Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29
Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid när det handlar om näringspolitik. LAS som står för Lagen om anställnings skydd, i lagen finns turordningsreformen som gäller mellan företagaren och arbetstagaren. Turordningsregler som är till för att ge ett skydd åt arbetstagaren. Det vill säga att den reglerar förhållanden mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Under en lång tid har det diskuterats och debatterats om att förenkla situationen åt arbetsgivaren, en förenkling att avskeda sin personal utan något krångel. Den politiska diskussionen om LAS handlar för det mesta om turordningsreglerna. Denna lag ska skapa trygghet och förutsägbarhet för arbetstagaren men den skapar även problem för företagaren som drabbar anställda till en otrygghet anställning och oförutsägbarhet, det vill säga ett moment 22. Problem Idag upplever många små företagare ett problem med turordningsreglerna i lagen om anställningsskyddslagen LAS. Turordningsreglerna är ett system som är lagt som ett skydd för den anställde på företaget. Det vill säga att den arbetstagaren som anställs först hamnar sist i turordningen på arbetsplatsen; med det kan det bli svårt för företagaren att avveckla den först. Samtidigt innebär det att yngre med kompetens har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom de anställs nyligen. Med det skapar turordningsreformen en inlåsningseffekt på marknaden och en försvårad rekrytering och minskat rörlighet. För en förändring av turordningsreglerna kan det vara lättare att avveckla medarbetare som inte fungerar på arbetsplatsen. 1 Syfte Syftet är att undersöka dess innebörd av turordningsreformen i LAS, en viktigt fråga inom arbetsmarknaden för företagaren. Jag skulle vilja veta varför den ska förändras och moderniseras. 1 http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/las/
Frågeställning För att besvara syftet använder jag mig av dessa frågor Turordningslagen är ett viktigt system för arbetstagaren, men vilka negativa och positiva aspekter finns det för arbetsgivaren? Hur kan LAS förbättra arbetsmarknaden? Val av strategi och design Jag kommer att hålla mig väldigt opartiskt vid detta ämne inom LAS, med tanke på att jag är politiskt aktiv. Med detta sagt kommer jag främst att lägga mer på att få fram hur turordningsreglerna kan ge en positiv och negativt effekt på arbetsmarknaden i synnerhet för företagarna. Jag kommer även att analysera artiklar som handlar om vilken syn företagare ser på LAS som ett regelverk och hur turordningsreglerna påverkar dem negativt. 2 Jag kommer att utgå från boken i ideanalys från Ludvig Beckman, jag kommer att använda mig av en idecentrerad studie som skulle emellertid endast fokusera på argumenten som står i centrum och där följaktligen vem som framför dem. 3 Jag kommer utöver detta hålla mig till intervjun med en sakkunnig person inom de ämne, på så sätt få mer forskningsperspektiv om frågan LAS. Med hjälp av intervjun kommer jag även få svar på senare frågorna, Hur kan LAS förbättra arbetsmarknaden? Detta forskningsproblem handlar om konstruerar goda och dåliga argument för vad som är acceptabelt på arbetsmarknaden. 4 2 http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/paragraf-22-sa-drabbar-las-svenska-foretag_571381.html 3 Ludvig Beckman Grundbok i ideanalys 4
Metod Jag kommer att använda dokumentanalyser av artiklar och en intervju för att besvara frågeställningarna och syftet. Jag utgår från informantintervjuer 5 med en sakkunnig inom området turordningsreformen i regelverket LAS. Det material som samlas och analyseras utgår jag från en kvalitativ textanalys främst för är att få ett bredare perspektiv på hur det skiljer sig mellan de olika parterna. Jag anser att detta är den bästa metoden för att uppfylla syftet som jag valt på grund av att jag framförallt vill diskutera kring ämnet på ett opartiskt sätt. Det är också därför jag valt att använda mig av relativt öppna frågor i intervjun och inte använt mig av t ex enkätundersökningar med svarsalternativ. Källmaterial och källkritik I denna rapport har jag framför allt använt mig av olika artiklar för att diskutera kring ämnet turordningsreglerna i LAS. För det första utgår jag från att bedöma om artiklarna visar nån tendens av äkthet, en samling av trovärdighet ifrån samtliga källor, 6 underlaget kommer att bestå av debattartiklar, intervju och enkätundersökning. Även en oberoende samlingsanalys där enkätundersökningen visar tendenser den informationen ifrån de svarstalande personer delar samma åsikt 7. Jag har använt mig av artiklar, framförallt för att det är lätt att återge i text vad som har sagts i olika debattsammanhang och i intervjun för att få ett perspektiv inom den politiska världen från en som är mer centraliserat och insatt i ämnesområdet. En enkätundersökning för att få ett annat perspektiv på hur företagarna upplever och känner för regelverket. Validitet och reliabilitet Validitet inom ett arbete handlar om giltighet och om den mätmetod man använder sig av verkligen mäter det man vill ska mätas. En god begrepssvaliditet handlar om att det som sägs i teorin också stämmer överens med de mätningar som gjorts. Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i de mätningar som gjorts. En god begreppsvaliditet tillsammans med god reliabilitet innebär att man med hjälp av samma metoder ska kunna uppnå samma sak som i den tidigare mätningen, validitet och reliabilitet hänger på det sättet ihop. 8 Eftersom jag har gjort ett urval av artiklar omkring LAS kan jag även ha påverkat validiteten i studien. För att motverka en låg begrepssvaliditet har jag därför försökt att använda mig av 5 6 7 8
olika bredd i artikelurvalet för att spegla debatten. Min avsikt är att spegla debatten inom ämnesområdet på ett så objektivt sätt som möjligt, vilket i sin tur innebär att jag kommer att försöka att använda mig av lika många artiklar om turordningsreglerna i LAS, detta i sin tur stärker begreppsvaliditeten i min undersökning och hjälper mig att spegla debatten på ett korrekt sätt. När det kommer till reliabiliteten skulle man kunna vända sig mot att jag enbart använder mig av en informantintervju med en sakkunnig när jag istället borde ha använt mig av fler intervjuobjekt. Ett enda intervjuobjekt ger sällan hela sanningen om hur debatten förs inom regelverket LAS. För att bredda arbetet ytterligare kunde jag också ha använt mig mer av respondentintervjuer och kanske något enklare intervjuer och med hjälp av även kvantitativa studier lyfta fram fler röster i debatten. Kritisk analys av källor och val av metod Det finns ett antal metoder jag skulle kunna använt mig av istället eller lagt till för att bredda arbetet. Till att börja med hade jag kunnat välja ett större urval av artiklar för att försöka spegla alla delar av debatten. Jag hade även kunnat använda mig av fler intervjuer om turordningsreglerna i LAS, men jag skulle också ha kunnat bredda undersökningen genom att även intervjua politiker från olika partier och jämfört. Källor Litteratur Medtodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad 2012 (Fjärde upplagan) - Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henric Oscarsson, Lena Wängnerud Intervju Christer Nylander riksdagsledamot, ledamot i arbetsutskottet