December 2016 CYKELPLAN

December 2016 CYKELPLAN 2016-2020

«Att cykla är att leva» - Lasse Åberg Medverkande Styrgrupp: Helena Arnesten, förvaltningschef, stadsbyggnadskontoret Henrik Petzäll, förvaltningschef, hamn- och gatuförvaltningen Jan Malmgren, samhällsplaneringschef, kommunstyrelsens förvaltning Arbetsgrupp: Inger Mellberg, strategisk utredare, hamn- och gatuförvaltningen Karin Nyberg, trafikplanerare, hamn- och gatuförvaltningen Sofia Lindgren, trafikplanerare, hamn- och gatuförvaltningen Projektgrupp: Anna Beuerman, kommunikatör, hamn- och gatuförvaltningen Charlott Jansson, miljöstrateg, samhällsutvecklingskontoret Kristina Törnström, projektledare, hamn- och gatuförvaltningen Madeleine Djupdahl, GIS-ingenjör, hamn- och gatuförvaltningen Maja Moberg, landskapsarkitekt, hamn- och gatuförvaltningen Maria Hagelberg, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret Tomas Kaspersson, enhetschef gata, hamn- och gatuförvaltningen Bilder Alla bilder, figurer och kartor är skapade av Varbergs kommun, om inget annat anges. Antagen Hamn- och gatunämnden den 19 december 2016.

Innehållsförteckning Inledning 06 Syfte 06 Bakgrund 06 Dagens cykelvägnät 08 Målgrupper 10 Målpunkter 10 Tidigare cykelplan 12 Förutsättningar för ny cykelplan 13 Metodik 16 Process 16 Väghållaransvar 17 Ansvarsområden 17 Framtida målsättning 20 Vision och mål 20 Fokusområden 21 Handlingsplan 2016-2020 26 Åtgärdsval 26 Arbete och service 28 Skola och fritid 30 Hela resan 32 Rekreation och turism 34 Standard 38 Uppföljning 47 Utblick mot framtiden 48 Fortsatt arbete på hamn- och gatuförvaltningen 49 Referenser 52 Bilagor 53 Bilaga 1. Exploateringar 54 Bilaga 2. Cykelkarta Varbergs tätort 56 Bilaga 3. Schablonkostnader 57 Bilaga 4. Kartläggning cykelolyckor 58 Bilaga 5. Trafiksäkra korsningar 62 Bilaga 6. Dialog 64

Inledning Foto: Marie Hidvi

06 Inledning I cykelplanen redovisas vilka cykelfrämjande åtgärder som kommunen behöver genomföra fram till och med år 2020. I det här kapitlet kan du läsa om varför kommunen vill satsa på cykel, vilka förutsättningarna är för att lyckas och vad som har hänt inom cykelområdet under de senaste åren. Syfte Syftet med cykelplanen är att kommunen ska få en gemensam målbild för sitt cykelfrämjande arbete, samt en plan för vilka åtgärder som behöver genomföras för att nå dit. Med en tydlig vision och konkreta mål kan olika aktörer med olika ansvarsområden arbeta i samma riktning och samverka för att nå målen för cykel. Cykelplanen tydliggör kommunens prioriteringar och val av åtgärder och säkerställer att arbetet med cykelfrågor pågår regelbundet och med en långsiktighet. Cykelplanen ska följas upp och utvärderas kontinuerligt för att förbättras som beslutunderlag och visa att kommunen är på väg att nå sina mål. Bakgrund Varberg växer Hälften av Varbergs kommuns invånare bor i Varbergs tätort och det är också här den största inflyttningen förväntas ske. År 2030 förväntas kommunen ha 80 000 invånare och 50 000 utav dessa kommer att bo i Varbergs tätort. Att Varberg växer skapar nya möjligheter att knyta ihop områden och skapa goda förutsättningar för cykling för de nyinflyttade. Stationens läge med närhet till centrala Varberg är positivt och underlättar för invånare att kombinera cykel med andra transportsätt på ett effektivt sätt. Den nya stationen som kommer att byggas strax norr om befintlig station, som en del av dubbelspårsutbyggnaden, kommer att få förbättrad tillgänglighet och service för cykel. De tillfälliga cykelåtgärder som kommer att behövas under byggtiden 2019-2025 hanteras inom ramen för järnvägsprojektet i samverkan med kommunen. Det är viktigt att bevara befintliga positiva värden samtidigt som en förstärkning och utveckling av cykelinfrastrukturen behöver göras. Cyklister vid södra fästningshörnan. Foto: Marie Hidvi Vinster med ökad cykling Förbättrar människors hälsa. En mer hållbar utveckling med minskad miljö- och klimatpåverkan. Attraktivare stadsmiljö med mer liv och rörelse. Ökad mobilitet och livskvalitet för personer som väljer cykling som transportsätt. Barn blir piggare och presterar bättre i skolan. Varbergs varumärke som en attraktiv och kreativ kommun stärks.

Inledning 07 Goda förutsättningar Varberg har bra möjligheter att utvecklas som cykelkommun. Förutsättningarna för att öka andelen cykelresor är goda då staden är flack, tät och funktionsblandad med den största mängden bostäder inom 3 km från centrum. Varberg har en levande innerstad med service, verksamheter och bostäder vilket skapar attraktiva stadsrum och tydliga målpunkter. På landsbygden är kollektivtrafik tillgänglig i serviceorterna vilket gör det möjligt att använda cykel som en del av resan även om målpunkten ligger längre bort. Den ökade andelen elcyklar kommer att medföra att fler kan ta sig längre sträckor och i högre hastighet än tidigare. Hållbar samhällsutveckling En ökad cykling bidrar till kommunens mål om en hållbar samhällsutveckling. För att kunna minska klimat- och miljöpåverkan från transportsektorn behöver andelen hållbara transporter öka. Samhällsplanering behöver samtidigt inriktas till att bostäder byggs där det är möjligt att resa hållbart. I Varberg ska det vara lätt att göra miljömässigt rätt vid valet av transportsätt. Cykeln är ett tyst, snabbt och effektivt transportsätt som kan användas från dörr till dörr. En cyklist förbättrar inte bara sin egen hälsa utan påverkar staden positivt med minskade luftföroreningar och bullernivåer. Med fler cyklister i stadsrummet skapas också en levande stad som attraherar fler invånare och besökare. Genom att skapa trafiksäkra cykelvägar kan den samhällsekonomiska vinsten med ökat antal cyklister bli ännu större. Stort engagemang Många invånare ser Varberg som en cykelstad och är positivt inställda till cykling. Genomförda dialoginsatser visar att det finns ett stort engagemang för cykelfrågor både från boende i staden och på landsbygden där alla typer av åtgärder är efterfrågade såsom kampanjer, informationsåtgärder, förbättrad service och ny infrastruktur. Cyklister i Varbergs innerhamn. Kort fakta om cykling i Varberg 2014 Totalt 184 km cykelvägar och cykelbanor vilket blir 2,4 m cykelväg/invånare. Det finns 2 cykelpumpar, en vid stationen och en vid Lorensberg. Det finns 5 cykelmätare. 27% av resorna inom Varbergs tätort sker med cykel. Varbergs kommuninvånare använder cykel för 12% av sina resor.* Totalt skedde 228 cykelolyckor i Varbergs kommun, 5 personer skadades allvarligt. * Gäller resor under 10 mil.

08 Inledning Dagens cykelvägnät Trafiksäkerhet Varje år rapporteras cirka 200 cykelolyckor i Varbergs kommun till polis eller sjukhus. Av dessa är ca 80% singelolyckor, och de är ofta relaterade till drift och underhåll. Under perioden 2006-2015 har två dödsolyckor inträffat. Ingen av dessa på kommunala vägar. Allvarliga olyckor sker oftast som kollision med motorfordon eller som singelolycka. Trenden idag är att antalet cykelolyckor ökar i takt med att kommunens invånare ökar, men att antalet allvarliga olyckor minskar. 1 Cykelmätningar Tidigare har cykelmätningarna genomförts på olika sätt och under olika väderförhållanden, vilket gör det svårt att tolka resultaten. Under 2015 installerades fasta cykelmätare på Varbergs mest trafikerade cykelvägar, se figur 2. Diagrammet visar att antalet cykelpassager är som högst under sommarmånaderna, särskilt längs strandpromenaden. Mätningarna visar också att många invånare cyklar året om. År Antal cykelolyckor 2006* 96 2007 114 2008 151 2009 174 2010 118 2011 169 2012 222 2013 186 2014 228 2015** 144 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Totalt 1602 0 Figur 1: Antalet inrapporterade cykelolyckor i Varbergs kommun/år. *Varbergs sjukhus anslöt sig till STRADA i mars 2006 därav är inte det årets statistik fullständig. **Statistiken för år 2015 är osäker på grund utav nya rutiner för registrering av olyckor på sjukhusen. Mellan år 2006 och 2015 ökade Varbergs kommuns invånare med 9% vilket bör vägas mot antalet olyckor för att ge en rättvis bild. maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb maraprilmaj juni juli aug 2015 2016 Strandpromenaden Södra vägen Trädlyckevägen Träslövsvägen Västra Vall Figur 2: Antal cyklister på fem av Varbergs huvudcykelvägar under maj 2015 - augusti 2016.

Inledning 09 Kommunens cykelvägnät Kommunen är väghållare och ansvarig för drift och underhåll på de kommunala cykelvägarna. De kommunala cykelvägarna ligger främst inom tätbebyggt område vars funktion är att binda samman bostadsområden med skolor, arbetsplatser och service. Det kommunala cykelvägnätet kompletteras av ett regionalt cykelvägnät vars funktion är att binda samman tätorter och kommuner. I ett fåtal fall finns även cykelvägar längs enskilda vägar. Befintliga cykelvägar i Varberg finns presenterade i en karta i Bilaga 2. Regionala cykelleder Inom Varbergs kommun finns vägvisning av fyra olika cykelleder; Kattegattleden, Åkullaleden, Cykelspåret och Monarkleden. Dessa går mestadels i blandtrafik. Lederna sköts av olika huvudmän, bland annat Region Halland, Trafikverket, Länsstyrelsen och Gödestads hembygdsförening. Kommunen har deltagit i arbetet med att bygga ut en bilfri cykelled utmed kusten under ledning av Region Halland. Leden invigdes sommaren 2015. Kattegattleden är klar, men service, standard och sträckning kommer att fortsätta att utvecklas framöver. Frillesås Stråvalla Kungsäter Gunnarsjö Väröbacka Veddige Karl Gustav Bua Åskloster Derome Tångaberg Tofta Valinge Skällinge Bläshammar Trönninge Varberg Rolfstorp Gödestad Grimeton Hunnestad Åkulla Träslövsläge Himle Tvååker Dagsås Sibbarp Björkäng Kattegattleden Monarkleden Åkullaleden Cykelspåret Cykelleder i Varbergs kommun.

10 Inledning Målgrupper För att säkerställa att alla cyklisters behov tillgodoses i Cykelplan 2016-2020 har ett antal målgrupper identifierats. Målgrupperna är: Barn och unga Vuxna Äldre cyklister Elcyklister och snabba cyklister Lådcyklister Cyklister som kombinerar trafikslag Cyklister som cyklar för nöjes skull Turister och besökare Nya cyklister Funktionshindrade Även de behov som gående, skateboardåkare, inlinesåkare, mopedister och segwayåkare har uppmärksammades i framtagandet av cykelplanen. Dessa grupper har behov som i många fall överrensstämmer med de identifierade målgrupperna och bedöms uppfyllas inom ramen för fokusområdena. I den tekniska standarden specificeras krav som säkerställer framkomlighet, komfort, orienterbarhet, cykelparkering och service, trafiksäkerhet och trygghet samt drift och underhåll, se sidan 38. Målpunkter En cykelväg har som funktion att binda samman bostadsområden med viktiga målpunkter. Cykelns tillgänglighet till nedanstående målpunkter ska enligt Trafikstrategi 2030 prioriteras framför bilen. Följande målpunkter har identifierats i arbetet med cykelplanen: Större arbetsplatser och arbetsplatsområden, med mer än 300 anställda Detaljhandelskluster Grundskolor Större kommunala fritidsanläggningar Ungdomsgårdar Kollektivtrafiknoder och bytespunkter Samåkningsplatser bil Varbergs järnvägsstation Kommunala stränder och badplatser Utflyktslekplatser Rekreationsområden och naturreservat Kulturella platser Genom att lägga ihop målpunkter, bostadsområden och befintligt cykelvägnät på en gemensam karta har sträckning för arbetspendlingsståk och tvärstråk lokaliserats. Cykelstråken har också placerats på sträckor där det finns utrymme och där det är färre korsningspunkter. El-lådcykel.

Hela re Målpunkter i Varbergs tätort med omnejd Inledning 11 Bläshammar Trönningenäs Trönninge Göingegården Lugnet Barnabro Getterön Arbete Äckregården Service Skola Brunnsberg Fritid Norrdal Håsten Nedregården Rekrea Turism Trädlyckan Karlberg Centrum Träslöv Tranelyckan Mariedal Hästhaga Sörse Breared Arbetsplats Apelviken Service och handel Skola Södra Näs Fritidoch idrottsområden Rekreation Turism Hela resan Cykelväg Träslövsläge Väg Järnväg Tätbebyggt område Industriområde Hamn Offentlig byggnad Större grönområde

12 Inledning Tidigare cykelplan Det här är den tredje cykelplanen i ordningen för Varbergs kommun. Under 2010-2015 prioriterades byggnation av nya cykelvägar utmed vägar med hög trafikintensitet och höga hastigheter. Genomförda cykelåtgärder 2010-2015 Kampanj På egna ben Kampanj Trafikantveckan Kampanj Nyinflyttade Cykelpump Lorensberg, Varberg Fasta cykelmätare på Södra vägen, Träslövsvägen och Trädlyckevägen Fyra testcykelställ Förhöjda passager och bredare gångoch cykelväg - Träslövsvägen, Varberg Belysning av cykelvägar Cykelväg - Östra Vall, Varberg Cykelväg - Västra Vall, Varberg Cykelväg - Magasins, Varberg Varbergs kommuns cykelplan 2010-2015. Cykelväg - Engelbrekts, Varberg Cykelväg - Södra Näsvägen, Södra Näs Cykelväg - Buavägen (Hultavägen hamnen), Bua Cykelväg väg 845 (Lindhov - Bläshammar skola), Bläshammar Cykelväg - väg 804 (Trönninge Lindberg), Trönninge Cykelväg - väg 815 (Per Lars väg - väg 153), Rolfstorp Överfart över väg 153 i Rolfstorp Cykelväg - Port, Träslövsläge (Kattegattleden) Cykelväg förbi Naturum, Varberg (Kattegattleden) Cykelväg förbi Ringhals, Bua (Kattegattleden) Cykelväg - Fastarpsvägen, Tvååker

Inledning 13 Förutsättningar för ny cykelplan Sveriges transportpolitiska mål Cykelplanen utgår från det transportpolitiska målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trafikförsörjning för medborgarna och näringslivet. Den funktion som önskas uppnås är god tillgänglighet, och det ska ske med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. En viktig utgångspunkt är att transportsystemet ska vara jämställt och äldre barn ska själva kunna använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer. Regional cykelplan för Halland I Regional cykelplan för Halland 2015-2025 redovisas vision, mål och prioriteringar samt finansiering av cykelåtgärder på det regionala vägnätet där Trafikverket är väghållare. Region Halland tar beslut om vilka åtgärder som ska ingå i den regionala cykelplanen. Varbergs kommuns cykelplan har koordinerats med innehållet i den regionala cykelplanen. Den mellankommunala samordningen är viktig för att kunna nå våra gemensamma mål för cykel. 1 2 3 4 Prioriteringsordning Långsiktig utveckling Varbergs vision 2025 att utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt har varit en ledstjärna i framtagandet av cykelplanen. Planen går i linje med kommunens hållbarhetsriktlinje, Varberg visar vägen, som fokuserar på livskraftiga ekosystem, välmående samhälle och hållbar resursanvändning. Cykelplanen har utgått från beslutade inriktningar i kommunens översiktsplan 2010. Här står bland annat att bebyggelsegrupper ska lokaliseras så att det finns goda förutsättningar att utnyttja kollektivtrafik och cykel för att nå skola, service och arbetsplatser. Trafikstrategi 2030 Hamn- och gatunämndens mål är att öka andelen hållbara resor och transporter i Varbergs kommun till år 2020. I antagen trafikstrategi (2015) redovisas ställningstaganden kring vad som krävs för att kommunen ska kunna gå i den riktningen, se nedan. En analys om hur cykelplanen kan bidra till att förverkliga trafikstrategin finns under kapitel Utblick mot framtiden på sidan 48. En viktig utgångspunkt i planeringen är att tillgängligheten till viktiga målpunkter ska ske enligt prioriteringen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Ställningstaganden i Varbergs kommuns Trafikstrategi 2030 som är kopplade till cykel Det ska vara enkelt och attraktivt att resa hållbart. Trafiksystemet ska ta hänsyn till miljön och människors hälsa. Skapa ett trafiksystem som är till för alla. Barn ska enkelt kunna ta sig till och från skolan på ett tryggt och säkert sätt. Samhällsplaneringen ska inriktas på att minska transportbehoven. Vid exploatering av nya bostadsområden ska det vara enkelt att resa hållbart. Det ska vara tydligt i trafiksystemet vilket trafikslag som är prioriterat. Varbergs innerstad ska vara anpassad till människan, inte bilen. En god tillgänglighet till Varbergs stadsområde ska finnas.

Metodik

16 Metodik Här redovisas hur arbetet med cykelplanens framtagande har genomförs och vilket underlag som använts för att ta fram förslag på åtgärder. Dialog med interna och externa intressenter har varit ett viktigt inslag för att kunna få kunskap om brister och behov i tätorten och på landsbygden, samt få hjälp att bedöma om rätt åtgärder har prioriterats för att kunna nå uppsatta mål. Här tydliggörs även vems ansvar det är att ta beslut om och genomföra olika åtgärder. Process Hamn- och gatunämnden beslutade den 17 november 2014 att ge hamnoch gatuförvaltningen i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2016-2020. Cykelplanen har tagits fram av en arbetsgrupp med stöd av en projektgrupp bestående av representanter från hamn- och gatuförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och samhällsutvecklingskontoret. Arbetsgrupp Styrgrupp Projektgrupp Referenspersoner - internt - externt Ambitionen har varit att hålla en kontinuerlig dialog med berörda parter under hela arbetet. I praktiken har detta inneburit att synpunkter hämtats in från representanter på berörda förvaltningar, organisationer och myndigheter under 2015. Synpunkter från allmänheten har hämtats in vid två mötestillfällen i Brunnsparken, dels i samband med eventet Kom och prata - om park, hamn och gata den 23 maj 2015, dels i samband med Trafikantveckan den 19 september 2015, samt via webben. Byalagen i kommunens serviceorter samt Landsbygdsrådet har erbjudits möjlighet att komma in med skriftliga synpunkter under hösten 2015 som sedan har beaktats i framtagandet av handlingsplanen. Figur 3: Organisationsskiss Cykelplanen har tagits fram med samma stegvisa metodik som användes i framtagandet av Regional cykelplan för Halland 2015-2025: 2 Steg 1 - Nuläge Steg 2 - Vision Steg 3 - Strategiska områden Steg 4 - Mål Steg 5 - Åtgärder Steg 6 - Ekonomi, finansiering, nytta Steg 7 - Genomförande, ansvar Steg 8 - Uppföljning, mätbara mål Dialog i Brunnsparken den 23 maj 2015.

Metodik 17 Väghållaransvar Kommunalt vägnät Cykelplanen har fokus på att föreslå åtgärder längs det kommunala vägnätet och på kommunal mark eftersom det är där kommunen har mandat att ta beslut om att genomföra åtgärder. Kommunala vägar finns i huvudsak i Varbergs tätort och i enstaka fall ute på landsbygden. Statligt och enskilt vägnät Cykelplanen lyfter även upp behov av åtgärder på det enskilda och det statliga vägnätet. På landsbygden är det oftast Trafikverket eller vägföreningar som är väghållare. Det är väghållaren som tar beslut om en åtgärd behöver genomföras på vägnätet. Kommunen kan i dialog med väghållaren komma överens om vilka åtgärder som bör genomföras, och om det finns behov kan kommunen ta beslut om att delfinansiera åtgärder på det enskilda eller statliga vägnätet. När en åtgärd ska genomföras på det statliga vägnätet ska en förutbestämd planeringsprocess följas (se figur 4). Det är Trafikverkets projektledare som planerar och genomför projekt längs det statliga vägnätet. En vägplan tar vanligtvis omkring 1,5 år att genomföra. Det innebär att det oftast tar flera år från det att Trafikverket beslutar att ta upp ett förslag för behandling i en åtgärdsvalsstudie till att åtgärden kan bli genomförd i praktiken. De åtgärder som ska finanserias av Trafikverket ska vara redovisade i den regionala infrastrukturplanen. Den regionala cykelplanen för Halland 2015-2025 tydliggör vilka cykelåtgärder som föreslås genomföras inom ramen för den regionala infrastrukturplanen. Ovanstående dokument går att finna på Region Hallands hemsida. Ansvarsområden För att utveckla cyklingen i Varberg behöver många parter med olika ansvar för cykel samverka. I handlingsplanens åtgärdsförslag (se sidorna 26-33) redovisas de åtgärder som berör hamn- och gatuförvaltningens uppdrag. Åtgärder som berör någon annan förvaltning redovisas under rubriken Behov av ytterligare insatser. Beslut om genomförande av dessa åtgärder tas av respektive ansvarig nämnd. Cykelåtgärder som finansieras via exploatering (oftast en exploatör som vill bygga ut bostäder eller verksamheter) redovisas inte i handlingsplanen, dels för att avtal inte är klara för hela planperioden, dels för att de inte hanteras av hamn- och gatunämnden. Cykelåtgärder som ingår i andra exploateingsprojekt redovisas i bilaga 1, men inte i handlingsplanen. Åtgärder på statliga eller enskilda vägar där hamn- och gatunämnden är medfinansiär redovisas i handlingsplanen. Cykelplanen tar inte med åtgärder för att förebygga skador som exempelvis hjälmanvändning och cykelregler då detta inte ingår i hamn- och gatunämndens uppdrag. Här redovisas istället hamn- och gatuförvaltningens roll att samverka med andra parter som har det uppdraget. Övergripande planering av infrastruktur - Vägplan Åtgärdsvalsstudie enligt 4-stegsprincipen Åtgärdsbank Planering av valda objekt - Bygghandling Genomförande - Bygg - Drift Figur 4: Trafikverkets planeringsprocess. Sveriges vägnät I Sverige finns det både enskilda och allmänna vägar. De allmänna vägarna kan vara statliga eller kommunala. Trafikverket är väghållare för statliga vägar. Hamn- och gatunämnden har ansvar för kommunala vägar i Varbergs kommun.

Framtida målsättning

20 Framtida målsättning Den övergripande politiska målsättningen är att öka andelen hållbara resor i Varbergs kommun. Här redovisas vilka målen är för cykel och var fokus bör ligga för att bäst kunna nå uppsatta mål. Kartorna redovisar hur cykelstråken bör utvecklas framöver för att öka tillgängligheten med cykel både i tätorten och på landsbygden. Vision och mål Varbergs kommun planerar för ett ökat antal kommuninvånare, vilket kommer att medföra ett ökat transportbehov. För att klara uppsatta klimat- och miljömål förutsätts att kommunen arbetar med att göra det enkelt att resa hållbart. Varberg har följande vision för arbetet med cykel: «I Varberg ska fler VILJA och KUNNA cykla effektivt och säkert på attraktiva stråk» I Varberg ska det vara enkelt att ta cykeln hela eller delar av resan. Målsättningen är att få fler att se fördelarna med att cykla och tycka att cykeln är ett självklart alternativ vid val av transportsätt. Det ska vara möjligt att cykla till viktiga målpunkter under hela året. Trafiksystemet ska vara utformat på ett sätt som gör att barn kan cykla till vardags. Genom att satsa på helhetslösningar med sammanhängande stråk av hög standard förväntas fler vilja och kunna ta cykeln året runt. Mål år 2030 40 % av resorna inom Varbergs tätort ska ske med cykel. Invånare i Varbergs kommun ska använda cykel för 20 % av sina resor.* Antalet cykelolyckor ska ha minskat jämfört med år 2020. Nollvision för dödsolyckor och allvarliga cykelolyckor. Delmål år 2020 33% av resorna inom Varbergs tätort ska ske med cykel. Invånare i Varbergs kommun ska använda cykel för 15% av sina resor.* Antalet cykelolyckor ska ha minskat jämfört med år 2014. Nollvision för dödsolyckor och allvarliga cykelolyckor. Målsättningen är att andelen cykelresor ska öka och olyckorna minska längs de kommunala cykelvägarna och i kommunen som helhet. Genom att satsa på cykel kan Varberg fortsätta att utvecklas till en kreativ, attraktiv och levande kommun. * Gäller resor under 10 mil.

Framtida målsättning 21 Fokusområden För att få bättre förutsättningar att kunna nå uppsatta mål utgår cykelplanen från fyra fokusområden där individen och syftet med resan står i fokus. Fokusområdena berör olika typer av målgrupper, som har olika krav på cykelvägnätets funktion, och som i sin tur kräver olika typer av åtgärder. Arbete och service Glad cyklist vid Engelska parken. - cykla effektivt Målsättningen är att de som arbetspendlar eller ska ta sig till service och handel kan cykla gent och snabbt längs prioriterade cykelstråk för att nå sitt mål. Fokus blir på de som har kortare resa än 6,5 km, bor i större bostadsområden och där målpunkten är större service och handelskluster eller arbetsplatser. Skola och fritid cykla säkert och tryggt Målsättningen är att barn från 12 år själva ska kunna cykla säkert och tryggt till sin skola och till större fritidsområden och idrottsanläggningar i sitt närområde. Fokus blir på de barn som har kortare än 4 km till skolan, inte är berättigade till skolskjuts och som bor i större bostadsområden. Foto: Mikael Pilstrand Barncykel i Apelviken. Hela resan ökad mobilitet Målsättningen är att det ska vara smidigt att byta mellan cykel och kollektivtrafik. Fokus blir på att utveckla de bytespunkter som har många resenärer och hög potential att locka fler att använda cykeln en del av resan. Foto: Marie Hidvi Hela resan busshållplats i Bua. Rekreation och turism cykla på attraktiva stråk Målsättningen är att invånare och besökare som vill cykla i behagligt tempo ska kunna cykla längs attraktiva och orienterbara stråk och hitta fram till spännande platser att utforska. Fokus blir på stråk till platser som attraherar flest cyklister. Foto: Region Halland Cyklist på Strandpromenaden.

22 Framtida målsättning Framtida cykelstråk - Varbergs tätort I framtiden finns det i Varbergs tätort flera arbetspendlingsstråk med hög standard som gör det enkelt att snabbt ta sig fram med cykel. Ett komplement till dessa är tvärcykelstråken som binder samman tätortens södra delar med dess norra delar. Rekreationsstråken kopplar ihop havet med stadens större grönområden. Bläshammar Trönningenäs Trönninge Göingegården Lugnet Barnabro Getterön Äckregården Brunnsberg Norrdal Håsten Nedregården Trädlyckan Karlberg Centrum Träslöv Tranelyckan Mariedal Hästhaga Sörse Breared Apelviken Södra Näs Träslövsläge Arbetspendlingsstråk Tvärstråk Rekreationsstråk Cykelväg Järnväg Tätbebyggt område Industriområde Hamn Offentlig byggnad Större grönområde

Framtida målsättning 23 Framtida cykelstråk - Varbergs kommun En utveckling av arbetspendlingsstråk gör att det i framtiden kommer att vara enklare och säkrare att cykla mellan kommunens tätorter. På rekreationsstråken går det att ta sig till olika delar i regionen. Frillesås Stråvalla Kungsäter Gunnarsjö Väröbacka Veddige Karl Gustav Bua Derome Åskloster Tångaberg Tofta Valinge Skällinge Bläshammar Trönninge Gödestad Rolfstorp Åkulla 6,5 km Varberg Hunnestad Grimeton Träslövsläge Himle Dagsås Tvååker Sibbarp Björkäng Arbetspendlingsstråk Rekreationsstråk Serviceort Statlig väg Järnväg Varbergs kommun

Handlingsplan 2016-2020 Handlingsplan 2016-2020 Foto: Mikael Pilstrand

26 Handlingsplan 2016-2020 I denna del redovisas de åtgärder som behöver genomföras för att kunna nå uppsatta mål om ökad andel cykelresor och minskat antal cykelolyckor året runt. Åtgärdsval Urvalskriterier I arbetet med att välja ut vilka åtgärder som behöver genomföras under år 2016-2020 har följande kriterier använts vid prioriteringen: Antal användare Trafiksäkerhet och trygghet Standard och attraktivitet Kostnadseffektivitet Hänsyn har även tagits till hur väl åtgärderna förväntas bidra till uppsatta mål och politiska ställningstaganden, samt de åtgärder som lyfts fram av allmänheten, serviceorternas byalag och andra berörda intressenter under dialogen. Nytt för den här planperioden är att cykelplanen inte bara kommer att föreslå nya cykelvägar, utan även kommer att föreslå mer kostnadseffektiva åtgärder som exempelvis kampanjer, service, parkering, drift och underhåll och mindre ombyggnader enligt fyrstegsprincipen. Urvalsprocess En lista som presentererar alla de önskemål som har hanterats under processen finns i dokumentet "PM Åtgärdsval" och går fås på begäran. Fokus på arbetspendling och skolvägar Ett tydligt fokus under den här planperioden föreslås bli satsningar på arbetspendling där det finns stor potential att få en betydande överflyttning av resor från bil till cykel. Kommunens kontinuerliga arbete med att skapa säkra cykelvägar till skola och fritid förslås fortsätta. Flera av kommunens byalag har lyft fram säkra skolvägar för barn som särskilt viktigt att prioritera på landsbygden. Genom samverkan med Region Halland, Trafikverket och Hallandstrafiken ska möjligheterna att ta cykel en del av resan förbättras. Det gemensamma målet (Region Halland) är att utveckla en större bytespunkt med utökad resenärsservice per tätort i de utpekade kollektivtrafikstråken. Satsningar på rekreation och turism, utöver fortsatt arbete med att utveckla Kattegattleden, föreslås bli lägre prioriterade än övriga fokusområden under den här planperioden. Anledningen är att övriga fokusområden ger bättre måluppfyllelse till lägre kostnader och är riktade till fler användare. En del av åtgärderna som i dokumentet "PM Åtgärdsval" redovisas som prioritet 1 är inte med i denna handlingsplan för år 2015-2020. Det beror på att dessa åtgärder redan ingår som en del i andra planerade projekt. I dessa fall anges i vilket projekt det gäller. Andra åtgärder som inte kommer med i handlingsplanen är projekt kopplade till vägvisning och beläggning. Dessa frågor hanteras istället i kommunens beläggningsplan respektive belysningsplan.

Handlingsplan 2016-2020 27 Åtgärdsförslag I tabellerna under respektive fokusområde redovisas de åtgärder som föreslås genomföras under planperioden. Dessa åtgärder redovisas även på kartor på sidan 36-37 och markeras där med en siffra, vilken även återfinns i åtgärdslistorna under respektive fokusområde. En lista med åtgärdsförslag som inkommit till hamnoch gatuförvaltningen redovisas i PM Åtgärdsval. Ett större fokus har lagts på att få in mer kostnadseffektiva åtgärder som att koppla ihop befintligt cykelvägnät, förbättrad standard längs arbetspendlingsstråk, fler kampanjer, cykelservice och säkrare cykelparkeringar än i tidigare cykelplaner. De kostnader som är presenterade i tabellerna nedan är kostnadsuppskattningar beräknade på schablonkostnader efter 2015 års nivå (se bilaga 3). Detta för att ge en indikation på vad en åtgärd kan komma att kosta. Den faktiska kostnaden för en åtgärd utreds i projekteringen. Beslut om vilka av de föreslagna åtgärderna längs kommunala vägnätet som ska genomföras tas årligen av kommunens politiker enligt gällande investerings- och budgetprocess. Åtgärder längs det statliga vägnätet måste ingå i regional infrastrukturplan för att få finansiering och därmed kunna genomföras av Trafikverket. Det är Region Halland som tar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras på det statliga vägnätet. Idag finns det endast medel avsatta för att genomföra två objekt fram till år 2020, Buavägen respektive Stranninge-Ås. Kostnadseffektiva åtgärder Cykelplanen tar upp både fysiska och beteendepåverkande åtgärder i syfte att kunna nå uppsatta mål. Åtgärderna är kategoriserade utifrån Trafikverkets arbetsmodell fyrstegsprincipen, där de första åtgärderna är klassade som mer kostnadseffektiva än de senare. Forskning har visat att cykelplaner får maximal effekt om en kombination av satsningar görs. Det innebär att nyttan per investerad krona blir större om nybyggnation av cykelvägar genomförs parallellt med informationskampanjer, utökad service och förbättrat underhåll. 3 I cykelplanen för Varbergs kommun kombineras beteendepåverkande åtgärder med fysiska åtgärder för att få ut största möjliga nytta per investerad krona. Fyrstegsprincipen: 1.Tänk om Påverka beteende och attityder med kampanjer, kartor och information. 2.Optimera Effektivisera användandet av befintlig infrastruktur med hjälp av skyltning, parkering, drift- och underhåll av vägar och grönytor, belysning. 3.Bygg om Förbättra kvalitén på befintlig miljö genom mindre ombyggnadsåtgärder med cykelfält, hastighetssäkringar och passager samt koppla ihop befintliga cykelvägar. 4.Bygg nytt Skapa nya möjligheter för cyklister genom nyinvesteringar och större ombyggnationer som ny cykelväg eller planskildhet.

28 Handlingsplan 2016-2020 Arbete och service Målbild: Cykla effektivt År 2020 har de beteendepåverkande kampanjerna och utbyggnaden av arbetspendlingsstråken med förhöjd standard börjat ge effekt och allt fler väljer cykeln framför bilen när de ska ta sig till arbetet eller ska uträtta ärenden. Det gäller särskilt kortare resor upp till 6,5 km. Det är lättare att hitta cykelparkering vid viktiga målpunkter där det är säkert, och i vissa fall väderskyddat, att ställa sin cykel. Pendlingsstråken är ihopkopplade med det övergripande cykelvägnätet och det är effektivt och smidigt att ta sig med cykel för att uträtta ärenden vid större handelskluster. Förbättrad vinterväghållning och tidigare upptagning av stenflis på våren gör det säkrare att cykla året runt. Längs arbetspendlingsstråken har konfliktpunkterna med de gående minskat och vid korsningar med bilvägar har de flesta passagerna hastighetssäkrats. Nya cykelpumpar har placerats längs några av arbetspendlingsstråken och vid någon av bytespunkterna i serviceorterna. Om Region Halland och Trafikverket har gjort samma prioritering som kommunen är det nu effektivt och säkert att cykla till kommunens större arbetsplatser Ringhals och Södra Cell Värö. Serviceorterna Bua och Väröbacka, samt Skällinge och Rolfstorp har kopplats ihop med gång- och cykelvägar. Det är också möjligt för de som bor i Stråvalla att cykla säkert och effektivt till Frillesås, och för invånare i Derome att cykla till Veddige. Byggnationen av järnvägstunneln och nytt resecentrum påbörjas år 2019. Under byggtiden kan det vara svårt med framkomligheten, men det är prioriterat att cyklister ska kunna ta sig lätt och säkert till stationen, och det ska finnas gott om plats att parkera cykeln vid gångbron över eller intill den tillfälliga stationen. Behov av ytterligare insatser Om uppsatta mål för cykel ska kunna uppnås samtidigt som Varberg växer måste nya bostads- och verksamhetsområden skapa goda förutsättningar för invånarna att kunna cykla hela eller delar av sin resa till arbete eller till service. Samhällsutvecklingskontoret behöver vid exploateringar säkra möjligheten att cykla till och från nya områden. I översiktsplaner och strategier bör cykelfrågan uppmärksammas tidigt för att säkerställa en hög prioritering. Genom stadsbyggnadskontoret behöver även detaljplanerna skapa bättre förutsättningar för cykel genom att planlägga cykelparkering och cykelvägar som ansluter till befintligt cykelvägnät och närliggande bytespunkter. Kommunen behöver även påskynda arbetet med en parkeringsnorm som gynnar cykel framför bil i de fall exploatering sker i centrala lägen. Därför är det positivt om staden förtätas snarare än utvidgas. För att fler ska kunna och vilja cykla till sin arbetsplats behöver serviceförvaltningen se över cykelparkeringsbehovet vid kommunala verksamheter.

Handlingsplan 2016-2020 29 ÅTGÄRD ORT VÄGHÅLLARE KOSTNAD PÅVERKANSKAMPANJER, INFORMATION, SAMVERKAN Årlig påverkanskampanj för arbete och service Kommunen 100 000-300 000 kr/år Informationsinsats i samband med investeringsåtgärd Samverkan och information DRIFT OCH UNDERHÅLL Prioriterad snöröjning och halkbekämpning längs utpekade arbetspendlingsstråk PARKERING OCH SERVICE Varberg Kommunen Kommunen Kommunen 50 000 kr/år Säker och väderskyddad cykelparkering Varberg Kommunen 10 000-50 000 kr/år Serviceplatser (cykelpump, verktyg) 60 000 kr/år Cykelmätare Varberg Kommunen 50 000 kr/år KOPPLA IHOP Väg 153 Värnamovägen, Äckergårdsvägen- Österleden (1) Varberg Kommunen 1 000 000 kr Malm (2) Varberg Kommunen 400 000 kr TRAFIKSÄKERHET Passage Lugnetrondellen (3) Varberg Kommunen 250 000-5 000 000 kr STRÅK Arbetspendlingsstråk Håsten, etapp 1(4) Varberg Kommunen 1 000 000 kr Arbetspendlingsstråk Håsten, etapp 2 (5) Varberg Kommunen 2 000 000 kr Arbetspendlingsstråk Sjukhuset, etapp 2 (6) Varberg Kommunen 1 500 000 kr Arbetspendlingsstråk Trönninge, etapp 1 (7) Varberg Kommunen 3 000 000 kr Arbetspendlingsstråk Breared, etapp 1 (8) Varberg Kommunen 2 200 000 kr Tvärcykelstråk Apelviken-PS-Lugnet (9) Varberg Kommunen 3 000 000-5 000 000 kr NY CYKELVÄG Väg 845, Stråvalla-Löftabro (10) Stråvalla Trafikverket 7 200 000 kr ** Väg 850, Bua-Limabacka (11) Bua Trafikverket 15 800 000 kr * Väg 41, Veddige-Derome (Syllingevägen-Åsby) (12) Lindbergsvägen-Birger Svenssons väg (längs industrispåret) (13) Veddige Trafikverket 6 000 000 kr ** (3 000 000 kr) ** Varberg Kommunen 400 000 kr Total kostnad för fokusområdet Arbete och service Påverkansåtgärder och mindre förbättringsåtgärder beräknas uppgå till mellan 1,4 miljoner och 2,6 miljoner kronor för åren 2016-2020. Investeringskostnader för samma period uppskattas till mellan 27 miljoner och 34 miljoner kronor. Investeringarna på landsbygden kostar 13-14,5 miljoner och åtgärderna i Varbergs tätort kostar 14-19 miljoner kronor. * Total kostnad där hälften av kostnaden bekostas av Trafikverket och hälften av kommunen. Ingår i Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025 ** Ej ännu finansierad. Beslut tas av Region Halland vid revidering av regional infrastrukturplan under våren 2018

30 Handlingsplan 2016-2020 Skola och fritid Målbild: Cykla säkert och tryggt År 2020 har testprojektet Skolreseplaner lett till bättre kunskap om brister längs barns väg till skolan och en bättre samverkan med skolan och ansvariga förvaltningar, organisationer och myndigheter för att kunna förbättra trafiksäkerhet och få fler barn att cykla till skolan, istället för att bli skjutsade med bil. Årliga beteendepåverkande kampanjer och genomförda fysiska åtgärder har medfört att fler barn kan ta sig tryggt och säkert till skolan året om. Exempel på åtgärder är belysning, gallring av buskage, trafiksäkrare passager, cykelparkering och förbättrad vinterväghållning. Hamn- och gatuförvaltningen arbetar brett med förbättrad trafiksäkerhet i samband med andra projekt vilket kontinuerligt höjer standarden på cykelvägar och passager. Behov av ytterligare insatser För att fler barn och föräldrar ska välja att cykla till skola och fritidsverksamheter behöver hamn- och gatuförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen arbeta med påverkansåtgärder tillsammans med skol- och fritidsverksamheter.

Handlingsplan 2016-2020 31 Åtgärder Påverkanskampanjer Under hösten 2016 och 2017 pågår projektet På egna ben, där syftet är att få barn att cykla till skolan. Under våren 2017 startas projektet Skolreseplaner upp och pågår aktivt under ett år. Arbetet med påverkansprojekt beskrivs mer utförligt i Mobility managementplan 2016-2017 som antogs av hamn- och gatunämnden 19 september 2016. Förbättrad trafiksäkerhet För att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter genomför hamnoch gatuförvaltningen åtgärder i projektet Trafikmiljöåtgärder. Det kan handla om att anlägga farthiner för att säkerställa att hastigheten hålls och refuger för att förbättra säkerheten och tryggheten vid passager och övergångsställen. Större trafiksäkerhetsåtgärder genomförs i projektet ombyggnation korsningar. Under framtagandet av cykelplanen har en utredning om cykelolyckor och trafiksäkra korsningar i Varberg gjorts, se bilaga 4 och 5. Olycksdrabbade och utsatta platser har uppmärksammats och hanteras inom de två trafiksäkerhetsprojekten Trafikmiljöåtgärder och Ombyggnation korsningar. Åtgärderna på statliga vägar är utpekade i denna cykelplan för att hanteras i den kommande regionala infrastrukturplanen som Region Halland tar fram i samarbete med kommunerna i länet. ÅTGÄRD ORT VÄGHÅLLARE KOSTNAD PÅVERKANSKAMPANJER, INFORMATION, SAMVERKAN Årlig påverkanskampanj för skola och fritid Kommunen 100 000-300 000 kr/år Samverkan DRIFT OCH UNDERHÅLL Total kostnad för fokusområdet Skola och fritid Kommunen Tvåskift vid flisupptagning Kommunen 150 000 kr/år Prioriterad snörjning och halkbekämpning längs utpekade skolvägar TRAFIKSÄKERHET Kommunen Väg 804, passage Prästgårdsvägen (14) Kungsäter Trafikverket 250 000 kr ** Väg 41, passage Lindhovsrondellen (15) Bläshammar Trafikverket 10 000 000 kr ** Trafikmiljöåtgärder Kommunen Se separat förstudie Ombyggnation korsningar Kommunen Se separat förstudie NY CYKELVÄG Centrala Veddige (Västra Ringvägen, Ny) (16) Veddige Vägförening 4 100 000 kr Väg 815, Rolfstorp Folkets hus-skällinge (17) Rolfstorp/ Skällinge Trafikverket 18 000 000 kr ** Påverkansåtgärder och mindre förbättringsåtgärder beräknas uppgå till mellan 1-2 miljoner kronor för åren 2016-2020. Investeringskostnader för samma period uppskattas till 18 miljoner kronor, varav alla är på landsbygden. * Total kostnad där hälften av kostnaden bekostas av Trafikverket och hälften av kommunen. Ingår i Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025 ** Ej ännu finansierad. Beslut tas av Region Halland vid revidering av regional infrastrukturplan under våren 2018

32 Handlingsplan 2016-2020 Hela resan Målbild: Ökad mobilitet År 2020 är det lätt att variera och kombinera trafikslag både på landsbygden och i staden. Cykeln utgör en naturlig del av resan där viktiga bytespunkter och samåkningsplatser har en anslutande gång- och cykelväg och utbyggd cykelparkering. Cykeln är ett attraktivt alternativ till bilen i Varbergs tätort då förbättrade arbetspendlingsstråk, tvärstråk och skolvägar har skapat en tillgänglig stad där stadsrummen prioriterar oskyddade trafikanter. Cyklisterna är ett vanligare inslag i gaturummet, vilket bidrar till fler spontana möten mellan människor, ökad trygghet, förbättrad integration och ökad handel. En resenär är både bilist, cyklist, gående och kollektivtrafikresenär men väljer oftare hållbara resor för att det är lätt, smidigt och mer ekonomiskt. Kommunen samverkar med Hallandstrafiken, Region Halland och Trafikverket för att tillsammans genomföra kampanjer, beteendepåverkande åtgärder och utveckla större bytespunkter i några tätorter längs de utpekade kollektivtrafikstråken. Behov av ytterligare insatser För att kunna nå uppsatta mål om ökad andel cykelresor behöver samhällsutvecklingskontoret och hamnoch gatuförvaltningen utreda möjligheten att förlänga kollektivtrafikresan genom ett hyrcykelsystem i Varbergs tätort. Det är viktigt att utreda behov av låsbara cykelutrymmen i arbetet med att konkretisera förutsättningarna för parkering i Varberg, exempelvis vid den nya järnvägsstationen. Hallandstrafiken, Trafikverket och kommunen behöver samverka för att höja standarden på bytespunkter för kollektivtrafik.

Handlingsplan 2016-2020 33 Åtgärder Påverkanskampanjer För att öka andelen hållbara resor och personer som kombinerar cykel med andra trafikslag genomför hamn- och gatuförvaltningen under 2016 och 2017 mobility managementåtgärder. Arbetet specificeras närmare i Mobilitymanagementplan 2016-2017. Åtgärderna innefattar bland annat genomförande av kampanjerna Cykelvänlig arbetsplats och Vintercyklister. Förbättra bytespunkter Under 2016-2020 ska hamn- och gatuförvaltningen underlätta för trafikanter att kombinera trafikslag. Det innebär att bytespunkter ska utvecklas och servicen förbättras. Minst en cykelparkering ska anläggas vid en busshållplats varje år. Det ska vara möjligt att låsa fast cykeln i ramen och hållplatsen ska kopplas ihop med närliggande gång- och cykelväg. Arbetet med bytespunkten i Tvååker centrum kommer att ske i samverkan med projektet Tvååker centralpark som också drivs av hamnoch gatuförvaltningen. ÅTGÄRD ORT VÄGHÅLLARE KOSTNAD PÅVERKANSKAMPANJER, INFORMATION, SAMVERKAN Samverkan SERVICE Utökad cykelparkering vid utpekade hållplatser/ bytespunkter Större tätorter Kommunen Kommunen/ Trafikverket Bytespunkt Tvååker centralpark (18) Tvååker Kommunen/ Hallandstrafiken KOPPLA IHOP Koppla ihop cykelväg med utpekade hållplatser/ bytespunkter 10 000-50 000 kr/år 100 000 kr Större tätorter Kommunen 200 000 kr/år Total kostnad för fokusområdet Hela resan De mindre förbättringsåtgärderna beräknas uppgå till mellan 150 000-350 000 kr för åren 2016-2020. Investeringskostnaderna för samma period uppskattas till 1 miljon kronor.

34 Handlingsplan 2016-2020 Rekreation och turism Målbild: Cykla på attraktiva stråk År 2020 är det lätt att få information om cykelvägar för olika målgrupper och till olika målpunkter i hela kommunen genom tydlig information på webben, cykelkartor och andra typer av informationsmaterial. Det finns fler cykelparkeringar där cykeln kan låsas fast säkert vid viktiga målpunkter med rekreationsvärden, till exempel vid kommunala badplatser. Varberg är en attraktiv turiststad för cyklister där man känner sig välkommen som cyklist. Det är lätt att hitta rätt längs och mellan kommunens olika rekreationsstråk. De två rekreationsstråken från centrum till Påskbergsvallen respektive Håstens fritidsområde har utvecklats till attraktiva och gröna upplevelsestråk. Kattegattleden har en viktig funktion som rekreationsstråk sommartid, men även som arbetspendlingsstråk till kommunens största arbetsplatser, Södra Cell Värö/Värö bruk och Ringhals. Rekreationsstråken i inlandet har ökat inlandsturismen. Behov av ytterligare insatser För att underlätta för cyklister att hitta rätt behöver Marknad Varberg och hamnoch gatuförvaltningen samverka för att marknadsföra cykel både för invånare och besökare. Näringslivet är här en viktig part. För att underlätta för cyklister att hitta nya vägar och för turister att lokalisera sig behöver en vägvisningsplan för cykel tas fram av hamnoch gatuförvaltningen. Möjligheten att sprida information genom nya medier behöver utvecklas ytterligare.

Handlingsplan 2016-2020 35 Åtgärder Rekreationsstråk Cykelplanen pekar ut två rekreationsstråk i Varbergs stad. Båda utgår från kusten men ett går mot Håsten och ett mot Påskbergsskogen. Eftersom dessa rekreationsstråk går på befintliga gång- och cykelvägar kommer åtgärder fokuseras på att lyfta upp intressande målpunkter utmed stråket. Det kan handla om information, tillgängliggörande av attraktiva platser och förbättrad service. Kattegattleden kommer att fortsätta utvecklas under planperioden. En ny seperarat cykelväg ska anläggas mellan Stranninge och Ås. Kommunen ser även över möjligheten till förbättrad vägvisning och trafiksäkerhet vid passager över bilvägar. Kommunens roll är att samverka med övriga parter i projektet. Åtgärder som genomförs längs med dessa rekreationsstråk kommer att samornas med projekten Gröna huvudgångsstråk och Trädförnyelseprojektet, som även de drivs av hamn- och gatuförvaltningen, för att möjliggöra synergieffekter. ÅTGÄRD ORT VÄGHÅLLARE KOSTNAD PÅVERKANSKAMPANJER, INFORMATION, SAMVERKAN Information, cykelkarta och reseplanerare Kommunen 50 000-100 000 kr/år Samverkan SERVICE Cykelparkering vid viktiga målpunkter längs rekreationsstråk OMBYGGNATION AV CYKELVÄG Påskbergsvallen-Ankaret, lokalt rekreationsstråk (19) Håstens fritidsområde- Gamla Kyrkbacken- Västerport, lokalt rekreationsstråk (20) Kommunen Kommunen 10 000-50 000 kr/år Varberg Kommunen 200 000 kr Varberg Kommunen 200 000 kr Stranninge-Ås (Kattegattleden) G:a Köpstad Trafikverket Se aktuell vägplan Total kostnad för fokusområdet Rekreation och turism Påverkansåtgärder och mindre förbättringsåtgärder beräknas uppgå till mellan 300 000 och 1 miljon kronor för åren 2016-2020. Investeringskostnader för samma period uppskattas till 400 000 kr. * Total kostnad där hälften av kostnaden bekostas av Trafikverket och hälften av kommunen. Ingår i Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025 ** Ej ännu finansierad. Beslut tas av Region Halland vid revidering av regional infrastrukturplan under våren 2018

36 Handlingsplan 2016-2020 Föreslagna åtgärder 2016-2020 - Varbergs tätort Kartan nedan visar de ombyggnation eller nybyggnationsåtgärder Bläshammar som Varbergs kommun föreslår ska genomföras i Varbergs tätort mellan åren 2016-2020. Varje åtgärd är numrerad med en siffra som även går att finna i tabellerna under respektive fokusområdena. Trönningenäs 15 Trönninge Göingegården 7 Lugnet Barnabro Getterön 13 3 1 Äckregården Brunnsberg 20 Norrdal Håsten Nedregården 4 5 9 Trädlyckan 9 Karlberg Centrum Träslöv 2 19 Tranelyckan 6 Mariedal Hästhaga 8 Föreslagen åtgärd Sörse 19 Föreslagen åtgärd - utredning krävs Föreslagen åtgärd - ej finansierad Åtgärdsnummer Breared Cykelväg Väg Järnväg Tätbebyggt område Apelviken Industriområde Hamn Offentlig byggnad Större grönområde Södra Näs

Handlingsplan 2016-2020 Föreslagna åtgärder 2016-2020 - Varbergs kommun Kartan nedan visar de större fysiska åtgärder som är på förslag att genomföras i kommunens serviceorter mellan åren 2016-2020. Varje åtgärd är numrerad med en siffra som även går att finna i tabellerna under respektive fokusområdena. Åtgärder markerade som ej finnansierade, innebär att de inte finns med i den regionala infrastrukturplanen i dagsläget. 37 11 Limabacka 16 14 12 Derome Frillesås 10 Stråvalla Kungsäter Gunnarsjö Väröbacka Veddige Karl Gustav Bua Derome Åskloster Tångaberg Tofta Valinge Skällinge Bläshammar Trönninge Gödestad Rolfstorp Skällinge 17 Varberg Grimeton Hunnestad Åkulla Träslövsläge Himle Dagsås Tvååker Sibbarp 1 2 3 4 0 km 5 km 18 Björkäng Föreslagen åtgärd Föreslagen åtgärd - ej finansierad Cykelväg Varbergs kommun Tätbebyggt område Industriområde Väg Offentlig byggnad Järnväg Grönområde

38 Handlingsplan 2016-2020 Standard Olika typer av cykelvägar För att fler ska vilja cykla är det viktigt att cykelvägnätet som helhet håller en hög standard. Genom att anpassa gång- och cykelvägarna till mängden fotgängare och cyklister är det möjligt att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. På grund av detta har Varbergs kommunala cykelvägnät delas upp i klasserna: arbetspendlingsstråk, tvärstråk, övergripande cykelvägnät, rekreationsstråk och gång- och cykelvägar med lägre flöden. Syftet med arbetspendlingsstråk är att cykeln ska kunna konkurrera tidsmässigt med bilen. Standardkraven är att det ska vara möjligt att från större bostadsområden kunna cykla snabbt och gent, med få stopp för att komma nära större arbetsplatser, detaljhandelskluster eller Varbergs station för fortsatt färd. Ett arbetspendlingsstråk ska vara: snabbt och gent smidigt och bekvämt tryggt under hela dygnet väl underhållet Tvärstråken knyter samman arbetspendlingsstråken i nord-sydlig riktning. De ska uppfylla samma funktion men förväntas inte ha riktigt lika högt flöde av gående och cyklister. I det övergripande cykelvägnätet ingår alla andra cykelvägar i staden och i serviceorterna. Cykelvägarna ska hänga ihop och koppla samman bostadsområden med viktiga målpunkter som service, skolor, större fritidsanläggningar, bytespunkter och rekreationsområden. Cykelvägnätet ska i sin helhet vara: trafiksäkert sammanlänkat tydligt och tryggt ge god service till cyklisterna Det övergripande cykelvägnätet kan också omfattas av mindre gator där cyklister och bilister får samsas om utrymmet. Vid blandtrafik är det viktigt att säkerställa en god trafikmiljö med låga hastigheter. Rekreationsstråken ska gå genom attraktiva områden och ibland erbjuda aktiviteter längs vägen då resan även kan vara målet med cykelturen. Regionala och lokal rekreationsstråk ska vara sammanbundna. Ett rekreationsstråk ska: ge ett mervärde till resan ha god orienterbarhet vara tillgängligt länka samman skog, hav och aktiviteter Utformningen av rekreationsstråk skiljer sig åt mellan staden och landsbygden. I staden går rekreationsstråket på det övergripande cykelvägnätet medan det på landet är utformat för lägre gång- och cykelflöden. På landsbygden kan rekreationsstråken gå på vägar som inte är kommunala och de kan även fungera som arbetspendlingsstråk på längre distanser. Gång- och cykelvägar med lägre flöden kan vara mellan bostadsområden, mellan orter på landsbygden och gena kopplingar mellan bostadsområden i staden och i serviceorterna. De är gemensamma gång- och cykelvägar där gående och cyklister samsas om utrymmet. På de följande sidorna beskrivs vilken standard som behövs på de olika klasserna. Många standarder är samma för alla klasser men det finns också skillnader. Aspekterna som beskrivs är framkomlighet, komfort, orienterbarhet, cykelparkering och service, attraktivitet, trafiksäkerhet, trygghet och belysning, information, invigningar och kampanjer, omledning vid byggnation samt drift och underhåll.

Handlingsplan 2016-2020 39 Framkomlighet Enligt beslutad trafikstrategi för Varberg ska cykeltrafiken ges hög prioritet i tätortsmiljö. I stadskärnan ska tillgängligheten till viktiga målpunkter huvudsakligen ske enligt prioriteringen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Vid korsningar mellan bilväg och arbetspendlingsstråk för cykel är målsättningen att bilarna ska kunna passera med en hastighet på högst 30 km/h. Ambitionen är att cyklister i framtiden ska ha företräde före bil vid dessa passager för att kunna förbättra restidskvoten för cykel till målpunkter i stadskärnan. Särskild hänsyn ska dock tas till busschaufförernas arbetsmiljö där kollektivtrafikstråk korsas. För god framkomlighet där cyklister ska kunna färdas snabbt är det viktigt att separera gående och cyklister. Eftersom målet är att få fler att cykla behöver nyanläggningar som genomförs idag vara tillräckligt breda för att klara framtida flöden. Bredare cykelbanor behövs även för att snabba cyklister och el-cyklar ska kunna köra förbi cyklister med lägre hastighet och att mötande cyklister inte ska komma i konflikt med varandra. Längs arbetspendlingsstråk, som ska ha god framkomlighet för cykel, bör det vara möjligt för två rullstolar eller två barnvagnar att mötas på gångbanan utan att behöva gå ut i cykelbanan. Huvudinriktningen är att både det övergripande cykelvägnätet och arbetspendlingstråken ska vara separerade från gångtrafik. Separering kan göras med en målad linje, två eller tre rader smågatsten eller med olika typer av vägbeläggning, exempelvis asfalt på cykelbanan och stenbeläggning på gångbanan (se bild sidan 40). På landsbygden eller på vägar där antalet oskyddade trafikanter är begränsat kan en gemensam gång- och cykelväg anläggas. 4 Arbetspendlingsstråk Cykelväg 2 3 2,5 6 2 Övergripande cykelvägnät 2 Gång Gång Rekreationsstråk Cykel Arbetspendlingsstråk Övergripande cykelvägnät, tvärstråk 6 Gata 3 Gång och cykel Plantering 2,5 Cykel 2 6 2,5 Gata Gata Gång Exempel på typsektioner. Bredd Gång Gång 3 meter cykelväg 2 meter gångväg 2,5 meter cykelväg 2 meter gångväg Rekreationsstråk, landsbygd och gångoch cykelvägar med lägre flöden 3 meter gångoch cykelväg

40 Handlingsplan 2016-2020 Komfort Cykelvägarna ska ha en jämn beläggning och underhållas kontinuerligt. Komforten har stor betydelse för vilket färdmedel och färdväg en person väljer att ta och hur dess upplevelse av cykelfärden blir. Studier har visat att en cyklist i stor utsträckning främst bedömer en cykelväg utefter hur jämn vägytan är. 5 I Varberg ska cykelvägarna vara asfalterade. Om det finns gestaltningsriktlinjer som inte medger asfalt ska nedanstående komfortkrav uppfyllas: Gatsten - Av estetiska skäl kan det vara lämpligt med gatsten som markbeläggning inom vissa områden. Dock kan traditionellt huggen gatsten ge en ojämn yta att cykla på, därför ska slätare gatsten eller hällar läggas på cykelvägar där gestaltningen kräver gatsten. Gatsten som blir hal vid väta/kyla ska undvikas. Gatsten/asfalt - I områden där det ska finnas både ett estetiskt tilltalande och ett funktionellt gaturum kan gatsten och asfalt kombineras på gång- och cykelvägarna. Gångbanan beläggs då med gatsten och cykelvägen med asfalt. Alternativt kan både gång- och cykelvägen vara asfalterad, men då ska den vara uppdelad med tre rader smågatsten. Orienterbarhet I Varberg ska det vara lätt att hitta rätt som cyklist. För att underlätta orienterbarheten för både boende och besökare ska vägvisningen informera om den snabbaste vägen samt närliggande rekreationsstråk och upplevelsevärden. Det ska finnas information om avstånd till viktiga målpunkter och angränsande cykelstråk. Vägvisningen ska vara tydlig och enhetlig för att skapa trygghet för cyklisten. Det lokala cykelvägnätet ska kopplas ihop med de regionala cykelstråken. Under planperioden behöver vägvisningen för cykelvägnätet ses över. Varbergs kommun ansvarar för vägvisningen längs de kommunala cykelvägarna. Region Halland ser till att väghållaren upprätthåller en god vägvisning på Kattegattleden. På Åkullaleden är det Länsstyrelsen i Halland som ansvarar för vägvisningen. För att uppnå ett bra resultat av vägvisningsplanen behövs en god samverkan mellan kommunen och andra aktörer. Grus - Om det vid rekreationsstråk finns natureller kulturvärden i cykelvägens omgivning som bedöms förvanskas genom att marken asfalteras ska cykelvägen beläggas med grus. Gång- och cykelbana på Östra Vall. Exempel på gång-och cykelväg där en kombination av gatsten och asfalt använts för att göra gaturummet estetiskt tilltalande och funktionellt. Cykelvägvisningsskylt.

Handlingsplan 2016-2020 41 Cykelparkering och service Kommunala cykelparkeringar ska placeras nära målpunkten och utformas så att det är enkelt och säkert att parkera sin cykel. Oberoende av hur länge och i vilket syfte cykeln står parkerad ska parkeringsplatsen uppfylla funktionskraven: Närhet Cykelparkering ska finnas i direkt anslutning (inom 25 meter) till lokal målpunkt eller kollektivtrafikhållplats. Trygghet och säkerhet Det ska vara möjligt att låsa fast cykelns ram i cykelställ på upplysta platser där människor är i rörelse. Väderskydd Cykelparkering med tak ska finnas på större bytespunkter för kollektivtrafik. Det gäller främst Varbergs station och huvudhållplatser i serviceorter men även vid enskilda kollektivtrafikhållplatser i Varbergs tätort exempelvis i närheten av större verksamheter eller allmän service som ansluter till arbetspendlingsstråk. Service - För att underlätta för cyklister ska det finnas cykelpumpar utplacerade längs med utpekade arbetspendlingsstråk och i anslutning till cykelparkering. Inom Varbergs centrum ska elektriska pumpar installeras. I serviceorterna kan elektrisk eller manuell cykelpump väljas. Utrymme - Då det blir vanligare med olika typer av cyklar ska en del cykelparkeringar även ha utrymme för elcyklar och lådcyklar. Attraktivitet I Varberg ska cykelvägar vara smidiga att använda och utformas för att vara attraktiva och gröna. Gröna upplevelsestråk Att cykla ska inte bara vara ett sätt att ta sig fram snabbt från punkt A till B. Det ska även kunna vara en motionsform och en upplevelse som ger mervärde. Ambitionen är att nya rekreativa cykelvägar ska utvecklas längs attraktiva stråk, det vill säga i tysta områden med låga luftföroreningshalter och nära naturoch kulturvärden. Arbetspendlingsstråk och det övergripande cykelvägnätet ska även de vara attraktiva. Gestaltning och växtlighet ska inkluderas i utvecklingen av nya cykelvägar och cykelparkeringar. Där det finns utrymme ska en grönremsa skilja de oskyddade trafikanterna från motortrafiken. Gena och smidiga cykelvägar Cykelvägar ska utformas så att resan blir smidig enligt gällande riktlinjer i VGU med krav på till exempel svängradier och fri sikt. För att det ska vara attraktivt att väjla cykeln som färdmedel är målsättningen att restidskvoten på arbetspendlingsstråk inte ska överstiga 1,5 gentemot restiden med bil. Restidskvoten inkluderar även tiden det tar att parkera och gå till eller från bilen. Cykelpump vid Lorensberg. Cykelställ på Badhusplatsen.

42 Handlingsplan 2016-2020 Trafiksäkerhet En trafiksäker miljö uppnås när olika trafikanter samverkar och visar hänsyn till varandra. Forskning har visat att trafiksäkerheten på bostadsgator är högre om gående, cyklister och bilar delar på. En förutsättning för att oskyddade trafikanter ska kunna samsas om platsen med motortrafik är att bilarnas hastighet är låg. Detta kan uppnås genom hastighetsdämpande åtgärder som olika typer av farthinder, kortare gatulängder eller smalare gatubredder. På trafikleder och större vägar uppnås större trafiksäkerhet om gång- och cykeltrafik är separerad från motortrafik. En skiljeremsa mellan cykelväg och vägbana ökar säkerheten men eventuella planteringar får inte hänga ut över cykelvägen och hindra cyklisten. Därför är låga planteringar, gräs, kullersten i betong eller annan beläggning att föredra. Grusytor eller större buskage bör undvikas i skiljeremsor. 6 I centrala Varberg är det av naturliga skäl svårt att få plats med skiljeremsor men då bör gångoch cykelvägen avgränsas från vägbanan med en granit- eller betongkantsten. På landsbygden, utan för tätorterna, avgränsas vanligtvis gångoch cykelväg och vägbana med en gräsbeklädd skiljeremsa och ett dike. Passager och överfarter över bilvägar ska som utgångspunkten hastighetssäkras till 30 km/h. Vid planering av hastighetssänkande åtgärder ska hänsyn tas till busschaufförerenas arbetsmiljö och busstrafikens framkomlighet. Korsningar och sikt I korsningar där gående och cyklister möts ska det vara tydligt var de olika trafikanterna ska röra sig. Korsningarna ska vara tydliga, ha fri sikt och samtidigt möjliggöra en gen och snabb väg. På arbetspendlingsstråk kan övergångsställen för gående över cykelvägar vara en lämplig lösning. På platser där antalet cyklister förväntas bli högt kan det vara aktuellt med cykelrondeller som minimerar konfliktrisken. När gång- och cykelvägar korsar bilvägar är det viktigt att hastighetssäkra passager. Om bilisternas hastighet är låg ökar möjligheten att uppfatta om oskyddade trafikanter närmar sig korsningen och båda trafikantgrupperna kan anpassa sin hastighet. Samspelet mellan trafikanterna ska gynnas av utformningen och sikten ska vara god i korsningspunkterna. När en gång- och cykelväg ansluter till en annan väg ska eventuellt plank eller buskage inte vara mer än 80 cm högt 5 meter i vardera riktning från korsningen. Passager och överfarter över bilvägar ska som utgångspunkt hastighetssäkras till 30 km/h. En passage vid en cirkulationsplats är delvis hastighetssäkrad men eventuell kompletterande åtgärd kan behövas. Vid planering av hastighetsdämpande åtgärder ska hänsyn tas till busschaufförerenas arbetsmiljö och busstrafikens framkomlighet. Cykelväg Separering från biltrafik Hastighetssäkring vid passager/överfarter Belysning Arbetspendlingsstråk Ja Ja, vid större korsningar Ja Övergripande cykelvägnät Ja, förutom på bostadsgator Enskild bedömning Ja Tvärstråk och viktiga skolvägar Rekreationsstråk, landsbygd och gång- och cykelvägar med lägre flöden Ja, förutom på bostadsgator Ja, vid större korsningar Ja Ja Nej, men tydliggöra passage för motortrafikanter Nej

Handlingsplan 2016-2020 43 Cykelpassage och cykelöverfart I Varberg ska cykelöverfarter hastighetssäkras för att säkerställa god säkerhet och framkomlighet för cyklister. Den 1 september 2015 ändrades reglerna för cykelöverfarter. Med cykelöverfart menas del av väg som används av cyklande och förare av moped klass II, och där båda ska lämnas företräde av korsande trafik. Med cykelpassage menas del av väg som cyklande och förare av moped klass II använder för att korsa en körbana eller cykelbana, och där båda har väjningsplikt mot korsande trafik. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, håller på att ta fram material som kan fungera rådgivande vid utformning av cykelöverfarter. Materialet planeras vara klart i början av 2017 och enligt SKL förs diskussioner med Trafikverket om att eventuellt använda delar av materialet i en uppdaterad version av Vägars och gators utformning, VGU. När det är klarlagt hur cykelöverfarter ska utformas föreslås detta genomföras längs de utpekade arbetspendlingsstråken i Varberg. Cyklister ska ha företräde gentemot bilister på arbetspendlingsstråken där det kan genomföras på ett trafiksäkert sätt. För att underlätta genomförandet av cykelöverfarter ska de cykelpassager som nu byggs hastighetssäkras, vilket innebär att kommunen senare kan komplettera med skyltning och målning enligt det standardförslag som SKL och Trafikveket tar fram. Hinder och fritt utrymme Bänkar, papperskorgar, belysningsstolpar och annan möblering ska vara väl åtskild från gångoch cykelvägen. VGU rekomenderar ett avstånd på 0,2 meter mellan cykel och fast hinder och mellan två cyklister i rörelse rekomenderas 0,75 m. Enligt GCM-handboken bör en vingelmång på 0,5 meter användas för att minska risken för olyckor. Hänsyn behöver tas till skyltar, elskåp och fasta hinder i den mån det är möjligt. Träd och planteringar bidrar till en god gestaltning i hårdgjorda miljöer men får inte leda till en otrygghet för cyklister. Enligt VGU rekomenderas den fria höjden ovanför en cykelväg vara minst 2,5 meter och gäller till exempel träd, skyltar och utstickande byggnadsdelar. I staden är utrymmet begränsat vilket innebär att avvägningar kan behöva göras. Det gröna bidrar med ekosytemtjänster såsom rekreation, bullerdämpning, skuggning, rening av luft, temperaturreglering och även fördröjning och hantering av dagvatten. Hinder av typen bommar, betongblock och stora stenar ska som regel undvikas för att förhindra allvarliga cykelolyckor på gångoch cykelvägar. Istället ska skyltning och genomtänkt utformning förhindra att obehörig trafik använder gång- och cykelvägen. Behöver ett hinder sättas upp föreslås en cykelgrind med reflexer som möjliggör en smidig passage för cyklister, rullstolsburna och personer med barnvagn. 7 Fler cyklister leder till färre olyckor Forskning pekar på att ökad cykling leder till en minskad risk för kollision eller olycka per cyklist. Orsaken kan bero på en kombination av faktorer: ökad synlighet i gaturummet vilket ökar uppmärksamheten från andra trafikanter, ökad medvetenhet på grund av att många är både cyklister och bilister samt förbättrad infrastruktur och ökad hjälmanvändning. 8

44 Handlingsplan 2016-2020 Trygghet och belysning När fler personer rör sig på gång- och cykelvägar ökar den upplevda tryggheten. Genom att styra att fler använder samma cykelstråk kan tryggheten öka, även under kvällar och helger. För att oskyddade trafikanter ska använda gång- och cykelvägnätet även när det är mörkt ute ska det övergripande cykelvägnätet och arbetspendlingsstråk vara belysta. Rekreationsstråk och gång- och cykelvägar mellan orter på landsbygden ska generellt inte belysas om de inte är utav särskilt viktig karaktär. Gång- och cykelvägarna i serviceorterna belyses om de leder fram till en skola. I gång- och cykeltunnlar och vid passager ska en god belysning säkerställas. För att öka tryggheten ska sikten vid gång- och cykelvägen vara god och täta buskage nära gång- och cykelvägen undvikas. Hamn- och gatuförvaltningen ska ta fram en belysningsplan som närmare specificerar vilka cykelvägar som ska belysas. Information, invigningar och kampanjer För att få fler att vilja cykla behöver kommunen arbeta kontinuerligt och långsiktigt med att sprida information och genomföra olika typer av kampanjer. Arbetspendling Inom fokusområdet arbete och service kan det handla om att genomföra olika typer av cykelutmaningar tillsammans med invånare och arbetsplatser i kommunen. På detta sätt finns det möjlighet att locka fler till arbetspendling under hela året. Hela resan För att uppmärksamma kombinationen cykel-kollektivtrafik behöver kommunen samarbeta med Hallandstrafiken och Region Halland. Projekt kan med fördel genomföras i redan etablerade event som till exempel Trafikantveckan. Cykla till skolan Inom området skola och fritid ligger fokus på att få fler barn att cykla och gå till skolan istället för att bli skjutsade med bil av sina föräldrar. Exempel på kampanjer som genomförts är På egna ben eller skolreseplaner där barns väg till skolan utreds och vid behov åtgärdas. Invigningar och påverkansåtgärder Nya rekreationsstråk uppmärksammas med en invigning eller information i pressmeddelande. För att få ut mer nytta av genomförda fysiska åtgärder föreslås varje nyinvestering kopplas ihop med en beteendepåverkande åtgärd. Mer information om projekt och kampanjer som syftar till att öka det hållbara resandet finns i Mobility managementplan 2016-2017 som antogs av hamn- och gatunämnden den 19 september 2016. Belysning på Östra Vall.

Handlingsplan 2016-2020 45 Omledning vid byggarbetsplatser Vid vägbygge och annan byggnation i direkt närhet av en väg uppstår ibland en försämrad framkomlighet för olika trafikslag under byggtiden. Därför kan trafiken behöva ledas om. Vid omledning av cykeltrafik ska cyklisters framkomlighet och säkerhet prioriteras. Det går inte alltid att ha samma standard som normalt, men nedanstående krav ska följas: Framkomlighet - Cyklister ska ha god framkomlighet och eventuell omledning ska inte avsevärt förlänga resvägen. Bredden på omledningsvägen ska vara tillräckligt för att minska risken för konflikten mellan cyklister och gående. Komfort - Beläggningen ska vara jämn. Eventuella höjdskilnader ska jämnas ut med ramper. Orienterbarhet - Det ska finnas en tydlig vägvisning och information om omledningen, där cyklister ska få en så gen väg som möjligt. Trafiksäkerhet - Ojämnheter och hinder ska förebyggas, och om det uppstår markeras på ett tydligt sätt så att cyklisten hinner stanna i god tid. Skyltar får inte hindra sikten för vare sig cyklister eller bilister. Trygghet - Cyklister ska uppleva trafiksituationen säker och känna sig trygga på omledningsvägen. Belysning och avskärmningar ska tas i beaktande. Information - Cyklister ska bli informerade i förväg om att en byggnation sker i området. Varbergstunneln Under tiden Varbergstunneln byggs kommer omledning av cykelvägar att krävas. Hur detta ska lösas i beskrivs i Trafik under byggtid och Mobility managementplanen för Varbergstunneln. Cykelparkering - Om tillgängligheten till cykelparkeringar försämras kan tillfälliga cykelparkeringar behöva säkerställas. Attraktivitet - Det ska fortfarande vara attraktivt att välja cykeln som färdmedel. Omledningsskylt för gång- och cykelväg. Omledning av gång- och cykeltrafikanter på bilvägen.

46 Handlingsplan 2016-2020 Drift- och underhåll I Varberg ska cyklister kunna erbjudas en trygg och säker cykelväg året om. En övervägande del av singelolyckorna orsakas av snö och is, löst grus, ojämn beläggning eller hinder i cykelbanan. Därför är det viktigt för kommunen att kunna anpassa skötseln av cykelvägarna till att fler ska kunna och vilja cykla året om. För att få fler att välj cykeln framför bilen även vintertid kommer extra fokus att läggas på skötseln av arbetspendlingsstråk. Målsättningen är att detta i framtiden även ska gälla skolcykelvägar, men här saknas idag underlag om vilka sträckor som är mest frekvent använda. För det övergripande cykelvägnätet gäller samma standard som erbjuds idag. Kommunen ansvar för drift och underhåll av kommunala cykelvägar. De kan skilja sig från drift- och underhållskrav på statliga och enskilda vägar. I dialogen med allmänheten var skyltning, vägmarkering och beläggning några av de områden som våra invånare tyckte behövde förbättras framöver. Övergivna cyklar ska rensas regelbundet vid de ytor där kommunen är markägare. Jernhusen ansvarar för cykelparkeringen på stationsområdet. Snöröjning Halkbekämpning Upptagning av stenflis på våren Sopning under barmarksäsong Belysning Buskage Arbetspendlingsstråk Vid 3 cm snö. Prioriteras före övriga cykelvägar Stenflis i förebyggande syfte Dubbelskift vid upptagning efter period med mildväder. Upptagning före 1 maj. Övergripande cykelvägnät, tvärstråk Vid 3 cm snö. Stenflis i förebyggande syfte Dubbelskift vid upptagning efter längre period med mildväder. Upptagning före 15 maj. Rekreationsstråk Vinterväghålls inte på landsbygden. Vinterväghålls inte på landsbygden. Vinterväghålls inte på landsbygden. 1 gång i månaden. 2 gång per säsong. 1 gång per vecka strandpromenaden maj-september, övriga vid behov. Löpande enligt felanmälan. Beskärning 1 gång per år eller vid behov. Löpande enligt felanmälan. Beskärning 1 gång per år eller vid behov. Ingen belysning. Beskärning 1 gång per år eller vid behov. Beläggning Enligt beläggningsplan. Enligt beläggningsplan. Enligt beläggningsplan. Vägmarkering Vägmärken Årlig tillsyn. Åtgärdas vid behov. Årlig tillsyn. Åtgärdas löpande. Årlig tillsyn. Åtgärdas vid behov. Årlig tillsyn. Åtgärdas löpande. Vid behov. Årlig tillsyn. Åtgärdas löpande.

Handlingsplan 2016-2020 47 Uppföljning För att säkerställa att de åtgärder kommunen genomför är tillräckliga kommer målen att följas upp kontinuerligt. Utvärdering redovisas årligen i form av ett cykelbokslut som kommer att presenteras på Varbergs kommuns hemsida. Resultatet av uppföljningen kommer att påverka vilka åtgärder som föreslås genomföras under nästkommande budgetår för att kunna nå uppsatta mål. Under åren 2020 och 2030 kommer cykelbokslutet även presentera resultat från resvaneundersökningar för att följa upp målen om ökat antal cyklister i Varbergs tätort och i hela kommunen. I cykelbokslutet kommer till exempel indikatorer för nöjdhet, antal cyklister, utökad service, infrastruktur, trafiksäkerhet, prioritering av cyklister framför andra trafikslag och cykelolyckor att följas upp. Indikatorer som föreslås följas upp är: Cykelbokslut för Varberg 2015 Nöjdhetsindex Antal påverkansåtgärder Antal åtgärder för förbättrad service/år Total längd ny cykelväg Antal trafiksäkra passager/överfarter Antal cyklister under vår respektive höst på våra huvudstråk * Antal cykelresor inom Varbergs tätort och i hela kommunen ** Antalet olyckor/år *** Förbättrad folkhälsa Enligt forskning blir kostnader för samhället mindre på lång sikt tack vare ökad folkhälsa på grund av ökad cykling. Naturvårdsverket har visat en minskad kostnad på minst 2600 kr per nytillkommen cyklist och år vid allmänna cykelsatsningar. Idag sker 27% av resorna i Varbergs tätort med cykel och målet är att den siffran ska vara 40% år 2030. Om Varbergs tätort har 50 000 invånare år 2030 och 40% av dessa cyklar regelbundet innebär det att 13% fler, dvs. 6500 personer, cyklar 2030 än om andelen cykelresor inte ökar alls. Det motsvarar 16 900 000 kr per år på grund av förbättrad folkhälsa för den ökade andelen cykelresor. 9 * Cykeltrafikmätningar på fasta mätpunkter i Varbergs kommun. ** Resvaneundersökningar år 2020 och 2030. *** Statistik från STRADA nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet.

48 Handlingsplan 2016-2020 Utblick mot framtiden En grundförutsättning under framtagandet av cykelplanen har varit att förverkliga de ställningstaganden som presenteras i Trafikstrategi 2030, se tabell nedan. De mål, fokusområden och åtgärder som presenteras i cykelplanen bidrar till att verkställa trafikstrategin och utgör en del för att skapa ett mer tillgängligt, hållbart och levande samhälle. Trafikstrategi 2030 Cykelplan 2016-2020 Det ska vara enkelt och attraktivt att resa hållbart. Skapa ett trafiksystem som är till för alla. Barn ska enkelt kunna ta sig till och från skolan på ett tryggt och säkert sätt. Samhällsplaneringen ska inriktas på att minska transportbehoven. Vid exploatering av nya bostadsområden ska det vara enkelt att resa hållbart. Trafiksystemet ska ta hänsyn till miljön och människors hälsa. Det ska vara tydligt i trafiksystemet vilket trafikslag som är prioriterat. Varbergs innerstad ska vara anpassad till människan, inte bilen. En god tillgänglighet till Varbergs stadsområde ska finnas. Utveckling av bytespunkter och hela resan. Utveckling och ihopkoppling av cykelvägnätet. Utökad service med cykelparkering, cykeltak och pump. Information och precisering av fortsatt arbete på hamn- och gatuförvaltningen (se sidan 49). Förbättrad tillgänglighet till rekreation, fritidsområden och hav. Dialog med allmänheten och organisationer under processen. Stort fokus på säkra skolvägar och trafiksäkra passager. Samverkan med förvaltningar och myndigheter gällande hela resan och säkra skolvägar. Uppstartning av projektet barns väg till skolan parallellt med framtagandet av cykelplanen. Stort fokus på säkra skolvägar och trafiksäkra passager. Genomförande av projektet Cykelvänlig arbetsplats parallellt med framtagandet av cykelplanen. Utveckling av bytespunkter och hela resan. Identifiering av viktiga målpunkter för arbete, service, skola och rekreation för att förbättra tillgängligheten med cykel. Precisering av generösa standarder för cykel vid utformning av nya gång- och cykelvägar. Planerade utbyggnads- och exploateringsområden lokaliseras i anslutning till arbetspendlingsstråk för cykel. Utveckling av bytespunkter och hela resan. Sammanlänkning av gröna stråk och rekreationsstråk i staden. Utveckling av arbetspendlingsstråk som går längs med grönområden. Planering utefter prioriteringsordningen gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Prioritering av cykel på arbetspendlingsstråk. Cykeln tillåts ta mer plats i staden och en standard för cykelvägar har preciserats. Tydliggörande av arbetspendling respektive turiststråk i och med de olika fokusområdena. Utveckling av separata arbetspendlingsstråk utmed de större vägarna: Trädlyckevägen, Träslövsvägen, Södra vägen och Birger Svenssons väg. Cykelstråk skapar gena och tydliga vägar till stadsområdet. Ihopkoppling av cykelvägnätet ökar tillgängligheten. En vägvisningsplan planeras att tas fram. Utveckling och ihopkoppling av cykelvägnätet.

Handlingsplan 2016-2020 49 Fortsatt arbete på hamn- och gatuförvaltningen Hamn- och gatuförvaltningen behöver ta fram ytterligare underlag för att kunna utveckla cyklingen i Varbergs kommun. Under planperioden föreslås följande insatser göras: Tvärcykelstråk Det finns behov av att utredas vilka sträckningar som är lämpliga för att knyta ihop ytterområdena av Varbergs tätort och göra det möjligt att korsa arbetspendlingsstråken diagonalt. Det behöver fastställas om två tvärcykelstråk är tillräckligt för att tillgängliggöra arbetsplatser, bostadsområden, skola och service. Arbetspendlingsstråk Breared Det finns behov av att utreda hur arbetspendlingsstråket mellan centrum och Träslövsläge ska få bättre framkomlighet. Möjligheter och kostnader för att lägga arbetspendlingsstråket på en och samma sida längs med hela sträckan behöver utvärderas. Teknisk standard En övergripande standard för gatuutformning behöver tas fram. Här behöver det preciseras hur dimensioner och standarder för åtgärder kopplade till cykelinvesteringar ska utformas. Den kommande tekniska standarden ska fungera som ett kompletterande dokument vid tidiga skeden och projektering. Cykelvägarnas standard som föreslås i denna cykelplan ska fungera som ett underlag i arbetet med att ta fram teknisk standard för gatuutformning. Belysningsplan En belysningsplan för cykelvägar behöver tas fram. En inventering av befintlig standard behöver genomföras för att se var kompletterande respektive ny belysning behöver anläggas. Ibland kan det räcka med en och samma ljuskälla för gata och gång- och cykelväg. Vägvisning En vägvisningsplan för det kommunala cykelvägnätet behöver tas fram under planperioden. Cykelbokslut En gång om året ska en sammanställning av de cykelåtgärder som genomförts och andra frågor kopplade till cykling presenteras i ett cykelbokslut. Uppföljningen ska tydliggöra om insatserna är tillräckliga för att nå uppsatta mål. Mobility management En handlingsplan för beteende- och attitydpåverkande åtgärder antogs av hamn- och gatunämnden 19 september 2016. Mobility managementplan 2016-2017 fokuserar på arbete och skola eftersom det är där de flesta vardagsresorna sker. Uppföljningsverktyget SUMO ska användas. Lånecyklar - Det finns ett behov av att i samarbete med andra förvaltningar utreda möjligheterna till ett låncykelsystem i Varberg. Ett lånecykelsystem bör tas fram i samverkan med Region Halland och andra kommuner i Halland för att möjliggöra användande av lånecykel i flera kommuner. Omledning vid byggarbetsplatser - En utredning behöver göras kring möjligheterna att ställa högre krav på framkomlighet och trafiksäkerhet för cykel vid byggarbetsplatser.

Referenser

52 Referenser 1. Gorjifar, Shahriar, Forsberg, Martin, Ljungblad, Hanna & Koucky, Michael,Cykelfrämjandets kommunvelometer 2015: en granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt, Cykelfrämjandet, Helsingborg, 2015 2. Berg, Svante, Vägledning för regionala cykelplaner, Trafikverket, Borlänge, 2013 3. Hunhammar, Sven & Lind, Gunnar (red.), Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder: förbättring av beslutsunderlaget, Naturvårdsverket, Stockholm, 2005, s. 23. 4. Råd för vägars och gators utformning, Trafikverket, Borlänge, 2015, s. 43. 5. Niska, Anna, Cykelvägars standard: en kunskapssammanställning med fokus på drift och underhåll, VTI, Linköping, 2011, s.54-55. 6. Råd för vägars och gators utformning, Trafikverket, Borlänge, 2015, s. 42. 7. Wallberg, Sari (2010). GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting 8. Martin Forsberg, Safety in numbers minskar risken för olyckor med fler cyklister? En litteraturstudie. Koucky & Partners AB, Göteborg, 2014 9. Hunhammar, Sven & Lind, Gunnar (red.), Den samhällsekonomiska nyttan av cykeltrafikåtgärder: förbättring av beslutsunderlaget, Naturvårdsverket, Stockholm, 2005, s. 60.

Bilagor Bilagor Bilagor