Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom



Relevanta dokument
Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Kort information om demens

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Kapitel 2 Fakta om demens

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demensutredning; Anhörigintervju

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Att se människan bakom demenssjukdomen

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Bilaga Läkemedelsbehandling

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Symptomanalys vid demensutredning

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vård av en dement person i hemförhållanden

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Samverkansrutin Demens

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Diagnostisk crash course

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

Samverkansrutin Demens

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Transkript:

Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens Symptom som kännetecknas olika demensstadier 1

Begrepp/ Termer Kognition Tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras (NE) Nyinlärning och episodiskt minne Uppmärksamhet och snabbhet Språklig funktion Visuospatial funktion (rumsuppfattning) Exekutiv funktion (planering,genomförande), tänkande 2

Kognitiv svikt Medfödd, barnaåren - Utvecklingsstörning Förvärvad Skallskada, tumör, infektion, droger Psykisk sjukdom Akut svikt Konfusion Kognitiv svikt vid somatisk sjukdom, hjärtsvikt, cancer, KOL, lever/njursjukdom Kroniskt progredierande svikt med funktionsnedsättning - Demens Vad menas med demens? Ett förvärvat varaktigt tillstånd med försämring av minnesförmåga och andra kognitiva funktioner som funnits i minst sex månader. som tydligt påverkar arbetsförmåga, social aktivitet och så småningom förmågan till ett självständigt liv. 3

Epidemiologi - demenssjukdom Folksjukdom 1.5-2% av befolkningen 25 000 i VGR (VGR har drygt 1,5milj invånare) 150 000 i Sverige 25 miljoner i världen Antal personer med demenssjukdom kommer att öka, p g a ökad livslängd Kostnader - demenssjukdom Institutionsvård > 500 000 kr/år 1 års läkemedelsbehandling 11 000 kr/år med ett demensläkemedel (monoterapi) med generika <1000 kr/år Kostnad för demensvården i Sverige > 50 miljarder kr/år 4

Förekomst av demens (H-70 och 95+ studierna) procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 65 70 75 80 85 90 95 kvinnor män ålder (år) I Skoog och A Börjesson-Hanson Friskfaktorer mot demenssjukdom Fysisk aktivitet Mentalt och socialt stimulerade aktiviteter på fritiden Utbildning Kostfaktorer Fett fleromättat (omega-3) Frukt och grönsaker Vitaminer (folsyra, B-12, C- och E-vitaminer) 5

Normalt åldrande Normalt åldrande Försämring som startar relativt tidigt: Intellektuell snabbhet Arbetsminne t ex huvudräkning, telenr Episodiskt närminne- hänt senaste tiden 6

Normalt åldrande Bevaras livet ut: Språklig förmåga Semantiskt minne - skolkunskaper Procedurminne - äta med kniv och gaffel, cykla Lindrig kognitiv störning Normalt åldrande Lindrig kognitiv störning Demens 7

Lindrig kognitiv störning Mild Cognitive Impairment, MCI Kognitiva symtom som vid demenssjukdom men uppfyller inte kriterierna för milt demenstillstånd Säger inget om orsaken till symtomen Kan men behöver inte utvecklas till demenssjukdom Vad menas med demens? (som tidigare) Ett förvärvat varaktigt tillstånd med försämring av minnesförmåga och andra kognitiva funktioner.som funnits i minst sex månader. som tydligt påverkar arbetsförmåga, social aktivitet och så småningom förmågan till ett självständigt liv. 8

Pannlob (frontallob) Hjässlob (parietallob) Nacklob Tinninglob (temporallob) Lillhjärnan Demenssymtom Symtomen beror på var i hjärnan skadan sitter Vid lindriga symtom kan det vara svårt att veta i vilken hjärnregion skadan sitter När en person haft en sjukdom i flera år har sjukdomen drabbat större område i hjärnan och symtom uppträder även från dessa delar 9

Kognitiva symtom vid demens Minnesnedsättning arbets-, episod-, semantiskt-, procedurminne Visuospatiala svårigheter försämrad rumsuppfattning, svårt att hitta Exekutiva svårigheter nedsatt förmåga att planera, genomföra och slutföra aktiviteter forts. Kognitiva symtom vid demens Afasi språkstörning, med minskat spontant tal, ordflöde, ordförråd och nedsatt språkförståelse Agnosi bristande förmåga att känna igen föremål/personer trots intakt sensorisk funktion Apraxi bristande förmåga att utföra rörelser trots intakt muskulär funktion 10

När behövs utredning? När kognitiv nedsättning orsakar problem för patient och närstående Till exempel oro,funktionsnedsättning med svårigheter i arbete eller socialt, personlighetsförändring (förändrat känslouttryck, lättirriterad, blödighet) Varför utredning och diagnos? Förklaring till symtom och svårigheter Behandlingsbara tillstånd Möjligheter till bistånd och service Symtomatisk läkemedelsbehandling Demenssjukdom är en allvarlig sjukdom som leder till funktionsnedsättning och en för tidig död 11

Västra Götalandsregionen Demensutredning enligt nationella riktlinjerna Enligt vårdprogram VGR: Basal utredning inom primärvård är oftast tillräckligt för att ställa diagnos och behandla och initiera stödinsatser (kommunen) Utvidgad utredning vid specialistklinik 12

Hälso- och sjukvården avväger utredningsbehov utifrån personens helhetssituation och behov Det finns tillfällen då inte alla delar av utredningen kan göras. Ett sådant tillfälle är då personen är svårt sjuk och utredningens resultat inte skulle tillföra personen ytterligare livskvalitet. När bör vårdpersonal misstänka demenssjukdom? Söker mer vård Patienten kommer inte eller fel tid till mottagningen Problem i kassan (räkna pengar) Hittar inte till väntrummet Minskad prydlighet, oordnad eller fel klädsel Ändrad personlighet Minnesmottagningen 13

När bör vårdpersonal misstänka demenssjukdom? Oordnad anteckningsbok/anteckningsblad Fabulerar, fåordig, ger vaga/osäkra svar Problem med recept och följsamhet Sätter/lägger sig snett på brits eller stol Svårt ta av/på kläder Glömmer kläder mm Minnesmottagningen Demenstyper - fördelning alzheimers sjd (AD) blanddemens (AD+VaD) vaskulär demens (VaD) pannlobsdemens ( FTD) parkinsondemens (PPD) lewybody demens (DLB) 14

Svårighetsgrad av demens (DSM) MILD Kvarstående förmåga till självständigt liv med adekvat hygien och relativt intakt omdöme. MÅTTLIG En självständig tillvaro ter sig riskabel. Någon form av tillsyn är nödvändig. SVÅR Förmågan att fungera i vardagen är så nedsatt att kontinuerlig övervakning är nödvändig. Helt osammanhängande tal eller helt mutistisk. FAST-skalan (Functional Assessment STaging) Graderar den funktionella nivån vid Alzheimers sjukdom Bygger på uppgifter från närstående/vårdare Hierarkisk skala 15

FAST stadium 1-5 1 Inga svårigheter varken subjektivt eller objektiv. 2 Klagar över att han/hon glömmer var saker finns. Subjektiva svårigheter i arbetet 3 Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna. Svårigheter att resa till nya orter. Minskad förmåga att organisera. 4 Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t.ex. planera en middag med gäster), handha den egna ekonomin (glömmer t.ex. att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer osv. 5 Behöver tillsyn för att välja rätt klädsel. FAST stadium 6 6a 6b 6c 6d 6e Tar på sig kläder felaktigt (tar t.ex. på sig ytterkläder över nattkläderna eller tar på sig skorna på fel fot eller har svårigheter att knäppa knappar). Svårigheter att bada eller duscha adekvat (t.ex. Svårt att justera vattentemperaturen korrekt) Oförmögen att tekniskt sköta toalettbesöken korrekt (t.ex. glömmer att spola toaletten, torkar sig inte ordentligt eller hanterar toalettpappret felaktigt). Urininkontinens (tillfällig eller mer frekvent) Faecesinkontinent (tillfällig eller mer frekvent) 16

FAST stadium 7 7a 7b 7c 7d 7e 7f 7g Användningen av språket begränsad till ungefär ett halvt dussin ord eller färre under en vanlig dag. Språket omfattar bara enstaka ord under en vanlig dag. Förmågan att gå är förlorad (kan inte gå utan assistans). Förmågan att sitta utan stöd är förlorad. Förmågan att le är borta. Förmågan att hålla upp huvudet är borta. Dekortikerad (ihopdragen) kroppsställning. Alzheimers sjukdom, AD Vanligaste demenssjukdomen Alois Alzheimer 1864-1915 17

Alzheimers sjukdom, AD A. Ett flertal kognitiva symtom (1+2 krävs) 1. försämrat minne (nyinlärning, epsiodiskt minne) 2. minst ett av följande: apraxi, agnosi, nedsättning av språk eller exekutiva funktioner B. Symtomen medför funktionsnedsättning i vardagen C. Förloppet är smygande, varaktigt och symtomen ökar D. Symtomen inte sekundära till annan sjukdom eller tillstånd E. Symtomen förekommer inte endast i samband med konfusion (DSM-IV) Alzheimers sjukdom, AD Minnesnedsättning tidigt Smygande förlopp Språksvårigheter också relativt tidigt Personlighet förändras Insikten avtar tidigt Neurologiska symtom sent i förloppet 18

Sjukdomsförlopp vid Alzheimers sjukdom Kognitiv förmåga Funktionell förmåga BPSD Vårdgivarbörda 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 år Förlopp Alzheimers sjukdom Kognitiva funktioner ADL Motorik Humör Beteende Helt frisk Utveckling över tid Mycket sjuk 19

Vaskulär demens, VaD Näst vanligaste orsaken till demens Kognitiv svikt/demens är mycket vanligt efter stroke 20

Vaskulär demens, VaD A. Demens enligt allmänna kriterier B. Tidsmässigt samband mellan hjärnans kärlskada och demensdebut, mindre än 3 månader C. Tecken på hjärnans kärlskada t ex hjärninfarkt som bekräftas av minst ett av följande Anamnes på stroke Infarkt på datortomografi/magnetkamera Utbredda vitsubstansförändringar Neurologiska bortfallssymtom Vaskulär demens, VaD Symtomen beror på var skadan sitter Minnesnedsättning kan komma senare Relativt välbevarad personlighet Insikt inledningsvis Exekutiv svikt och förlångsamning vanligt Fokalneurologi Vaskulära förändringar CT/MR 21

Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulär skada Uppfyller kriterierna för både AD och kärldemens Anamnes (mycket viktig) Sämre att ha två sjukdomar Vanligare i högre ålder Pannlobsdemens Frontotemporal demens, FTD 1892 första sjukdomsbeskrivningen Arnold Pick 1851-1924 22

Frontotemporal demens Beteende variant Picks sjukdom Språkvariant Blandformer Frontal symtomatologi inte liktydigt med frontallobsdemens Frontotemporal demens, FTD Personlighetsförändring tidigt Försämrat omdöme Rastlös/apatisk Tvångsmässiga handlingar Förändrat matbeteende Ändrad libido Språkstörning kan vara tidigt symtom, mutism Minnesnedsättning senare Debut före 65 års ålder men även i hög ålder 23

Demens av Lewy Body-typ, DLBD Friedrich H Lewy 1885-1950 Demens av Lewy Body-typ,DLBD Liknar AD, mindre minnesstörningar Förvirringsepisoder Parkinsonsymtom (sällan skakningar) Känsliga för läkemedel Synvillor (Synhallucinos) Orolig sömn, mardrömmar, REM sömnstörning Blodtrycksfall vid stående, yrsel, fall 24

Parkinsons sjukdom med demens Neurologisk sjukdom Rörelseproblem Stelhet Skakningar James Parkinson 1755-1824 Parkinsons sjukdom med demens 80% av personer med Parkinson utvecklar kognitiv försämring 30-40% demenssjukdom 30-40% depression Demenssymtom som vid Lewy Body demens Parkinsonsymtom (från rörelseapparaten) kommer före demensutveckling, 1 år 25

Omvårdnad och stöd viktigast Tänk på att personer med demenssjukdom är osäkra vid förändringar och tackar nej! Närstående osäkra Kontakt demenssköterska Biståndsbedömare Färdtjänst Apo-dos, hemsjukvård Nödvändig tandvård Läkemedelsbehandling AD Kolinesterashämmare mild till måttlig AD Aricept, donepezil, Exelon, rivastigmin, Reminyl, galantamin NMDA-receptor blockerares Ebixa, memantin måttlig till svår AD Galanthus nivalis 26

Likvärdig klinisk effekt Ingen effekt på sjukdomsförloppet Bromsmedicin högerförförskjutning av kurvan Förbättring av Uppmärksamhet Koncentrationsförmåga Initiativförmåga Social funktion Beteende och psykiska symtom vid demens -BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art Förleds inte att till varje pris lösa symptomen med läkemedel Ibland kan det vara nödvändigt att behandla med läkemedel mot psykiska symtom Palliativ vård, lindra smärta, ångest, andnöd 27

Läs mer på respektive hemsida SveDem Svenskt demenscentrum 1177 Läkemedelsverket Socialstyrelsen Transportstyrelsen Sammanfattning Utredning när kognitiv nedsättning orsakar problem Anamnes viktigast för diagnos Vården erbjud behandling om indikation finns Stöd och hjälp till patient och närstående Uppföljning nödvändig Regelbunden läkemedelsgenomgång 28

Tack för uppmärksamheten! Kristina Are Minnesmottagningen Sjukhuset i Uddevalla Tel: 010-43 56262 direkt 010-43 56185 mott ssk 29