deltagare inkluderar inte deltagare vid föreläsningar och medlemmar i styrgrupper. Antalet forum har ökat med 43% jämfört med 2007. Betyget bedöms till 4 p g a den kraftiga förbättringen. Hänsyn har också tagits till att vissa forum kan ha funnits tidigare men ej rapporterats in. Totalbetyg = 3,5. Delaktighetsprocessen i Världsklass 2015 är omfattande och bedöms vara ett gott föredöme i jämförelse med många svenska kommuner. Detta tas dock inte med i denna betygsbedömning. Här betygssätts framförallt den egna förändringen. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t ex dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl a informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna, exempelvis volontärverksamhet. 2. Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen Betyg: 4 - Målet uppnås Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning "Nöjd- Medborgar-Index", där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Sammanfattande betyg 2007 blev 55, vilket även blev genomsnittet för alla deltagande kommuner. förvaltningsberättelse 5

brukarenkät under 2008 fått ett mycket högt betyg, 9,5 av 10, samt bedömts av brukare att bemötande är bäst i Sverige. Detta ger betyget 4, då det fortfarande finns saker att utveckla. 5. Fler jobb, fler företag och hållbar tillväxt Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Det går att konstatera, att det inte anställs lika många personer inom företagen i kommunen. Även om många företag fortfarande går bra, med Hägglunds Drives och Macgregor i spetsen, så räcker det inte för att uppnå målet på +300. Bedömningen är att ökningen ligger i intervallet 100-250 vilket ger ett betyg på 3. Definitivt besked avseende sysselsättningsförändringen 2008 kommer i februari 2010. Enligt Bolagsverket startades 243 nya företag under 2008, vilket är en minskning på 6% jämfört med 2007. Noteras bör att siffran för 2007 var den högsta under 2000-talet. Om vi slår ihop antal startade nya företag med nya F-skattsedlar blir siffran 359 stycken 2008, vilket är samma antal som 2007. Under 2008 har äldreomsorgen betygsatts i "SKL:s öppna undersökningar - Vård och omsorg om äldre" och kommunen erhöll toppbetyg. Kommunledningskontorets ledningsgrupp gör, efter möten med övriga förvaltningars ledningsgrupper, bedömningen att betyget för 2008 kan höjas till målet uppnås, vilket medför betyget 4. Medborgarnytta - Totalt nämnderna Perspektivet medborgarnytta för nämnderna visar i genomsnitt på betyg 4,3, vilket är nära oförändrat från föregående år. Detta betyg grundar sig på medborgares/kunders åsikter om kommunens verksamhet och här har nämnderna utvecklat olika metoder för att göra mätningar, bl a klagomålshantering och enkäter, där bl a SCB:s medborgarenkät kunnat användas på flera håll. Endast barn- och utbildningsnämnden har försämrat sitt betyg mellan åren och har nu betyg 4. Kommunstyrelsens båda förvaltningar, omsorgsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har förbättrat sina betyg från föregående år. Övriga nämnder har oförändrade betyg. Humanistiska nämnden ligger lägst med betyg 3 och omsorgsnämnden är den enda nämnden som har betyg 5. God verksamhet (Betyg 4 - Bra) För perspektivet god verksamhet vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 50%) ihop med nämndernas betyg (vikt 50%) gällande god verksamhet. Betyget totalt för perspektivet uppgår till 4 vilket är en förbättring jämfört med 2007. Uppföljning kommunfullmäktigemål 3. Trygga barn och ungdomar som mår bra och får en bra förberedelse för vuxenlivet Betyg: 4 - Målet uppnås Meritvärdet i årskurs 9 ökade 2008 för andra året i rad från 203,6 till 208,3 poäng, vilket är i paritet med riket. Meritvärdet ger betyg 3. Betyget på lärarnas självvärdering ökade från 3,6 2007 till 3,7 2008. Hälsoenkäten, som besvarats av 1 900 elever, visar fortsatt att de flesta av eleverna trivs och mår bra i skolan. Arbetsron är fortfarande ett förbättringsområde. Hälsoenkäten ger betyget 4,2. Sammantaget är betyget 3,75 och avrundas till 4. 4. Individbaserad omsorg där äldre och funktionshindrade har ett gott liv Betyg: 4 - Målet uppnås Idag baseras underlagen främst på omsorgsnämndens verksamhet. I framtiden bör även andra nämnders verksamheter, riktade mot dessa målgrupper, ingå, t ex kultur och fritid. Omsorgsnämnden har i en 6. Befolkningsökning Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Befolkningsökningen 2008 var +103 personer med ett positivt flyttnetto på +161 personer. Det är tredje gången sedan 1990 som Örnsköldsvik uppvisar en befolkningsökning. Bra antagningssiffror till den högre utbildningen, i kombination med ett rekryteringsbehov i näringslivet, är främsta orsaken till ökningen. Särskilt glädjande var ökningen av nyfödda barn till totalt 593 stycken. För 2009 ser vi dock ett minskat rekryteringsbehov, där konjunkturnedgången är främsta orsaken. Under våren kommer nya direktiv avseende kvalificerad yrkesutbildning, vilket försvårar starten av nya utbildningar 2009. Denna kombination gör att en befolkningsökning för fjärde året i rad känns som en riktig utmaning. God verksamhet - Totalt nämnderna Genomsnittsbetyget för nämnderna i perspektivet god verksamhet uppgår till 3,6 och det är i paritet med betyget 2007. Samtliga nämnder redovisar betyg 4 utom barn- och utbildningsnämnden som oförändrat har betyg 3. Jämfört med 2007 har kultur- och fritidsnämnden förbättrat betyget från 3 till 4. Arbetet med mätbara mål fortsätter och även att systematiskt följa upp med mått och jämförelser med andra kommuner. Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3 - Godkänt) Det totala betyget för nämnderna i perspektivet attraktiv arbetsgivare vägs samman med det totala betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål gällande attraktiv arbetsgivare. Betyget för perspektivet uppgår till 3, vilket är oförändrat gentemot föregående år. Uppföljning kommunfullmäktigemål 7. Öka jämställdhet och mångfald Betyg: 2 - Målet uppnås ej Drygt 81% av kommunens anställda är kvinnor vilket är drygt en procentenhet högre än rikets kommuner i snitt. Fördelningen män/ kvinnor har under många år sett likadan ut. Det innebär att det är långt kvar, tills kommunen kan få en jämn könsfördelning. I den långsiktiga personalförsörjningen arbetar kommunen för att intressera ungdomar, framförallt pojkar, att utbilda sig till kommunens kvinnodominerade yrken. Detta sker genom skolinformation, praktik och feriearbeten. Liksom förra året gjordes en lönekartläggning och löneanalys av samtliga anställda. Resultatet visar att det inte i någon grupp finns osakliga löneskillnader mellan könen. 6 förvaltningsberättelse

Anställda som är utrikes födda uppgår till 4,4%, vilket är närmare 1 procentenhet lägre än andelen utrikesfödda av kommunens befolkning. 8. Öka möjligheterna till heltid Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Målet, att 70% av kommunens tillsvidareanställda 2010 ska ha en heltidsanställning, uppfylls inte. 66% av de tillsvidareanställda är heltidsanställda, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2007 och 3 procentenheter lägre än rikets kommuner i snitt. Det är den låga andelen heltidsanställa inom omsorgsnämnden, 59%, som är den främsta orsaken till att kommunen inte når målet. Övriga nämnder har över 84% heltidsanställda. Omsorgsnämnden arbetar aktivt med att renodla sysselsättningsgraderna, bl a genom att ge tydligare riktlinjer när det gäller schemaläggning. Detta möjliggör en ökning av antalet heltider inom de ekonomiska ramarna. Det är den största satsningen inom jämställdhet som kommunen gjort och även om det finns hinder på vägen, så kommer satsningen att ge resultat kommande år. 9. Minska sjukfrånvaron och öka frisktalen Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Kommunens mål är att under perioden 2004 2010 halvera sjukfrånvaron, d v s att sjukfrånvaron sänks till högst 5,0%, vilket måste betraktas som ett mycket utmanade mål. Sjukfrånvaron i kommunen har stadigt minskat under senare år och är nu 5,6%, en minskning med nära 1 procentenhet jämfört med 2007. Ett mått på att kommunen varit framgångsrik i arbetet är att man vid utgången av 2005 hade en sjukfrånvaro på 8,9% och då låg på 204:e plats bland landets samtliga kommuner. 2008 års utfall innebär troligtvis att Örnsköldsvik kommer att ligga bland Sveriges 50 bästa kommuner. Den uppföljning av de långtidssjuka över 90 dagar som nämnderna gjort per tertial har lett till att de långtidssjuka uppmärksammats på ett relativt tidigt stadium. Detta har medfört att de långtidssjuka blivit färre. De hårdare reglerna för sjukskrivningar i socialförsäkringen bidrar också till minskad sjukfrånvaro. Under 2008 har andelen långtidsfriska minskat från drygt 65% 2007 till 64% 2008. En orsak till detta är att fler medarbetare på omsorgsnämnden varit sjuka mer än 5 dagar under 2008 jämfört med föregående år. Eftersom de anställda på omsorgsnämnden utgör 45% av kommunens anställda påverkar de det totala frisktalet i hög grad. Attraktiv arbetsgivare - Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet attraktiv arbetsgivare för nämnderna, består betyget av fyra delar; ledarskap som mäts med andel anställda som haft utvecklingssamtal, jämställdhet där heltidsanställda samt fördelning män/kvinnor mäts, frisktal bestående av sjukfrånvaro samt långtidsfriska och nöjd medarbetarindex (NMI) som mäts utifrån svar från den årliga medarbetarenkäten. Totalbetyget för nämnderna för attraktiv arbetsgivare är en 3:a 2008, vilket är samma betyg som 2007. Högst andel utvecklingssamtal har plan- och miljönämnden med 100% och betyg 5. Därefter kommer barn- och utbildningsnämnden med 94%. Dessa två nämnder har nått kommunens övergripande mål på 94% för 2008. Lägst andel utvecklingssamtal har omsorgsnämnden med drygt 79%, vilket ger betyget 2. I mätningen av andelen tillsvidareanställda med heltid har omsorgsnämnden lägst andel och betyget 1. Kultur- och fritidsnämnden har höjt betyget från 4 till 5. Övriga nämnder har liksom i fjol betyget 5. Omsorgsnämnden har den mest ojämna könsfördelningen och får, med 9% män och 91% kvinnor, betyget 1 i mätningen av andel kvinnor/män. Räddningstjänsten har också en väldligt ojämn könsfördelning, men där är det andelen kvinnor som är mycket låg, knappa 15%. Kommunledningskontoret har den jämnaste könsfördelningen med 40% män och 60% kvinnor, vilket ger betyget 5. Humanistiska nämnden och omsorgsnämnden har höjt betyget för andel sjukfrånvaro från 4 till 5. Plan- och miljönämnden har ett sämre betyg än för 2007, en sänkning från 5 till 4. Övriga nämnder ligger i nivå med föregående år. Det högsta frisktalet finns inom räddningstjänsten som precis som föregående år får betyget 5. Det lägsta betyget finns på omsorgsnämnden, där det sjunkit från betyget 2 till betyget 1. Resultatet av medarbetarenkäten för 2008 gav ett NMI på 4,1, där NMI-skalan är 5-gradig. Det är ett mycket bra resultat som visar att medarbetarna är nöjda. Alla nämnder har ett NMI på drygt 4 utom räddningstjänsten, som ligger strax under 4. Detta är ett oerhört glädjande resultat, som ger alla nämnder betyget 4. Ekonomi i balans (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet ekonomi i balans vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges finansiella mål (vikt 40%) ihop med totalbetyget för nämndernas ekonomi (vikt 30%) samt betyg för ekonomiska nyckeltal, utifrån jämförelser med Sveriges kommuner (vikt 30%). Betyget totalt för perspektivet ligger oförändrat gentemot föregående år på 3. Nämndernas betyg har blivit något bättre, medan betyget utifrån jämförelsen med Sveriges kommuner har försämrats. Uppfyllandet av kommunfullmäktigemålen är oförändrat. Uppföljning kommunfullmäktigemål 10. Under mandatperioden ska resultatet före extraordinära poster årligen uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag Betyg: 4 - Målet uppnås Resultatet för 2008 visar +50 Mkr vilket motsvarar +2,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Det överstiger budgeten med 1,1% (26 Mkr). resultat i % av skatter/statsbidrag 1-2% 11. Skattefinansierade investeringar ska för mandatperioden inte överstiga 500 Mkr Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Av totalt 192 Mkr i investeringar 2008 avser 125 Mkr skattefinansierad verksamhet, vilket är i nivå med riktpunkten. Bedömningen är att målet uppnås sett över hela mandatperioden, men för att det ska vara möjligt måste nya investeringsbehov under 2009-2010 noga prövas innan de beslutas. förvaltningsberättelse 7

skattefinansierade investeringar ej över 500 Mkr 2007-2010 Ekonomi i balans - Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet ekonomi i balans för nämnderna består betyget av tre delar; nämndsresultat (vikt 60%), budgetavvikelse (vikt 30%) och nämndens totala medel (vikt 10%). Betyget i perspektivet ekonomi i balans totalt för nämnderna uppgår 2008 till 3,0, vilket är något bättre än 2007 års betyg på 2,8. Totalt visar nämnderna ett resultat på +19,9 Mkr, vilket är 16,1 Mkr bättre än de budgeterade +3,8 Mkr. Nämndernas betyg är viktade utifrån andel av totala skattemedel och därmed får betygen för barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden störst genomslag i totalbetyget. Båda dessa nämnder har oförändrat betyg 3 tillsammans med kommunledningskontoret samt nämnden för teknik och service. Humanistiska nämnden och kultur- och fritidsnämnden försämrade sina betyg 2007, men har med anledning av årets positiva nämndsresultat och marginella budgetavvikelse förbättrat sina betyg med 2 steg vardera. Därmed har kultur- och fritidsnämnden som enda nämnd betyg 4. Försämringar finns på räddningstjänsten och plan- och miljönämnden. Det är de två som har lägst andel av skattemedlen och därmed påverkar totalbetyget minst. Räddningstjänsten har försämrat betyget mest och har nu betyg 1. Förklaringen till försämringen är det negativa resultatet som avviker stort från budget och som också innebär att de totala medlen är negativa vid årets slut. För planoch miljönämnden är det främst årets stora budgetavvikelse som innebär att betyget försämras till 2. Jämförelser med Sveriges kommuner Ekonomisk jämförelse med Sveriges kommuner har gjorts genom att välja ut 10 stycken viktiga ekonomiska nyckeltal och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Kommunplaceringen i respektive nyckeltal ger därefter ett betyg. Denna jämförelse uppdateras en gång per år, eftersom det endast är efter statistikinsamling av årsbokslutet övriga kommuners nyckeltal kan erhållas och därmed också kommunplaceringar. Jämförelsen med andra kommuner redovisar nyckeltal från bokslut 2007 utifrån SCB:s Vad kostar verksamheten i din kommun 2007. Genomsnittsbetyget för Örnsköldsvik är 2,9 (3,2 föregående år) d v s något under riksgenomsnittet (placering 162 av 290 kommuner jämfört med placering 126 föregående år). Ingen betygsförbättring har skett jämfört med föregående år, medan tre av delbetygen har försämrats; koncernens genomsnittsresultat räknat på de tre senaste åren, koncernens soliditet samt pensions- och borgensåtaganden. När det gäller det sistnämnda har kommunen betyget 1, d v s Örnsköldsvik är bland de 50 kommuner som har de högsta pensions- och borgensåtagandena i riket. Också koncernens genomsnittsresultat de tre senaste åren och hög skattesats, när kommun och landsting läggs ihop, kan räknas till svagheter. De styrkor kommunen har är låga långfristiga skulder, stark soliditet för kommunen samt låg skattesats exklusive landsting och skatte- växlingar. I övriga delar ligger kommunen på genomsnittsbetyget 3. Genomsnittsbetyget för länet har förbättrats till 2,3 från 1,8. Finansiell analys BNP-tillväxt, inflation, löneutveckling, sysselsättning samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. Den stagnerande tillväxten i den globala ekonomin har slagit hårt på den svenska exporten och därmed indirekt även på investeringarna i näringslivet. Under sista kvartalet 2008 försämrades konjunkturläget i det svenska näringslivet kraftigt. Varuexporten är nu, enligt Konjunkturinstitutet, nere på samma nivåer som 2004. Trots den turbulenta hösten har hushållens ekonomi varit relativt stark, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Sänkta skatter, avtagande inflation och lägre räntor är faktorer som bidragit till att hålla uppe hushållens konsumtionsutgifter. Låg lönetillväxt och fallande sysselsättning innebär dock en svag ökning av hushållens bruttoinkomster 2009 och 2010. Bedömningen, enligt Konjunkturinstitutet, är att BNP stiger med i genomsnitt 0,8% under 2008 för att sedan under 2009 utvecklas negativt. Konjunkturen bedöms bottna först i slutet av 2010. Den synnerligen dåliga framtida konjunkturutvecklingen i Sverige leder till en betydande återgång av sysselsättningen. Efter flera år med ökad sysselsättning kommer utvecklingen att bromsas in. Mellan 2005 och 2008 ökade sysselsättningen med 250 000 personer. De kommande två åren kommer dock arbetslösheten att öka kraftigt. Fram till 2010 beräknas sysselsättningen, enligt SKL, minska med 100 000 personer och arbetslösheten öka med drygt 2 procentenheter från 2008 till 2010. Öppet arbetslösa i kommunen i procent av befolkningen 16-64 år uppgick vid årsskiftet till 3,9%, vilket var högre än riket men lägre än länssnittet. Under 2008 ökade Sveriges befolkning med drygt 70 000 personer till 9,25 miljoner invånare. Bidragande orsaker till folkökningen var de många födslarna samt att invandringen nådde över 100 000, något som aldrig tidigare skett. För tredje året i rad ökade kommunens befolkning och vid årsskiftet uppgick antalet Örnsköldsviksbor till 55 387 personer, vilket motsvarar en ökning med 103 personer jämfört med 2007-12-31. Nettoinflyttningen var positiv för femte året i rad. 1 643 personer flyttade till kommunen, vilket resulterade i ett positivt flyttnetto med 161 personer. Födelsenettot var däremot negativt då antalet avlidna översteg antalet födda. I SKL:s ekonomirapport från november förväntas kommunerna 2008 uppnå ett resultat på cirka +8 Mdkr, vilket är 2 Mdkr lägre än resultatet 2007. 2008 års resultat motsvarar 2,1% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är något över tumregeln för god ekonomisk hushållning som ligger på 2%. Under 2009 beräknas resultatet sjunka, dock fortfarande vara positivt men understiga tumregeln, 1,3%. Bedömningen är att resultaten försämras ytterligare 2010-2012. För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning, består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2008, baserad på den s k RK-modellen och den bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? 8 förvaltningsberättelse örnsköldsviks kommun

Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet för 2008 uppgår till +50 Mkr, vilket är 12 Mkr bättre än föregående år. Efter ett minusresultat 2003 har nu kommunen haft positiva resultat fem år i rad. Skattesatsen uppgår till 21,79% och har varit oförändrad sedan år 2000. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans, ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna, då avstämning mot balanskravet görs. Realisationsvinsterna uppgår 2008 till 14 Mkr, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +36 Mkr. Eftersom det inte återfinns några negativa resultat sedan tidigare att återställa, infrias balanskravet. resultatutveckling Under åren 2004-2007 har sparkrav (besparingar på nämnderna, övergripande besparingar, effektiviseringar) på drygt 110 Mkr lagts ut på verksamheterna, vilket har möjliggjort tillskott/satsningar för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Under 2008 har nämnderna erhållit tillskott med 32 Mkr utöver kompensation för inflation och löneökningar. Nämndernas resultat 2008 uppgår till +19,9 Mkr. Det positiva resultatet innebär att nämndernas totala medel har ökat från +33,5 Mkr till +53,3 Mkr vid årets slut. Vid utgången av 2008 redovisar alla nämnder, utom humanistiska nämnden, ackumulerade överskott i sina totala medel. De största ackumulerade överskotten återfinns inom omsorgsnämnden samt nämnden för teknik och service, +27,9 Mkr respektive +18,8 Mkr. verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder, lägre personalkostnader samt att planerade projekt inom tillväxtavdelningen kommit igång senare än planerat. Däremot redovisar trafikenheten ett stort budgetunderskott med anledning av ökade kostnader för kollektivtrafik och färdtjänst. De totala medlen uppgår vid årets slut till +11,0 Mkr. KS/Räddningstjänstens resultat uppgår till -2,1 Mkr jämfört med -0,1 år 2007. Resultatet är 1,6 Mkr sämre än budgeterat resultatmål, som uppgick till -0,5 Mkr. Kostnader i samband med en större skogsbrand på Balesudden samt reparationer av maskinparken förklarar i huvudsak den negativa budgetavvikelsen. Totala medel uppgår vid utgången av året till -0,9 Mkr. Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2008 uppgår till +14,7 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med budgeterade +5,1 Mkr. Det är också en förbättring jämfört med fjolårets resultat på +3,9 Mkr. Förbättringen gentemot budget förklaras i huvudsak av att skolområdena redovisar positiva resultat, främst inom förskoleoch grundskoleverksamheten. Dessutom bidrar en minskad semesterlöneskuld samt ytterligare skattemedel till förskolan under året till den positiva budgetavvikelsen. Resultatet innebär att barn- och utbildningsnämndens ingående negativa totala medel har vänts till ett överskott vid slutet av året på +5,2 Mkr. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat marginellt bättre än budget, -2,4 Mkr jämfört med ett budgeterat resultat på -2,5 Mkr. Jämfört med resultatet 2007 är det en försämring med nära 6 Mkr. Under året har nämnden haft fler brukare samt en högre vårdtyngd, vilket har medfört att både hemtjänsten och LSS-verksamheten redovisar budgetunderskott. Däremot har intäkterna, främst med anledning av hyres- och avgiftshöjningar, blivit högre. Även intäkterna inom kostenheten har ökat under året. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel har minskat från +30,3 Mkr vid årets början till +27,9 Mkr vid årets slut. Även humanistiska nämnden redovisar i år ett något bättre resultat jämfört med budgeten, +1,1 Mkr jämfört med +1,0 Mkr. Resultatet är en kraftig förbättring jämfört med 2007, då resultatet uppgick till -8,8 Mkr. Under året har nämnden medvetet satsat på hemmabaserade lösningar, vilket kan ha medfört att budgeten för HVB-placeringar (Hem för vård eller boende) har hållit bra. Däremot redovisar nämnden ett budgetunderskott vad gäller familjehemsplaceringar. Ett stort budgetunderskott redovisas när det gäller försörjningsstöd, kostnadsökningen jämfört med föregående år är dock inte fullt lika stor. Under året har nämnden genomfört en satsning på unga arbetslösa, vilket har dämpat kostnadsökningen något. Utbildningsdelarna visar dock på en positiv budgetavvikelse, vilket nämndsresultat KS/Kommunledningskontoret redovisar ett nämndsresultat på +3,7 Mkr, vilket är ungefär i nivå med resultatet 2007 på +3,9 Mkr. Resultatet är dock betydligt bättre än det fastställda nollresultatet i budgeten. Förbättringen förklaras främst av bättre resultat inom förvaltningsberättelse 9

gör att budgeterat resultat uppnås. Dessutom har nämnden erhållit ytterligare skattemedel under året. Det ingående totala underskottet för humanistiska nämnden har i och med årets nämndsresultat minskat till -11,2 Mkr vid årets utgång. Kultur- och fritidsnämndens resultat uppgår till +1,9 Mkr, vilket är 0,3 Mkr bättre än budgeterat och 2,4 Mkr bättre än 2007. Förbättringen gentemot budget förklaras i stort av minskade personalkostnader i takt med minskad personalstyrka, minskade bidragskostnader samt ökade intäkter på Paradisbadet i samband med den besöksökning som varit under sommaren. Under året har nämnden bland annat haft den stora utställningen Star Wars på museet. Nämnden har vänt sitt totala underskott till ett överskott vid årets slut på +1,3 Mkr. Nämnden för teknik och service redovisar ett positivt resultat för 2008, +3,1 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Resultatet 2007 uppgick till +1,0 Mkr. Försäljningar under året av mark och fastigheter har genererat en reavinst på 14 Mkr, vilket är betydligt bättre jämfört med försiktigt budgeterade 2 Mkr. De taxefinansierade verksamheterna VA och avfallshantering, som fr o m årsskiftet bedrivs i bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, redovisar dock stora budgetunderskott. Även vissa ej förutsägbara händelser har påverkat resultatet i negativ riktning, främst den stora vattenläckan som inträffade i samband med översvämningarna under sensommaren. Även de stora temperaturväxlingarna, och som konsekvens av dem den största sandningen genom tiderna och stora insatser med hyvling, har påverkat resultatet negativt. Vid utgången av året uppgår de totala medlen till +18,8 Mkr. Även plan- och miljönämnden redovisar en förbättring jämfört med budget, resultat -0,1 Mkr jämfört med budgeterat -0,9 Mkr. Resultatet är i nivå med fjolårets resultat, -0,2 Mkr. Resultatförbättringen gentemot budgeten förklaras främst av minskade personalkostnader samt ökade intäkter inom bygglov. Nämndens totala medel uppgår vid årets slut till +1,2 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas också under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2008 och under respektive nämnd, där även kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2008 till +44 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med resultatet 2007, +20 Mkr. Förbättringen förklaras till lika delar av ett bättre resultat inom bolagskoncernen Rodret och kommunen. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: årets resultat kommunkoncernen Rodretkoncernens bolag har även under 2008 varit engagerade i utvecklingsfrågor och investeringar samt medverkat i tillväxten och utvecklingen av Örnsköldsvik. Rodretkoncernen växer kraftigt och från 2009 sker dessutom övergången av VA och avfallshantering från kommunen till det under året bildade bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Rodretkoncernen omsätter 2008 915 Mkr, vilket är en ökning med 238 Mkr jämfört med föregående år. För det gångna året redovisar Rodretkoncernen ett resultat efter finansnetto på +3,4 Mkr, vilket är 11,4 Mkr bättre än föregående år, men 14,3 Mkr lägre än budget. I 2007 års resultat ingick en reaförlust, som uppkom i samband med försäljning av bussverksamheten samt olika verksamhetsanpassningar och förbättringsåtgärder av engångskaraktär. Kommunens avkastningskrav på Rodretkoncernen uppgår 2008 till 19,4 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisar 2008 ett resultat efter finansiella poster på -6,4 Mkr, vilket är en försämring med 0,7 Mkr jämfört med föregående år. Förändringen härleds till ökade räntekostnader för reverslån hos kommunen, relaterat till Rodrets aktieägartillskott till AB Övikshem under hösten. I förslaget till vinstdisposition 2008 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 19,4 Mkr. Denna har kommunen bokförd som anteciperad utdelning 2008. Moderbolaget har under 2008 erhållit koncernbidrag på totalt 33,5 Mkr, varav 28,6 Mkr från Övik Energi Nät AB, 3,2 Mkr från Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, 0,7 Mkr från AB Övikshem samt 1,0 Mkr från Södra Örnsköldsviks Fastigheter AB. Övik Energi-koncernen redovisar ett resultat efter finansnetto på +1,5 Mkr, i resultatet ingår en koncernmässig avskrivning med 12,2 Mkr. Föregående år var motsvarande resultat +0,6 Mkr. Resultatet belastas även 2008 med kostnader för en större omsättning som börjar ge resultat först i slutet av februari 2009, då det nya Hörneborgsverket även producerar el. Det låga resultatet påverkas också i hög grad av den milda väderleken, vilket medfört avsevärt lägre försäljningsvolymer än planerat. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl Oljeberget AB, har ett resultat efter finansnetto på -1 Mkr, vilket dock är en förbättring med 5,6 Mkr jämfört med 2007. Företaget har både 2007 och 2008 haft extraordinära poster som ingår i resultaten. Bortsett från detta så är rörelseresultatet positivt. 10 förvaltningsberättelse

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB har under året haft ett bättre resultat med 0,7 Mkr jämfört med 2007. Resultatet efter finansnetto på -2,1 Mkr beror huvudsakligen på minskade intäkter till följd av vakanta hyreslokaler. Tjänstecentrums nya dotterbolag Övik Parkering AB visar på ett resultat efter finansiella poster på 4,7 Mkr. AB Övikshem redovisar, inkl. sina dotterbolag Södra och Norra Örnsköldsviks Fastigheter AB, ett resultat efter finansiella poster på +11,2 Mkr, vilket är 5 Mkr bättre än föregående år. I Övikshems resultat ingår en intern reavinst på 5,1 Mkr, avseende försäljning av dotterbolaget Örnsat AB till Övik Energi, vilken eliminerats på koncernnivå. Det under hösten uppstartade nya bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på -0,6 Mkr. I kommunkoncernen ingår också stiftelserna Gene Fornby, Gideågården och Solberget. Gene Fornby redovisar 2008 ett resultat efter finansnetto på +0,4 Mkr jämfört med +0,2 Mkr året innan. Stiftelsen Gideågården redovisar ett resultat efter finansnetto på +0,2 2008, vilket är en resultatförbättring på 0,1 Mkr jämfört med föregående år. Årets resultat efter finansnetto för stiftelsen Solberget 2008 uppgår till +0,2 Mkr, jämfört med -0,6 Mkr 2007. Förändring av intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheten uppgår 2008 till 617 Mkr, vilket täcker 20% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har minskat med 0,4% jämfört med föregående år. Främsta förklaringen till minskningen är lägre bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen i och med att projektet PLUS-jobb nu har avslutats. Under året har kommunen haft intäktsökningar till följd av hyres- och taxehöjningar inom bl a barnomsorgsavgifter, omsorgsavgifter samt VA och renhållning. Realisationsvinsterna vid försäljning av mark och fastigheter uppgår till 14 Mkr i år jämfört med 16 Mkr i fjol. resultaträkning 2008 Mkr 2008 %-förändr Verksamhetens intäkter... 617-0,4 Verksamhetens kostnader... -3 018 +3,3 Personalkostnader... -1 910 +4,1 Verksamhetens nettokostnad... -2 401 +4,3 Skatteintäkter och gen.statsbidrag... 2 406 +4,5 Finansnetto... +45 Årets resultat... +50 Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2008 till 3 018 Mkr, vilket är en ökning med 3,3% gentemot föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 63% av de totala verksamhetskostnaderna. Andelen är oförändrad sedan föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 4,1% jämfört med ifjol, vilket till största del förklaras av sedvanliga löneavtal. Löneavtalet 2008 innebar en ökning för kommunal med 9,3% från 1 januari och för övriga löneavtal i snitt 3,5% från 1 april. Kostnadsökningen i samband med löneavtalen har dock motverkats till viss del av lägre arbetsgivaravgifter, större minskning av semesterlöneskulden samt volymminskningar, främst i samband med avslut av PLUS-jobben. Även inom barn- och utbildning har det skett volymminskningar med anledning av anpassning till de minskade elevtalen inom grundskolan. Omsorgsnämnden har dock en utökning i samband med det nya Äldrecentrat. Kostnaderna för sjuklön har varit något högre under 2008 jämfört med föregående år, totalt 16 Mkr. Sjukfrånvaron totalt har dock minskat under 2008, från 6,4% till 5,6%, varav den korta sjukfrånvaron har ökat och den långa sjukfrånvaron har minskat. Bortsett från personalkostnaderna så har övriga kostnader ökat med 0,7%. Det är främst kostnader för husbyggnadsentreprenader, i huvudsak i samband med energibesparande åtgärder, skolskjutsar och försörjningsstöd, som har ökat jämfört med föregående år. Även energikostnaderna, rensat från de efterdebiteringar avseende 2006 som ligger med i siffrorna 2007, har ökat under året med anledning av höjda energipriser. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för nedskrivningar under året, 7 Mkr jämfört med 15 Mkr under 2007. Även kostnaderna för HVB-placeringar har minskat jämfört med ifjol. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2008 tillsammans till totalt 2 406 Mkr, vilket är en ökning med 4,5%. Skatteintäkterna uppgår till 2 046 Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp, som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2006, som sedan räknas upp till 2008 års nivå. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun betalar till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Under 2008 har kommunen totalt erhållit 360 Mkr i form av generella statsbidrag, vilket är en ökning med 2,5% jämfört med 2007. Ökningen förklaras främst av en högre LSS-utjämning. Finansnettot uppgår för 2008 till +45 Mkr, vilket är en ökning med 6 Mkr jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras i stort av ökade provisionsintäkter till följd av ökade borgensåtaganden samt ökade ränteintäkter från koncernbolag. Däremot har räntebidragen minskat i jämförelse mot föregående år och räntan på pensionsskulden har ökat. I övrigt har både ränteintäkter på likvida medel och de rörliga räntekostnaderna påverkats av det högre ränteläget. Utveckling av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och generella statsbidrag En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med kostnadsutvecklingen. Det är inte långsiktigt hållbart, att nettokostnaden har en högre ökningstakt än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,3% under 2008, vilket är en lägre ökningstakt än under 2007. Den planerade ökningen i Budget 2008 uppgick till 5,0% och innehöll tillskott till nämnderna med 26 Mkr, vilka förklarar 1,1% av nettokostnadsökningen. Under 2008 tilldelades nämnderna ytterligare 6 Mkr i tillskott, totalt 32 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 4,5% under 2008, vilket även här är en lägre ökningstakt jämfört med föregående år. I budgeten var ökningen beräknad till 4,7%. Försämringen förklaras främst av de negativa slutavräkningarna för 2007 och 2008, totalt -17 Mkr. förvaltningsberättelse 11

kostnads-/intäktsutveckling i Örnsköldsvik AB 41 Mkr. Det enskilt största projektet har varit Övik Energi AB:s färdigställande av Hörneborgsverket. Övik Energi AB fortsätter även utbyggnaden av fjärrvärmenätet. AB Övikshem har investerat i nya bostäder i form av att 21 studentlägenheter blivit inflyttningsklara och att 24 lägenheter för seniorboende färdigställts under året. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB:s pågående investeringsprojekt är parkeringshus och resecentran till Botniabanan. De kraftiga besparingsåtgärderna för nämnderna 2004 och 2005 med dryga 40 Mkr per år medförde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De tre senaste åren har dock verksamhetens nettokostnad haft en hög ökningstakt, främst under 2007 med 6,4%. Under dessa år har även skatteintäkter och statsbidrag haft en hög ökningstakt, vilket dock inte kan räknas med framöver. Trots att ökningen av verksamhetens nettokostnad har varit budgeterad, är det fortsättningsvis inte hållbart att nettokostnaden ökar så snabbt. Investeringar Kommunens investeringar uppgår 2008 till drygt 192 Mkr, föregående år uppgick investeringarna till 171 Mkr. De avgiftsfinansierade investeringarna svarar för 67 Mkr och de skattefinansierade för 125 Mkr, vilket är den genomsnittliga nivån per år enligt investeringsmålet för mandatperioden. Motsvarande belopp för 2007 var 25 Mkr, respektive 146 Mkr. Det innebär att de skattefinansierade investeringarna för de två första åren i mandatperioden uppgår till 271 Mkr, att jämföra med riktpunkten 250 Mkr. Investeringsbudgeten för 2008 uppgick till nära 260 Mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 68 Mkr. Den huvudsakliga orsaken till avvikelsen är förskjutningar i tiden. Här kan nämnas förstärkning av flera broar, bl a över Nätraån, cirkulationsplats efter Vikingagatan, ombyggnad av stadshusgaraget och Trygghetens hus. De största projekten under 2008 är investeringar kring Botniabanan, Äldrecentrat, VA-anläggningar samt tillbyggnad av industrilokaler för Sanmina. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringar. investeringar Investeringarna i kommunkoncernen uppgår för 2008 till 1 199 Mkr, vilket även inkluderar pågående nyanläggningar. Under året aktiverat pågående arbete med finansiell leasing ingår med 432 Mkr. Den totala investeringsvolymen 2007 var 953 Mkr. Fördelningen mellan bolagen är Övik Energi AB 885 Mkr, AB Övikshem 75 Mkr, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB 5 Mkr och Tjänstecentrum Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Kommunkoncernens egna kapital uppgår per 2008-12-31 till 1 798 Mkr. Kommunens andel uppgår till 1 768 Mkr, vilket motsvarar 98%. Vid årsskiftet 2008 uppgår kommunens soliditet till 67%, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2007. Trots ett positivt resultat minskar soliditeten, vilket främst förklaras av att balansomslutningen har ökat mer, totalt med 103 Mkr. Detta får genomslag, då soliditeten är ett relationstal. På skuldsidan finns förändringen i balansomslutningen, förutom vad gäller resultatets påverkan på eget kapital, i de långfristiga skulderna. Kommunen har under året haft en nyupplåning på 50 Mkr relaterat till Rodrets aktieägartillskott till AB Övikshem. På tillgångssidan medför detta även att kommunens fordringar på koncernbolag har ökat. I övrigt har kommunen högre kundfordringar än föregående år. Även de materiella anläggningstillgångarna har ökat jämfört med i fjol, viket i stort förklaras av att investeringarna ligger betydligt över nivån på avskrivningarna. Kommunen har dock minskat sina likvida medel under året. Soliditeten i riket i genomsnitt (inklusive avsättning för pensioner enligt blandmodellen) uppgick 2007 till 55%, vilket ska jämföras med kommunens 68% 2007. Örnsköldsvik hade 2007 den högsta soliditeten i länet, där soliditeten i genomsnitt uppgick till 47%. Om hänsyn tas till kommunens samtliga pensionsförpliktelser, d v s även förpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse, uppgår kommunens soliditet till 13% vid utgången av 2008. Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 12% för kommunen, vilket är något lägre än riket, som i snitt låg på 18%. Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt, när samtliga pensionsförpliktelser tas med, förklaras främst av att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att kommunen tidigare under en lång period har haft en befolkningsminskning, samtidigt som den intjänade pensionen kvarstår tills utbetalningen sker och av att kommunen har haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen ligger på 28%, vilket är en minskning med fem procentenheter jämfört med ifjol. Försämringen förklaras främst av investeringsvolymen samt den nyupplåning som det har inneburit. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen. 12 förvaltningsberättelse

Risk och kontroll Likviditet Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara större än 100%, vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2008 uppgår kassalikviditeten för kommunen till 92%, vilket är en försämring med sex procentenheter jämfört med 2007. Försämringen förklaras av en högre investeringsvolym och förändring av ej likviditetspåverkande poster mellan åren. Då en dryg fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld, som inte kommer att betalas ut under det kommande året, bedöms den finansiella betalningsberedskapen på kort sikt vara god. Per 2008-12-31 har kommunen 87 Mkr i likvida medel, vilket är en minskning med 59 Mkr mot föregående år. Den nyupplåning på 50 Mkr som skett under året har utlånats vidare till Rodret i Örnsköldsvik AB, vilket gör att de likvida medlen inte påverkas. Ingen amortering av låneskulden har skett under 2006-2008. Investeringarna har under 2008 legat lite högre jämfört med fjolåret, totalt 192 Mkr (171 Mkr). Dessutom har kommunen under året betalat ut den avgiftsbestämda ålderspensionen inklusive löneskatt på drygt 70 Mkr. Den genomsnittliga räntan på koncernkontot har under 2008 legat på 4,22% (3,31%). Kommunen har endast i början av året haft överskottslikviditet placerad kortsiktigt. Kommunkoncernens kassalikviditet har sjunkit från 84% till 71%, vilket främst förklaras av att omsättningstillgångarna minskat något, samtidigt som de kortfristiga skulderna ökat. Kommunfullmäktige har under året beslutat om utökad kredit för koncernkontosystemet från 20 Mkr till max 100 Mkr för att även i fortsättningen på ett praktiskt sätt kunna hantera enstaka tillfällen då likviditetsbrist kan förekomma. Merparten av tiden nyttjas krediten inte alls. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Kommunens långfristiga upplåning, d v s exklusive eventuell kortfristig del, har ökat med 50 Mkr under året och uppgår vid årets slut till 280 Mkr. Nyupplåningen har skett med anledning av kommunfullmäktiges beslut om reverslån på 50 Mkr till Rodret i Örnsköldsvik AB för aktieägartillskott till AB Övikshem. Detta innebär att av kommunens totala tillgångar är mindre än 11% finansierade genom externt lånade medel. Ingen amortering har skett under 2008, men i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, angående anpassning till förändrade ränteavdragsregler, så kommer 175 Mkr av kommunens långfristiga skulder att kunna amorteras under nästkommande år för att istället ingå i Rodrets externa upplåning. Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i Kommuninvest. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar, f n 220 kommuner och 7 landsting, har tecknat en solidarisk borgen för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar sig. Genom ett regressavtal mellan borgensmännen begränsas ansvaret för varje medlem till maximalt det belopp man lånat upp via Kommuninvest. Då Kommuninvest har väl avvägda likviditetsreserver i form av placeringar och lånelöften, bedöms risken för att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Motivet för kommunen, inkl de kommunala bolagen, att vara medlem i Kommuninvest är att genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer kan Kommuninvest erbjuda lånevillkor, som kommunen enskilt knappast långfristiga skulder kan nå. Dessutom får kommunen tillgång till finansiell kompetens, som är svår att bygga upp i den egna organisationen. Kommunens genomsnittliga låneränta 2008 uppgår till 4,23% (3,92%). Ökningen förklaras av den högre räntenivåns påverkan på de rörliga lånen. Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår vid årsskiftet till 3 652 Mkr, vilket är en ökning med drygt 1 Mdkr sedan 2007. De totala låneskulderna är 3 655 Mkr per 2008-12-31, där allt utom 3 Mkr utgör långfristig upplåning. Under året har Övik Energi AB utökat sin lånestock med 484 Mkr, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB med dotterbolag med 25 Mkr samt kommunen med 50 Mkr. Skuld till kreditinstitut avseende finansiell leasing uppgår till 779 Mkr vid årets slut. De långfristiga skulderna i riket i genomsnitt uppgick 2007 till 1 830 Mkr, vilket kan jämföras med kommunkoncernens 2 638 Mkr 2007. Jämfört med riket i snitt ligger kommunkoncernen således på en betydligt högre nivå. Fram till år 2006 låg dock kommunkoncernen i nivå med riket i snitt. Riskhantering Sedan en tid tillbaka har världens kredit- och finansmarknader präglats av turbulens och oro, vilket under året bl a ledde till att ökade finansieringskostnader för kreditgivarna slog igenom på prissättning och villkor för kredittagarna. Detta har märkts av vid nyupplåning och omsättning av befintliga krediter under året. Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet, vilken regleras i en finanspolicy som prövas och fastställs av kommunfullmäktige. Finansverksamheten är utsatt för olika risker, bl a ränterisk och likviditetsrisk. Likviditetsrisken, d v s risken att lån inte ges vid behov, bedöms trots den rådande finansiella oron som förhållandevis liten för kommunsektorn. i finanspolicyn regleraras att högst 45% av den totala lånestocken får förfalla inom en rullande 12-månaders period. Kommunen har för närvarande långa bindningstider på sina lån hos Kommuninvest. Per 2008-12-31 är det inga krediter som förfaller inom 12 månader. När det gäller ränterisken, d v s risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, bedöms läget relativt gott, trots den finansoro och osäkerhet som speglats i räntemarknaden under året. Genom att sprida lånen över tiden, blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade och i slutet av året fick vi dessutom se räntorna falla. I finanspolicyn finns reglerat, att den genomsnittliga räntebindningstiden ska ligga mellan 2-3 år. För kommunen uppgår den till 1 år och 9 månader vid årets slut, vilket kommer att regleras i början på 2009 i samband med anpassning av kommunens respektive Rodrets skuldportföljer mot finanspolicyn. För att minska ränterisken har det även reglerats i finanspolicyn, att högst 30% av den totala lånestocken får ligga helt rörligt. förvaltningsberättelse 13

Ett sätt att minska ränterisken är att använda olika derivatinstrument. Vid årsskiftet är 61% av lånen inom kommunen försäkrade med olika derivatinstrument. För närvarande utgörs derivaten av ränteswapar. Enligt den fastställda finanspolicyn får derivatinstrument endast användas till att minimera ränterisken. Någon spekulation tillåts inte. Per 2008-12-31 ligger 39% av kommunens totala lånestock helt rörligt, vilket kommer att regleras i början av 2009 i samband med att Rodret i Örnsköldsvik AB övertar en del av kommunens derivatavtal för att räntesäkra delar av de krediter, som övertas från kommunen. Pensionsåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Från och med 1 januari 2006 har ett nytt pensionsavtal (KAP-KL) trätt i kraft och det kommer att införas i fyra steg under åren 2006-2010. Avtalet är enhetligt för alla kommuner och landsting och innebär att den avgiftsbestämda delen ökar, medan den förmånsbestämda delen minskar. Viktigt är också att avtalets förmånsbestämda del nu är kopplad till inkomstbasbeloppet. Tidigare var det kopplat till det lägre prisbasbeloppet. De förändringar som ökar kostnaderna genomförs från 2007 och fram till 2010. Kommunens pensionsåtagande består till största delen av ansvarsförbindelse, d v s de pensioner som intjänats t o m 1997-12-31 och ligger utanför balansräkningen. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning, sjunker kommunens soliditet från 67% till 13%, se avsnittet Soliditet. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen, som ska betalas ut till olika försäkringsbolag. Det är alltså den del av årets intjänade pension, som den anställde själv får placera. Eftersom kommunen har beslutat att utbetala maximal del till arbetstagarna, innebär det att större delen av den avsättning som uppstått sedan 1998 har omvandlats till kortfristig skuld, som sedan betalats ut. Den avsättning som kvarstår i balansräkningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. pensionsåtaganden Vid utgången av 2008 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden till 1 560 Mkr, vilket är en ökning med 13 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i stort av vanliga ränte- och basbeloppsuppräkningar avseende ansvarsförbindelserna samt avsättningen för årets intjänade pensioner. Under 2007 skedde en kraftig ökning av kommunens pensionsåtaganden, vilket förklaras av Sveriges Kommuner och Landstings nya beräkningsmodell, RIPS -07. I RIPS -07 ingår nya antaganden om ökad medellivslängd och sänkt kalkylränta, vilka båda leder till ett större åtagande. Av de totala åtagandena per 2008-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 419 Mkr (1 412 Mkr) inklusive löneskatt, avsättningen 67 Mkr (64 Mkr) inklusive löneskatt samt kortfristig skuld 74 Mkr (71 Mkr) inklusive löneskatt. Underlagets aktualiseringsgrad (den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar) för beräkningen av pensionsförpliktelserna ligger på 79%. För förvaltningschefer och nyckelpersoner har den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) tryggats under året genom pensionsförsäkring. Genom detta har kommunens pensionsförpliktelse minskat med nära 3 Mkr. Inga överskottsmedel finns redovisade. Förtroendevalda, med mer än 40% sysselsättningsgrad, har anställningsvillkor med visstidspension. Visstidspensionen regleras i PBF 10, antaget av kommunfullmäktige 2002-10-28, 51, att gälla från och med 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessa anställningsvillkor uppgår vid årets slut till åtta personer. Av dessa åtta är det ingen som har utlöst pensionen. Enligt det gamla avtalet PRF-KL har sex förtroendevalda rätt till visstidspension enligt 10 i detta avtal. Tre tjänstemän omfattas av visstidspension enligt 10 i pensionsavtalet PA-KL. Under året har utbetalningar på totalt 0,8 Mkr skett till tre förtroendevalda och till två tjänstemän med 0,2 Mkr. Under 2000 tog kommunfullmäktige beslutet att återlåna alla pensionsmedel tills kommunen har amorterat alla sina låneskulder. I pensionspolicyn som kommunfullmäktige fastställde under 2007 framgår att kommunen till nästa revidering av pensionspolicyn ska utreda och ta ställning till alternativa sätt att trygga pensionsåtagandena. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av 2008 till 3 419 Mkr. Under 2008 har kommunens borgensåtaganden ökat med 908 Mkr. Ökningen avser ytterligare borgensåtaganden till Övik Energi AB, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB samt nytt borgensåtagande till Övik Parkering AB. Den senaste treårsperioden har borgen till de kommunala bolagen ökat med nära 1 875 Mkr, vilket även visar nivån på bolagens investeringsverksamhet under denna period. Av de totala borgensåtagandena vid årsskiftet avser 3 359 Mkr åtaganden mot kommunens egna bolag. I huvudsak gäller det borgen för AB Övikshem, Övik Energi AB och Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB inkl dotterbolag med 708 Mkr, 2 307 Mkr respektive 331 Mkr. Övriga borgensåtaganden avser bland annat borgen för egna hem, en bostadsrättsförening samt till en Folkets Hus förening. En genomgång av borgensåtagandena är gjord per balansdagen. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare drygt 900 Mkr, som ännu ej nyttjats. Därtill tillkommer beslut om borgensåtagande för Övik Energi AB:s bankgaranti om 100 Mkr, gällande finansiell handel på Nordpool. I not 26 specificeras närmare vilka olika borgensåtaganden kommunen har vid årsskiftet. I kommunkoncernens ansvarsförbindelser ingår Övik Energi AB:s borgensförbindelse för Sekab Biofuels & Chemicals AB med 258 Mkr. Övik Energi AB:s övriga engagemang i Sekab direkt eller via Norrlands Etanolfabrik AB, i form av lån och ägarandel, uppgår till 250 Mkr, varav 140 Mkr ingår i totalen för kommunal borgen. Budget- och prognosföljsamhet Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamhet. 14 förvaltningsberättelse

Resultatet har vid samtliga tillfällen under året varit positivt. Efter det att budgeten antogs har helårsprognoser (i månads- (M) och tertialuppföljningar (T)) genomförts enligt bild nedan. intäkter för Örnsköldsviks kommun med 18 Mkr som räcker till att anställa ungefär 50 stycken helårsanställda. En resultatförändring med 1% motsvarar en förändring av skattesatsen med 25 öre. budget- och prognosjämförelse 2008 Årets resultat, +50 Mkr, är 26 Mkr bättre än vad som bedömdes när budgeten fastställdes och förbättringen motsvarar 1,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Avvikelsen förklaras till största del av att verksamhetens nettokostnad har sänkts samt av en förbättring av finansnettot. Nämndernas resultat blev betydligt bättre än budgeterat, +19,9 Mkr jämfört med +3,8 Mkr. Den till belopp största positiva budgetavvikelsen återfinns på barn- och utbildningsnämnden med +9,6 Mkr, medan den enda negativa budgetavvikelsen återfinns på räddningstjänsten med -1,6 Mkr. Resultatförbättringen i början av året förklaras till största del av ett bättre finansnetto, minskade kostnader för arbetsgivaravgifter avseende ungdomar mellan 18-25 år samt högre skatteintäkter med anledning av högre LSS-utjämning. Därefter sjunker resultatet, dels med anledning av att kommunfullmäktige vid marssammanträdet beslutade om ytterligare skattemedel och dels av att nämnderna redovisar negativa budgetavvikelser i sina prognoser. De nämnder som under året prognostiserat resultat med negativa budgetavvikelser har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att komma till rätta med de negativa resultaten. Resultatet blev slutligen 11 Mkr bättre än prognosen i tertialuppföljning, september, vilket motsvarar en avvikelse med 0,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Denna förbättring förklaras främst av bättre resultat på nämnderna, vilka förbättras från +8 Mkr i tertialuppföljning, september till att slutligen hamna på nära +20 Mkr. Samtliga nämnder har förbättrat resultat jämfört med prognosen i tertialuppföljning, september. Resultatet har sedan tertialuppföljning, september varit oförändrat +39 Mkr i både månadsuppföljning, oktober och månadsuppföljning, november. Nämndernas resultatförbättringar i helårsprognoserna i slutet av året har kunnat parera försämringar i skatteintäkterna och därmed har kommunens prognosticerade resultat varit oförändrat. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi. Vissa av händelserna kan påverkas av den enskilda kommunen (t ex skattesats och avgifter), andra inte (t ex rikets skattekraft). I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna med 1% motsvarar 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med 20 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1% behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1%. Ytterligare tillskott med 3 Mdkr till landets kommuner innebär ökade känslighetsanalys Resultatet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag förändras med 1%... +/- 24 Mkr Skattesatsen förändras med 1 krona på varje beskattningsbar hundralapp... +/- 95 Mkr Befolkningsförändring med 1%, ca 550 inv (skatteintäkts-/statsbidragseffekt)... +/- 23 Mkr Skattekraften i riket förändras med 1%... +/- 23 Mkr Förändrat statsbidrag till kommunerna med 1 miljard kr... +/- 6 Mkr Nettokostnadsförändring med 1%... +/- 24 Mkr Kommunanställdas löner förändras med 1%... +/- 20 Mkr Ökning/minskning av 50 st anställda... +/- 20 Mkr Framtiden Hot och möjligheter Utifrån RK-modellens fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll, kan följande hot och möjligheter inför framtiden skönjas för Örnsköldsviks kommun. Resultat och kapacitet Kommunens resultat 2008 uppgick till +50 Mkr, medan resultatet för Örnsköldsviks kommunkoncern blev +44 Mkr. Kommunens resultat 2008 uppgår till 2,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Under 2008 har nettokostnaden i kommunen ökat med 4,3%. Den budgeterade ökningen uppgick till 5,0%, vilket är en lägre ökning jämfört med 2007, som hade den högsta ökningen under hela 2000-talet. Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 4,5%, vilket är en hög ökningstakt och täcker nettokostnadsökningen och därigenom leder till ett förbättrat resultat. Kommunens resultat under året motsvarar i stort sett nivån på finansnettot, vilket för 2008 resulterade i +45 Mkr. En stor del av kommunens finansiella intäkter levereras från de kommunala bolagen, framförallt i form av borgensprovision, utdelning och räntor. Detta förutsätter att bolagen i koncernen är välmående och presterar goda resultat. Resultatmålet bör i framtiden till större del uppnås genom den löpande verksamheten, genom att öka marginalen mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. I budget 2009 uppgår resultatet till +41 Mkr, vilket motsvarar 1,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Försämringen gentemot 2008 förklaras av att nettokostnaderna förväntas öka snabbare än skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktige har beslutat om ett finansiellt resultatmål där resultatet före extraordinära poster årligen ska uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Ambitionen är att nå målet, men den pågående konjunkturnedgången kommer att påverka skatteunderlaget negativt, vilket i sin tur kommer att kräva minskade verksamhetskostnader för att nå ett budgeterat resultat även kommande år. Efter ett par år med stark skatteunderlagstillväxt får kommuner nu räkna med några år, då ökningarna blir betydligt mindre. Ambitionen om en resultatnivå på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag underlättar möjligheterna att infria balanskravet. Det är också ett av motiven till att Sveriges Kommuner och förvaltningsberättelse 15

Landsting (SKL), som god ekonomisk hushållning rekommenderar ett överskott på 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Med anledning av de prognoser som har redovisats kring skatteintäkterna har kommunfullmäktige redan under hösten 2008 tagit beslut om besparingar på 14 Mkr, för att uppnå budgeterat resultat 2009. Med nuvarande förutsättningar för åren 2010 och framåt kommer besparingspaket att bli nödvändiga, om resultatmålet ska uppnås. SKL bedömer i sin ekonomirapport från november, att resultatet för landets kommuner kommer att uppgå till +8 Mdkr 2008, vilket motsvarar 2,1% av skatteintäkter och statsbidrag. År 2009 bedöms resultatnivån för landets kommuner hamna på 1,3%, vilket understiger SKL:s tumregel avseende målet god ekonomisk hushållning. Genomsnittskommunens resultatnivå har de senaste åren varit något starkare än Örnsköldsviks, vilket har inneburit att kommunen tappat positioner när jämförelse avseende finansiella nyckeltal har gjorts. Kommunens resultat 2008 beräknas dock uppgå precis till genomsnittskommunens resultatnivå, vilket medför att kommunen kommer att ligga kvar på den övre halvan i denna jämförelse. För 2009 ligger budgeten på 1,6% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är en starkare resultat än genomsnittskommunen enligt SKL:s bedömning i november. Liksom tidigare har Örnsköldsviks kommun högre verksamhetskostnader än genomsnittet för rikets kommuner. Det kan bero både på större kommunala behov, till följd av kommunens jämförelsevis stora glesbygd, och på en större andel äldre invånare än riket eller att kommunen har en högre ambitions-/servicenivå än många andra kommuner. Detta ger potentiella besparingsmöjligheter i samband med omstrukturering och/eller omvärdering av ambitionsnivån. Den positiva utvecklingen av kostnadsläget till följd av förändringar inom äldreboenden är ett exempel på effekter av omstruktureringsåtgärder. Då det utifrån en svagare intäktsutveckling i kommunen ligger besparingar på nämnderna under 2009, blir det extra viktigt att nämndernas ekonomistyrning fungerar väl och fortsätter att utvecklas för att nå kommunfullmäktiges uppsatta resultatmål. För att undvika en höjd skattesats och samtidigt behålla en stabil ekonomi, är det nödvändigt att hålla nere verksamhetskostnaderna. Skattesatsen för den kommunala verksamheten under 2008 var oförändrad och uppgick till 21,79% av de beskattningsbara inkomsterna. Skattesatsen har varit oförändrad sedan år 2000 och Örnsköldsvik har 2009 den näst lägsta kommunalskattesatsen i Norrland. Ambitionen om att bedriva den kommunala verksamheten utan att tvingas till höjd skatt gör att Örnsköldsviks kommun medvetet och konsekvent arbetat med att ha kontroll över kostnadsutvecklingen och därmed skaffat sig goda förutsättningar för att lyckas med att utveckla den kommunala servicen på ett bra sätt och samtidigt behålla en stabil ekonomi. Befolknings- och inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Efter en lång rad år av befolkningsminskning har kommunens befolkning sedan 2006 ökat och uppgår vid årsskiftet till 55 387 personer. Befolkningsökningen för 2008 uppgick till 103 personer och består av ett positivt flyttnetto (+161) och ett negativt födelseöverskott (-58). Befolkningsökningen i kommunen 2008 kommer att bidra med ca 6 Mkr i ökade skatteintäkter och statsbidrag 2009. Det är desto mer oroande, att det rådande konjunkturläget kommer att leda till en betydligt lägre inkomstutveckling den närmsta tiden, främst genom en försvagad arbetsmarknad med vikande sysselsättning och en nedväxling av löneökningstakten. De nya reglerna inom socialförsäkringen och den befarade ökningen av arbetslösheten kan också innebära, att kommunen kommer att stå inför en stor kostnadsökning inom försörjningsstöd de kommande åren. Den aviserade neddragning inom Landstinget Västernorrland, Örnsköldsviks sjukhus, kommer också att påverka kommunens hälso- och sjukvård, både ekonomiskt och genom ökad ärendemängd. Investeringsnivån har de senaste åren ökat och om investeringsmålet ska uppnås (skattefinansierade investeringar ska för mandatperioden inte överstiga 500 Mkr), måste investeringstakten dämpas och nya investeringar noggrant prövas. För att motverka effekterna av lågkonjunkturen har dock kommunfullmäktige i januari 2009 beslutat att tidigarelägga investeringar på 60 Mkr, avseende tillgänglighet, trygghet, säkerhet och trivsel till åren 2009-2010. Därmed godkände också kommunfullmäktige att ett eventuellt överskridande av investeringsutrymmet 2007-2010 ska reducera investeringsutrymmet nästkommande mandatperiod, 2011-2014. Örnsköldsviks kommun har en god soliditet. Detta innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen, då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. En av de främsta förklaringarna till den goda soliditeten är kommunens låga skuldsättning. Risk och kontroll Även den kortfristiga finansiella betalningsberedskapen i kommunen bedöms som tillfredsställande, trots en kassalikviditet som understiger 100%. Detta beror på att en dryg fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld, som inte kommer att betalas ut under de närmaste åren. Kommunen bedöms även ha likviditetsmässigt utrymme för att betala den avgiftsbestämda ålderspensionen, nära 60 Mkr, som förfaller till betalning i slutet av mars 2009. Turbulensen, som har präglat världens kredit- och finansmark- 16 förvaltningsberättelse

nader, ledde till att ökade finansieringskostnader för kreditgivarna slog igenom på prissättning och villkor för kredittagarna, vilket märkts av vid nyupplåning och omsättning av befintliga krediter under året. Mycket tack vare den finanspolicy som kommunfullmäktige beslutat om, har effekterna av denna turbulenta tid kunna minimerats. Genom att sprida lånen över tiden, har effekterna av räntehöjningen begränsats. Dessutom begränsar finanspolicyn andelen av den totala lånestocken, som får ligga med helt rörligt ränta. Likviditetsrisken, d v s risken att lån inte ges vid behov, har varit och bedöms, trots den rådande finansiella oron, som förhållandevis liten för kommunen. För att begränsa även denna risk regleras det i finanspolicyn, att högst 45% av den totala lånestocken får förfalla inom en rullande 12-månaders period. I dagsläget har kommunen långa bindningstider på sina lån hos Kommuninvest. Om hänsyn tas till samtliga pensionsförpliktelser, d v s även de pensionsåtaganden som ligger utanför kommunens balansräkning, sjunker, som tidigare nämnts, soliditeten kraftigt. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden, eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå, när skulderna ska regleras. Detta innebär att åtagandet sannolikt måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. Med hänsyn tagen till dagens låga skuldnivå, bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Kommunen följer nuvarande lagstiftning och redovisar pensionsskulden enligt den s k blandmodellen, där ansvarsförbindelsen ligger utanför balansräkningen. I pensionspolicyn, som antogs 2007, fastställdes att kommunen under innevarande mandatperiod ska utreda alternativa sätt att trygga pensionsåtagandena. Kommunkoncernens långfristiga upplåning har ökat kraftigt under de senaste två åren, totalt med nära 1,9 Mdr, vilket även speglar nivån på bolagens investeringsverksamhet dessa år. Jämfört med riket i snitt 2007 ligger kommunkoncernen på en betydigt högre nivå, i storleksordningen +0,8 Mdr högre, och bedömningen är att skillnaden 2008 blir än större. De långfristiga skuldernas utveckling har även medfört en lägre soliditet inom långfristiga skulder kommunkoncernen kommunkoncernen. Under 2008 minskade soliditeten med 5 procentenheter ned till 28%. Riket i snitt ligger 2007 på 40%. Liknande utveckling har varit inom kommunens borgensåtaganden. Dessa har under 2008 ökat kraftigt från 2,5 Mdkr till 3,4 Mdkr, vilket förklaras av ökade borgensåtaganden gentemot bolagskoncernen. Kommunens borgensåtagande kommer att fortsätta att stiga kraftigt även under 2009, då bl a byggandet av resecentrum och parkeringshus fortsätter samt i samband med investeringar i infrastruktur vid Domsjö Fabriker. Det är fortsatt viktigt att följa investeringsutvecklingen i bolagskoncernen med uppmärksamhet. När det gäller borgen gentemot bostadsrättsför- eningar, är det begränsat till ett åtagande och uppgår till 36 Mkr. Budget- och prognosföljsamheten är betydelsefulla instrument för att ge en riktig bild av kommunens ekonomiska utveckling. Regelverket för redovisning av skatteintäkter, som bygger på prognos och slutavräkning, innebär ryckighet i kommunernas planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och prognoser viktiga underlag. De senaste åren har kommunen arbetat för att förbättra budget- och prognosträffsäkerheten. Under 2008 har avvikelserna varit relativt små och den slutliga budgetavvikelsen på nämnderna uppgår till +0,7%. Prognoserna under året har liksom i fjol varit stabila. Utvecklingen av kommunens styrmodell GPS har fortsatt under 2008. I och med de elva kommunfullmäktigemålen i GPS:ens fyra perspektiv finns det bra möjligheter att genomföra uppföljning i enlighet med modellens intentioner att kunna bedöma om kommunens verksamhet bedrivs, så att god ekonomisk hushållning uppfylls. Även på nämnderna har arbetet med GPS tagit ytterligare steg framåt. Allteftersom modellen diskuteras och ifrågasätts på olika nivåer i organisationen, utvecklas också bättre former för mätningar, som kan ligga till grund för betygsättning. GPS är idag en etablerad modell bland såväl politiker som tjänstemän för att styra och leda verksamheten i kommunen enligt god ekonomisk hushållning. För att ytterligare stärka GPS:en som styrmodell, har en ny budgetprocess för 2010 arbetats fram. Budgetunderlaget 2010-2012 ska bestå av ett antal rapporter, som skrivs fram av tjänstemän. Budgetunderlaget ska inte nämndsbehandlas, utan delges/presenteras för de förtroendevalda under senare delen av april. Den politiska processen tar därefter vid fram till slutet av maj. Syftet med rapporterna är att ge ett underlag för framtida prioriteringar av verksamheter och mål utifrån GPS-perspektiven. Rapporterna är förvaltningsövergripande och ämnar stärka helheten samt öka samverkan mellan förvaltningarna. Utgångspunkt för rapporterna är GPS-betygen i bokslut 2008 samt verksamhetsplanerna för 2009. Rapporten ska innehålla förslag på åtgärder/aktiviteter för att bibehålla, och helst förbättra, perspektivresultatet och måluppfyllelsen. Det ska också framgå vilka risker som finns som kan leda till en försämring av perspektivresultatet och måluppfyllelsen. Kommentarer ska också lämnas till de eventuella positiva/ negativa effekter på övriga perspektiv/mål i GPS:en, som föreslagna åtgärder/aktiviteter har. Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun uppnår en god ekonomisk hushållning 2008. Denna bedömning bygger på den uppföljning som gjorts i GPS:ens fyra perspektiv, där uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsmål ligger som en viktig grund. Den fördjupning som görs av kommunens ekonomi i den finansiella analysen bekräftar även detta. För att även 2009 uppnå en god ekonomisk hushållning krävs ett fortsatt effektiviseringsarbete i verksamheterna. Örnsköldsviks kommun har ett starkt ekonomiskt utgångsläge, framför allt utifrån ett norrlandsperspektiv, med låga skulder, relativt låg skattesats och en positiv befolkningsutveckling. För att möta kommande verksamhetsbehov fortsätter arbetet med effektiviseringar i verksamheten kontinuerligt, för att i möjligaste mån frigöra resurser och därmed maximera nyttan för kommunens medborgare. förvaltningsberättelse 17

Ekonomisk redovisning resultaträkning Kommunen Koncernen Löpande prisnivå, Mkr 2008 2007 2008 2007 Verksamhetens intäkter... not 1 617 620 not 1 1 426 1 193 Verksamhetens kostnader... not 2-2 923-2 832 not 2-3 527-3 254 Avskrivningar... not 3-95 -90 not 3-179 -166 Verksamhetens nettokostnad... -2 401-2 303-2 279-2 226 Skatteintäkter... not 4 2 046 1 951 2 046 1 951 Generella statsbidrag och utjämning... not 5 360 351 360 351 Skatteintäkter och generella statsbidrag... 2 406 2 302 2 406 2 302 Finansiella intäkter... not 6 57 49 not 4 31 19 Finansiella kostnader... not 7-12 -10 not 5-117 -79 Resultat före extraordinära poster... 50 38 41 16 Extraordinära intäkter... Extraordinära kostnader... Bokslutsdispostitioner, skatter mm... not 6 4 4 Årets resultat... not 8 +50 +38 +44 +20 Varifrån kommer pengarna? Vart går pengarna? 18 örnsköldsviks ekonomisk redovisning kommun

Ekonomisk redovisning kassaflödesanalys kommun Kommunen Koncernen Löpande prisnivå, Mkr 2008 2007 2008 2007 Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter... 617 620 1 426 1 193 Verksamhetens kostnader... -3 018-2 922-3 706-3 419 Verksamhetens nettokostnad... -2 401-2 303-2 279-2 226 Avskrivningar... 95 90 179 166 Skatteintäkter och generella statsbidrag... 2 406 2 302 2 406 2 302 Finansiella intäkter... 57 49 31 19 Finansiella kostnader... -12-10 -117-79 Bokslutsdispositioner, skatter mm... 4 4 Övriga ej likviditetspåverkande poster... not 9 10 32-1 20 155 160 222 206 Ökning(-)/minskning(+) varulager... -1 0-29 -43 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar... -30-99 25-104 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder... 1 73 41 104-29 -25 37-42 Kassaflöde från den löpande verksamheten... 125 134 259 163 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar... -46 Sålda immateriella anläggningstillgångar... 2 2 Investering i materiella anläggningstillgångar... not 10-192 -171-1 199-953 Sålda materiella anläggningstillgångar... not 11 3 4 13 21 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga finansiella placeringar... 50 15 50 15 Kassaflöde från investeringsverksamheten... -140-153 -1 180-915 Finansieringsverksamheten Ökning av finansiella anläggningstillgångar... not 12-50 -8-95 -102 Minskning av finansiella anläggningstillgångar... not 13 6 7 5 8 Ökning av långfristiga skulder... not 14 50 0 1 017 868 Minskning av långfristiga skulder... not 15 0 0-3 -5 Övrig förändring inom koncernen... 0 2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten... 5-2 925 771 ÅRETS kassaflöde... -9-20 4 19 Kassa och bank vid årets början... 96 116 176 156 Kassa och bank vid årets slut... not 22 87 96 179 176 Förändring av kassa och bank... -9-20 4 19 ekonomisk redovisning 19