FLERÅRSPLAN

FLERÅRSPLAN 2017-2019 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 UDDEVALLA KOMMUN 1

Innehåll FLERÅRSPLAN 2017-2019...1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...2 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT 2015-2018...7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET... 22 DRIFTSBUDGET... 23 KOMMUNENS ORGANISATION... 24 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET... 25 KOMMUNFULLMÄKTIGE... 25 KOMMUNSTYRELSEN... 26 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 29 SOCIALNÄMNDEN... 32 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN... 34 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 37 VALNÄMNDEN... 39 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017... 40 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET... 40 KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION... 43 BOLAGEN... 44 UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN... 44 UUAB MODERBOLAGET (100 %)... 46 UDDEVALLA ENERGI AB (100 %)... 47 UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %)... 48 UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %)... 49 UDDEVALLA TURISM AB (100%)... 49 STIFTELSERNA... 51 BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %)... 51 HSB:S STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %)... 51 STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %)... 52 GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %)... 52 ÖVRIGA FÖRETAG... 53 UDDEVALLA VATTEN AB (100 %)... 53 VÄSTVATTEN AB (53 %)... 53 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %)... 54 RESULTATBUDGET... 55 BALANSBUDGET... 56 KASSAFLÖDESBUDGET... 57 KOMMUNENS INVESTERINGAR 2017-2019... 58 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 60 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi behöver säkerställa den kvalitet i verksamheterna som medborgarna har rätt att förvänta sig. 2 Uddevalla befinner sig, likväl som de flesta kommuner i landet, i ett ansträngt läge. Samtidigt som vi har behov av kvalitetsförbättringar inom flera områden, så har vi en mycket kraftig demografisk

utveckling att möta. Skall vi klara detta på ett sådant sätt att dom som är i störst behov av samhällets hjälp också kommer i åtnyttjande av detta, då måste vi aktivt söka förändringar i vårt sätt att arbeta så att vi kan göra mer service med samma resurser. Vi väljer i den här budgeten att möte de framtida problemen med investeringar i verksamheten. Vi gör punktinsatser för att höja personaltätheten inom äldreomsorgen. Vi satsar mer resurser för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Vi gör förbättringar inom elevhälsan. Vi gör en omfattande satsning för att minska sjukskrivningstalen för vår personal. Vi fortsätter med utökade insatser med arbetsmarknadsåtgärder. Delar av arbetsmarknadsåtgärderna förs över till Vuxenutbildningen för att där kunna göra förstärkta insatser på utbildningar som ger jobb. För att klara den verksamhet vi vill genomföra kommer det att behövas investeringar i lokaler i en omfattning som är unikt för Uddevalla. Under treårsperioden kommer vi att ha påbörjat byggnationen av stora objekt som Badhuset, Källdalsskolan och Brandstation i Uddevalla. Dessa byggnationer har en kostnad runt 750 mkr. Därutöver behöver vi bygga mer förskolor, skolor, äldreboenden och påbörja översvämningsskyddet i centrum. Detta är prioriterade objekt varför andra som finns upptagna i investeringsplanen kommer att ges låg prioritet och endast fullföljas om särskilda skäl gör att dom inte kan senareläggas i tid. Uddevalla 2016-05-12 Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.

MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5

MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6

KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT 2015-2018 7

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 %. För 2016 beräknas tillväxten bli över 3 %. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Mest anmärkningsvärt är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt i år. Sammantaget beräknas ökningen uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Kommande års prognoser för kommunen visar att skatteintäkterna ökar snabbt men kostnaderna ännu snabbare. Det är förorsakat av att en kraftig uppväxling av kostnaderna sker för en ökad befolkning som är i de åldrar som efterfrågar den kommunala servicen. Den största delen av förändringen är en följd av den åldersfördelning som nuvarande invånare har och den byggs på ytterligare genom en starkare befolkningstillväxt som blir en följd av den ökade flyktingsströmmen. En starkare befolkningstillväxt ger också mer skatteintäkter och den ekonomiska utmaningen hade funnits även utan den ökade flyktingsströmmen. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en kommunal skatteökning om ca 1,25 kr behövs för att klara finansieringen. Flerårsplanen 2016-2018 var resultatmässigt för svag och de finansiella målen nåddes inte. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Nämnderna fick på grund av detta i uppdrag att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med 5 % 2019 i förutsättningarna inför planeringen. Flerårsplanen 2017-2019 som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Utfördelningen av kommunbidrag 2017 är omfattande och kan enbart delvis finansieras via den starka tillväxten. Det ger avtryck i kommande år i planen där viss avsättning till de ökade demografiska kostnaderna görs men det resulterar i ett finansierings-/effektiviseringsbehov som måste ge resultat i form av reducerade nettokostnader alternativt höjd skatt för att ekonomin ska vara i balans. Det är betydande belopp och uppgår till 79 respektive 104 mkr för 2018-19. Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen visar att nettokostnadsmålet är uppnått under 2017-2019 och att investeringsnivån på 300-600 mkr gör att tre av fyra finansiella mål inte nås 2017-2019. De nu planerande investeringarna kan inte egenfinansieras i tillräckligt stor omfattning vilket påverkar soliditeten. Därför bedömer ekonomiavdelningen att investeringsnivån är för hög 2017-2019 alternativt måste resultatnivån ökas. Samtidigt måste blicken riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 8

Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97,1 98-97,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) 151 163 316 433 633 Låneskuld (mkr) 2 649 2 750 3 536 3 952 4 454 Egen låneskuld (mkr) 133-113 143 359 761 Resultat (mkr) 84 54 64 101 101 Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Hög tillväxt i både skatteunderlag och kostnader Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 %. I år beräknas tillväxten bli över 3%. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader växer snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 % i år vilket är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen 2007. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Svensk ekonomi mot högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling, även om en tydlig förstärkning kom att ske under andra halvåret i fjol. Även hushållens konsumtionsutgifter fick under slutet av fjolåret bättre fart. I år bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som under 2015. Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan 1970. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. 9 Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli snabb, med ökningstal kring 3 % per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 1,5 % årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i

jan-10 jun-10 nov-10 apr-11 sep-11 feb-12 jul-12 dec-12 maj-13 okt-13 mar-14 aug-14 jan-15 jun-15 nov-15 Flerårsplan 2017-2019 med sammanställd budget 2017 svensk ekonomi beräknas, bland annat av detta skäl, bli stark också nästa år. Därefter beräknas BNP-tillväxten mattas av beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter. Det bör understrykas att den bedömning som här görs för utvecklingen efter 2016 är högst osäker. Det är svårt för att inte säga omöjligt att göra mer precisa bedömningar av samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling på längre sikt än 12 15 månader. Bedömningen av utvecklingen åren 2017 2019 ska därför inte uppfattas som en prognos utan istället som en kalkyl gjord utifrån vissa på förhand givna förutsättningar. Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden 2015-2019 där det bl.a. framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt 2015-2017 för att sedan sjunka tillbaka något. 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Realt skatteunderlag** 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2016-2018. Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2015 är positivt och prognosen för 2016 blir marginellt något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2015 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2016 är något bättre än gällande plan på grund av starkare tillväxt i skatteunderlaget. Socialnämnden aviserar ett underskott i verksamheten för 2016 och är just nu den enda nämnden som gör det. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den tidigare centralt budgeterade posten för försörjningsstöd har utfördelats till nämnden i förutsättningarna. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010. Under 2012-2013 planade efterfrågan ut för att återigen ta fart under 2014. Ett trendbrott synes ha skett efter halvårsskiftet 2015 med en nedgång av antalet timmar. (se nedanstående diagram). 700 000 600 000 Årstakt - antal timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 10

Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari 2016. Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Uddevalla var i februari 2016 8,5 %, vilket är en högre nivå än både länet (7,2 %) och riket (7,9 %). Jämfört med motsvarande tidpunkt förra året är arbetslösheten i kommunen i det närmaste oförändrad. Västra Götalands län (10,9 %) har en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (12,7 %). Uddevalla noterade i februari 2016 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket ligger under riket men över länet. Under senaste året har ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter. Motsvarande minskning är 1,7 procentenheter i länet och 1,6 i riket. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var ca 7,5 % av kvinnorna och ca 9,5 % av männen i Uddevalla arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Jämfört med februari 2015 har arbetslösheten i Uddevalla ökat något för kvinnor och minskat något för män. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Drygt 28 % av de utrikes födda i Uddevalla är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både riket (21,5 %) och länet (20,4 %). 11

Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland och Halland Finansiell ranking för Uddevalla 2015 Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för 2013-2015. Uddevalla har förbättrat sin placering 2015 med två steg jämfört med 2014, från plats 33 till 31 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets (dvs. 2016 års) mål är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet är därmed inte uppnått. Plats trend Nyckeltal 2013 2014 2015 14-15 Resultat före extraordinära poster 20 26 22 Skattefinansieringsgrad av investeringar 41 31 26 Soliditet 38 38 38 Kassalikviditet 54 51 47 Finansiella nettotillgångar 25 25 23 Skattesats 38 40 44 Budgetföljsamhet 31 26 18 Resultat före extraordinära poster, snitt 3 år 22 24 26 Snitt 34 33 31 Gul färg = de mittersta 50% av kommunerna Röd= de nedre 25% I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Budgetföljsamhet och Skattefinansieringsgrad av investeringar. Det nyckeltal som försämrats mest är Skattesats. För nyckeltalet Kassalikviditet har vi förbättrat oss fyra platser till plats 47. Denna placering ser vi egentligen inte som något negativt utan ligger helt i linje med vår finansiella strategi att inte ha högre likviditet än absolut nödvändigt. Likviditeten används för att amortera på lånen. I rankingen borde detta snarast premieras. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp som har ett Starkt resultat (genomsnitt 2013 2015) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2015 inkl. pensionskulden mellan 0 20 %). Sammanfattningsvis skriver KFi Uddevalla redovisade, under perioden och 2015, en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Detta har dock uppnåtts genom skattehöjningar. Kommunen bör i framtiden försöka bibehålla nuvarande resultatnivå. Det är viktigt då de närmaste åren för många kommuner förväntas innebära ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick till 54 180 personer 31 december 2015, vilket är en ökning med 664 personer under året. Ökningen utgörs till största delen av ett positivt inflyttningsnetto om 632 personer, men även ett positivt födelsenetto om 32 personer bidrar. Befolkningsökningen 2015 är större än år 2013 och 2014, då kommunen ökade med ca 500 invånare per år. Den befolkningsframskrivning, som gjordes hösten 2015 för kommunen, indikerade ca 54 140 invånare 31 december 2015. Prognoserna pekar på en fortsatt växande befolkning, till största delen beroende 12

på en hög inflyttning till kommunen. År 2019 beräknas det finnas ca 57 500 invånare. Osäkerheten i prognosen är dock, som en följd av situationen i omvärlden, ovanligt stor. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser med ca 2 %. Som framgår av diagrammet nedan fanns denna kostnadsökning redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen. Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn, i barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Under åren 2005-2014 sökte i snitt nära 37 000 personer asyl per år, vilket ger ett snitt på drygt 700 personer per vecka. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till nära 163 000 personer, ett snitt över året på drygt 3 000 personer per vecka. Av de 163 000 var drygt 35 000 ensamkommande barn. 13 Den kraftigt ökade flyktinginvandringen till Sverige under hösten 2015 har lett till att prognoserna på riksnivå för befolkningsökningen har gått upp från ca 1 % ökning per år till 2 %. Uddevallas

befolkningsprognos har därför reviderats upp inför förutsättningarna för planeringen och ökat enligt nedanstående diagram. De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Ökning av antalet invånare i åldersgrupper 2017 2019 Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper prognos 2015 Prognos Avrundade värden Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0 643 660 680 700 715 730 1-5 3 276 3 365 3 390 3 475 3 560 3 640 6-15 5 891 6 055 6 300 6 535 6 745 6 920 16-18 1 802 1 775 1 800 1 850 1 880 1 930 19-44 17 129 17 305 17 595 17 850 18 045 18 240 45-64 13 603 13 655 13 720 13 840 13 950 14 035 65-79 7 956 8 060 8 170 8 315 8 460 8 610 80-84 1 560 1 580 1 610 1 645 1 675 1 720 85-w 1 657 1 680 1 685 1 695 1 705 1 695 Summa 53 517 54 135 54 955 55 900 56 740 57 520 14

Nämnderna bör kompenseras för den ökade efterfrågan på kommunala tjänster som ett ökat antal invånare medför. I annat fall medför en ökad efterfrågan ett dolt sparbeting om verksamhetens anslag inte utökas i samma takt. Nedanstående tabell visar antalsförändring per åldersgrupp utifrån befolkningsprognosen från 2015 samt förändringen jämfört med föregående befolkningsprognos. Antalsförändring 1-5 år 6-15 år 16-19 år 65-79 år 80-84 år 85 år och uppåt 2016 föregående prognos 3 342 6 152 2 361 8 260 1 605 1 720 2016 ny prognos 3 390 6 300 2 440 8 170 1 610 1 685 Justering 2016 48 148 79-90 5-35 Ny prognos 2017 85 230 30 140 35 10 2018 85 210 50 150 30 10 2019 80 180 75 150 45-10 Prognos antal 2019 3 640 6 920 2 595 8 610 1 720 1 695 I flerårsplanen har avsättningen 2018 och 2019 för de demografiska förändringarna beräknats utifrån antalsförändringen enligt ovan. Kostnaderna beräknas med ett fast belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla verksamhet från nämnden. Beloppet är schablonmässigt beräknat utifrån flera olika antaganden och indexeringar. I dagsläget beräknas kostnader för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende. Långtidsprognos t.o.m. 2040 Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till 2040. Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj 2015. Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. 2015 befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkesverksamma åldrar, 20-64 år. 2040 förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern 20-64 år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. 15

Index Flerårsplan 2017-2019 med sammanställd budget 2017 Index Index Prognosticerad befolkningsutveckling 140 130 120 110 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 0-19 år 20-64 år 65 år- Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger. 2015 var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna 80-84 år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till 2040. I åldergruppen 80-84 år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna 180 160 140 120 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 65-79 år 80-84 år 85 år-w Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka. 2040 förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna 135 130 125 120 115 110 105 100 2014 2020 2025 2030 2035 2040 År 1-5 år 6-15 år 16-19 år 16

Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt 10 000 personer. Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, 16-18 år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern 19-64 år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen 65-79 år ökar med drygt 20 % Åldersklassen 80-89 år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling ses redan under planeringsperioden och kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling. Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för 2014. Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr 2015 2016 2017 2018 2019 Pensionskostnader (brutto) 165 179 188 205 213 Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 20 % i förhållande till bokslut 2015. I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår det särskilda statsbidraget som utlovats i vårpropositionen med preliminärt 36 mkr årligen. mkr Bokslut Prognos Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt, utjämning och bidrag 2 861 3 020 3 199 3 316 3 449 Förändring (%) - 5,5 5,9 3,7 4,0 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,5 111,8 115,9 120,5 17 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) +7 +14 +80 +81 - Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2015-2019

Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något högre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. % 2017 2018 2019 Löneökningstakt 3,4 3,6 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,5 - Prisutveckling 1,5 1,9 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,7 1,8 - Löneökningstakt i procent 2017-2019 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr 2017 2018 2019 Lönereserv 134 217 309 Prisreserv (varor och tjänster) 12 25 39 Summa 146 242 348 Ändring jämfört med gällande plan -2 +2 - Pris- och lönereserv 2017-2019 Taxor och avgifter Eventuell förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kommunens kostnadsutveckling i enlighet med självkostnadsprincipen. De index som ska användas för detta är den lönekostnadsutveckling och inflation som anges under pris- och löneutveckling. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,05 % för 2017, 2,30 % för 2018 och 2,40 % för 2019. Det faktiska utfallet för 2015 blev 1,81 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,72%. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att nästan hela låneskulden är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för 2015. Den ökande låneskulden framöver innebär ett mindre positivt finansnetto. Internränta För 2017 är internräntan 1,75%, en sänkning med 0,75 %-enheter jämfört med 2016. SKL har bytt metod för att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. 18

Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Total låneskuld 2 649 2 750 3 536 3 952 4 454 Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning 2 516 2 863 3 393 3 593 3 693 133-113 143 359 761 Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca 1 800 mkr under perioden 2015-2019. Kommunens andel av detta är ca 600 mkr då investeringarna är omfattande under 2017-2019. Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 200 mkr per år i planen. Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med i beräkningarna hittills. De önskemål som nämnderna utöver detta kommer in med måste antingen prioriteras eller skapas ekonomiskt utrymme för lägre önskemål ger motsatt effekt. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar 2015-2019 2015 2016 2017 2018 2019 Investeringar skattefinansierad verksamhet 151 163 316 433 633 Investeringar i % av skatter och bidrag 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2016 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2016 uppgår den till 53 öre. Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22,2 22 21,8 21,6 21,4 21,2 21 20,8 20,6 2001 2002 2003 2004 2005 Skatteväxling 43 öre 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2012 2013 2014 2015 2016 19 Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland

Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2017 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet +- 20 Förändring av antalet anställda med 100 +- 43 Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 3,5 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) +- 29 Förändrad kommunalskatt med 1 kr +- 112 Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 11 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,1 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål 2016-2019 En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2015-2018. Målen har skrivits fram för 2019 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 Soliditet % 62 62,5 63 63,5 64 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 7 7 7 8 8 Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 20

Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att endast ett finansiellt mål uppnås. För 2017-2019 uppnås nettokostnadsmålet medan de tre övriga finansiella målen inte nås på grund av den höga investeringsnivån. Det är först om investeringsnivån begränsas till det finansiella målet som soliditeten och den finansiella styrkan har möjlighet att öka. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97,1 98-97,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) 151 163 316 433 633 Låneskuld (mkr) 2 649 2 750 3 536 3 952 4 454 Egen låneskuld (mkr) 133-113 143 359 761 Resultat (mkr) 84 54 64 101 101 Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Investeringsnivå (%) 2015 2016 2017 2018 2019 120 100 80 60 40 20 0 Resultat (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Plan Utfall Prognos Budget Plan Plan 150,0 100,0 50,0 0,0 Egenfinansering (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Plan Låneskuld (mkr) 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 Nettokostnadsandel (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Plan Soliditet (%) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Plan Utfall Prognos Budget Plan Plan Varför ökar låneskulden? (mkr) Egen låneskuld (mkr) 2500 2000 1500 1000 500 0 830 10 1377 Utgifter 1704 612 Finansiering Upplåning Resultat o avskrivningar Utlåning bolag Avsättningsutbetalning Investeringar 1 000 800 600 400 200 0-200 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Budget Plan Plan 21

RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 793 817 800 816 832 Verksamhetens kostnader -3 534-3 709-3 841-3 921-4 049 Avskrivningar -93-99 -105-114 -128 Jämförelsestörande poster 46 1 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 787-2 990-3145 -3 219-3 345 Skatteintäkter 2 246 2 343 2 474 2 581 2 691 Generella statsbidrag och utjämning 616 684 725 735 758 Finansiella intäkter 55 62 76 92 99 Finansiella kostnader -45-45 -66-87 -102 ÅRETS RESULTAT 84 54 64 101 101 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,1% 98,2% 98,0% 97,0% 97,1% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,4% 0,6% 0,3% 0,1% -0,1% Resultat i % av skatter och bidrag 2,9% 1,8% 2,0% 3,0% 2,9% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Anläggningstillgångar 4 394 4 805 5 541 6 060 6 665 - varav långfristiga fordringar 2 516 2 863 3 393 3 593 3 693 Omsättningstillgångar 445 282 388 388 388 - varav kassa, bank och korta placeringar 200 27 133 133 133 SUMMA TILLGÅNGAR 4 839 5 087 5 929 6 448 7 053 Eget kapital 1 466 1 521 1 584 1 685 1 786 - varav årets resultat 84 54 64 101 101 Avsättningar 115 106 98 100 102 - varav pensionsskuld 54 55 57 59 61 Skulder 3 258 3 460 4 247 4 663 5 165 - varav långfristiga lån 2 649 2 750 3 536 3 952 4 454 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 839 5 087 5 929 6 448 7 053 Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen 133-113 143 359 761 Soliditet 63,1% 68,4% 62,5% 59,0% 53,2% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Finansieringsbehov Investeringar -151-163 -316-433 -633 Försäljning 0 0 5 0 0 Summa investeringar -151-163 -311-433 -633 Finansiering Från den löpande verksamheten 97 246 171 217 231 Utlåning (-) / amortering (+) -200-347 -530-200 -100 Utbetalning av övriga avsättningar -7-10 -10 0 0 Upplåning (+) / amortering (-) 262 101 786 416 502 Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder 0 0 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel -1 173-106 0 0 Summa finansiering 151 163 311 433 633 Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) 5,3% 5,4% 9,9% 13,1% 18,4% 22

DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunfullmäktige och revision -9,6-9,6-9,8-9,8-9,8 Kommunstyrelse -218,3-223,3-232,5-217,5-217,5 Barn och utbildningsnämnd -1 221,5-1 282,3-1 308,9-1 308,9-1 303,9 Socialnämnd * -1 176,6-1 209,6-1 245,7-1 245,7-1 245,7 Samhällsbyggnadsnämnd -117,6-114,6-88,8-88,8-88,8 Kultur- och fritidsnämnd -132,8-134,8-136,5-136,5-136,5 Valnämnden -0,1-0,1-0,1-1,6-0,1 Driftreserv för nytt badhus -8,0-12,0-12,0-16,0-20,0 Försörjningsstöd -14,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Utökat demografisk ersättning 2018-46,8-46,8 Utökat demografisk ersättning 2019-46,0 överskott 2016 10,8 Finansieringsbehov/Effektiviseringsbehov ** 9,3 9,3 79,3 104,3 Summa nämnder/styrelser -2 887,6-2 991,0-3 039,0-3 006,3-3 024,8 Övriga ej fördelade poster *** -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 Eliminering internt finansnetto 43,0 50,0 34,0 38,0 41,0 Summa verksamhetens nettokostnad -2 990,6-3 161,9-3 145,2-3 219,2-3 344,7 Skatteintäkter 2 343,0 2 474,0 2 474,0 2 581,0 2 691,0 Generella statsbidrag och utjämning 684,0 725,0 725,0 735,0 758,0 Finansiella intäkter 62,0 72,9 75,5 91,5 99,1 Finansiella kostnader -45,0-65,4-65,6-87,4-102,2 Resultat efter finansiella poster 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 REDOVISAT RESULTAT 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 Specifikation ej fördelade poster: 2016 2017 2017 2018 2019 Arbetsgivaravgifter 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avtalsförsäkringar 1,5 Pensioner -69,6-74,0-74,0-88,0-92,0 Pris och lönereserv -55,3-146,0-65,2-161,9-267,9 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Flyktingsstatsbidrag - kostnader -26,0 Utbetalning social investeringsreserv -4,6 Summa ej fördelade poster -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 * exkl försörjningsstöd 14 mkr ** inkl effektiviseringskrav korpenprojekten Budget fast pris 2017 är i 2016-års prisnivå och motsvarar kommunfullmäktiges beslut i juni om kommunens flerårsplan 2017-2019. Budget löpande 2017 är i 2017-års prisnivå. Justeringar har även gjorts för övriga omfördelningar som beslutats under hösten. 23

KOMMUNENS ORGANISATION 24

NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 9,6 2017 9,6 2018 9,6 2019 9,6 Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige. Ny arbetsordning för ungdomsfullmäktige beräknas träda i kraft juli 2017. Detta medför också en viss ökning av kostnaderna, dock inte full effekt för 2017. Kommunens revisorer Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling. Den största kostnaden avser konsulttjänster vad beträffar fördjupad verksamhetsrevision. Överförmyndare Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader för handläggare. Det råder en viss osäkerhet beroende på den stora tillströmningen av ensamkommande barn som ankom hösten 2015 och vad detta medför i arvodeskostnader när de under 2017 får uppehållstillstånd. Regeringskansliet har under 2016 föreslagit ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn, som enligt förslaget medför negativ ekonomisk påverkan. Detta innebär osäkerhet för överförmyndarens verksamhet och kan medföra en väsentlig sänkning av arvodesnivån, för 2017 blir det i så fall del av året. Vänortskommittén Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, övrig kontaktverksamhet samt arvoden till ledamöter. 2017 kommer det vara vänortsmöte, nästa vänortskonferens är 2018 och kommer då att äga rum på Island. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 25 Kommunbidrag 9,6 9,6 9,6 9,8 9,8 9,8 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 - -

KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 218,3 2017 5,0 223,3 15,3 2018-10,0 208,3-2019 -10,0 208,3 - Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 5,0 mkr 2017 för att därefter minska med 10,0 mkr 2018-2019. Under 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att: Använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Åtgärderna ska bl.a. skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden. I 2016 års budget avsattes 10 mkr till arbetsmarknadsåtgärder. 5 mkr kvarstår i kommunstyrelsens ram och resterande 5 mkr överförs till vuxenutbildningen, se vidare under Barn och utbildningsnämnden. Använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. För att sänka sjukskrivningstalen görs en särskild insats vilken kan bestå av en mängd olika åtgärder, riktat till de verksamheter som har högst sjukskrivningstal. Respektive nämnd har fortfarande ansvar för de egna sjukskrivningarna. De riktade åtgärder är insatser därutöver för att komma till rätta med en del av sjukskrivningsproblematiken. Personalutskottet ges i uppdrag att se över personalomkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar mm, i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar. Uppstart av projektet ny brandstation i Uddevalla tätort. Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Målet är att klara en del av de effekter om 104 mkr till 2019 som är inlagda i flerårsplanen som effektiviseringsbehov. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) ska fortsätta under kommande år. Nämnderna har möjlighet att söka extra kommunbidrag för omstruktureringskostnader som kan uppstå på grund av förändringar i organisation eller arbetsmetoder. Det finns inget anslag upptaget i denna del och eventuella omstruktureringskostnader belastar resultatet om det blir aktuellt. Upphandlingseffekter förväntas ge ett överskott på minst 0,7 mkr. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning och ska rapportera till kommunfullmäktige samt bereda ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande vision och strategier samt finansiella mål, fördelar resurser, antar verksamhetsplan och beviljar ansvarsfrihet samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Därvid leder och samordnar kommunstyrelsen förvaltningen av kommunens angelägenheter och ekonomi samt har uppsikt över nämnders, bolags, kommunalförbunds och stiftelsers verksamhet. 26

Kommundirektören biträder kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt över nämnder, bolag, kommunalförbund och stiftelser och ska ta de initiativ som erfordras med anledning av uppsiktsplikten. Kommundirektörens uppdrag är att leda, utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska kommundirektören skapa helhetssyn i organisationen samt driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. I avdelningens ansvar för integrationsfrågor ingår bl.a. etableringsinsatser och samhällsorientering. Uddevalla är också ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär att minoriteten medborgare i staden med finska som modersmål ska erbjudas särskilda insatser, vilket sköts av personal hos arbetsmarknadsavdelningen Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, nämnder och förvaltningar, kommunens bolag och kommunledning. Vidare lämnas stöd till samverkande överförmyndare i Norra Bohuslän samt räddningstjänstförbundet MittBohuslän. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem samt kommunledningskontorets ekonomifrågor ingår i avdelningens verksamhet. Kommunstyrelsens personuppgiftsombud finns inom avdelningen. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning. Ekonomiavdelningen uppdrag är att ge kommunens politiska ledning, kommundirektör och förvaltningar bra information och beslutsunderlag samt stöd inom avdelningens ansvarsområden. Avdelningens huvudsakliga kommunövergripande ansvarsområden är: styrning och ledning, planering, redovisning, uppföljning, internbank, in- och utbetalningar, inköpsprocessen samt kommunövergripande upphandlingar. IT-avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Kommunens växel och reception, ingår också i IT-avdelningen. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bland annat Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, medborgarkontoret, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning. Under 2016 pågår förberedelse och planering för start av ett nytt medborgarcenter under 2017 med ca 15 medarbetare. Under 2016 har även en ny försäkringsorganisation etablerats som en del i kommunikationsavdelningen. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 27 Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete, inklusive folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta tillväxt och utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet, samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att

ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen kopplas till förvaltningar, den sociala ekonomin, samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är näringslivsutveckling, maritim utveckling, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsoutveckling, samt tillväxtprojekt. Ekonomisk översikt Mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 189,1 218,3 223,3 232,5 217,5 217,5 Investeringar 3,2 7,1 15,3 15,3 - - Andel av kommunbidrag kommunledningskontoret Personalavdelning 23% Förvaltningsledning 13% Avd för strategisk samhällsplanering 3% IT-avdelning 2% Kommunikationsavdelning 7% Tillväxtavdelning 7% Avd för juridik o administration 5% Arbetsmarknadsavdelning 25% Ekonomiavdelning 15% Andel av kommunbidrag övrig verksamhet kommunstyrelsen Anslag minskad sjukfrånvaro 1% Kommundirektör 2% KS omkostnader 21% Medlemskap Mitt Bohuslän 50% Partistöd 2% Sponsring 2% Infrastruktur 9% Övriga medlemskap, bidrag mm 13% 28

BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 1 221,5 2017 60,8 1 282,3 159,0 2018 60,8 1 282,3-2019 55,8 1 277,3 - Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 60,8 mkr 2017 och 2018. För 2019 ökar kommunbidraget med 55,8 mkr. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Nämnden har förutom nedanstående riktade 20 mkr, tillförts medel om 40,8 mkr för 2017 som inkluderar demografi och ökade kapitalkostnader för investeringar. Under 2017 har Barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att Använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Utökningen är en engångssatsning under 2017 och 2018. Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka 1 511 gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. 29

Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7-16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7-16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar 16-20 år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 50 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen 16 21 år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner. Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare (sfi) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger, logopeder och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. 30

Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 1 214,4 1 221,5 1 282,3 1 308,9 1 308,9 1 303,9 Investeringar 61,7 85,5 159,0 159,0 - - Andel av kommunbidrag per verksamhet Vuxenutbildning 4% Särskola 4% Gemensam verksamhet 1% Gymnasieskola 14% Grundskola och fritids 50% Förskola och barnomsorg 27% 31

SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 1 176,6 2017 33,0 1 209,6 21,0 2018 33,0 1 209,6-2019 33,0 1 209,6 - Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 33,0 mkr 2017-2019. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier 65 79 år ( yngre äldre ), 80 84 år ( äldre ) och 85 -- w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 3 mkr för 2017, 9 mkr 2018 och 18 mkr 2019. För 2017 tillförs nämnden kompensation i ovanstående kommunbidragsökning. Under 2017 har Socialnämnden fått i uppdrag att Återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden. Samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge. Fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre. I dagsläget finns aktivitetscentrum i centrum vid Ryttaren. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende: Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1. Socialnämnden ansvarar även för speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare) samt familjerätt genom föräldrabalken Den kommunala hälso- och sjukvården som reglerar kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som uppfylls genom bland annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans. Invandrar- och flyktingverksamhet där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning Alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt yttranden enligt automatspelslagen Borgensåtagande för hyreskontrakt när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till bostad. 32

Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former Socialtjänsten är organiserad i fyra verksamhetområden och 2 avdelningar. Varje område/avdelning leds av en avdelningschef. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 1 193,8 1 176,6* 1 209,6* 1 245,7* 1 245,7* 1 245,7* Investeringar 20,0 26,0 21,0 21,0 - - *Exkl. utökat kommunbidrag för försörjningsstöd 14 mkr. Andel av nettobudget per verksamhet Individ- och familjeomsorg 15% Gemensam verksamhet 4% Insatser enligt LSS/SFB 24% Omsorg om äldre och funktionsnedsatta 57% 33

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 117,6 2017 114,6 2018 114,6 2019 114,6 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag är minskat med 3 mkr 2017 och sedan oförändrat för 2018-2019. Minskningen är en effekt av att överskottskravet på fastighetsförvaltningen upphör. Under 2017 har Samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnaderna till följd av nya investeringar. rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Det ökade anslaget i budget 2016 för underhållsinsatser finns kvar i 2017 års budget. fortsätta arbetet med översvämningsstrategin. överskottskravet om 3 mkr från 2016 tas bort och används istället i enlighet med internhyrespolicyn till ökat fastighetsunderhåll. (faller bort genom att kommunbidraget minskats 2017) Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har till uppgift att åstadkomma en god livskvalitet genom att skapa en social och ekologisk hållbar kommun med god teknisk försörjning. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering, bygglov, kartor, miljö och hälsoskyddsfrågor, gator och vägar, trafiksäkerhet, trafikplanering, exploatering, allmän platsmark, tomtmark och natur- och skogsmark, drift och skötsel av kommunala fastigheter och måltidsverksamhet. Nämnden är också hamnmyndighet och huvudman för renhållningen. 34

Verksamhetsstöd Avdelningens grunduppdrag är att ge förvaltningsövergripande stöd och styrning inom områdena ekonomi, verksamhet och politik. Inom avdelningens ansvarsområde ligger idag ekonomi, kundtjänst, internkontroll, styr- och ledningsstöd, nämndadministration, arkivvård/stöd, ITsamordning och utveckling samt verksamhetsutveckling. Avdelningen ansvarar även för viss samordning och styrning av förvaltningens verksamhetsnära administration. Planering Avdelningens uppdrag är att samordna planeringen av samhället och ansvara för en enhetlig fysisk planering. Planeringsavdelningen har till uppgift att skapa, utveckla och driva processer som möjliggör en effektiv plan- och exploateringsprocess. Avdelningen svarar också för att förvärva strategisk mark och förvalta kommunens markinnehav. Här finns ansvaret för kommunens Geografiska informationssystem (GIS) och energi och klimatrådgivning. De strategiska styrdokumenten som tas fram på kommunledningskontoret ger förutsättningar för det fortsatta arbetet inom planeringsavdelningen. Genomförande Genomförandeavdelningen ansvarar för byggnation, drift- och underhåll av alla kommunala byggnader samt gator, vägar och parker. Avdelningen ansvarar också för den kommunala trafikövervakningen och kommunala parkeringsplatser. Projektenheten inom avdelningen har ett samlat ansvar för projektledning för bygg- och anläggningsprojekt. Myndighet Avdelningen ansvarar för information och rådgivning samt myndighetsutövning genom tillsyn, kontroll och handläggning enligt framförallt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen samt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Inom avdelningen finns den kommunala lantmäteriverksamheten, vilken utgör en egen myndighet. Enheten ansvarar för lantmäteriförrättningar och rådgivning, plansamråd vid detaljplaner, samt ansvarar för och framställer kartor. Enheten upprättar även fastighetsförteckningar och utför kartoch mätningstjänster inom kommunala verksamheter och åt allmänheten. Service Serviceavdelningens grunduppdrag är att ge bästa möjliga interna service till kommunens förvaltningar och verksamheter i enlighet med behov, efterfrågan och önskemål. I avdelningen ingår måltidsservice, lokalvårdsservice samt facilitet och fordon. Servicen består i huvudsak av att tillhandahålla kommunens måltider (förskola, skola och socialtjänst), lokalvård i kommunens befintliga lokaler samt administration och samordning av kommunens fordon, kommuntryckeri, posthantering och konferensservice på stadshuset. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 116,7 114,6 114,6 88,8 88,8 88,8 Investeringar 64,1 90,2 94,2 94,2 - - * I Budget 2017 Löpande pris ingår justering på grund av effekter vid införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017, -24,2 mkr. 35

Andel av kommunbidrag per verksamhet Gemensam verksamhet 10% Verksamhetsstöd 0% Planering 9% Service 2% Myndighet 14% Genomförande 65% 36

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 132,8 2017 2,0 134,8 26,4 2018 2,0 134,8-2019 2,0 134,8 - Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 2,0 mkr för 2017-2019. På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 12, 16 respektive 20 mkr t.o.m. 2019 för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden 2017-2019 motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Under 2017 har Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att utveckla området Bodele/Gustavsberg/Landbadet/Skeppsviken upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas anlägga en aktivitetspark öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kultur- och idrottsföreningar. Verksamhetsbeskrivning För att ett samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning. Något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra, för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än dem själva. Detta är grunden för kultur och fritid; att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att stimulera till delaktighet, engagemang, lust och nyfikenhet under människors fritid. Kultur och fritids verksamhet spänner över många fält och intar olika skepnader. Vi har fasta institutioner, som bygger på ett spontant deltagande, exempelvis biblioteket, bowlinghallen, fritidsgårdarna, badhuset, motorikpark, nationaldagsfirande. Vi har även fasta institutioner som bygger på organiserad verksamhet, exempelvis idrottsanläggningarna och kulturskolan. Vi har också verksamhet av mer flytande karaktär, som bygger på den egna individens eller gruppens organisation, exempelvis giraffstöd och cumuluskraft. Slutligen arrangerar vi olika tillfälliga evenemang som bygger på spontant deltagande, såsom Häng på hamngatan och Gömda glömda gårdar. På kultur och fritidsförvaltningen finns kompetenser inom olika specialområden för att på bästa sätt göra meningsfulla aktiviteter tillgängliga för så många som möjligt. Specialkompetensen finns inom i huvudsak fyra verksamhetsgrenar: Avdelningen för Unga bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet för barn och ungdomar. Arbetet med ungdomsinflytande genom bland annat ungdomsfullmäktige handhas av avdelningen, liksom en lantgård, för alla åldrar. Avdelningen arbetar med att stärka de ungas vägar för inflytande och öka förtroendet för kommunens demokratiska system. Genom vår fritidsgårdsverksamhet främjar vi ungas engagemang och tillvaratar deras initiativ och kreativitet på ett respektfullt sätt. 37

Avdelningen kultur åstadkommer olika typer av kulturarrangemang, upprätthåller kontakter med kulturföreningar, erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga, samt arbetar med kommunens konst och kulturmiljöer. Ur många olika perspektiv fokuserar avdelning kultur på att göra det möjligt för fler invånare och besökare att möta, uppleva, utöva och bli utmanade av kultur. Biblioteken är mötesplatser att användas av alla, fritt tillgängliga och kostnadsfria. Biblioteken värnar om det fria, öppna kunskapssamhället och yttrandefriheten, genom att erbjuda fri tillgång till litteratur och information. Biblioteken ger människor möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och olika arrangemang. Avdelningen fritid ansvarar för de kommunala idrotts- och rekreationsanläggningarna, liksom för badplatser, vandringsleder och motionsspår samt uthyrning av fritidslokaler. Fritidsavdelningen stödjer, ger råd, och administrerar bidrag till ideella föreningar i kommunen, för att på så sätt skapa förutsättningar för rikt och brett kultur och fritidsliv i samverkan med civilsamhället. Administrativa avdelningen är en stöd- och specialistfunktion för förvaltningsledning, nämnd, chefer och övriga anställda. Avdelningen stödjer verksamhetsgrenarna genom att praktiskt och i dialog med verksamheterna, driva och samordna övergripande processer. Ansvarsområden är administrativa och strategiska frågor inom ekonomi, arbetsmiljö, personaladministration, lokaler, information, nämndadministration, säkerhet, inköpssamordning, miljösamordning, utredning och kartläggning. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 134,2 132,8 134,8 136,5 136,5 136,5 Investeringar 7,2 16,0 26,4 26,4 - - Andel av nettobudget per verksamhet Gemensam verksamhet 8% Unga 12% Kultur 24% Bibliotek 15% Fritid 41% 38

VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar 2016 0,1 2017 0,1 2018 1,5 1,6 2019 0,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är 2018. Verksamhetsbeskrivning Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan 2015 2016 2017 2017 2018 2019 Kommunbidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 1,6 0,1 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 - - 39

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 Budget 2017 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Flerårsplan 2017-2019 med sammanställd budget 2017 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under 2017. Den utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni och har sedan reviderats med tillkommande beslut under hösten. Den består av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av 2016. Alla sammanställningar i prognos 2016 för företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under 2016. Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av nämndernas kommunbidrag från fast till löpande pris, reglering av effekter på grund av sänkt internränta från 2,5 % till 1,75 %, införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningar. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni 2016. Kommunbidraget minskades med samma belopp. Resultatkommentarer kommunkoncernen Diagrammen och tabellerna nedan sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren. Under åren 2012-2015 har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp kommunens resultatnivå. Det egentliga resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed koncernen för dessa år. Resultatet ska också ställas i ljuset av de senaste årens stora finansieringsbehov av investeringar och kommande planerade investeringar. 150 Resultat, mkr Omsättning kommunkoncernen (mkr) och resultatandel (%) 5 500 4% 100 50 0-50 -100-150 -200 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% Kommunens resultat Företagens resultat Omsättning Årets resultat i % av omsättning 100% 90% 80% Investeringar (mkr) och egenfinansiering (%) 1 200 1 000 35% 30% Soliditet % 70% 60% 800 25% 50% 600 20% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos Budget 2016 2017 Investeringsvolym, mkr Egenfinansiering av investeringar 400 200 0 15% 10% 5% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos Budget 2016 2017 40

Kommunkoncernens investeringar Investeringarna har haft en tydligt trend uppåt de senaste åren och är fortsatt omfattande i budget 2017. För första gången någonsin överstiger nivån 1 000 mkr för ett budgetår. Samtidigt har koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010 och framåt. Effekten av detta är att koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kommunkoncernens utveckling inte tillfredställande. En minskning av soliditeten ger en allt högre låneskuld som med dagens ränteläge inte är alltför påtaglig men kan förändras över tid och då blir den finansiella belastningen mer kännbar. En förbättrad soliditet kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning oförändrat resultat och ökande investeringar. Följande tabell visar investeringar per företag. För mer detaljer se Kommunens investeringar 2017 samt avsnitten om Verksamhet 2017 för respektive företag. mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunen 178 163 316 433 633 Uddevalla Energi AB 229 88 94 69 78 Uddevalla Hamnterminal AB 6 20 21 23 12 Uddevalla Omnibus AB 25 16 7 16 7 Uddevalla Turism AB 0 1 0 1 0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 167 269 395 250 100 HSB stiftelse Jakobsberg i Uddevalla 2 0 26 15 15 Stiftelsen Ljungskilehem 2 22 5 2 2 Gustafsbergsstiftelsen 0 0 0 0 0 Uddevalla Vatten AB 43 111 154 106 162 Västvatten AB 0 1 0 0 0 Mitt Bohuslän 17 6 1 12 18 Totalt 653 698 1 019 925 1 026 41

Nyckeltal - historik 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Progn. 2016 Budget 2017 Omsättning 3 731 3 790 3 998 4 108 4 166 4 289 4 430 4 651 4 867 5 042 Årets resultat 22-187 102 86 98 130 107 123 132 125 Balansomslutning 4 745 5 030 4 975 5 239 5 391 5 600 6 002 6 444 6 765 7 649 Investeringsvolym 636 391 353 374 406 529 591 653 698 1 019 Egenfinansiering av investeringar 31 % 14 % 95 % 90 % 85 % 75 % 63 % 66 % 62 % 44 % Låneskuld 2 174 2 481 2 360 2 547 2 670 2 706 3 066 3 340 3 437 4 228 Soliditet 32 % 26 % 29 % 29 % 30 % 31 % 31 % 31 % 30 % 28 % 42

KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION 43