KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Relevanta dokument
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Monopol. Monopolets vinstmaximering

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

MP L AP L. MP L = q/ L

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.

För att förstå den svenska kollektivtrafiken, bör man ha läst detta.

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Marknadsekonomins grunder

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

Marknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Q C Indifferenskurvor

Föreläsning 4: Produktion

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen?

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Administratörprogrammet

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

Spelteori: Att studera strategisk interaktion. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

Lösningsförslag Tenta I

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

F7 Produktionsfaktorer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Övningar i Handelsteori

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

Presentationsteknik. EG2205 Föreläsning 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

en sammanfattning? 1 (71)

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Rättningsmall för deltävlingstentamen

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.


F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p


Transkript:

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen. Finns även när inget produceras. Beror på produktionsvolymen och verksamhetenà vikten av dem ökar när produktionen ökar Är den ökning eller minskning i totalkostndaden som en ytterligare enhet medför Är e ovannämda kostnderna delat på antalet enheter

VAD AVGÖR MARGINALKOSTNADEN? Fasta och rörliga kostnader Vad som är fast respektive rörlig beror på hur långt i framtiden vi serà ju längre fram desto mer kostnader blir rörliga Styckkostnaderna och marginalkostnaderna kommer i början av produktionen att vara högaà kostar mindre att hålla produktionen I rullning och sätta in mer resurser Fallande kostnader ända tills man nått kapacitetstaket Avtagande avkastning

MARGINALKOSTNAD Så länge marginalkostnaden är mindre än styckkostnaden kommer en ökning i produktionen att resultera i en lägre styckkostnad Men om marginalkostnaden överstiger styckkostnaden àkommer den att stiga Marginalkostnadskurvan skär alltid styckkostnadskurvorna vid deras lägsta nivåer Pris, Kostnad Företagets kostnader Marginalkostnad Styckkostnad Rörlig styckkostnad Kvantitet

MARGINALKOSTNADSKURVA= UTBUDSKURVA (GÄLLER FÖR ENSKILDA FÖRETAG) Marginakostnadskurvan är företagets utbudskurva, eller de delar som är ovanför den rörliga styckkostnaden Företagets utbudskurva börjar I de lägsta skärningspunkterna Om priset på en vara ligger över den rörliga styckkostnaden har produktionen ett täckningsbidrag. På kort sikt kan man producera med enbart ett positivt täckningsbidrag men ej på lång sikt Så länge priset ger ett bidrag till de fasta kostnaderna är företaget beredd på att bjuda ut sina produkter

UTBUDSKURVAN Företagets utbudskurva består av den den del som finns ovanför den rörliga styckkostnadskurvan Företaget kommer att producera så länge de har positivt täckningsbidrag (priset är tillräckligt högt för att täcka de rörliga kostnaderna) Kostnad p1 p2 Företagets utbud k2 k1 Marginalkostnad= Utbud Styckkostnad Rörlig styckkostnad Kvantitet

BRANSCHENS UTBUD Summan av utbudet för varje enskilt företag Ritas som räta linjer för att göra det enkelt, har egentligen en liten böjning när det handlar om företag I varumarknaden (avtagande avkastning) P P Företag A P Företag B P Företag C Hela branschen K K K K

OLIKA BRANSCHER HAR OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Stordriftsfördelar Olika marknader är olika stora, vissa omfattar hela världen andra kanske bara den egna hemstaden Förutsättningarna förändras ständigt främst p.g.a. teknologin Markander kan beroende på hur många företag, hurdan konstnadsstruktur och hur stota företagen är se helt olika upp Finns två ytterligheter av markanden- företagen är pristagare eller prissättare

Fri konkurrens Monopol Marknadsformer Oligopol/Kartell Monpolistisk konkurrens

Fri konkurrens Förutsättningar: Företaget under konkurrens Marginalkostnad= utbud Styckkostnad Många köpare och säljare på marknaden Ingen samverkan mellan de ovanstående Enkla och homogen varor Fullständig information Fritt intäde- och utträde på marknaden p Marginalintäkt= pris Inga strodriftsfördelar och regleringar på marknaden Snabb anpassning k Kvantitet Om ett företag gör vinst lockar det in nya konkurrenter på marknadenà större konkurrens pressar ner pris och tar bort vinsten Efterfrågekurvan vid fullständig konkurrens är horisontell efterom det inte finns spelrum för priset. MK=MIà producera så P= MK. Vid volym k är också styckkostnaden är som lägst

Monopol Ett enda företag fungerar på marknadenà möter efterfrågan ensamà högre marknadspris och mindre efterfrågade kvantiteter Är pissättare Vill ha maximal vinst och producerar så lite som möjligt Gör monopolvinst och vinsterna minimeras inte på lång sikt (under monopolsituationen) Ineffektiv ur samhällets synpunkt Naturligt/tekniskt/juridiskt/ organisatoriskt monopol samt patent p s Pris, kostnad Monopolvinst k Monopolets vinstmaximering Marginalkostnad Marginalintäkt Styckkostnad Efterfrågan Kvantitet Fallande efterfrågekurva. Producerar där MI=MK. Monpolvinsten är k* (p-s )(pris-styckkostnad)

Oligopol Kartell Marknaden domineras av några större företagà kan påverka priset Företagen ofta i en spelsituation Hård konkurrens àmotståndarens nästa dragà priskrig Kan finnas prisledare (stora företag) Konkurrerar inte med pris utan differentiering av olika slag (produkt, reklam, service) Nashjämvikt= en jämvikt som uppstår på en oligopolmarknad där ett fåtal rivaliserande aktörer fattar sina beslut under påverkan av andras förväntade beslut Förekommer ofta I samband med oligopol Företagen samarbetar och fungerar tillsammans som ett monopol (prisoch produktionsbeslut) Kan producera mindre ifall de samarbetar till högre priser än om de står ensamma Förbjudet att bilda kartellerà bra för företaget inte för samhället

NASHJÄMVIKT https://www.youtube.com/watch?v=2d_dttzqyum Sequential game- en väljer först sedan den andra Alla agerar på samma gång i Nashjämvikt med information om vad man tror att de andra kommer att göra. Det antas att alla spelare är rationella Ingen spelare har någon nytta av att ensam byta strategi, måste göra det tillsammans med någon annan

Monpolistisk konkurrens Många små företag Inga inträdesbarriärer Har differentierade produkter och dominerar egna delar av marknaden (egna nisher som inget annat företag kan tävla med) Kan kallas märkeskonkurrens (nike, adidas) Företagen har själva relativt stor kontroll över prissättningen Har fallande efterfrågekurvor

HITTAS DESSA OLIKA MARKNADSSTRUKTURER I SAMHÄLLET? VILKA MARKNADER EXISTERAR DE PÅ?