Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.

Relevanta dokument
Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016

Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Uddevalla den 13 oktober 2016 Vänersborg den 14 oktober 2016

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Matprat i primärvården

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Sofia Trygg Lycke. Akademiskt primärvårdscentrum. Vårdutvecklingsledare & Specialistsjuksköterska. Grundutbildad psykoterapeut

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Fyller kosttillskott någon funktion?

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Nutritionsvårdsprocessen

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Maria Svensson Kost för prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Ger socker typ 2-diabetes?

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Riksmaten ungdom

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR

Till vårdnadshavare 1

Aktuella kostrekommendationer för barn

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Pedagogik kring mat och hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Ämnesutbildning: Mat

Kostråd energirik kost

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Kostbehandling vuxna

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Nutrition & risk för undernäring

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

Mat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör

Vad väljer du till mellanmål?

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Nationella matvaneundersökningar

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Maten under graviditeten

Måltidersättning och viktreduktion

Diabetesutbildning del 2 Maten

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Sockerutställning. För skolor

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kunskap ger hälsa. Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Tio steg till goda matvanor

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Transkript:

Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden - Enkla verktyg - Pedagogiska hjälpmedel Sammanfattning Termodynamik Viktarbete Viktstabilitet = Energibalans Viktnedgång = Negativ energibalans Viktuppgång = Positiv energibalans Samtalet vägen till förändring Empati Minimera ett förmanande förhållningssätt Öka förändringstalet Lundahl B et al (2013) Motivational interviewing in medical care settings: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Patient Education and Couseling 93 (2013) 157-168 Moyers T, Martin T, Houck J, Christopher P, Tonigan S, Amrhein P (2007) Client language as a mediator of motivational interviewing efficacy: where is the evidence? Alcoholism: clinical and experimental research. DOI 10.1111/j.1530-0277.2007.00492.x 1

Ålderns betydelse för behandling Nutrition Danielsson P et al. Obesity Facts. 2012 Energi Näring Släcka hunger och törst Mat, ständigt i fokus Intagetav socker, godis och choklad Konsumtionen av choklad och konfektyrvaror: mer än fördubblats mellan 1960-2010 Social samvaro Njutning Belöning Tröst Jordbruksverkets rapport 2015:15 Intaget av dryck idag Riksmaten barn 2003 Bidrag av energi från olika livsmedelsgrupper i procent. Jordbruksverkets rapport 2015:15 Riksmaten barn 2003, SLV 2

Associationer? Att tala samma språk Associationer? Kaloririk! Lördag?! Gott! Ska köpa! Mmm Modedieter Nordiska näringsrekommendationer 2012 Fokus på kosten som helhet och kvaliteten Grunden för den nordiska nyckelhålsmärkningen Livsmedelsverket 3

Evidens och nutritionsbehandling Mäta kostintag - svårigheter Kostintag är komplext: Svårt att peka ut enskilda kostkomponenters betydelse Underrapportering: Påverkas av vikt Påverkas av ålder Evidens: Få studier med hög kvalité Livingstone MBE et al. Brit J Nutr. 2004 Kostvanor och barnfetma - Evidens Evidens: Sockerinnehållande dryck HoelscherDM et al. J AcadNutrDiet. 2013 Malik VS et al. Am J ClinNutr. 2013 Moreno L et al. CurrOpinClinNutrMetab Care. 2007 Newby, Pk. J LawMed Ethics. 2007 Gibson LJ et al. Int J Epidemiology. 2006 EbbelingC et al. Lancet. 2002 Begränsad evidens: Fettintag Kostsammansättning Livsmedelsval/kostmönster Måltidsmönster Portionsstorlek Ätbeteende Påvisats genom tvärsnittsstudier Barn med övervikt/fetma: Mindre energi till frukost Hoppar över frukosten oftare Köper lunch i skolan Mer energi till middag Äter middag oftare framför TV Äter middag ensam Moreno L et al. CurrOpinClinNutrMetab Care. 2007 Nutritionsbehandling Nutritionsrådgivning: Stödjande process karaktäriserad av samarbete mellan dietist och/eller vårdgivare för att sätta mål, prioritera och skapa en individuell åtgärdsplan Övergripande målsättning: Uppnå tillfredsställande kostvanor som bidrar till optimal utveckling och energireducering vilket i sin tur leder till minskad grad av fetma Strategierförattåstadkommakostförändringar: Motiverandesamtal, KBT, problemlösning, bildvisning, stresshantering och socialt stöd encpt. AND, 2015 Nutritionsområden Kostens energitäthet och sammansättning Livsmedelsval Måltidsordning Konsumtion av söta drycker Portionsstorlek Ätbeteende (överätande, småätande, smygätande och nattligt ätande, äthastighet) 4

Enkla åtgärder och verktyg Tallriksmodellen - Steg 1: 1/3 reserverad för grönsaker - Steg 2: 1/2 tallriken reserverad för grönsaker En portion, mättande måltider, mindre tallrikar Livsmedelsval och tillgänglighet - Nyckelhålsmärkningen Fler åtgärder Måltidsordning -3 huvudmål, 0-3 mellanmål Vägledning i portioner - Sötsaker och snacks (Max 10% av totala intaget) - Frukt och grönsaker (500 gram/dag) Måltidsmiljö -Ej äta framför TV Vägledning i rätt dryckesval KONKRETISERING Pedagogiska hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel 5

Patientfall, tjej 15 år Ökad aktivitet: Gym 2 ggr/vecka, Deltagande i skolidrott Mat: En portion till lunch och middag Mer grönsaker 3 huvudmål och två mellanmål Godisstopp ett år, popcorn ibland Mor lagade nyttigare mat Nycklar i behandlingen 1. Bygga en bra plattform: allians, kartläggning (kunskap, motivation, tilltro, stöd) 2. De bästa råden och verktygen är enkla 3. Fokusera på att åstadkomma förändring och ej på att nå resultat Se upp för flytande kalorier Dryck Kcal/dl Smoothie 100 Milkshake 84 Chokladdryck 65-70 Drickyoghurt 65 Läsk 36-50 Saft 49 Juice 45 Mjölk (0,5%) 41 Light läsk/saft 1 Mineralvatten 0 Kaffe, Te 0 Konsumtionenavsötadryckerfrämjarviktökninghos bådebarn och vuxna(malik VS et al, Am J Clin Nutr. 2013) Att göra medvetna val = 340kcal 6

Att göra medvetna val Ett biobesök = = 1 lunch eller middag 250kcal 570kcal Största andelen av energiintaget bör komma från mat Från potatis till pommes 100 g potatis: 83 kcal, 0.1 g fett Per portion (175 gram): 145 kcal, 0.2 g fett 100 g pommes frites: 307 kcal, 18 g fett Per portion (150 gram): 461 kcal, 27 g fett Sammanfattning Yngre barn har avsevärt bättre effekt av behandling under lång tid Bristande evidens för samband mellan kostfaktorer och fetma; undantag -söta drycker Viktigt med anpassade och enkla råd Ni är otroligt viktiga och behövs! Kontakt: mahnoush.etminan-malek@sll.se 7