Etnografi. Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

Transkript

1 Etnografi Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

2 Idag Sätta in etnografi i ett vetenskapshistoriskt sammanhang Hur en kulturvetare kan använda etnografiska metoder Öva oss lite

3 Etno va? Etnologi läran om folk och kulturer Etnografi beskrivning av folk och kulturer Etnografi fältstudier, deltagande/medföljande observation, samtal/intervjuer Har någon av er använt etnografi tidigare?

4 Övningsuppgift Beskriv rummet (så värderingsfritt som möjligt)

5 Diskussion Vad såg ni? Vad använde ni för att se? Vilka sinnen kom till användning? Innehåller beskrivningarna annat än synintryck? Detaljer/egenskaper som återkommer? Hur kändes det att beskriva andra?

6 Ett kulturbegrepp som motiverar etnografisk metod de koder, föreställningar och värden som människor delar (mer eller mindre, medvetet eller omedvetet) och som de kommunicerar och bearbetar i socialt handlande [Kultur] söks i människors görande, i inlärda handgrepp, färdigheter och kroppsliga dispositioner (Ehn & Löfgren 2001:9)

7 Varför använda etnografisk metod? Få syn på görandet Kompletterar t.ex. intervjuer, el. enkäter Synliggör skillnader mellan det sagda och det gjorda Djupare förståelse av informanternas värld Det är fantastiskt roligt! Avgörande är givetvis forskningsfrågan

8 Vad kan vara problematiskt med etnografisk metod? Praktiska skäl (accessproblem, tar tid ) Etiska skäl Risk att fastna på mikronivån Risk att bli kär i sina informanter Beskyllningar om subjektivism

9 Etnografins sammanhang Etnografi används i många ämnen, tex kulturvetenskaperna, men även inom tex pedagogik, företagsekonomi m.fl. Etnografin har utvecklats inom socialantropologin. Bronislaw Malinowski ( ) fånga individens sätt att se på världen, långa fältarbeten (1:1:1), go native. Malinowski funktionalist (kritisk mot tanken om kulturevolution)

10 Etnografins sammanhang tal: Interaktionismen fokus på det som händer i mellanmänskliga möten och hur dessa aktivt bidrar till att upprätta kultur 80-tal: Forskarreflexivitet tal: Translokala studier (t.ex. Hannerz 2001), Shadowing (Czarniawska 2007), Netnografi (t.ex Kozinets 2010)

11 Vetenskapssynen förändras från

12 Vetenskapssynen förändras till

13 Eller för att förklara det med en liten film tchen-stories

14 Vad sa dom egentligen i filmen? 1. Bygga förtroende 2. Var diskret i datainsamlingen 3. Lägg dig inte i. 4. Bli aldrig vän med den du forskar på

15 Olof Hasslöf (1949)

16 Olof Hasslöf (1949)

17 Olof Hasslöf (1949)

18 Olof Hasslöf (1949)

19 Åke Daun (1974)

20 Åke Daun (1974)

21 Åke Daun (1974)

22 Pia Götebo Johannesson (1996)

23 Pia Götebo Johannesson (1996)

24 Pia Götebo Johannesson (1996)

25 Etnografi som metod Kopplingen mellan att se förstå beskriva Det visuella är aldrig bara visuellt etnografi handlar om alla sinnesintryck, om tänkande och om kunskap (men förkunskap kan vara problematiskt) Vi ser inte den lins genom vilken vi betraktar världen (Ruth Benedict) att synliggöra det förgivettagna/vardagliga Denotativ och konnotativ nivå

26 Vad finns det för kulturellt här?

27

28 Etnografi som metod Vad man (t.ex) kan titta efter (jfr Spradley 1980): Rummet (rita gärna av rummet!) Aktörer Aktiviteter (verbala, kroppsliga) + Samspelet mellan människor och den fysiska miljön = taskscape (Ingold 1993) Objekt ( prylar ) Situationer Tid Mål (egna och andras) Känslor Kom ihåg! Er checklista bidrar till att forma vad ni ser, var öppen för att modifiera den, er forskningsfråga och er själva!

29 Etnografi som metod från blick till text Pragmatisk systematik el. innovativ noggrannhet Att lägga märke till många samverkande skeenden ( lager på lager av betydelser ) = tät beskrivning (Geertz 1973) Att bejaka men hantera kulturens komplexitet Språkets betydelse

30 Etnografi som metod språket Under Alla helgons dag satt Anna och Emmy och tittade på högmässan som ljöd ur salongens tv. Christina var också där. De föreföll njuta av mässan. En lördag i början av fältarbetet var det Alla helgons dag. TV:ns högmässa ljöd i salongen. Anna och Emmy tittade från sina platser i två fåtöljer som personalen placerat invid varandra. Någon meter därifrån satt Fanny i den gröna soffan. Christina kom in och satte sig på en stol nära Fanny. Tillsammans med de andra lyssnade hon på en kvinnas solosång som strömmade ut ur högtalarna.

31 Tät beskrivning ett exempel från flyget (Petersson 2003:1, Identitetsföreställningar ) Boarding completed hörs i högtalarna. Kaptenen inleder sitt Welcome annonuncement där han hälsar oss välkomna ombord och önskar oss en behaglig flygning på denna SK-Flight till Stockholm. Han presenterar sig själv, pursern och dennes arbetslag. Cabin crew, arm slides, cross check and report, stand by for safety demonstration hörs därefter och besättningen gör sig redo för att åka. Vi önskas ännu en gång en behaglig flygning och får veta att maten kommer att serveras när vi kommit upp i luften. Ljuset i kabinen släcks och planet taxar iväg mot runwayen. Personalen sätter sig ner inför take-off och reser sig inte förrän sign off, när fasten seat belt-lampan slocknat och det är dags för dem att byta kläder och preparera matserveringen, värma bröd, göra te och kaffe och ställa i ordning cartarna

32 Några avslutande tips för att komma igång Ställ frågor till det ni observerar (voffo då då ), tex: Vad går INTE att göra i den här miljön? Pröva att byta ut element i miljön (t.ex. man mot kvinna, vit mot svart, köpcenter mot katedral osv osv) Tänk i liknelser, betrakta allt som symboler Historisera kontextualisera Använd allt ert kunnande och lek med språket!

33 Ett par till filmer fundera tex över kulturella brytpunkter här. Hur byggs de och vad bygger de på?

34 Övningsuppgift gör en kulturanalys av den här miljön