årsredovisning 2009 örnsköldsviks kommun

Transkript

1 årsredovisning 2009 örnsköldsviks kommun

2 Örnsköldsvik är på spåret! 2009 var ett år med många utmaningar. Alla år har sina, men 2009 var fyllt av särskilda utmaningar världen över. Finanskrisen har satt sina spår, och överallt kämpar människor för att komma till nya lösningar. Lösningarna ser väldigt olika ut, men framförallt måste det handla om att bädda för framtiden med omsorg så att människor kan bygga sina liv med trygghet och glädje. Vi vill att Örnsköldsvik ska vara möjligheternas kommun. Alla, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Den lågkonjunktur och jobbkris som Sverige och framförallt Västernorrland drabbats av har lett till att befolkningsökningen som vi i Örnsköldsvik varit med om de senaste åren har stannat av. Örnsköldsviks kommun har under året vidtagit åtgärder för att lindra effekterna av den höga arbetslösheten och de minskade skatteintäkterna. Vi har genomfört en handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda. För att möta den höga ungdomsarbetslösheten har initiativ tagits för att ge fler ungdomar jobb. Dessutom har kommunen tidigarelagt investeringar för att skapa fler jobb och för att rusta för framtiden. Det har lett att en stor del av de enkelt åtgärdbara hindren har byggts bort och skapat ökad tillgänglighet. Det har också möjliggjort infrastruktursatsningar i skärgården. Kommunen har också arbetat tillsammans med länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen för att motverka konsekvenserna av varsel inom det privata näringslivet. Örnsköldsviks kommuns ekonomi är i balans med ett plusresultat på 30 Mkr. Detta trots att Övik Energi på grund av kraftiga förseningar i kraftvärmeverksbygget inte kunnat leverera utdelning till kommunen bildades även det kommunala bolaget MIVA och ÖviksHem investerade mitt i konjunktursvackan i hyresrätter och planerar vidare för nya. Detta samtidigt som privata investerare byggt såväl hyres- som bostadsrätter, där Kusthöjden på Varvsberget är ett spännande exempel. Att samarbeta och göra tillsammans ska fortsätta att vara en framgångsfaktor. Ett fint exempel på det under 2009 var när privata investerare och föreningar i Bredbyn tillsammans med kommunen förde sina kloka tankar samman för att möjliggöra trygghetsboendet i gamla Sörgården. Under 2009 startade Örnsköldsviks kommun tillsammans med landstinget en ny enhet vid sjukhuset och utvecklade samarbetet med primärvår- den för att möta förändringarna inom landstinget och för att öka tryggheten hos våra gemensamma vårdtagare. Behoven ökar inom äldreomsorgen, och såväl inom hemtjänsten som inom de särskilda boendena pågår arbete för att möta detta. Därför är det glädjande att kunna konstatera att äldre personer i enkäter visat sig vara i hög grad nöjda med hemtjänst och särskilt boende i Örnsköldsvik. Men det kan bli ännu bättre inte minst genom att äldre ges möjlighet att själva bestämma mer om sin tillvaro. Att bädda för framtiden kräver nyfikenhet och öppenhet. Det har verkligen gymnasieskolan visat i sitt utvecklingsarbete. Resultaten är goda och uppnås till lägre kostnader i jämförelse med andra. Inom barnomsorgen växer behoven och samtidigt ser vi en minskning av antalet elever i grundskolan. Vi bygger ny skola i Själevad och samtidigt fortsätter anpassningen av lokaler till det förändrade elevantalet. I slutet av 2009 och början av 2010 beslöts att eleverna vid Gottneskolan flyttar till Mellanselskolan, Solbergskolans elever till Norrflärkeskolan och Arnässkolans elever till Höglandskolan och åren framöver kommer att bära med sig nya utmaningar. Det är både inspirerande och tillfredsställande att se hur medarbetarna i kommunen tar sig an dem, med kompetens, vilja och stort engagemang. Början på översynen av den kommunala organisationen såg vi under 2009 och nu fortsätter det arbetet som ska möta de framtida utmaningarna. Däribland en ny tid där Botniabanan invigts och skapar nya möjligheter den 28 augusti firar vi här i Örnsköldsvik, i Kramfors, i Nordmaling och i Umeå. Man kan kort och gott säga: Vi är på spåret mot något nytt! Elvy Söderström (S) Kommunstyrelsens ordförande

3 Örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik fortsätter att utvecklas på bred front. Med en viktig bas i ett starkt näringsliv med såväl stora som små företag skapas nya möjligheter även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark exportinriktning, entreprenörskap, bra skola, trygghet, prisvärt boende, framgångsrik idrott, rikt föreningsliv och fantastisk natur. Det utvecklingsarbete som startade med projektet Vision 2008, som från och med 2006 gick över till Världsklass 2015, har resulterat i uppmärksammade framgångar för kommunen. Befolkningsutveckling Efter tre år i följd med befolkningsökning minskade befolkningen i Örnsköldsvik Vid årsskiftet hade kommunen medborgare, vilket är en minskning med 259 personer jämfört med blev det första året sedan 1990 med befolkningsökning, men under en rad år dessförinnan förbättrades befolkningsutvecklingen och 2003 nådde kommunen målet nettoinflyttning. Den internationella finanskrisen och konjunktursvackan påverkade Örnsköldsvik 2009 och flyttnettot slutade på minus 107 personer. Även födelsenettot försämrades till minus 151 personer. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, M-real, Hägglunds Drives, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, försvarsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer som Processum Biorefinery Initiative och genom den pilotanläggning för etanol som byggts. Handeln har under senare år haft en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior blev Örnsköldsvik för andra gången Årets stadskärna, utsedd av Föreningen Svenska Stadskärnor blev också det nya parkeringshuset Paradisgaraget klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner kom Örnsköldsvik på plats 80 och ligger på tredje plats i hela Norrland med bara Dorotea och Ockelbo framför sig. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 25% inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 15%. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda, följd av Landstinget, BAE Systems Hägglunds och M-real. I oktober 2009 var 5,0% av kommunens befolkning i åldersgruppen år arbetslösa och 3,2% i program med aktivitetsstöd. Motsvarande tid 2008 var 3,5% arbetslösa och 1,6% i program med aktivitetsstöd. örnsköldsviks kommun 3

4 befolkningsutveckling År Regionen utvecklas folkmängd Källla: SCB Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion där kommunikationerna kommer att spela en stor roll för framtiden. Den nya kustjärnvägen Botniabanan blir helt klar 2010, men redan 2008 invigdes den första etappen mellan Örnsköldsvik och Husum. Resecentrum kommer att finnas vid Inre hamnen, sjukhuset och i Husum invånare i regionen Sundsvall Umeå får förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion bildas. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och centralstationen får området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder byggts liksom en evenemangsarena. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. I byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. I området byggs nya båtplatser som en del av skärgårdsutvecklingen, ytterligare nya bostäder invigs våren 2010 och planer på hotell finns. Strax intill resecentrum, på Varvsbergets kant med utsikt över fjärden byggs och planeras också nya bostäder. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet, Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar drygt 700 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika studier och yrkesvägar genom Studieplus. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. Fler sökte utbildningar 2009 än året innan och alla planerade utbildningar kunde starta. Utbildningsanordnarna, kommunen och studentföreningen utvecklar sitt samarbete genom bland annat nya dialogformer för marknadsföring. Fritid Med omkring föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med Fjällräven Center och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. SM i fristilsbrottning arrangerades i Skyttis Arena under året. Paradisbadet har under senare år byggts ut med nya attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen. Under året kom klartecknet för projektsatsning på skärgårdsturism i Höga Kusten. Ulvö Hotell blev också belönade med ett pris för sin framtidstro. I kommunen finns museum, bibliotek, konsthall och kulturhistoriska platser som Gene fornby. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv och intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass De senaste åren har detta resulterat i både förbättrat flyttnetto och befolkningsökning, med en viss tillbakagång Fokus i Världsklass 2015 ligger på satsningsområdena Kompetens för den nya världen, Mera stad, Värt att se, Äntligen hemma och Bortom Oljan. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är många, inte minst är befolkningsutvecklingen ett tydligt sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom ungdomslokalen Sliperiet och den kommunala teknikskolan Komtek. Vid Inre hamnen har både en evenemangsarena och nya attraktiva bostäder byggts och området utvecklas till ett trevligt promenadstråk. Utvecklingen av biodrivmedel intensifieras genom pilotanläggningen för etanol, genom Företagslotsen möter företagen på ett och samma ställe kommunens företagsservice och inflyttaraktiviteter för de nya Örnsköldsviksborna och insatser för studentorten Örnsköldsvik görs. Under året kom beskedet om att det från 2010 blir möjligt att resa direkt till Kroatien från Örnsköldsviks flygplats. Därmed finns chartermöjligheter till både Turkiet och Kroatien. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass inleddes arbetet med nyckelorden delaktighet, jämställdhet, mångfald, samverkan och engagemang. Aktuella frågor är nu bland andra tillgången till arbetskraft, utbildning, turismutveckling, utvecklat bioraffinaderi, hotell, konsert- och teaterhus samt regionutveckling. 4 örnsköldsviks kommun

5 förvaltningsberättelse GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta så kallade balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning menas både verksamhetsmål och finansiella mål. I Budget 2009 fastställde kommunfullmäktige ett måldokument innehållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål för mandatperioden sorterade i fyra perspektiv; medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Dessa kommunfullmäktigemål följs upp i tertialuppföljningar och i årsbokslut. Syftet med styrmodellen GPS Gemensam Process för Styrning är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten. Via en enkel betygsättning i polärdiagram tydliggörs hur de olika delarna samverkar. I takt med att GPS-modellen utvecklas kan betygen bygga på olika grunder olika år och därmed är åren inte alltid jämförbara. Ambitionen med styrmodellen har inte heller varit att mäta med någon exakthet, utan snarare ge en enkel beskrivning av läget och att kunna hitta förbättringsområden. Polärdiagrammet ovan visar Örnsköldsviks kommuns position på 5-gradiga betygsskalor avseende de fyra perspektiven medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Betygen grundar sig på utfall för För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan uppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges fastställda mål samt nämndernas betyg. För perspektivet ekonomi i balans ingår dessutom en jämförelse med Sveriges kommuner som en del i totalbetyget. Nämndernas betygsgrunder i perspektiven medborgarnytta och god verksamhet har arbetats fram av respektive nämnd medan betygsgrunderna i de två övriga perspektiven är generella för samtliga nämnder. De olika nämndernas betyg viktas utifrån andel av totala skattemedel förutom i perspektivet attraktiv arbetsgivare, där viktning sker utifrån antal årsarbetare. Bedömningen är att Örnsköldsviks kommun har en god ekonomisk hushållning 2009 utifrån att samtliga perspektiv (medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare samt ekonomi i balans) på totalnivå minst når betyget 3 godkänt. Perspektivet medborgarnytta når precis som 2008 betyg 4 medan däremot perspektivet god verksamhet har försämrats från betyg 4 till betyg 3. Nämndernas arbete med GPS fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Styrmodellen utvärderas kontinuerligt och anpassningar görs efter förändrade förutsättningar. För att ytterligare stärka GPS:en som styrmodell har en ny budgetprocess använts i arbetet med Budget 2010, där budgetunderlaget bl a bestod av förvaltningsövergripande rapporter med utgångspunkt i GPSperspektiven. I arbetet med verksamhetsplanerna 2010 har också respektive förvaltning, som bilaga, lämnat ett översiktligt styrkort som visar vilka delar som ligger till grund för betygen i perspektiven medborgarnytta och god verksamhet. Under 2009 har även ett arbete påbörjats med att integrera intern kontroll i GPS:en. Med anledning av att GPS-modellen införts och att den processen fortsätter utvecklas har nuvarande arbetssätt med intern kontroll kommit att ifrågasättas något. Intern kontroll avser bl a att se till att system och rutiner finns så att resurser används i enlighet med tagna beslut och att säkerställa att lagar, anvisningar, riktlinjer m m följs. Detta genomsyrar egentligen all verksamhet i kommunen och rimligen borde då arbetet kring intern kontroll gå hand i hand med övrig planering och uppföljning. Inför 2009 upprättade samtliga nämnder särskilda intern kontrollplaner vid sidan av arbetet med verksamhetsplaner och uppföljning i GPS:en. Som ett led i den förändrade hanteringen synkroniseras nu uppföljningen av dessa med bokslut Nämnderna har under året genomfört granskning i enlighet med planerna. Uppföljningen visar att den interna kontrollen i huvudsak verkar fungera på ett tillfredsställande sätt. I de fall brister konstaterats har respektive nämnd rapporterat vilka åtgärder som vidtagits eller vilka åtgärder som planeras för att förbättra den interna kontrollen. Inför 2010 finns inga särskilda intern kontrollplaner upprättade. Istället har ett arbete med risk- och väsentlighetsanalyser gjorts i samband med arbetet med verksamhetsplanerna. Prioriterade områden har genom detta arbete identifierats och lagts in i nämndernas verksamhetsplaner för Risk- och väsentlighetsanalyserna finns dokumenterade tillsammans med mer detaljerade uppgifter kring det praktiska arbetet med intern kontroll och detta ska ligga till grund för bedömningen om den interna kontrollen är tillräcklig. Uppföljning av intern kontroll kommer att ingå i övrig uppföljning under året. Medborgarnytta (Betyg 4 Bra) För perspektivet medborgarnytta vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 60%) ihop med totalbetyget för nämndernas medborgarnytta (vikt 40%). Betyget totalt uppgår 2009 till 4, precis som förvaltningsberättelse 5

6 Uppföljning kommunfullmäktigemål 1. Öka delaktigheten hos medborgarna Betyg: 3,5 - Målet uppnås delvis Målet följs upp genom att mäta dels kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande (via enkät), dels forum och aktiviteter. Betygsgrund: NII (nöjd-inflytande-index) från SCB:s medborgarundersökning (50%), ökning av antal forum samt deltagande (50%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2009 är 38. Genomsnittet i samtliga 96 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3 för Örnsköldsviks kommun. I utvecklingsarbetet Världsklass 2015 medverkar cirka 460 personer (2007: 400 personer), inklusive deltagare i grupper samt ambassadörer för Örnsköldsvik = betyg 4. Antalet deltagare inkluderar inte deltagare vid föreläsningar och medlemmar i styrgrupper. Bedömningen är att det kan finnas en viss rörelse från arbetsgrupper till sociala forum. Delaktighetsprocessen i Världsklass 2015 är omfattande och bedöms vara ett gott föredöme i jämförelse med många svenska kommuner. Detta tas dock inte med i denna betygsbedömning. Här betygssätts framförallt den egna förändringen. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t ex dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl a informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna, exempelvis volontärverksamhet. Antalet forum i kommunens verksamhet ökade med 20% jämfört med Betyget bedöms till 4. Betyget för Öka delaktigheten hos medborgarna är sammantaget 3,5 för Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning "Nöjd-Medborgar-Index" där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Sammanfattande index blev 53, strax under genomsnittet för alla deltagande kommuner där index var 54. Detta innebär att betyget blir 3. Totalt nämnderna Perspektivet medborgarnytta för nämnderna visar i genomsnitt på betyg 4,0, vilket kan jämföras med 4,3 från förra året. Detta betyg grundar sig på medborgarnas åsikter om kommunens verksamhet och om inflytande och delaktighet. Förvaltningarna har utvecklat olika metoder för att göra mätningar om verksamheten, bl a klagomålshantering och enkäter där bl a SCB:s medborgarenkät kunnat användas på flera håll. Humanistiska nämnden har stärkt sitt betyg från 3 till 5 medan omsorgsnämnden gått från betyget 5 till 4. Räddningstjänstens och nämnden för teknik och service betyg är nu 3, jämfört med förra årets fyror. Övriga nämnders betyg är desamma som förra årets. God verksamhet (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet god verksamhet vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål (vikt 50%) ihop med nämndernas betyg (vikt 50%) gällande god verksamhet. Betyget totalt för perspektivet uppgår till 3, vilket är en försämring jämfört med 2008 främst beroende på det rådande konjunkturläget under året med befolkningsminskning samt färre jobb och färre företag som följd. Uppföljning kommunfullmäktigemål 3. Trygga barn och ungdomar som mår bra och får en bra förberedelse för vuxenlivet Betyg: 4 - Målet uppnås Efter tre års uppgång har meritvärdet sjunkit med 3,9 meritpoäng 2009 till 204,4 (riket 207,4). Meritvärdet ger betyget 3. Betyget på lärarnas självvärdering ligger på 3,7. Hälsoenkäten som besvarats av elever visar fortsatt att de flesta av eleverna trivs och mår bra i skolan. Arbetsron fortsätter att vara ett förbättringsområde. Hälsoenkäten ger betyget 4,2. Sammantaget är betyget 3,75 och avrundas till Individbaserad omsorg där äldre och funktionshindrade har ett gott liv Betyg: 4 - Målet uppnås Under året har kommunen arbetat mycket för att utveckla de sociala aktiviteterna för äldre och funktionshindrade, då främst de som bor kvar i sina hem. Det har varit viktigt att minska risken för isolering för äldre. Samtidigt har ett arbete påbörjats för att även de med funktionshinder ska kunna få social stimulans men även att deras anhöriga som vårdar ska ha bättre möjlighet till avlastning för att minska deras isolering. Omsorgsförvaltningen har genomfört en brukarenkät för gruppen med LSS-beslut. Denna visar att gruppen anser sig själva ha ett gott liv. För gruppen äldre har inte någon egen brukarenkät genomförts men i de nationella öppna jämförelserna har ändå resultatet visat att en stor andel av de som erhåller insatser anser sig ha ett gott liv. 5. Fler jobb, fler företag och hållbar tillväxt Betyg: 1 - Målet uppnås ej I Världsklassarbetet är målsättningen att antalet arbetstillfällen år 2015 ska uppgå till ( jämfört med 1995). Prognosen för 2009 var en nolltillväxt avseende arbetstillfällen. Lågkonjunkturen har dessvärre påverkat kommunen mer än förväntat så att resultatet, mellan de företag som fortsatt att nyanställa och de som tyvärr tvingats dra ner, blivit negativt. Under året har det inte skett någon ökning av antalet arbetstillfällen utan istället varslade företagen ett stort antal anställda, totalt ca Av dessa varsel resulterade ca 50% i arbetslöshet. Planering av investeringar pågår bland flera stora företag så att nyanställningar kan påbörjas under Befolkningsökning Betyg: 1 - Målet uppnås ej Befolkningen minskade under 2009 med 259 personer. Befolkningssiffran per den 31 december 2009 uppgick till Det är den lägsta noteringen sedan 2006 för Örnsköldsvik. Under året uppstod ett invandringsöverskott men tyvärr negativt flyttnetto och negativt födelsetal. För 2010 ses dock en begynnande konjunkturuppgång vilket kan bidra till att företagen i kommunen påbörjar nyanställningar och det i sin tur kan bidra till en befolkningsökning. Totalt nämnderna Genomsnittsbetyget för nämnderna i perspektivet god verksamhet uppgår till 3,6 och det är i paritet med betyget Samtliga nämnder redovisar betyg 4 utom barn- och utbildningsnämnden som oförändrat har betyg 3. Arbetet med att göra mätbara mål fortsätter och även att systematiskt följa upp mått och jämförelser med andra kommuner för att erhålla ett betyg. 6 förvaltningsberättelse

7 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3 - Godkänt) Det totala betyget för nämnderna i perspektivet attraktiv arbetsgivare (vikt 50%) vägs samman med det totala betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges mål gällande attraktiv arbetsgivare (vikt 50%). Betyget för perspektivet uppgår till 3, vilket är oförändrat gentemot föregående år. Det har dock blivit en starkare 3:a. Uppföljning kommunfullmäktigemål 7. Öka jämställdhet och mångfald Betyg: 2 - Målet uppnås ej Drygt 83% av kommunens anställda är kvinnor och knappt 17% är män. Andelen män har minskat med 2 procentenheter jämfört med Andelen kvinnor är drygt 3 procentenheter högre än rikets kommuner i snitt. Anledningen till att andelen män minskat är att det kommunala bolaget Miljö och vatten i Örnsköldsvik AB bildades under 2009 och i samband med verksamhetsövergången slutade ett hundratal män sin anställning hos kommunen. Det är långt kvar tills kommunen kan få en jämn könsfördelning. I den långsiktiga personalförsörjningen arbetar kommunen för att intressera ungdomar, framförallt pojkar, till att utbilda sig inom kommunens kvinnodominerade yrken. Detta sker genom skolinformation, praktik och feriearbeten. Liksom förra året gjordes en lönekartläggning och löneanalys av samtliga anställda. Resultatet visar att det inte i någon grupp finns osakliga löneskillnader mellan könen. Anställda som är utrikes födda uppgår till 4,8% vilket är närmare 1 procentenhet mindre än den andel av kommunens befolkning, 5,6%, som är utrikes födda. 8. Öka möjligheterna till heltid Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Målet att 68% av kommunens tillsvidareanställda ska ha en heltidsanställning 2009 uppfylls inte. 66% är heltidsanställda, vilket är i nivå med 2008 och 4 procentenheter lägre än rikets kommuner i snitt. Det är den låga andelen heltidsanställda inom omsorgsnämnden, 44%, som är den främsta orsaken till att kommunen inte når målet. Övriga nämnder har över 84% heltidsanställda. Omsorgsnämnden arbetar aktivt med att renodla sysselsättningsgraderna, bl a genom att ge tydligare riktlinjer när det gäller schemaläggning. Detta möjliggör en ökning av antalet heltider inom de ekonomiska ramarna. Det är den största satsningen inom jämställdhet som kommunen gjort och även om det finns hinder på vägen har satsningen resulterat i en ökning av andelen heltider inom omsorgsnämnden med nära 3 procentenheter jämfört med Att andelen heltidsanställda totalt inte påverkats av denna ökning beror på att ett hundratal anställda, där en stor majoritet hade en heltidsanställning, lämnat kommunen och gått över till det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB som bildades under Minska sjukfrånvaron och öka frisktalen Betyg: 4 - Målet uppnås Kommunens målsättning är att under perioden halvera sjukfrånvaron, d v s att den sänks till högst 5,0%, vilket måste betraktas som ett mycket utmanande mål. Sjukfrånvaron i kommunen har stadigt minskat under senare år, vilket även skett under 2009, och är nu 5,1%, vilket ger en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med Målsättningen att halvera sjukfrånvaron fram till 2010 har nästan infriats redan under Ett mått på att kommunen varit framgångsrik i arbetet är att vid utgången av 2005 hade kommunen en sjukfrånvaro på 8,9% och låg då på 204:e plats bland landets samtliga kommuner. Fyra år senare ( ) var den inom Örnsköldsviks kommun 5,6%, vilket innebar en förbättring till plats 64 bland landets samtliga kommuner års utfall innebär troligtvis att Örnsköldsviks kommun kommer att ligga ännu bättre till bland Sveriges kommuner. Nämnderna arbetar på olika sätt aktivt med att minska sjukfrånvaron. Den uppföljning av de långtidssjuka över 90 dagar som nämnderna gjort per tertial har lett till att de långtidssjuka uppmärksammats på ett relativt tidigt stadium. Detta har medfört att de blivit färre. De hårdare reglerna för sjukskrivningar i socialförsäkringen bidrar också till minskad sjukfrånvaro. Kommunens nämnder arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukdomar. En del i det arbetet är att försöka få medarbetarna fysiskt aktiva. För att uppmuntra till fysisk aktivitet erbjuder kommunen alla medarbetare kostnadsfri träning på två träningsanläggningar. Dessutom har samtliga medarbetare möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Vissa förvaltningar har också utbildat hälsoinspiratörer som ska inspirera till fysisk aktivitet bland medarbetarna. Under 2009 var andelen långtidsfriska 64% och det är i nivå med En förklaring till att frisktalet inte ökar är att över 80% av kommunens anställda arbetar inom vård, skola och barnomsorg där de har nära kontakt med många människor. Det innebär att risken är stor för anställda inom dessa yrkesgrupper att drabbas av de årliga virussjukdomarna. Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet attraktiv arbetsgivare för nämnderna består betyget av fyra delar; ledarskap som mäts med andel anställda som haft utvecklingssamtal, jämställdhet där heltidsanställda samt fördelning män/kvinnor mäts, frisktal bestående av sjukfrånvaro samt långtidsfriska och nöjd medarbetarindex (NMI) som mäts utifrån svar från den årliga medarbetarenkäten. Totalbetyget för nämnderna för attraktiv arbetsgivare är en 4:a 2009, vilket är en förbättring från 2008 då betyget var 3. Högst andel utvecklingssamtal har plan- och miljönämnden samt kultur- och fritidsnämnden med 100% och betyg 5. Alla nämnder utom två har nått kommunens övergripande mål att 93% av de anställda ska ha haft utvecklingssamtal under Dessa två är räddningstjänsten, 87%, och omsorgsnämnden, 90%. I mätningen av andelen tillsvidareanställda med heltid har omsorgsnämnden lägst andel och betyget 1, det är i nivå med Övriga nämnder har liksom i fjol betyget 5. Omsorgsnämnden har den mest ojämna könsfördelningen och får med 9% män och 91% kvinnor betyget 1. Betyget är detsamma som utfall Räddningstjänsten har också en ojämn könsfördelning, men där är andelen kvinnor låg, drygt 15%. Kommunledningskontoret har precis som i fjol den mest jämna könsfördelningen med 39% män och 61% kvinnor, vilket ger betyget 5. Barn- och utbildningsnämnden har förbättrat betyget för andel sjukfrånvaro från 4 till 5. I och med detta har alla nämnder betyget 5 avseende sjukfrånvaron. Den största andelen långtidsfriska finns inom räddningstjänsten som har betyget 5 och den lägsta finns inom omsorgsnämnden som har betyget 1. Humanistiska nämnden har ökat betyget från 2 till 3, medan plan- och miljönämnden ökat från 3 till 5 jämfört med Betyget för övriga nämnder ligger i nivå med föregående år. Resultatet av medarbetarenkäten för 2009 gav ett NMI på 4, där NMI-skalan är 5-gradig. Det är ett glädjande resultat förvaltningsberättelse 7

8 som visar att medarbetarna är nöjda. Alla nämnder har ett NMI på omkring 4 utom räddningstjänsten som ligger på 3,4. Kommunledningskontoret har ökat betyget från 4 till 5, medan räddningstjänsten minskat betyget från 4 till 3. Övriga nämnder har betyget 4 och det är i nivå med föregående år. Resultatet är glädjande och visar att medarbetarna är nöjda. Ekonomi i balans (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet ekonomi i balans vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges finansiella mål (vikt 40%) ihop med totalbetyget för nämndernas ekonomi (vikt 30%) samt betyg för ekonomiska nyckeltal utifrån jämförelser med Sveriges kommuner (vikt 30%). Betyget totalt för perspektivet ligger oförändrat gentemot föregående år på 3, men det är en starkare 3:a. Samtliga tre delar har förbättrats gentemot föregående år. Uppföljning kommunfullmäktigemål 10. Under mandatperioden ska resultatet före extraordinära poster årligen uppgå till 1 2% av skatteintäkter och statsbidrag Betyg: 4 - Målet uppnås Resultatet för 2009 uppgår till +30 Mkr, vilket motsvarar +1,2% av skatteintäkter och statsbidrag. Det är ett något lägre resultat jämfört med budgeten på +41 Mkr, motsvarande +1,6%. resultat i % av skatter och statsbidrag 11. Skattefinansierade investeringar ska för mandatperioden inte överstiga 500 Mkr Betyg: 4 - Målet uppnås Betyget för 2009 uppgår till 4 utifrån antagandet om en riktpunkt med 125 Mkr per år i skattefinansierade investeringar och betygsättning utifrån intervall kring denna riktpunkt. Av totalt 140 Mkr i investeringar 2009 avser 98 Mkr skattefinansierad verksamhet. För att målet ska nås under perioden får de skattefinansierade investeringarna 2010 inte överstiga 131 Mkr, vilket innebär att nya investeringsbehov måste prövas noga innan de beslutas. Bedömningen är att målet uppnås. skattefinansierade investeringar Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet ekonomi i balans för nämnderna består betyget av tre delar; nämndsresultat (vikt 60%), budgetavvikelse (vikt 30%) och nämndens totala medel (vikt 10%). Betyget i perspektivet ekonomi i balans totalt för nämnderna uppgår 2009 till 3,3, vilket är något bättre än 2008 års betyg på 3,0. Totalt visar nämnderna ett resultat på +1,1 Mkr, vilket är 1,5 Mkr sämre än de budgeterade +2,6 Mkr. Nämndernas betyg är viktade utifrån andel av totala skattemedel och därmed får betygen för barn- och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden störst genomslag i totalbetyget. Omsorgsnämnden har precis som föregående år betyg 3, medan barn- och utbildningsnämnden har förbättrat sitt betyg från 3 till 4. Förklaringen till förbättringen för barn- och utbildningsnämnden är att budgetavvikelsen är så liten. Ytterligare nämnder som har förbättrat sitt betyg är nämnden för teknik och service, plan- och miljönämnden samt räddningstjänsten som har en klar förbättring från 1 till 3 då alla delar i betyget blivit bättre sedan föregående år. Dessa tre nämnder har dock liten andel av skattemedlen och påverkar därmed inte totalbetyget i så stor grad. Humanistiska nämnden är den enda nämnd som har en försämring mellan 2008 och 2009 och från att ha haft betyg 3 ligger nu betyget på 1. Anledningen till försämringen är främst det negativa nämndsresultatet, men också den stora budgetavvikelsen. Kultur- och fritidsnämnden samt kommunledningskontoret har oförändrade betyg. Jämförelser med Sveriges kommuner Ekonomisk jämförelse med Sveriges kommuner har gjorts genom att välja ut 10 stycken viktiga ekonomiska nyckeltal och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Kommunplaceringen i respektive nyckeltal ger därefter ett betyg. Denna jämförelse uppdateras en gång per år eftersom det endast är efter statistikinsamling av årsbokslutet övriga kommuners nyckeltal kan erhållas och därmed också kommunplaceringar. Jämförelsen med andra kommuner redovisar nyckeltal från bokslut 2008 utifrån SCB:s Vad kostar verksamheten i din kommun Genomsnittsbetyget för Örnsköldsvik 2008 är 3,0 (2,9 föregående år) d v s i nivå med riksgenomsnittet (placering 141 av 290 kommuner jämfört med placering 162 föregående år). Jämfört med föregående år har betygen förbättrats avseende både resultatet före extraordinära poster samt för koncernens genomsnittsresultat räknat på de tre senaste åren. Ett betyg har blivit sämre än föregående år och det är avseende koncernens soliditet. När det gäller pensions- och borgensåtaganden har kommunen betyget 1, d v s Örnsköldsvik är bland de 50 kommuner som har de högsta pensions- och borgensåtagandena i riket. Också koncernens soliditet och skattesats, när kommun och landsting läggs ihop, kan räknas till svagheter. De styrkor kommunen har är resultatet före extraordinära poster, låga långfristiga skulder, stark soliditet för kommunen samt låg skattesats exklusive landsting och skatteväxlingar. I övriga delar ligger kommunen på genomsnittsbetyget 3. Genomsnittsbetyget för länet har försämrats till 2,1 (2,3 föregående år) och är klart under riksgenomsnittet. 8 förvaltningsberättelse

9 Finansiell analys BNP-tillväxt, sysselsättning, inflation, löneutveckling samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. De senaste årens händelser är en påminnelse om hur utsatta svenska kommuner är för det som sker internationellt. Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i tillväxten av den globala ekonomin. Detta i sin tur har slagit hårt på den svenska exporten och därmed indirekt även på investeringarna i näringslivet. Denna finansiella turbulens i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro har även bidragit till att andra investeringar samt hushållens konsumtion har backat avsevärt. Under sista kvartalet 2009 har dock olika indikationer visat på att världsekonomin är på väg upp ur den djupaste svackan på decennier. Bedömningen, enligt Konjunkturinstitutet (KI), är att svenska BNP minskar med 4,4% under 2009 för att under 2010 öka med 2,7% och 3,3% Enligt KI är det de låga räntorna, avtagande inflation, olika finanspolitiska stimulanser och återhämtning i världshandeln som är de drivande faktorerna bakom uppgången i svensk ekonomi. Men eftersom den globala återhämtningen bedöms bli trög och kronan förväntas stärkas kommer inte exporten att bli en lika stark motor som under tidigare uppgångar. I stället är det en stigande konsumtion som kommer att spela en stor roll, både den privata och den offentliga konsumtionen. Hushållens konsumtion bedöms öka till följd av låga räntor och skattesänkningar samt genom neddragning av det historiskt sett höga sparandet. Det tar dock, enligt KI, lång tid innan ekonomin återhämtar sig, först 2014 bedöms ekonomin vara i balans. Den djupa lågkonjunktur som Sverige har befunnit sig i under 2009 har påverkat skatteunderlaget negativt framförallt via en försvagad arbetsmarknad, där det har varit en betydande nedgång i sysselsättningen. Efter flera år med ökad sysselsättning, främst under åren då sysselsättningen ökade med personer, har nu utvecklingen bromsats in kraftigt och arbetslösheten ökat. Arbetslösheten uppgår enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) till 8,6% vid utgången av 2009, vilket är en ökning med drygt 2 procentenheter jämfört med vid utgången av I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) februariprognos bedömdes dock fallet i sysselsättningen bli mindre än vad de tidigare har förutspått, vilket är den främsta orsaken till att skatteunderlaget justerades upp med 0,2% 2009 och 0,8% Beroende på det tidigare produktionsfallets omfattning kommer det dock att ta tid innan nedgången på arbetsmarknaden kan vändas i en uppgång. Enligt SKL bedöms arbetslösheten uppgå till 9,5% för åren 2010 och 2011 för att åren därefter minska. Öppet arbetslösa i Örnsköldsviks kommun i % av befolkningen år uppgick vid årsskiftet till 5,1%, vilket motsvarar ca personer. I riket och länet uppgick motsvarande siffror till 4,4% respektive 5,7%. En svag arbetsmarknad medför även en svag löneutveckling, vilket tillsammans med lägre prisökningar håller tillbaka tillväxttakten. Eftersom efterfrågan har varit låg under en tid har företagen inte fullt ut fört över tidigare kostnadsökningar på högre priser till konsumenterna. KI bedömer att inflationen, ökningen av den allmänna prisnivån, i termer av konsumentprisindex (KPI) förväntas uppgå till -0,3% för 2009, vilket kan jämföras med målet för penningpolitiken som är att begränsa inflationen till 2% årligen. Inflationen bedöms enligt KI även bli låg, men ändock positiv, under 2010 och 2011, 0,5% respektive 1,7%. Under 2009 ökade Sveriges befolkning med nära personer till 9,3 miljoner invånare. Bidragande orsaker till befolkningsökningen var de många födslarna samt att invandringen även under 2009 fortsatte att öka, dock i minskad takt jämfört förvaltningsberättelse 9

10 med fjolåret. Efter tre år med befolkningsökning minskade kommunens befolkning 2009 och vid årsskiftet uppgick antalet Örnsköldsviksbor till personer, vilket är en minskning med 259 personer jämfört med Efter fem år med en positiv nettoinflyttning var det fler som flyttade från kommunen jämfört med antalet inflyttade. Totalt var det personer som flyttade till kommunen, men trots detta resulterade det i ett negativt flyttnetto med 107 personer. Även födelsenettot var negativt, då antalet avlidna översteg antalet födda. Enligt SKL:s enkätundersökning från februari förväntas Sveriges kommuner uppnå ett resultat på cirka +8 Mdkr 2009, vilket är 2 Mdkr högre än resultatet års resultat motsvarar 1,9% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket nästan når upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning som ligger på 2%. Under 2010 beräknas, enligt SKL, resultatet förbättras och uppgå till 2,5% av skatteintäkter och statsbidrag. För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2009 baserad på den s k RK-modellen och den bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet för 2009 uppgår till +30 Mkr, vilket motsvarar 1,2% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet når det mål på 1-2% som kommunfullmäktige eftersträvar för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden. Kommunen har under de senaste fem åren haft positiva resultat, som legat mellan 1,2% till 2,8% av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt har dock kommunen under de senaste åren, med undantag från 2008, haft ett något svagare resultat. Även resultatet 2009 förväntas bli svagare än riket i snitt. Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budgeten som i bokslutet. Eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras det egna kapitalet över tiden. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna, då avstämning mot balanskravet görs. Realisationsvinsterna uppgår för kommunen till 15 Mkr 2009, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +15 Mkr. Eftersom det inte finns några negativa resultat sedan tidigare år att återställa infrias balanskravet. balanskravet Avstämning av balanskravet Mkr 2009 Årets resultat enligt resultaträkningen Samtliga realisationsvinster Balanskravsresultat Inga undantag eller synnerliga skäl anses föreligga. Jämfört med resultatet 2008 innebär årets resultat en försämring med 20 Mkr. I resultatet 2009 ingår jämförelsestörande poster som tillsammans har påverkat resultatet positivt med totalt 22 Mkr, där de största delarna är sänkta avtalspremier samt kostnader för den handlingsplan som kommunfullmäktige har antagit under året för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal, se not 8. Däremot innehåller årets resultat inte någon utdelning från bolagen, medan den under fjolåret uppgick till drygt 19 Mkr. Detta är även den största förklaringen till ett sämre finansnetto under 2009 jämfört med fjolåret, +32 Mkr jämfört med +45 Mkr. Inför 2009 har nämnderna erhållit tillskott med netto 20 Mkr utöver kompensation för inflation och löneökningar. Därefter har snabba och stora kostnadsökningar medfört skattemedelstillskott under året med totalt 19 Mkr, främst avseende ökade kostnader för försörjningsstöd och trafikfördyringar. Det rådande konjunkturläget som Sverige har befunnit sig i under året har dock medfört stora skatteintäktsminskningar, vilket kommunfullmäktige delvis har motverkat genom att lägga ut besparingar under innevarande år med 1,5%. Totalt innebär det något mindre skattemedel för nämnderna under 2009 jämfört med 2008 om kompensation för inflation och löneökningar exkluderas. Nämndernas resultat 2009 uppgår till +1,1 Mkr, vilket innebär att nämndernas totala medel har växt till +60,3 Mkr vid årets slut. Vid utgången av 2009 redovisar alla nämnder utom humanistiska nämnden ackumulerade överskott i sina totala medel. De största ackumulerade överskotten återfinns inom omsorgsnämnden samt nämnden för teknik och service, +17,8 Mkr respektive +36,6 Mkr. resultatutveckling nämndsresultat 10 förvaltningsberättelse

11 KS/Kommunledningskontoret redovisar ett nämndsresultat på +0,9 Mkr, vilket är nära 3 Mkr sämre jämfört med resultatet Resultatet är dock en förbättring jämfört med budgeten, vilken låg på -1,0 Mkr. Förbättringen förklaras främst av ett bättre resultat inom verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder, lägre personalkostnader samt att Världsklass 2015 inte har förbrukat alla medel. Däremot redovisar trafikenheten ett stort budgetunderskott med anledning av ökade kostnader för främst skolskjutsar och kollektivtrafik, detta trots ett tilläggsanslag med drygt 7 Mkr under året. De totala medlen uppgår vid årets slut till +11,1 Mkr. KS/Räddningstjänstens resultat uppgår till +0,2 Mkr jämfört med -2,1 Mkr Jämfört med det fastställda nollresultatet i budgeten är resultatet 2009 en liten förbättring, vilket främst förklaras av lägre personalkostnader samt mer intäkter från den externa utbildningssidan. Kostnaderna för reparation och underhåll av fordonsparken har varit höga de senaste åren och så även under Totala medel uppgår vid utgången av året till +0,2 Mkr. Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2009 uppgår till +2,5 Mkr, vilket är en försämring jämfört med budgeterade +4,1 Mkr. Det är också en försämring jämfört med fjolårets resultat på +14,7 Mkr. Särskolan och förskolan fortsätter sin trend sedan föregående år med stora budgetöverskott. Däremot redovisar grundskolan ett budgetunderskott på drygt 18 Mkr. Den stora utmaningen är att anpassa verksamheten till det vikande elevunderlaget. Under året har nämnden haft kostnader med nära 6 Mkr i samband med utnyttjande av handlingsplanen för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal, vilket inte var budgeterat. Detta innebär att 36 personer inom barn- och utbildning, de flesta inom grundskolan, har valt att anta erbjudandet om att avsluta sin anställning fr o m 1 september, vilket redan 2010 och åren framåt sänker kostnaderna med i storleksordningen 13 Mkr. Verksamheten intagningsenheten redovisar däremot ett stort budgetöverskott. Överskottet förklaras dels av att budgeterade medel som var avsatta för uppstart av nya friskolor inte har förbrukats i och med att ingen av skolorna har startat upp sin verksamhet under 2009 och dels av att antalet elever som sökte sig till både friskolor och andra kommuner blev lägre än budgeterat. Resultatet innebär att barn- och utbildningsnämndens utgående totala medel ökar till +7,7 Mkr vid slutet av året. Omsorgsnämnden redovisar ett resultat på -10,1 Mkr, vilket är en försämring jämfört med ett budgeterat resultat på -3,0 Mkr. Jämfört med resultatet 2008 är det en försämring med nära 8 Mkr. Budgetunderskottet förklaras främst av att nämnden under året har haft fler brukare samt en högre vårdtyngd inom hemtjänsten, servicehusen samt LSS-verksamheten. När det gäller hemtjänsten är det både en ökning av insatsmängden per brukare, fler brukare samt nya typer av ärenden som förklarar kostnadsökningen. Nämnden har dessutom under året haft kraftigt ökade semesterkostnader. Arbetet med att renodla personalens sysselsättningsgrad till 75% och 100% har fortsatt under året, vilket medfört en ökning av antalet heltider. Nämnden har även startat upp en intermediär avdelning tillsammans med landstinget, vilket har medfört ett tilläggsanslag under året med drygt 3 Mkr. Resultatet innebär att omsorgsnämndens totala medel har minskat till +17,8 Mkr vid årets slut. Även humanistiska nämnden redovisar i år ett sämre resultat jämfört med budget, -4,7 Mkr istället för ett budgeterat inarbetningskrav på +2,0 Mkr. Resultatet är även en försämring jämfört med 2008 då resultatet uppgick till +1,1 Mkr. Under året har nämnden haft en stor kostnadsökning inom försörjningsstöd, en ökning med över 17%, och är nu uppe i en kostnad på 40 Mkr. Trots tilläggsanslag under året med drygt 6 Mkr för att täcka denna kostnadsökning redovisas ett underskott inom denna verksamhet. Nämnden har även haft stora kostnadsökningar inom HVB- (Hem för vård eller boende) och familjehemsplaceringar samt kontaktfamiljer/personer, vilket medfört stora budgetunderskott. Förutom att antalet placeringar har ökat har de även blivit mer vårdkrävande. Nämndens målsättning har varit att i första hand använda hemmaplanslösningar i stället för HVB-placeringar, vilket till stor del förklarar kostnadsökningen inom familjehem. Det ingående totala underskottet för humanistiska nämnden har i och med årets nämndsresultat ökat till -15,9 Mkr vid årets utgång. Kultur- och fritidsnämndens resultat uppgår till +0,2 Mkr, vilket är 0,3 Mkr sämre än budgeterat och 1,7 Mkr sämre än Försämringen jämfört med budget förklaras delvis av ökade energikostnader på Skyttis IP, ökade bidragskostnader samt kostnader för utnyttjande av KF:s handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Paradisbadet redovisar ett resultat på +0,4 Mkr, både upplevelsebadet och Balans har haft ökade intäkter jämfört med budgeterat. Årets resultat innebär att nämndens totala överskott ökar för att vid utgången av året uppgå till +1,5 Mkr. Nämnden för teknik och service redovisar ett stort positivt resultat för 2009, +11,9 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Resultatet 2008 uppgick till +3,1 Mkr. Förbättringen jämfört med budgeterat förklaras till stor del av att försäljningar under året av mark och fastigheter har genererat reavinster på nära 8 Mkr, vilket är betydligt högre jämfört med budgeterade 2 Mkr. Nämnden har även haft lägre personalkostnader jämfört med planerat, bl a genom en del vakanshållning av tjänster under året. Dessutom har ett antal planerade underhållsinsatser inte hunnit slutföras under 2009, exempelvis ombyggnad av Alneskolan. Däremot redovisar verksamheten gator och vägar ett stort underskott, -3,7 Mkr, vilket främst förklaras av ökade förvaltningsberättelse 11