Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA"

Henrik Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Intervjuer Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

2 Idag När är intervjuer bra att ha, och hur kan man använda dem? Förbereda intervjuer Göra intervjuer Transkribera intervjuer Forskningsetik

3 Blunda, tänk intervju, vad ser ni? Vilka erfarenheter av intervjuer har ni (av att intervjua och att bli intervjuade)?

4 Intervju Intervju betyder egentligen att se emellan, att mötas Viktigt att se intervjun som en social situation, dvs betydligt mer händer än det verbala. Intervju vs samtal Att söka berättelser, snarare än fakta, förståelse, snarare än sanningar

5 Varför intervjuer? Forskningsfrågan styr valet av metod! Kan användas ihop med andra metoder (t.ex observationer eller enkäter) Möjlighet till gemensamt kunskapande

6 Begränsningar med intervjuer Fångar inte görandet, man får bara berättelser om Tar tid (främst att skriva ut) Risk för tillrättalagda svar Etikproblem (anonymisering kan t.ex vara svår att upprätthålla)

7 Olika typer av intervjuer Enskilda intervjuer Gruppintervjuer Fokusgruppsintervjuer Viktigt att reflektera över vilken sorts Viktigt att reflektera över vilken sorts intervju som passar forskningsfrågan bäst!

8 Etik och intervjuer Informerat samtycke Konfidentialitet Nyttjande Förvaring av forskningsmaterial Forskning om utsatta grupper ska etikprövas (Lag om prövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460) Studentuppsatser behöver inte etikprövas

9 Förberedelser inför intervjun Läs på! Ju mer du själv kan om ett fenomen desto mer specifika frågor kan du ställa. Reflektera över hur du vill använda intervjun och om det behövs flera intervjuer. Var noga med frågornas utformning (sök berättande svar). Välj plats för intervjun omsorgsfullt (undvik statiska rum, men också bullriga miljöer, välj en plats som bygger förtroende och minskar maktskillnader). Se till att ha gott om tid, ha inget inplanerat före eller efter Vid kontakt: Var ödmjuk och tacksam! Förbered dig inför intervjun genom att gå igenom frågor/frågeteman

10 Utformning av frågelista (OBS! detta var ett experiment under föreläsning, frågorna är av brainstorming -karaktär, jfr tex mot Fägerborg i Etnologiskt fältarbete.) Kunskapsmål: Att förstå musikens betydelse i barnteaterverksamhet Frågor (era förslag): Till barn: Märkte ni musiken? Vad var det som lät? Kan ni sjunga något från teatern? Vad var bäst med teatern? Tyckte ni om musiken? Vad kände ni när den här musiken spelades? Till regissör/pedagog: Hur använder du musiken för att driva berättelsen framåt? Hur tror du att musiken påverkar teatern/barnen? Hur påverkas barnen av att olika (kända/okända) instrument/musikstycken används?

11 Under intervjun Kom ihåg: Du träffar en människa, inte en informant (bjud gärna på fika ). Bjud på dig själv, så brukar det bjudas tillbaks Spela in intervjun, anteckna så lite som möjligt (visa tydligt när inspelning börjar och slutar) Börja med att återberätta syftet med intervjun, hur den ska användas, och upprepa kort etiska aspekter Var intresserad av den som berättar, bekräfta med nickar och öppet kroppsspråk. Gör (om nödvändigt) invändningar först när ett förtroende etablerats. Var inte rädd för att låta intervjun sticka iväg. Var inte rädd för tystnad, men några nödverktyg om det krisar: Upprepa det senast sagda, Intressant! Kan du berätta mer?

12 Efter intervjun Gör transkriptionen så snabbt som möjligt. Skriv, som princip, ut allt. Var noggrann vid utskrift, markera skratt, tveksamheter, tystnader osv. Transkribering är en analytisk akt (överlåt helst inte transkriptionen till andra, reflektera medan du skriver ut) Var beredd på att det tar tid att skriva ut. Sammanfatta basfakta om intervjun (person, tid, plats) Avsluta gärna med egna reflektioner kring intervjun. Var det något särskilt som hände innan eller under intervjun som påverkade dig. Beskriva dina allmänna intryck av ert samtal och av sammanhanget för intervjun. Skicka gärna transkript till den intervjuade (undantaget dina egna reflektioner) och uppmana dem att kommentera om de vill.

13 Hur kan en transkription se ut? (hämtat från Idvall 2005) Markus: Jag tänkte jag skulle fråga om den här i den här informationen så ingår ju också en skriftlig information (papper prasslar). Jag tänkte höra om du har sett den. Det där är mina egna Harry: Ja ja. Markus: anteckningar men (visar informationsbladet) det Harry: (Tittar i informationsbladet) ja-a. Markus: Kan visa det här begreppet marginell donator, börjar de förklara här på andra sidan där.

14 Harry: Ja nej det har jag inte läst. Markus: Jag kan visa, det är undertecknat då Harry: Ja. Markus: med NN. Harry: Ja. Markus: Och sen så är det sista sidan så får man då tre alternativ. Och där är första alternativet är jag vill inte Harry: Ja. Markus: ha en njure från en marginell donator (läser), andra är att man accepterar en njure från marginell donator och tredje alternativet är att man accepterar så kallad dubbel transplantation och det är att man då transplanterar två sådana här marginella njurar. Har du har du fyllt i det här pappret? Harry: Nej. Markus: Det har du inte? Harry: Nej. Markus: Okej. Harry: (Ohörbart). Markus: Nej för det är inte alla som har gjort det

15 Harry: Nej. Markus: som jag träffat och ofta är det de som har s.a.s. varit lite negativa vid denmuntliga informationen som då som då inte har fyllt i den här Men jag, jag vet inte hur det ligger till (skrattar) Karin: Nej Markus: egentligen. Karin: men det vet jag. Markus: Ja. Karin: Harry blev tillfrågad och så sa du nej det vill jag nog inte, nej jag vill nog inte det, jag vill inte det. Så läkaren tyckte att Harry han skulle ha en annan friskare njure. Harry var så pigg.

16 Markus: Ja. Harry: I övrigt ja. Karin: I övrigt ja. Så att du du tänkte inte alls på detta. Markus: Nej. Så ni har inte behövt ta ställning Karin: Nej. Markus: alls till den skriftliga informationen? Utan det Karin: Nu är det då i maj 2002 som vi har pratat sist med dem Markus: Ja. Karin: i Malmö. Ja, i och med att han har det (syftar på dialysen) hemma också, så har han inte riktigt all den här informationen kanske som man får på sjukhuset.

17 Markus: Nej nej. Karin: Kanhända att det är så och sen riktigt ärligt så är Harry inte så där riktigt insatt i sin sjukdom (skrattar lite). Harry: Nej (instämmande). Markus: Nej nej. Harry: Kan jag nog hålla med om. Det finns nog en hel del som jag inte känner till (skrattar). Markus: Nej. Alltså du bryr Harry: Nej. Markus: du vill inte bry dig för mycket? Harry: Nej det kan vara det. Markus: Ja ja. Karin: Orkar inte Markus: Ja ja. Karin: Är lite glömsk och kommer inte ihåg Harry: Ja. Karin: så där riktigt bra.

18 Reflektioner kring transkriptionen Vad får ni för funderingar kring själva transkriberingsarbetet, något ni reagerar på?

19 Från transkription till analys Era reflektioner, förslag till analys? Medforskarnas analyser: 1) Fenomenologisk vårdvetare: Fokuserar på upplevelsen av dialys i hemmet och hur vård i hemmet upplevs av patient och anhöriga 2) Genusorienterad etnolog: Fokuserar på Karins skenbart frivilliga deltagande i intervjun, kopplas till den omsorgsroll som främst läggs på kvinnor vid långvarig sjukdom.

20 LYCKA TILL MED ERA PROJEKTARBETEN!!!

Relevanta dokument

Magnus Åberg Genusvetenskap (GVGB20, delkurs 2)

Intervjuer Magnus Åberg Genusvetenskap (GVGB20, delkurs 2) 2011-12-14 Idag Examinationsuppgiften Intervjuprocessen Könstillhörighetens betydelse i intervjuer Examinationsuppgiften Syfte med uppgiften: