Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem
Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande
Behandlingsgrund KogniFv beteendeterapi - KBT DialekFskt beteendeterapi DBT Tillämpad beteendeanalys - TBA Trauma fokuserad kognifv beteendeterapi TF KBT Prolonged exposure PE med flera.
Behandlingsmål AR lära sig bli uppmärksam på sina tankar, känslor och fysiologiska reakfoner. AR lära sig om riskfulla tankar, känslor, beteenden, astyder och situafoner och hur man hanterar dem. AR lära sig mer om sin sexuella idenftet. AR lära sig ar bli bärre på ar reglera sina känslor. AR lära sig relafonsfärdigheter som underlärar ar skapa och bevara goda relafoner i framfden. AR utveckla en så sund sexualitet som möjligt. AR utveckla färdigheter som hjälper ungdomen ar leva er så gor liv som möjligt.
A" prata med barn och unga om sex är Obekvämt??????????? HoVullt????????? Svårt?????? Sexuellt??? Pirrigt???
TerapeuFskt förhållningssär En icke dömande inställning. En nyfiken hållning. LäRsam men tydlig framtoning. Validerande och intonande. PyskoedukaFv och pedagogisk sfl. Både pafent och terapeut kan ha terapistörande beteende. PaFenten och hens nätverk gör allfd så gor de kan
Validering Man kommunicerar akfvt Fll pafenten ar hens reakfoner är begripliga, logiska, naturliga och förståeliga i just den situafon hen befinner sig i.
Validering Den unge gör så go" den kan Gäller det även i övergreppssitua>onen?
FunkFonen av validering Acceptans för ar balansera förändring För ar lära ut och stärka självvalidering Stärker framsteg Ger informafon och återkoppling Stärker den terapeufska relafonen
Nivåer av validering 1. Lyssna, observera, vara uppmärksam 2. Reflektera Fllbaka, kontrollera förståelse 3. Föregå, föreslå 4. Historisk/individspecifik validering 5. Validering uffrån situafonen, normalisera 6. Total äkthet, respekt och jämlikhet 7. Ömsesidig sårbarhet
EmoFonell validering Uppmuntra personen ar urrycka känslor Lära ut hur man idenffierar och benämner olika känslor Läsa av känslor URrycka direkt ar en känsloreakfon är förståelig
KogniFv validering AR plocka fram och reflektera tankar och antaganden AR leta efer kärnan av sanning i något AR uppmuntra kontakt med inre visshet AR respektera värderingar
Validering av beteende AR lära ungdomen ar bli uppmärksam på sir beteende. Lära ut beteendeanalys - konsekvensanalys Fll ungdomen. Lär ut färdigheter. Rollspela och träna nya färdigheter.
Validering - Invalidering Validering Lyssna, uppmärksamma t.ex. ha ögonkontakt V1 Summera, spegla, återge stämma av, stämmer det? V2 Läsa av. Förmedla förståelde för det outsagda, använda känslighet och gissningar V3 Bekräfa och göra begripligt uffrån historia V4 Bekräfa och göra begripligt uffrån nuvarande situafon V5 Behandla den andre som en jämlik och sann person V6 AR förmedla ömsesidig sårbarhet utan ar förlora fokus på den andra V7 Invalidering AR ignorera eller vara ouppmärksam AR inte delta akfvt, inte svara eller göra något annat AR säja ar den andre inte borde känna, tänka eller uppleva på det sär hen gör AR hålla med när den andre invaliderar sig själv AR vara krifsk eller värderande - tolka er beteende så negafvt som möjligt AR behandla som skör, ar stämpla den andre som mindre kompetent AR lämna den andra i sfcket när den öppnar sig/visar sig sårbar
Den terapeufska relafonen i er nötskal The therapist creates a context of validafng rather than blaming the pafent, and within that context the therapist blocks or exfnguishes bad behaviors, drags good behaviors out of the pafent, and figures out a way to make good behaviors so reinforcing that the pafent confnues the good ones and stop the bad ones. At the onset, bad and good behaviors are defined and listed in order of importance. Commitment (even if only half- hearted) to work on the DBT behavior targets is a requisite characterisfc of the DBT pafent.the requisite characterisfcs of the therapist are compassion, persistence, pafence, a belief in the efficacy of the therapy that will outlast the pafent s belief in its inefficacy, and certain willingness to play chicken and take risks. Marsha M. Linehan In CogniFve- behavioral treatment of Borderline personality disorder (1993)
ÖSBi övergreppsspecifik behandling 1. MiR liv börjar med mig 2. Mina tankar 3. Mina känslor 4. Mina relafoner 5. Min sexualitet 6. Konsekvenser 7. Stopp- plan och Kör- plan 7 komponenter baserade på färdighetsträning och behandlingstekniker i DBT. Idag ger vi några exempel på innehållet i vårt fokus för dessa komponenter.
DBT dialekfsk beteendeterapi Mindfulness/Medveten närvaro färdigheter för ar bli uppmärksam på sig själv och sin omgivning utan ar döma. AR stå ut när det är svårt ar förstå, känna igen, acceptera svåra känslor och lära sig ar hantera dem. Känsloreglering idenffiera känslor, idenffiera sårbarheter ar lära sig ar reglera sina känslor. RelaFonsfärdigheter- ar kunna nå sina mål utan ar skada relafonen samfdigt som man behåller sin självrespekt.
Wisemind i DBT
Wisemind i ÖsB(i)
Min sexualitet Vad tänder den unge på? Undersök Fllsammans? Hur tänker hen runt sex? Vad är ok vad är inte ok? Tillbaka Fll sexuell anamnes och livslinjen. Prata ingående om de erfarenheter hen har. Vad fick dem tända, i vilken fas var de som mest tända, när gick det över, hände det någon gång ar tändningen försvann. Fråga ingående om porrvanor. Fråga ingående om sexuella fantasier. FavoriVantasi, topp 5 eller 10 lista på allra läckraste. Skillnad på inledande onanifantasi och den fantasi de får när de är som mest tända? DeRa är er långsikfgt arbete!
Tändningsgrafen
Samtycke Vad är samtycke? Hur vet man? Hur tar man reda på? Prata lagligt olagligt. Sedan det svåra Grönt Gult och RöR
AR arbeta med avvikelser Det finns många fällor ar gå i: AR tända på sir offer behöver inte innebära ar jag tänder på barn även om mir offer är er barn. AR tända på/tänka på de övergrepp man gjort innebär inte ar man tänder på ar plåga andra eller ar man tänder på barn. AR bli upphetsad om man ser er naket barn behöver inte betyda ar man tänder på barn. Man kan tända på barn men också på jämnåriga och vuxna. Man måste allfd kedja och undersöka situafoner och fantasier för ar förstå hur de fungerar.
AR arbeta med avvikelser Icke dömande hållning Oerhört vikfgt ar uvorska noga. Sorgbearbetning Ilska Prata om hur man ska leva sir liv. Acceptans
Ungdomen ska: Checklista Stopp- plan Förstå händelser innan som påverkar, hur man gör för ar vara uppmärksam på dessa situafoner och hur man hanterar dem. Förstå känslor och stämningar (sårbarheter) som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå tankar som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå tankefel/ursäkter som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem. Förstå beteenden som påverkar, hur man blir uppmärksam på dem och hanterar dem.
Stopp- plan Göra en säkerhetsplan krislista hur gör jag när jag blir uppmärksam på ar jag börjar tänka på ar göra er nyr övergrepp eller bete mig på er sär som jag bestämt ar jag inte vill. Veta hur ofa jag behöver FRa på min stopp- plan för ar komma ihåg den? Planera vem som mer behöver känna Fll stopp- planen? Veta om någon annan behöver påminna mig om min stopp- plan? Individuella sexregler.
Behandling barn 4 11 år
Vad funkar - Behandling med KBT grund - 2% återfaller - Kombinerad med föräldrautbildning - Kroppsregler - Färdighetsträning - Sexualkunskap - AR arbeta med gränssärning TF KBT gav samma posifva effekt för de barn som både hade utsarhet och SBP. (Cohen, Deblinger, Mannarino2004)
Gruppbehandling är att föredra för att Reducerar känslan av isolering. Normaliserar jag är inte ensam. Får möjlighet att lära sig och träna nya sätt att samspela. Får positiv feedback från andra barn. Man får en större arena som behandlare där man ser barnet.(finkelhor1984,friedrich1996mfl) Detsamma gäller för föräldrar
Sköldis Treatment manual by Barbara L. Bonner, C. Eugene Walker and Lucy Berliner University of Oklahoma, USA
Gruppbehandling 12 Sessioner Parallell grupp med föräldrarna 4 gruppledare > 3 barn Ålder 4-10
Övergripande ämnen föräldrar Deras barns sexualiserade beteendeproblem Kroppsregler Känslor Föräldrar barn relationen Att hjälpa barnen att kontrollera sitt beteende
Övergripande ämnen - barn Förstå vad som är olämpligt SBP Kroppsregler Förbättra impulskontroll/ känsloreglering Sex och samlevnad Känslor Förhindra återfall
Kroppsregler Det är ok ar röra sina egna privata delar när du är ensam. Det är in OK ar röra andras privata delar Det är inte OK för andra ar röra dina privata delar. Det är inte OK ar visa dina egna privata delar för andra människor
Sköldistekniken STOPP - VÄNTA SLAPPNA AV TÄNK GÖR NÅGOT
Lycka Fll