Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem



Relevanta dokument
Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

/var/folders/ 19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/ com.apple.preview.pasteboarditems/bild sexualitetskomponenten.png

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

SMART Utbildningscentrum

Skälen för beslutet BESLUT

/var/folders/19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw gn/T/com.apple.Preview.PasteboardIt ems/bild sexualitetskomponenten.png

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

LEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Sex på internet. Kristian Daneback.

DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Illustrationer av Hanna Stenman

Presentationsteknik Tips och råd

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Bilaga D: Ledarguiden

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

PERSONLIGT LEDARSKAP

Gruppdynamik, Marie Mikkonen. Crealife

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

DISC test Översatt till svenska

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

LEKTION 2 Användbarhet

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Återkoppling, beröm och kritik

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

Dialektisk beteendeterapi : arbetsblad för färdighetsträning PDF ladda ner

Hur är du som älskare? Ängslig, Ambitiös eller Trygg?

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Kvalitetsredovisning

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Medveten närvaro. "Medveten närvaro betyder att vara uppmärksam på ett särskilt sätt, avsiktligt, i nuet, och utan att värdera.

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Verktygslåda för mental träning

Välkomna!

Samtal med den döende människan

Intervjuguide - förberedelser

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Barn idag och föräldrarollen

Kan vi inte bara mysa?

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Känslor och känslohantering

Om psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier

Barn som våldtar barn

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

LIKABEHANDLINGSPLAN

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

SVENSKA BILSPORTFÖRBUNDET. Mentorskapsguide

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Transkript:

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Behandlingsgrund KogniFv beteendeterapi - KBT DialekFskt beteendeterapi DBT Tillämpad beteendeanalys - TBA Trauma fokuserad kognifv beteendeterapi TF KBT Prolonged exposure PE med flera.

Behandlingsmål AR lära sig bli uppmärksam på sina tankar, känslor och fysiologiska reakfoner. AR lära sig om riskfulla tankar, känslor, beteenden, astyder och situafoner och hur man hanterar dem. AR lära sig mer om sin sexuella idenftet. AR lära sig ar bli bärre på ar reglera sina känslor. AR lära sig relafonsfärdigheter som underlärar ar skapa och bevara goda relafoner i framfden. AR utveckla en så sund sexualitet som möjligt. AR utveckla färdigheter som hjälper ungdomen ar leva er så gor liv som möjligt.

A" prata med barn och unga om sex är Obekvämt??????????? HoVullt????????? Svårt?????? Sexuellt??? Pirrigt???

TerapeuFskt förhållningssär En icke dömande inställning. En nyfiken hållning. LäRsam men tydlig framtoning. Validerande och intonande. PyskoedukaFv och pedagogisk sfl. Både pafent och terapeut kan ha terapistörande beteende. PaFenten och hens nätverk gör allfd så gor de kan

Validering Man kommunicerar akfvt Fll pafenten ar hens reakfoner är begripliga, logiska, naturliga och förståeliga i just den situafon hen befinner sig i.

Validering Den unge gör så go" den kan Gäller det även i övergreppssitua>onen?

FunkFonen av validering Acceptans för ar balansera förändring För ar lära ut och stärka självvalidering Stärker framsteg Ger informafon och återkoppling Stärker den terapeufska relafonen

Nivåer av validering 1. Lyssna, observera, vara uppmärksam 2. Reflektera Fllbaka, kontrollera förståelse 3. Föregå, föreslå 4. Historisk/individspecifik validering 5. Validering uffrån situafonen, normalisera 6. Total äkthet, respekt och jämlikhet 7. Ömsesidig sårbarhet

EmoFonell validering Uppmuntra personen ar urrycka känslor Lära ut hur man idenffierar och benämner olika känslor Läsa av känslor URrycka direkt ar en känsloreakfon är förståelig

KogniFv validering AR plocka fram och reflektera tankar och antaganden AR leta efer kärnan av sanning i något AR uppmuntra kontakt med inre visshet AR respektera värderingar

Validering av beteende AR lära ungdomen ar bli uppmärksam på sir beteende. Lära ut beteendeanalys - konsekvensanalys Fll ungdomen. Lär ut färdigheter. Rollspela och träna nya färdigheter.

Validering - Invalidering Validering Lyssna, uppmärksamma t.ex. ha ögonkontakt V1 Summera, spegla, återge stämma av, stämmer det? V2 Läsa av. Förmedla förståelde för det outsagda, använda känslighet och gissningar V3 Bekräfa och göra begripligt uffrån historia V4 Bekräfa och göra begripligt uffrån nuvarande situafon V5 Behandla den andre som en jämlik och sann person V6 AR förmedla ömsesidig sårbarhet utan ar förlora fokus på den andra V7 Invalidering AR ignorera eller vara ouppmärksam AR inte delta akfvt, inte svara eller göra något annat AR säja ar den andre inte borde känna, tänka eller uppleva på det sär hen gör AR hålla med när den andre invaliderar sig själv AR vara krifsk eller värderande - tolka er beteende så negafvt som möjligt AR behandla som skör, ar stämpla den andre som mindre kompetent AR lämna den andra i sfcket när den öppnar sig/visar sig sårbar

Den terapeufska relafonen i er nötskal The therapist creates a context of validafng rather than blaming the pafent, and within that context the therapist blocks or exfnguishes bad behaviors, drags good behaviors out of the pafent, and figures out a way to make good behaviors so reinforcing that the pafent confnues the good ones and stop the bad ones. At the onset, bad and good behaviors are defined and listed in order of importance. Commitment (even if only half- hearted) to work on the DBT behavior targets is a requisite characterisfc of the DBT pafent.the requisite characterisfcs of the therapist are compassion, persistence, pafence, a belief in the efficacy of the therapy that will outlast the pafent s belief in its inefficacy, and certain willingness to play chicken and take risks. Marsha M. Linehan In CogniFve- behavioral treatment of Borderline personality disorder (1993)

ÖSBi övergreppsspecifik behandling 1. MiR liv börjar med mig 2. Mina tankar 3. Mina känslor 4. Mina relafoner 5. Min sexualitet 6. Konsekvenser 7. Stopp- plan och Kör- plan 7 komponenter baserade på färdighetsträning och behandlingstekniker i DBT. Idag ger vi några exempel på innehållet i vårt fokus för dessa komponenter.

DBT dialekfsk beteendeterapi Mindfulness/Medveten närvaro färdigheter för ar bli uppmärksam på sig själv och sin omgivning utan ar döma. AR stå ut när det är svårt ar förstå, känna igen, acceptera svåra känslor och lära sig ar hantera dem. Känsloreglering idenffiera känslor, idenffiera sårbarheter ar lära sig ar reglera sina känslor. RelaFonsfärdigheter- ar kunna nå sina mål utan ar skada relafonen samfdigt som man behåller sin självrespekt.

Wisemind i DBT

Wisemind i ÖsB(i)

Min sexualitet Vad tänder den unge på? Undersök Fllsammans? Hur tänker hen runt sex? Vad är ok vad är inte ok? Tillbaka Fll sexuell anamnes och livslinjen. Prata ingående om de erfarenheter hen har. Vad fick dem tända, i vilken fas var de som mest tända, när gick det över, hände det någon gång ar tändningen försvann. Fråga ingående om porrvanor. Fråga ingående om sexuella fantasier. FavoriVantasi, topp 5 eller 10 lista på allra läckraste. Skillnad på inledande onanifantasi och den fantasi de får när de är som mest tända? DeRa är er långsikfgt arbete!

Tändningsgrafen

Samtycke Vad är samtycke? Hur vet man? Hur tar man reda på? Prata lagligt olagligt. Sedan det svåra Grönt Gult och RöR

AR arbeta med avvikelser Det finns många fällor ar gå i: AR tända på sir offer behöver inte innebära ar jag tänder på barn även om mir offer är er barn. AR tända på/tänka på de övergrepp man gjort innebär inte ar man tänder på ar plåga andra eller ar man tänder på barn. AR bli upphetsad om man ser er naket barn behöver inte betyda ar man tänder på barn. Man kan tända på barn men också på jämnåriga och vuxna. Man måste allfd kedja och undersöka situafoner och fantasier för ar förstå hur de fungerar.

AR arbeta med avvikelser Icke dömande hållning Oerhört vikfgt ar uvorska noga. Sorgbearbetning Ilska Prata om hur man ska leva sir liv. Acceptans

Ungdomen ska: Checklista Stopp- plan Förstå händelser innan som påverkar, hur man gör för ar vara uppmärksam på dessa situafoner och hur man hanterar dem. Förstå känslor och stämningar (sårbarheter) som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå tankar som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå tankefel/ursäkter som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå beteenden som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem.

Stopp- plan Göra en säkerhetsplan krislista hur gör jag när jag blir uppmärksam på ar jag börjar tänka på ar göra er nyr övergrepp eller bete mig på er sär som jag bestämt ar jag inte vill. Veta hur ofa jag behöver FRa på min stopp- plan för ar komma ihåg den? Planera vem som mer behöver känna Fll stopp- planen? Veta om någon annan behöver påminna mig om min stopp- plan? Individuella sexregler.

Behandling barn 4 11 år

Vad funkar - Behandling med KBT grund - 2% återfaller - Kombinerad med föräldrautbildning - Kroppsregler - Färdighetsträning - Sexualkunskap - AR arbeta med gränssärning TF KBT gav samma posifva effekt för de barn som både hade utsarhet och SBP. (Cohen, Deblinger, Mannarino2004)

Gruppbehandling är att föredra för att Reducerar känslan av isolering. Normaliserar jag är inte ensam. Får möjlighet att lära sig och träna nya sätt att samspela. Får positiv feedback från andra barn. Man får en större arena som behandlare där man ser barnet.(finkelhor1984,friedrich1996mfl) Detsamma gäller för föräldrar

Sköldis Treatment manual by Barbara L. Bonner, C. Eugene Walker and Lucy Berliner University of Oklahoma, USA

Gruppbehandling 12 Sessioner Parallell grupp med föräldrarna 4 gruppledare > 3 barn Ålder 4-10

Övergripande ämnen föräldrar Deras barns sexualiserade beteendeproblem Kroppsregler Känslor Föräldrar barn relationen Att hjälpa barnen att kontrollera sitt beteende

Övergripande ämnen - barn Förstå vad som är olämpligt SBP Kroppsregler Förbättra impulskontroll/ känsloreglering Sex och samlevnad Känslor Förhindra återfall

Kroppsregler Det är ok ar röra sina egna privata delar när du är ensam. Det är in OK ar röra andras privata delar Det är inte OK för andra ar röra dina privata delar. Det är inte OK ar visa dina egna privata delar för andra människor

Sköldistekniken STOPP - VÄNTA SLAPPNA AV TÄNK GÖR NÅGOT

Lycka Fll