ARBETSPLAN FÖR DAGHEMMET I LUMPARLAND

Relevanta dokument
Plan för småbarnsfostran

Överby daghems. arbetsplan

ÖVERBY DAGHEM ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

SAMARBETE MED HEMMET OCH GOD OMVÅRDNAD

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan Österkulla daghem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

LOKAL ARBETSPLAN 2014

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Opalens måldokument 2010/2011

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Profil. Naturvetenskap och teknik

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Överby daghems arbetsplan

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

IGELKOTTENS Arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan. Daghemmens och gruppfamiljedaghemmens arbetsplan för verksamhetsåret Godkänd av socialnämnden

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskoleklassens verksamhetsplan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan läsåret

IGELKOTTENS Arbetsplan

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Arbetsplan för daghemmet Trollsländan

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Arbetsplan Violen Ht 2013

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Trollsländan

Arbetsplan. Södersunda Fritidshem

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

för Rens förskolor Bollnäs kommun

VERKSAMHETSPLAN 2016

Kvalitetsberättelse

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan för daghem och gruppfamiljedaghem VERKSAMHETSÅRET

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

INFORMATION OM FÖRSKOLEKLASSEN

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Transkript:

ARBETSPLAN FÖR DAGHEMMET I LUMPARLAND 2016-2017 Arbetsplanen innehåller målen för daghemsverksamheten och en övergripande planering för genomförandet. Syftet med arbetsplanen är att informera om vad barnomsorgen i Lumparland erbjuder samt förtydliga på vilket sätt daghemmet förverkligar barnomsorgens målsättningar och hur förundervisningsprogrammet genomförs. På daghemmet finns två avdelningar; Videungen och Myrstacken. Barnen delas in på respektive avdelning enligt ålder beroende på antalet barn i varje åldersgrupp. På Myrstacken finns de yngre barnen 1-3 åringar. Och på Videungen de äldre barnen 4-6 åringar samt eftisbarn. Det händer ibland att vi delar på barngrupperna bland de yngre barnen. Och då får vissa barn bo lite längre kvar på Myrstacken och andra flyttar upp till Videungen med de äldre barnen. För att undvika att vi har allt för liten grupp på Myrstacken och en allt för stor grupp på Videungen. Vi brukar fördela personalen med minst en barnträdgårdslärare och en närvårdare som ordinarie personal på samtliga avdelningar.

MÅL FÖR VERKSAMHETEN Tema inriktat arbete: Vi har temainriktat arbete för hela daghemmet. Tanken är att tema arbetet skall genomsyrar all verksamhet både för små och stora barn. Olika teman kommer att sträcka sig över såväl hösttreminen som vårterminen. Med hjälp av barnens associationer om sin omvärld och omgivning och intressen kommer temans innehåll att successivt byggas upp. Genom att ha brain storm med barnen får vi många tema-bubblor. Nyckelordet för temat är " Vi rör oss tillsammans" God omvårdnad: Genom dagliga återkommande rutiner i våra aktivititeter skapar vi en trivsam och trygg miljö för barnen att vistas i. Vi ger barnen tid för eget övande i viktiga vardagsrutiner såsom av- och påklädning, gott bordsskick. Och vi vuxna finns till hands i den direkta närvården. Genom att visa intresse för varandra och behandla varandra såsom man själv vill bli behandlad, såväl vuxna som barn, bidrar vi till en sund uppväxt för barnen. Pedagogisk verksamhet lärandet på daghem: Genom att arbeta temainriktat tas de intressen som finns i barngruppen till vara. Genom olika upplevelser i vår närmiljö får barnen upptäcka och utforska. De får erfarenhet och kunskap och de får reflektera och tänka. Rörelsestunder: Under året kommer vi att regelbundet gå till skolans gymnastiksal för att ha rörelsestunder. Vi kommer att gå till skogen. Där vi har en liten samling och lär oss om djur och natur på en nivå som är anpassad

efter barnens ålder. Uppdelade i grupper alla grupper har sina egna samlings platser. Miljöfostran ger barnen hopp och framtidstro och positiva upplevelser från naturen. Daghemmet har ett aktivt miljötänkande, barnen deltar i sopsortering, kompostering m.m Vi besöker Folkhälsans Allaktivitetshus för lite sim&lek. Språklig medvetenhet: Den språkliga medvetenheten stimuleras genom planerade språklekar samt genom sagor, rim och ramsor. På samlingarna övar vi dagligen de sociala färdigheterna som att lyssna, göra sig hörd och förstådd. Vi använder oss av vardags matematiken och lär barnen att upptäcka och reflektera kring antal. Vi sjunger och dramatiserar rörelsesånger. Vi samlas alla fredagar för gemensam promenad, utelek eller sångsamling. Vi turas om i personalen avdelningsvis att leda/övervaka uteleken. Under tiden planerar respektive avdelningar. Skapande verksamhet: Planerade pyssel- stunder varje vecka. Vi har inrett en målarateljé där vi har möjlighet att utöva allt skapande. Barnen får prova på att jobba med olika material, utveckla sin fantasi, kreativitet och initiativ förmågan. Och lära sig att uttrycka tankar och känslor i bild och form. Allsidigutveckling: Vi ser barnen ur ett helhetsperspektiv. Personalen tar hänsyn till barnens olika utvecklingsfaser. Barnet befinner sig alltid i ett sammanhang och alla delar påverkar på ett eller annat sätt. Vi uppmuntrar till allsidig rörelseträning, en sund problemlösning, konflikthantering samt den sociala kompetensen. Att fungera i grupp övas dagligen. Med dagligen återkommande rutiner vid av -på klädning, matsituationen och gemensamma tema samlingar osv.

Daghemmet strävar efter att alla barn ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barnet skall känna en glädje i att vara en kreativ skapande individ med en stark och positiv självkänsla. Vi jobbar tillsammans och alla behövs i olika arbetsuppdrag. Som matdukare, fiskmatare, bagare, handla mat, hämta maten från skolans kök, sortera sopor etc. Var och en gör på sitt sätt när vi pysslar och grejar. I tur och ordning. Goda lekmöjligheter: Vi har en vision om att vidare- utveckla även utemiljön på daghemmet. Detta för att kunna stärka barnen att bli starka, friska och skapa mera glädje, mod och kamratskap. Frilek: Under den fria leken ges barnen möjligheter att utveckla sin förmåga till koncentration och uthållighet, konflikt hantering, problemlösning och flexibilitet samt kommunikation. Vi har möblerat rummen med olika material med varierande sinnesintryck. Leksaksrum med dockor, rollspels kläder, handdockor, bilar, lego etc. Samarbete med hemmet: Vi hoppas fortsätta ha en öppen dialog med föräldrarna om barnets närvård, barnens behov och intressen. Tillsammans med föräldrarna bär vi ansvaret över att vara goda förebilder för barnen. Föräldrarna har alltid huvudansvaret för barnens fostran. Föräldrarnas grundvärderingar bär barnet med sig livet ut. Daghemmet kompletterar och stöder denna fostran. Föräldrarna är de verkliga förebilderna. Daghemmet erbjuder föräldramöten och utvecklingssamtal samt skriftlig information om terminens verksamhet. I hallen hittar föräldrarna veckans planering. Daghemmet har även barnens häften

som ska fungera som en länk mellan daghemmet och föräldrana. I Lumparland finns en föräldraförening. Utvärdering av barnens utveckling sker i 3 steg: 1 kontinuerliga allmänna barnobservationer. I den allmänna observation som görs av personalen på daghemmet upptäcker man om barnen har svårigheter med något Vi använder Axet modellen samt i förundervisnings gruppen O.A.S. modellen för språkobservationer och KTI test för kontrollerad tecknings iaktagelse görs av personalen och samtal med föräldrarna. Med hjälp av Axet-modellen tittar man på jag själv, självständighet, dagliga aktiviteter, sociala färdigheter och känslouttryck, språkutveckling, matematik och logiskt tänkande, grovmotorik, finmotorik, teckningsutveckling (så här ritar jag mig själv 3 år, 4 år, 5 år 6 år), 2 samtal med andra vuxna med specialkompetens i barnets närhet. 3 Skolpsykologen samt specialbarnträdgårdslärare kommer på besök. Främst för att observera 5-6 åringar. Handleder personalen med sin specialkompetens. Samt gör vidare observationer i samråd med personalen och föräldrarna. Jobbar individuellt med barn som behöver extra stöd i sin utveckling. Gör skolmognadstest och deltar ibland på utvecklingssamtal, nätverksmöten etc. Barn i behov av stöd: Barn som har svårigheter i utvecklingen och lärandet på grund av medfödda eller senare uppkommen fysisk, psykisk, social eller emotionell skada har rätt till särskilt stöd. Det särskilda stödet kan vara varaktigt eller kan ges under en begränsad tidsperiod beroende på problemets karaktär. Det är personalens uppgift att i samråd med föräldrarna och barnrådgivningen uppmärksamma barn med särskilda behov av olika slag. Specialkompetensen sitter hos specialbarnträdgårdslärare, talpedagog, skolpsykolog, lekotek m.m som kan göra den pedagogiska bedömning av behovet av stödet.

Varje barn behöver stöd i att utvecklas enligt sina förutsättningar. Vid behov arbetar vi individuellt med de barn som behöver extra pedagogiskt stöd. De barn med annat modersmål än svenska ska ges extra uppmärksamhet. Förundervisningen: - Förundervisningen sker mellan klockan 9:00-13:00 måndagfredag fr.o.m. den 1: sta september till 31:sta maj. I övrigt följer förundervisningen skolans lovdagar som höstlov och sportlov etc.. Utveckling och lärandet Vi strävar efter att varje barn: - Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. - Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. - Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Lek och socialt samspel är hörn stenar i all verksamhet - Social kompetens, bl.a. att fungera i grupp. - Normer och värden, öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. - Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra. Språkutveckling - Vi strävar efter att varje barn:

- Utvecklar förmågan att uttrycka sig, ordföråd, begrepp och uttal. Den språkliga medvetenheten tränas genom att vi dagligen samtalar med och läser saga för förundervisningsbarnen, men också genom Bornholms modellen. Denna modell innebär att man leker med språket genom rim, ramsor, lyssnande- och uppmärksamhetsövningar, meningar, ord, stavelser och ljud. Bornholmsmodellen ger en god förberedelse inför läsinlärningen. Matematiska begrepp Matematiska begrepp används i vardagliga situationer t.ex vid samling och måltid där det ges tillfälle att prata matte, men ämnet tas även upp mer fördjupat tillsammans med förskoleundervisnings barnen. I förundervisningen fördjupar vi oss i följande: - Antalsuppfattning, enklare räkne operationer. - Tidsbegrepp, abstrakta begrepp så som idag, imorgon, hur länge osv. - Geometriska former, vi ser geometriska former överallt, i trafikmärken, i hus osv. - Utför mätningar och experiment. - Klassificera, ordna i serier, jämföra storlek, antal m.m. Goda förutsättningar för barnens skolstart Daghemmet strävar efter en naturlig och avspänd kontakt med skolan, både för barnet, föräldrar och personalen på daghemmet.

Tillsammans med skolpsykologen erbjuds en kompetent och professionell uppföljning med föräldrarna för att säkerställa att barnet är moget att börja skolan. Eller om skoluppskov vore ett alternativ. Föräldrarna får redan på hösten träffa barnets lärare för ett gemensamt samtal kring skolfrågor. Barnets lärare kommer på besök till daghemmet. Och barnet får besöka skolan för att bekanta sig med dess miljö. I mån av möjlighet när det finns utrymme och tillräckligt med personal jobbar daghemspersonalen individuellt med barn som har extra behov av stöd. I samråd med föräldrar, specialbarnträdgårdslärare och skolpsykolog. Pedagogiska stödet kan sättas in i verksamheten med hela barngruppen och på så sätt stimulera dem barn med svårigheter med litet extra. Aktiviteter utanför daghemmet: Daghemmet gör regelbundet utflykter i närmiljön, t.ex. till biblioteket, butiken, skolan m.fl. Mobbingsberedskap Daghemmets policy är att ta itu med konflikter genast när dom uppstår. Vi lär barnen de kompisregler som gäller på daghemmet samt etiska frågor. Vid behov pratar personalen också med föräldrarna. Personalen har fått delta i Finlandssvenska

antimobbings projektet, Vi mobbar int. Projektet vill stödja personal, föräldrar och elever i deras strävan att motverka otrygghet och utanförskap. Läs mera om projektet på adressen www.vimobbarint.nu Jämställt barnomsorg: Personalen har deltagit i landskapets fortbildning för ett jämställt barnomsorg. Lika bemötande av flickor och pojkar. Vi diskuterar kring genus frågor på personalmöten. Vi pratar kring hur vi ska inreda lekrummen etc. Utvärdering av verksamheten: Daghemsverksamheten diskuteras kontinuerligt på personalmöten och föräldramöten. Varje vår skickas en enkät till föräldrar och personal. I enkäten har alla möjlighet att anonymt föra fram åsikter om verksamheten. Fortbildningsplan för personalen Det är viktigt att personalen får tillräckligt med fortbildning, så att motivationen till att arbeta och inspiration till att vidareutveckla barnomsorgen hålls levande. Principen är att alla ordinarie i personalgruppen får gå på kurs varje år. Långsiktiga mål och visioner för verksamheten Alla ska trivas och känna glädje över att komma till daghemmet. En trivsam miljö för barnen att vistas i. och ge många sinnes intryck. Att vi tillsammans med Lumparlands skola bygger upp en trygg grund för barnen. Genom gemensamma rutiner, samarbete och individarbete. Det ska inte spela någon roll om vi vuxna byter arbetsplats eller barnen byter hus. Grunden för den goda stämningen ska alltid finnas inom oss. Vi har en vision

om att få en mera sinnes stimulerande utemiljö. En grovplanering för utemiljön har gjorts av föreståndaren och en närvårdare. Planen har presenterats för alla i personalen, socialnämnden och representant från tekniska nämnden. Även plan för renovering för Videungens kök har gjorts av föreståndare och städare. Även den skissen har blivit representerat för samtliga. Pilot projekt giftfri daghem med Ålands Natur & Miljö Daghemmet har gått med i ett pilot projekt med att få daghemmet giftfritt. En provinventering har gjorts 27.05.2016. Man tittade på leksaker, elektronik, hygien, städning etc. Innehållsförteckning: Mål för verksamheten - Årets tema - God omvårdnad - Pedagogisk verksamhet lärandet på daghem - Rörelsestunder - Språklig medvetenhet - Skapande verksamhet - Allsidig utveckling - Goda lekmöjligheter - Samarbete med hemmet - Utvärdering av barnens utveckling - Barn i behov av stöd - Förundervisningen - Goda förutsättningar för barnens skolstart

- Aktiviteter utanför daghemmet - Mobbingsberedskap - Jämställt barnomsorg - Långsiktiga mål och visioner för verksamheten - Verksamhets idé Socialnämndens målsättning med daghemsverksamheten är att: Erbjuda samtliga barn barnomsorg och upprätthålla en välfungerande verksamhet inom daghemmet och fritidshemmet Videungen tack vare välutbildad personal och gott samarbete med utomstående. Barnomsorgen ska genom omvårdnad, pedagogisk verksamhet och lekmöjligheter bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor.

Det här är ett led i en större process. En slutlig officiell rapport från inventeringen är fortfarande oskriven. Feedback från besöket av Ålands Natur & Miljö finns att läsas. Personal kommer att gå utbildning "Giftfritt daghem". Empati är bron som överbygger den klyfta som skiljer oss från varandra. - Arthur P Ciaramicofi