UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle



Relevanta dokument
Teknik som skolämne del 1, 15 hp

Kursguide L9TK30/LGTK30, ht Teknik 3 för lärare åk 7-9, 15 hp Teknik 3 för gymnasielärare, 15 hp. Magnus Karlsteen, kursledare

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Kursguide L9TK30/LGTK30, ht Teknik 3 för lärare åk 7-9, 15 hp Teknik 3 för gymnasielärare, 15 hp. Magnus Karlsteen, kursledare

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LLID25, Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Physical education and health for teachers in year 4-6, 15.0 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

SC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng

L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

LYK60G, Specialpedagogik för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Special Education for VET teachers, 7.5 higher education credits

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

IKG119, Introduktion till kostvetenskap, 7,5 högskolepoäng Introduction to Food and Nutrition, 7.5 higher education credits

LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

PC2309, Kurs 9: Metod 1 i psykologi, 15,0 högskolepoäng Research Method 1 in Psychology, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

PC1224, Arbets- och organisationspsykologi 2, 30,0 högskolepoäng Occupational and Organizational Psychology, 30.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

LSL210, SLÖJD, Formgivning, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Transkript:

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLTK30, Teknik för lärare åk 7-9, 30 hp (16-45 hp). Ingår i Lärarlyftet, 30,0 högskolepoäng Technology for teachers year 7-9, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2011-12-13 att gälla från och med 2011-12-13. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet och vänder sig till lärare som som behöver komplettera sin utbildning i teknik för att bli behöriga att undervisa teknikämnet i åk 7-9.. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs lärarexamen samt kurser omfattande minst 15 hp i teknik. 4. Innehåll Kursen behandlar två tematiska områden, tekniska processer och tekniska system. Båda dessa områden bygger på kunskaper om tekniska lösningar. Tekniska lösningar kan ses som drivkrafter bakom samhällsutvecklingen både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Förmågan att analysera vanliga tekniska lösningar, se hur de är uppbyggda, förstå deras funktion och förutsättningar samt kunna förklara och visualisera är viktiga delar av kunskapsområdets kärna. Kursen behandlar därför tekniska processer för att belysa och skapa förståelse för hur tekniska problem kan lösas systematiskt. Tekniska system är ett viktigt begrepp, som används som centralt tema i kursen, bland annat exemplifierat med transportsystem, kommunikativa system och produktionssystem. Tekniska system används också som innehållsligt exempel i didaktiska analyser av kursplaner i teknik, läroböcker och andra dokument, med målsättning att välja undervisningsmaterial och planera undervisning. Teknikdidaktik har en central plats i kursen för att utveckla förmågan att koppla teknik som kunskapsområde till undervisning inom teknikämnet i grundskolan, och ge förutsättningar för att stödja elevers engagemang i

teknik som verksamhets- och kunskapsområde. Det innebär bland annat arbete med kunskapsbedömning och betygsättning av elevers arbete i tekniska processer, elevers produkter och elevers kunskaper i och om teknik. En viktig utgångspunkt är att kursens olika moment skall ge kunskaper i och möjligheter att träna på att bryta ner komplexa frågeställningar till hanterbara delfrågor i olika sammanhang. Delkurs 1 fokuserar på tekniska processer och behandlar följande moment: Produktutvecklingsprocesser Konstruktionsteknik Tillverkningsprocesser Från manuell ritteknik till konstruktion i 3D-CAD Teknikdidaktik Delkurs 2 fokuserar på tekniska system och behandlar följande moment: Infrastruktursystem och kommunikation Styr- och reglerteknik Elteknik och elektronik Teknikdidaktik 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och föreslå lösningar redogöra för och värdera tekniska processer och använda olika konstruktionstekniker kommunicera och visualisera teknik med etablerade och relevant terminologi, begrepp och visualiseringssätt samt kunna förhålla sig till teknikkommunikation som genre redogöra för viktiga tekniska system och diskutera deras relation till och ömsesidiga beroende av samhälle, människor och natur redogöra för viktiga principer för styr- och reglerteknik och använda grundläggande elteknik och elektronik redogöra för hur undervisning i teknik på grundskolan kan byggas upp, planeras, genomföras och utvärderas i relation till teknikdidaktisk forskning och styrdokument 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursens innehåll examineras med utgångspunkt i enskild dokumentation av projekt och inlämningsuppgifter enskild dokumentation av planering, genomförande och utvärdering av undervisningssekvenser skriftliga tentamina Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd på hela kursen krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs VG på minst en av delkurserna.

3/ 3 9. Kursvärdering Kursvärdering sker dels individuellt via GUL och dels genom kursvärderingsmöte med kursledare och studentrepresentanter vid ett par tillfällen under kursen. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen ges i kvartsfart med tio campus förlagda föreläsningar under ett år. Däremellan sker projektarbete, litteraturberabetning och grupparbeten på distans genom lärplattformen GUL.

LLTK30, Teknik för lärare årskurs 7-9 30 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Delkurs 1 Alfredsson, Alf m fl, (2003) Teknisk basbok. Stockholm: Liber, 9147017651, 224 s (urval ca 75s). Dahlberg Tore (2001). Teknisk hållfasthetslära Studentlitteratur 391 s (urval ca 200 s) de Vries, Marc (2006). Teaching about technology, an introduction to the philosophy of technology for non philosophers. Springer verlag. 184 s. (urval ca 100 s.) Gyberg, Per & Hallström, Jonas (Red.) (2009) Världens gång teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur 384 s. (urval, ca 200 s.) Karlsson, Bengt (2004). Maskinteknik, Konstruktion A. Natur och Kultur. ISBN 9127581969 (228 s.) Kasemo, Bengt (2009). Energi - Möjligheter och Dilemman, IVA och KVA, http://www.iva.se/energiboken (126 s.) Kompendier i CAD (150 s.) Löfgren, Bo (2002). Design och produktutveckling. Stockholm. Liber AB. ISBN 9147017171, (208 s.) Nyberg, Christer (2003). Mekanik grundkurs Liber AB, 336 s (urval ca 150 s.). Taavola, Karl (2009). Ritteknik 2000, faktabok Athena lär, 272 s (urval ca 100 s.) Taavola Karl (2009). Ritteknik 2000, övningsbok Athena lär, 80 s Artiklar och utdrag (tillhandahålls delvis av kursledaren): Andersson, Björn, Svensson Maria, & Zetterqvist, Ann (2008). Några uppgifter som belyser elevers uppfattningar om vad som är teknik. NORDINA, 4, (2), 168-176. Collier-Reed, Brandon, Case, Jennifer & Linder, Cedric (2009). The experience of interacting with technological artefacts. European Journal of Engineering Education, 34(4), 295-303 Dakers, John (2005). Technology Education as Solo Activity or Socially Constructed Learning. International Journal of Technology and Design Education, 15, 73-89. Delkurs 2 de Vries, Marc (2006). Teaching about technology, an introduction to the philosophy of technology for non philosophers. Springer verlag. 184 s. (urval ca 50 s.) Gyberg, Per & Hallström, Jonas (Red.) (2009) Världens gång teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur 384 s. (vissa kapitel, teknik och det moderna samhället, ca 60 s.) Isacson, Maths (2007). Industrisamhället Sverige: Arbete, ideal och kulturarv, Lund: Studentlitteratur, 312 s. (urval 100 s.) Janson, Erik (2007). Styr- och reglerteknik, Liber, ISBN 978-91-47-08311-4, (160 s.)

Jonson Bo (2001), Grundläggande Elektronik, Liber, ISBN 978-91-47-01670-9, (136 s.) Karlsohn, Thomas (red.) (2009). Samhälle, teknik och lärande. (Lärande och IT, nr 3) Stockholm: Carlssons. 196 s (urval ca 130 s.) Klasander, Claes (2010): Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Linköpings universitet (avhandlingsmanus, utdrag ca 100 s.) Kompendier i Datorteknik och informationsteknologi (150 s.) Kågeson, Per (2007). Vilken framtid har bilen? En analys av vägtrafiken. Stockholm: SNS förlag, 354 s. (urval, ca 250 s.) Reppen, Laila (2000) Så byggdes staden Svensk byggtjänst 150 s. Artiklar och utdrag (tillhandahålls delvis av kursledaren): Anielski, Mark (2007). What s wrong with the picture of progress? Ur The Economics of Happiness: Building Genuine Wealth. New Society Publishers, s 27-49. Castells, Manuel, Lärdomar av internets historia. Internetgalaxen: reflektioner om internet, ekonomi och samhälle (Uddevalla, 2002), 21-45. Dawes, Robyn & Messik, David (2000) Social dilemmas. International Journal of Psychology, 35(2), 111-116 Hughes, Thomas (1989) The evolution of large technological systems. I Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor J. Pinch (red) The Social Construction of Technological Systems. MIT press. s 51-82. Ingelstam, Lars (1994). System: Teknik och människor i samspel. I Ginner, T & Mattsson, G. (Red.). Teknik i skolan (pp. 130-149). Lund: Studentlitteratur Svensson, Maria & Ingerman, Åke (2009). Discerning technological systems related to everyday objects mapping the variation in pupils experience. International journal of technology and design education, DOI 10.1007/s10798-009-9084-x/