Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

Relevanta dokument
Kvalitativa metoder II

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ intervju en introduktion

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Vetenskap sökande av kunskap

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Magnus Åberg Genusvetenskap (GVGB20, delkurs 2)

Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten.

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Kvalitativa metoder I

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

Konsten att hitta balans i tillvaron

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Perspektiv på kunskap

för att komma fram till resultat och slutsatser

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10!

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Det är skillnaden som gör skillnaden

Svenska som andraspråk

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Metodologier Forskningsdesign

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Att intervjua och observera

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Kvalitativa metoder. Amy Rankin

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

Centralt innehåll årskurs 7-9

Svenska 8B v Syfte:

Religionskunskap. Syfte

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Grupp 3 Svåra berättelser och traumatiska upplevelser

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Forskning om informationskompetens i skolsammanhang

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Kultur I. Kultur. Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag 1/23/2018

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Kursplan - Grundläggande svenska

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

CASE FOREST-PEDAGOGIK

Hundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre

Bakgrund. Inledning. Vägledning (Makroperspektiv)

Material från

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar!

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Mening. Anna Petronella Foultier

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Programmering och digital kompetens

Statens skolverks författningssamling

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Observations- och analysmaterial

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Transkript:

Att vetenskapa Att vetenskapliggöra hur? Att systematiskt studera världen utifrån empiriska data Generalisera, klassificera, diskriminera Testa, pröva, ifrågasätta Förmedla, granska Upprepa Skapandet av mening Etnografi: Generaliseringar och klassifikationer Skillnader och distinktioner (avvikelser, normer) Symboler, begrepp och semiotik (associationer, konnotationer) Vetenskapliggöra genom fältarbete Metoder i fält, systematisera material, analysera, tolka, skriva, reflexivitet 1

Fältarbete Kulturanalys och ordning Intervjuer Observationer Föremål Arkivmaterial Frågelistor och skrivupprop Andra tryckta texter. Ordning Rent Hederligt Aktiva Hjälpande Uppfostrat Moget Kaos Smutsigt Ohederligt Passiva Behövande Ouppfostrat barnsligt Etnografi och kulturanalys: Olika kunskapsmål olika metoder Att skilja mellan emiskt och etiskt Att studera ordning: - Titta på det som pekas ut som normalt, följ de marginaliserade/avvikande och hur de möter dominerande normer och ordningar - Titta på vad som pekas ut som avvikande, följ de normala och hur de möter det avvikande Kvantitativa metoder Struktur Fakta Förklara / illustrera Kvalitativa metoder Aktörskap Erfarenhet Förstå, tolka 2

Etnografi Fältarbete 1. Skapa frågor 2. Fältarbete 3. Systematisera och analysera Rörligt sökarljus, ställ nya frågor 4. Tolka och presentera Intervjuer Observationer Föremål Arkivmaterial Frågelistor och skrivupprop Andra tryckta texter. Kunskapsinnehåll Blandformer Observationer Visuell Vad människor gör yttre former Händelser, skeenden, miljöer Socialt samspel och interaktion Beteendemönster Intervjuer Auditiv Vad människor säger Den inre världen Erfarenheter, upplevelser, minnen Individers perspektiv Kulturella överenskommelser Go/walk-along-intervjuer Skuggning Hängintervjuer 3

Observationsformer Vara i fält Platsbundna Multilokala Aktivitetsbaserade Objektsorienterade (cirkus?) Skuggning Följa föremålet Följa beslutet Stationärt på heltid Jo-jo på deltid Deltagande observation Observation ( fluga på väggen ) Deltagande observation Observera vad? Öppen identitet Deltagare som observerar (är med i aktivitet) Observatör som deltar (men inte i själva aktiviteten) Forskaren delaktig Deltagare Observatör Forskaren observatör Dold identitet Plats det fysiska rummet, geografin Aktörer vilka är inblandade Mål/funktion vad vill de uppnå? Vilken funktion fyller platsen? Föremål vad för slags föremål förekommer? Symboler vilka symboler använder man sig av? Ageranden vad gör individerna? Händelse vad för slags händelse? Känslor vilken stämning är det, i gruppen, individuellt? 4

Intervjuer Intervjuer Ett informerat möte Överenskommelse och social situation Inte faktainnehållet utan tankarna och erfarenheterna Inte den enskilda intervjun utan det gemensamma som framträder när flera intervjuer ställs i relation till varandra (typiskt, generellt) Upplevda verkligheten beskrivs och gestaltas Individ- och erfarenhetsnära Individ och kollektivitet Stukturerade intervjuer Semistrukturerade intervjuer Samtalsintervjuer Gruppintervjuer Temaintervju Levnadsberättelse Intervjuteknik Intervjuanalys Tratteknik Kontextrikedom: Frammana konkreta händelser och upplevelser, miljöer, känslor och reaktioner Snöbollsmetoden Öppna frågeställningar - Berätta inte svara sedan mer specifikt Inspelning före anteckning Intryckskontroll Levnadsberättelsen/ den personliga intervjun; hur en person upplever sig positionerad och önskar positionera sig. Den tredje närvarande som metod för analys och tolkning 5

Tolka intervjusvar Följer konventioner och överenskommelser Personliga berättelser har ofta gemensamma drag med varandra Personlig erfarenhet förstås med hjälp av stora berättelser, grand narratives, överenskomna script... Konstruktion av erfarenhet: återberättad utifrån nuet; levnadsberättelser är avtryck av en människas positionering i nutiden Sensmoral eller andemening, som framhäver personlig (eller en grupps) positionering, självpresentation? Enskilda svar avspeglar mediernas kategoriseringar, aktuell samhällsdebatt, tidsanda, dominerande vetande och världsbild (dubbel hermeneutik) Fältarbetets samspel: Möte mellan forskare och fält, forskare och informant Informanten tolkar sin värld / Forskaren tolkar informanternas tolkningar Gemensam konstruktion 6