Utvärdering av ESF-projektet Industrikompetens södra Småland Slutrapport: 2011-01-10 Rapporten grundar sig på den information som utvärderaren inhämtat genom: - dokumentstudier - kommunikation med projektledning (möten, e-post, telefonsamtal) - intervjuer med referensgruppens ledamöter (näringslivsansvariga i deltagande kommuner) - intervjuer med kontaktpersonerna på de företag som ingår i detta projekt - intervjuer med kontaktpersonerna hos utbildningsleverantörerna - intervjuer med ansvarig chef hos projektägaren - besök projektaktiviteter - medverkan vid träffar med kontaktpersoner - deltagarenkät - egen analys 1. Om projektet Projektet har genomförts inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF), programområde 1 (PO1) under perioden 2009-04-01 till 2010-12-31. Projektets omfattning och utveckling Sommaren 2009 upphandlade projektägaren 1700 utbildningsplatser till 25 olika företag som deltog i projektet. Utbildningarna genomfördes sedan från mitten av oktober 2009 t o m december 2010. I mars 2010 fattade ESF-rådet ett ändringsbeslut som innebar att projektbudgeten reducerades med ca 20 %. Detta beslut togs efter det att projektägaren till ESF-rådet inkommit med en begäran om en neddragning av utbildningsvolymen i enlighet med företagens önskemål och p g a pressade kostnader genom offentlig upphandling. En välmotiverad förlängning av projektet med två månader intill 31 december 2010 beviljades av ESF-rådet redan i oktober
2009 efter det att upphandlingen av ett kursblock överklagats och fördröjt starten av detta block. Av de upphandlade kursplatserna utnyttjades mindre än hälften av företagen (820 av 1700). Totalt 561 unika individer genomgick utbildning varav 108 var kvinnor. Andelen kvinnor som genomgick utbildning var därmed ca 20 %. Projektet har omfattat 110 genomförda kurser. 35 kurser fick ställas in på grund av för få anmälda deltagare. Antalet anmälda deltagare till de olika kurserna avviker relativt mycket från uppställda mål och beslutad budget pga. att utbildning inte prioriterades av företagen när arbetsbelastningen ökade i konjunkturuppgången under 2010. ESF-rådets regelverk medgav inte heller att vakanta utbildningsplatser utnyttjades av andra företag i projektet. Det innebär att projektet krympte ytterligare jämfört med ursprunglig plan, men att kostnaden för utbildningarna blev densamma eftersom utbildningsanordnaren fakturerat för antalet avtalade kursplatser, inte för antalet kursdeltagare på plats. Såväl projektledaren som utvärderaren har kontaktat ansvarig handläggare på ESF-rådet i denna fråga för att få tillstånd ett friare utnyttjande av kursplatserna. Detta medgavs dock inte av ESF-rådet. 1.1 Projektets initiering och tidiga start Initiativet till en ESF-ansökan togs i november 2008, mitt i den globala recession som på allvar tog fart i september 2008 efter Lehman Brothers konkurs i USA. Det var de kommunala näringslivscheferna i Kronobergs län som tillsammans med den blivande projektägaren - Regionförbundet södra Småland - såg ett behov av att mildra verkningarna av krisen för länets industriföretag. Dessa riskerade att drabbas mycket hårt pga. den snabba konjunkturnedgången. Tanken på att ta till vara möjligheterna med ESF kom i ett mycket strategiskt läge. Initiativet till projektet föregick även det möte med strukturfondspartnerskapet (2008-12-12), där man beslutade om att ett ytterligare kriterium med fyra underpunkter skulle läggas till för bedömningen av projekt inom PO 1: Detta kriterium härrör sig ur den aktuella konjunkturnedgången och lyder som följer. Projektet har en strategisk betydelse i den aktuella konjunkturnedgången, vilket innebär att: Projektet rör en av konjunkturen drabbad bransch, och/eller Projektet riktar sig mot utbildning inom teknik och industri, och/eller Projektet riktar sig mot utveckling av företagande, och/eller Projektet riktar sig mot utveckling av regionens låga utbildningsnivå (Utdrag ur protokoll från strukturfondspartnerskapets möte 2008-12-12) Regionförbundet tog hjälp av extern konsult för att på mycket kort tid ta fram underlag och sammanställa en ansökan till ESF. I mars 2009 prioriterades ansökan av strukturfondspartnerskapet och beslut om stöd fattades därefter av Svenska ESF-rådet. Intern rekrytering av projektledare gjordes med framförhållning och Nina Englund kunde påbörja arbetet som projektledare den 1 april.
Upphandlingen av kurser/utbildningar var inledningsvis en resurskrävande arbetsuppgift för projektledning/projektägare. Experthjälp erhölls från Växjö kommun i syfte att kvalitetssäkra förfrågningsunderlaget. De olika kurserna sammanfördes i olika kursblock med möjlighet för leverantörerna att välja ett eller flera block i sina anbud. Starten av ett kursblock blev något försenad eftersom en utbildningsanordnare inkom med besvär till länsrätten som inte fann någon saklig grund för denna överklagan. Detta motiverade dock en förlängning av projektet med två månader intill 31 december 2010 vilket också beviljades av ESF-rådet i oktober 2009. Upphandlingen innebar också en prispress jämfört med det beräkningsunderlag avseende kurskostnaderna som låg till grund för ansökan till ESF i december 2008. Företagens önskemål om platser vid de utbildningar som projektet erbjuder blev också mindre omfattande än förväntat. Sammantaget innebär detta att projektets ekonomiska omslutning reducerades med ca 20 % vid jämförelse med inlämnad ansökan. 1.2 Målstruktur, innehåll och projektlogik De övergripande syften som formulerats i projektansökan är mycket relevanta utifrån ESFprogrammets inriktning för programområde 1. Projektets mål kan också tydligt härledas från uppställda syften och är formulerade som effektmål. De uppfyller krav på mätbarhet men är inte genomgående tidssatta. Ett exempel på mål: 80 % av deltagarna ska uppleva att de blivit mer rörliga/attraktiva på arbetsmarknaden - med större möjligheter att erhålla ett nytt arbete, t ex efter en ev. uppsägning. Projektets innehåll handlar till allra största delen om att genomföra ett stort antal kurser inom områden som bedömts strategiskt viktiga av de deltagande industriföretagen. Det är ett sammantaget ett brett och varierat kursutbud som erbjuds företagens anställda. Bl. a ingår utbildning inom områdena verkstadsteknik, byggteknik, engelska, sälj, marknad och produktionsteknik. Totalt omfattar projektet ca 1700 kursplatser fördelade på 43 olika kurser. De omfattande utbildningsinsatserna, som planerats i samråd med företagen och deras anställda, kan sägas vara relevanta och väl valda för att uppnå de syften och mål som formulerats för projektet. Utifrån föreliggande information beträffande det kursutbud som erbjuds deltagarna har detta framförallt utgått från företagens behov av att stärka kompetensen på företaget. Detta behöver inte minska värdet, utbytet för den enskilde deltagaren, men om t ex målsättningen med ökad rörlighet för den enskilde prioriterats före företagets behov av kompetenstillskott och de enskilda anställdas personliga behov hade varit mer styrande skulle mixen av kurser sannolikt blivit annorlunda. 2. Om utvärderingen Utvärderingen lyfts i ansökan fram som ett viktigt verktyg som skall bidra till ökat lärande samt till spridning av resultat/lärdomar och strategisk påverkan. Enligt projektbeskrivningen skall utvärderingen främst fokusera på frågeställningar inom följande områden: A Genomförande/samverkan B Effekter för deltagarna C Spridning, påverkan, implementering
2.1 Analysram och utvärderingens inriktning Utvärderingen har tagit sin utgångspunkt i de mål och indikatorer som återfinns i det operativa ESF-programmet. De mål och indikatorer som har relevans för detta projekt återges längre ner i detta textavsnitt. Projektet har en relativt okomplicerad projektstruktur med en tydlig avgränsad fokusering på att kompetensutveckla anställda inom tillverkningsindustrin i Kronobergs län. Satsningen på kompetensutveckling har gjorts för att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden och för att bidra till ökad konkurrenskraft hos företagen. Det operativa ESF-programmet anger tre mål för PO 1: Satsningarna på kompetensutveckling i programområde 1 skall bidra till den europeiska sysselsättningsstrategins mål om tillväxt, konkurrenskraft och social och ekonomisk utveckling genom att fokusera på följande mål: 1 Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. 2 Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas. 3 Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas Detta projekt fokuserar enbart på det första av ovanstående tre mål - och inte på att motverka diskriminering eller att förebygga långtidssjukskrivningar. ESF är framförallt ett individprogram och alla ESF-projekt ska generera positiva effekter för människor i arbetslivet. I förlängningen förväntas också effekter på företagsnivå som gynnar företagens konkurrenskraft och sysselsättningen i regionen. Således är det de långsiktiga, bestående effekterna för de anställda och för de deltagande företagen som är det mest intressanta att fokusera på för utvärderingen av detta projekt. Det kan i detta sammanhang vara av värde att återge de indikatorer som anges i det operativa ESF-programmet för PO 1: Resultat- och effektindikatorer 1 Antal deltagare som upplever att kompetensutvecklingsinsatsen resulterat i att vederbörande: a) givits förutsättningar att ta sig an fördjupade arbetsuppgifter eller bredda sitt arbetsområde. b) har fått fördjupade eller breddade arbetsuppgifter. 2 Antal deltagande arbetsställen som upplever att kompetensutvecklingsinsatsen resulterat i att arbetsplatsen: a) präglas av fördjupade kunskaper inom nuvarande arbetsområden. b) har breddat sin verksamhet, vilket kommer att leda/har lett till ett behov av att få nya eller förändrade arbetsuppgifter utförda. Inom ramen för programområdet ska satsningar göras på att förnya och utveckla sysselsattas kompetens. Med ökad kompetens stärks den sysselsattes möjligheter att klara pågående strukturomvandling Det är viktigt att insatserna utgår från den enskildes behov. Genom att synliggöra individens kompetenser, koppla samman dessa med
idéerna om utveckling av arbetsorganisation och verksamhetsutveckling, samt de behov som bland annat det lokala och regionala näringslivet ger uttryck för, ges en god bild av kompetensutvecklingsbehoven på arbetsplatserna. Erfarenhet visar att tillväxtmöjligheterna främjas av att medarbetarnas kapacitet bättre tas till vara vid utveckling av verksamhet och arbetsorganisation. I det operativa ESF-programmet anges även följande målsättning för projekt som beviljas stöd inom programområde 1: Att främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. Ovan angivna mål och indikatorer har utgjort viktiga utgångspunkter för datainsamlingen inom ramen för utvärderingen. Det innebär bl. a att de frågor som ställts till kontaktpersoner, kursdeltagare m fl. till stor del hämtat sitt innehåll från dessa mål och indikatorer. Som exempel: det kan vara intressant att få svar på frågan om genomgången kompetensutveckling i projektet på något sätt har minskat risken för arbetslöshet för dem som deltagit i utbildningarna. 3. Om mervärde, lärande och strategisk påverkan Mervärde Vilket mervärde har detta projekt? Denna övergripande fråga bör ställas av alla som genomför och utvärderar ett strukturfondsprojekt. Frågan har sin utgångspunkt i additionalitetsprincipen som är en viktig princip inom EU och därför skall genomsyra genomförandet av strukturfondsprogrammen i medlemsländerna. Additionalitet innebär bl. a att stöd inte skall ges till verksamheter och aktiviteter som ändå hade genomförts med andra medel. Verksamhet som finansieras med EU-medel skall innebära ett tillskott, ge ett mervärde av något slag. För vårt aktuella projekt kan följande frågor härledas ur denna princip: 1Vilken utbildning hade genomförts även utan det beslutade ESF-stödet till detta projekt? 2 Genererar stödet effekter hos deltagarna/företagen som inte hade uppstått utan projektet? 3 Vilket tillskott av lärande skapar projektet hos deltagare, företag, utbildningsanordnare, projektägare? 4 Har projektet genererat någon strategisk påverkan av betydelse för framtiden? Lärande och strategisk påverkan Lärande och strategisk påverkan har starka band till varandra. Det lärande som sker hos projektägare, deltagande aktörer eller samverkanspartners kan ofta bidra till någon form av strategisk påverkan som kan vara mer eller mindre explicit för det enskilda projektet. Det kan handla om att erfarenheter tas tillvara för att påverka planering och genomförande av framtida projekt, men också för att påverka metoder, arbetsrutiner, policys, regelverk, organisation, nätverk etc. - dvs. sådant som vi populärt brukar benämna med ordet strukturer. Som ett inslag i detta arbete bör utvärderingen tas tillvara av projektägaren och bidra till att skapa ett lärande projekt med långsiktiga och uthålliga effekter i form av strategisk påverkan hos projektägaren, deltagande företag och övriga aktörer i projektet. Detta är helt i linje med de anvisningar för genomförande av strukturfondprojekt och för utvärdering av dessa som utarbetats av programmyndigheterna Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket som ansvarar för
genomförandet av europeiska socialfonden (ESF) respektive europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i Sverige. 4 Utvärderarens iakttagelser 4.1 Intervjuer Företagens kontaktpersoner Intervjuer med företagens kontaktpersoner - genomfördes under januari/februari 2010 samt under november/december 2010. Kontaktpersonerna på respektive företag anmäler och kallar kursdeltagare, sköter kontakterna med projektledaren etc. De har olika positioner på sina företag; VD, produktionschef, personalchef, personaladministratör etc. beroende på företagets storlek och organisation. Kontaktpersonerna är relativt ofta personer med stort ansvar; för personalfrågor, utbildningsfrågor, produktion etc. på sina företag. Samtliga kontaktpersoner anser att det är bra eller mycket bra att Regionförbundet tagit initiativ till detta projekt och svarar för genomförandet. Uppfattningen i denna fråga är oförändrad från intervjuerna i början av 2010 till november/december 2010. Kontaktpersonerna är också överlag nöjda med projektledarens arbete med att genomföra projektet liksom med utbildningsanordnarna och deras kurser. De har oftast fått gehör för olika anpassningar av kursinnehåll och liksom för önskemål om utbildning i andra kurslokaler/kursorter. Flertalet kontaktpersoner anser att satsningen på utbildningar kom för sent. Det hade varit mycket bättre med utbildning under 2009. När konjunkturen vände uppåt har man inte kunnat eller velat prioritera utbildning pga. den hårda arbetsbelastningen vilket de beklagar Intervjusvaren ger en entydig bild av att projektet har ett betydande mervärde. De allra flesta företag menar att man endast genomfört en mindre del av utbildningarna utan ESF-projektet. Några svarar att det inte hade blivit någon utbildning alls medan andra enligt deras egen bedömning hade genomfört kanske 30-40 % av det som nu genomförts i projektet. Sammantaget visar svaren att merparten av dessa utbildningar inte hade genomförts utan EUstödet. Värdet av utbildningarna för det egna företaget har kontaktpersonerna litet svårare att bedöma. Allmänt förväntar man sig att utbildningarna åtminstone skall ha en viss betydelse för företagets marknadsposition och konkurrenskraft. Flera kontaktpersoner anser att man fått större fokus på utbildning och frågor kring kompetensförsörjning tack vare projektet. Andra menar att personalen nu arbetar med högre medvetenhet i viktiga frågor som säkerhet, miljö och ekonomi. Ett företag som verkligen prioriterat projektet och utbildningen redovisar särskilt stor och förväntad långsiktig nytta eftersom kompetensfrågorna har fått betydligt större tyngd i
verksamheten. Man arbetar nu mera medvetet och genomtänkt med ett utvecklat fokus på frågor om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Detta företag upplever också att man nu kan tack vare detta kan leverera produkter med högre kvalité. Några enstaka företag rapporterar att utbildningarna reducerat antalet varslade personer med några stycken under 2009 men övriga kan inte se att kurserna haft någon påverkan när det gäller antal som varslats eller sagts upp under 2009. På ett företag har utbildning av tre anställda (kurs i elinstallation), resulterat i att man kunnat avstå från att rekrytera ny personal med denna kompetens. Kommunernas näringslivsansvariga (motsv.) Intervjuer med kommunernas näringslivsansvariga (ledamöterna i referensgruppen) - genomfördes under januari-februari 2010 samt dec 2010 (ett urval av ledamöterna). De näringslivsansvariga i länets kommuner har visat intresse för projektet som de varit med om att initiera men har i allmänhet inte ägnat någon tid för att följa upp genomförandet. De har i varierande omfattning haft kontakter med deltagande företag och kan rapportera om genomgående positiva signaler från dessa. Till mig rapporterar de också att det är mycket positivt att projektet kommit till stånd och att det görs något i länet över kommungränserna med fokus på det privata näringslivet. I referensgruppen har kommunerna fått regelbunden information om genomförandet utan att behöva ta ställning till några svårare frågor. Man har en ganska tydlig uppfattning om att projektet genomförts på ett bra sätt och att utbildningarna har betytt en hel för de deltagande företagen och deras kompetensförsörjning. Utbildningsanordnarna Intervjuer med ansvariga kontaktpersoner på utbildningsföretagen - genomfördes under februari 2010 samt i december 2010. Överlag anser man att samarbetet med projektledningen fungerat mycket bra. Kontaktpersonerna hos utbildningsleverantörerna beskriver i positiva ordalag hur projektledaren flexibelt hanterar det löpande arbetet med att administrera anmälningar, deltagare, kurstider etc. Det kursadministrativa programmet används i varierande utsträckning av leverantörerna. De som använder det framhåller dock nyttan, att det verkligen har underlättat deras arbete. Några av leverantörerna framhåller att upphandlingen av utbildningarna genomfördes på ett mycket professionellt sätt med bra underlag och med seriös utvärdering. Det är relativt sällan på det sättet enligt deras bedömning. Man beklagar att många kurser ställdes in och att återbuden till utbildningarna blev många. Alternativa och mer offensiva former för att säkerställa rekryteringen av deltagare till kurserna kan behövas enligt deras bedömning. Utbildningsanordnarna har i regel mindre omfattande direktkontakter med företagen som anvisar deltagare till kurserna än vad som är normalt för dem. Istället är projektledaren
förmedlande länk. En av anordnarna har dock besökt samtliga deltagande företag för att stämma av kursinnehåll mm och för att marknadsföra sitt företag. Projektägare och projektledare Vid en avslutande intervju med projektledaren Nina Englund redovisar hon att projektet varit lärorikt för henne och Regionförbundet. Detta framgår också av den slutrapport som sammanställts till ESF-rådet. Erfarenheter från detta projekt har direkt kunnat användas i planeringen av det ESF-projekt med inriktning mot företag inom turist- och besöksnäringen som nyligen beviljats av ESF-rådet. Att erfarenheterna på detta sätt har kommit till nytta är ett bra exempel på strategisk påverkan. Regionförbundet är en aktör med unik ställning i det regionala utvecklingsarbetet och som sådan också lämplig att driva strukturfondsprojekt med inriktningar som handlar om regional utveckling, inklusive projekt som omfattar och är till nytta för ett större antal företag i flera av länets kommuner. Det är också relativt svårt att identifiera andra organisationer som kan göra motsvarande insatser, inte minst mot bakgrund av de relativt höga krav som ställs på den organisation som ska genomföra ett EU-projekt. 4.2 Deltagarnas värdering Ett ESF-projekt riktar sig alltid primärt mot människor i arbetslivet: anställda, egenföretagare eller arbetslösa. Det är hos dessa som effekterna av projektaktiviteterna skall uppstå. En utvärdering av ett ESF-projekt bör därför också på något sätt försöka bedöma dessa effekter. Utbildningarna som genomförts och projektet i sin helhet syftar framförallt till att stärka kompetensen hos de anställda i deltagande företag. Webbenkät För att bedöma mervärde och långsiktig projektnytta är det därför angeläget att ta reda på vilket utbyte deltagarna själva har haft av utbildningsinsatserna. Via en webbaserad enkät har ett slumpmässigt urval deltagare fått ge sin syn på kurserna och nyttan för egen del. Kontaktpersonerna på företagen har bistått utvärderaren med urvalet av respondenter inklusive distribution av enkäten. Enkäten skickades ut till kontaktpersonerna i slutet av maj 2010 och i november/december 2010. Kontaktpersonerna ombads medverka till att ca 25 % av alla kursdeltagare besvarade enkäten under perioden juni december 2010 vilket skulle motsvara ca 200 personer vid projektslut. P.g.a. det stora bortfallet av deltagare kom endast 561 unika individer att utnyttja totalt 820 kursplatser av de möjliga 1700 platserna. Den 21 december 2010 hade 80 deltagare inkommit med svar på enkätfrågorna vilket motsvarar drygt 14 %. Det finns trots ett relativt stort svarsbortfall rimlig anledning att tro att de avlämnade svaren ger en bild som relativt väl återspeglar vad det stora flertalet kursdeltagare anser om utbildningsinsatserna och då främst den nytta de upplevt för egen del. Frågorna i enkäten fokuserar på deltagarnas upplevda effekter av genomgången utbildning inom ramen för ESF-projektet. Projektledning och utbildningsanordnare genomför utvärderingar av i princip varje enskild kurs med inriktning mot kursens innehåll/relevans/kvalitet och lärarens förmåga att leda utbildningen. I min utvärdering har fokus varit på den långsiktiga nyttan: har
utbildningen påverkat arbetssituationen för deltagaren, medverkat till mer kvalificerade arbetsuppgifter, förändrat deltagarens status på arbetsmarknaden, motverkat risken för arbetslöshet etc. Sammanfattning av enkätsvar Enkäten bevarades av 80 personer varav 21 kvinnor. 66 personer, dvs. 83 % av de som svarat på enkäten, redovisar att de har ett mycket bra eller bra helhetsintryck av utbildningen/utbildningarna. Exakt lika många anger att de har haft nytta av utbildningen, varav 8 personer anger hög grad av nytta och 58 personer anger liten grad av nytta. 9 personer har inte alls haft någon nytta. Nyttan anges vanligen som att man upplever större arbetstillfredsställelse, klarar fler arbetsuppgifter, jobbar med större säkerhet eller gör ett kvalitativt bättre jobb. 71 av de 80 personerna har samma arbetsuppgifter som före utbildningarna genomfördes medan 9 personer anger att de fått helt eller delvis nya arbetsuppgifter Endast någon enstaka person uppger att de fått mera kvalificerade arbetsuppgifter efter genomgången utbildning. Drygt hälften, 42 personer, tror att utbildningen ökat möjligheterna för dem att erhålla mer kvalificerade uppgifter i framtiden. Knappt hälften, 37 personer, tror att utbildningen ökat möjligheterna för dem att erhålla ett nytt arbete hos en annan arbetsgivare, åtminstone i liten grad. Merparten, 58 personer, tror inte att utbildningen minskat risken för uppsägning. 34 personer, dvs. mindre än hälften, har fått nya kontakter med anställda hos andra arbetsgivare som de tror kanske kan bli värdefulla i framtiden. 4.3 Arbetet med jämställdhet och tillgänglighet Denna fråga är oftast inte så högt prioriterad i ESF-projekten. I projektägarens slutrapport återfinns en redovisning som visar att projektledaren genomfört relativt omfattande insatser för att beakta jämställdheten i detta projekt och därmed försöka leva upp till de krav som ställs från programmyndigheten. Av rapporten framgår också att utbildningsinsatserna i projektet är fördelade mellan män och kvinnor på ett sätt som väldigt väl motsvarar deras respektive antal hos deltagande företag. När det gäller tillgänglighet har det enligt de uppgifter jag fått del av inte varit en fråga av någon egentlig betydelse i genomförandet av projektet. Ingen deltagare med någon påtaglig funktionsnedsättning har varit aktuell för utbildning enligt projektledningen.
Projektledaren har trots detta haft ett antal kontakter med Handikapprörelsens Idé- och kunskapscentrum, som i länet arbetar med dessa frågor, i syfte att höja sin egen kompetens samt för att vara förberedd på att bättre kunna tillgodose särskilda behov hos eventuella deltagare med funktionshinder. 5 Analys och slutsatser 1 Projektbeskrivningen i ansökan har gett en god grund för genomförandet av detta projekt. Projektet har i huvudsak följt projektplanen såsom den återfinns i ansökan även om antalet deltagare som genomgick utbildning reducerats kraftigt jämfört med planen (se p 4-5 nedan). 2 Projektledaren har fungerat väl i sin roll och samarbetet mellan projektledning, företag och utbildningsanordnare har löpt utan några större problem enligt samstämmiga omdömen från tillfrågade aktörer. Upphandlingen av utbildningsinsatserna genomfördes på ett professionellt sätt under sommaren 2009 enligt flera utsagor. 3 Projektet initierades under den djupaste fasen av lågkonjunkturen hösten 2008. Avsikten var att motverka och lindra verkningarna av densamma för ett stort antal företag inom tillverkningsindustri och byggsektor. Det är mot den bakgrunden projektinnehåll och genomförande bör ses och värderas. Projektet är inte i första hand ett utvecklingsprojekt som ska bryta ny mark, förändra strukturer, pröva eller utveckla nya metoder och/eller samverkansformer. 4 Antalet deltagare som genomgick utbildning blev väsentligt färre än planerat Nästan var fjärde kurs (35 av 145) ställdes in. Även antalet deltagare i de kurser som genomfördes blev lägre än planerat. Mindre än hälften av de upphandlade kursplatserna utnyttjades av företagen. 1700 kursplatser upphandlades men endast 820 togs till vara av företagen. 561 unika individer varav 20 % kvinnor genomgick utbildning från oktober 2009 till december 2010. Kostnaden för varje utnyttjad kursplats blev i genomsnitt väsentligt högre än vad som förväntades efter upphandlingen p.g.a. alla återbud. 5 Nästan alla deltagande företag beklagar att utbildningarna inte kunde genomföras tidigare, och i huvudsak under 2009. Den långa startsträckan är närmast ofrånkomlig med de regelverk som gäller för ESF-projekt och för offentlig upphandling, men den innebar inte desto mindre att den bärande grundtanken för projektet att utbilda personalen under den djupa lågkonjunkturen - delvis kom på skam. Under 2010, när större delen av kurserna erbjöds de anställda vid företagen, hade konjunkturen vänt uppåt, och en stor del av företagen valde att prioritera produktion före utbildning. Tajmingen blev därför inte så bra för utbildningssatsningen i detta projekt. 6 Den främsta orsaken till denna kraftiga reduktion i genomförandet är företagens ovilja att prioritera utbildning när arbetsbelastningen ökar så som den snabbt gjorde i
konjunkturuppgången under 2010. Många företag har därför inte tagit vara på de möjligheter till strategiskt viktig kompetensutveckling som gavs i detta projekt. Det är tydligt att dessa företag prioriterat att ha sin produktionspersonal på plats för att nå kortsiktiga ekonomiska mål före långsiktiga behov av strategisk kompetensutveckling av personalen. 7 Utvärderaren rekommenderar programmyndigheten att på allvar beakta problemet med att andra deltagande företag inte kan ta tillvara de kursplatser som blir vakanta av skäl som redovisats ovan. P.g.a. ESF-programmet och de regelverk som styr dess genomförande har det heller inte varit möjligt för andra företag än de som registrerats i ansökan att deltaga i projektet. Flera företag tog tidigt kontakt med projektledningen i detta syfte men avvisades med nödvändighet. Detta är självklart mycket beklagligt även om det gäller samtliga projekt inom PO 1 under denna programperiod. Det är inte rimligt att stelbenta regler för ESF-projekt eller tolkningen av dessa leder till de konsekvenser som beskrivits ovan. Reglerna är dock inte skrivna i sten för all framtid. Problematiken bör därför uppmärksammas av ESF-rådet inför kommande programperioder och programskrivningar. 8 Effekter på företagsnivå. Intervjuer med kontaktpersoner och företagsledare visar att företagen inte på egen hand upphandlat mer än en mindre del av all den utbildning som nu genomförts inom ramen för detta projekt. De har svårt att uppskatta hur stor del, men det finns flera som säger att ingen utbildning alls hade blivit av, medan några få uppger att kanske 40 % hade genomförts ändå. Ingen uppger att man utan projektet hade köpt all utbildning för egna pengar. Svaren som ges förmedlar en bild som bekräftar att projektets aktiviteter har gett företagen och de anställda ett tydligt mervärde i form av ökad kompetens hos de anställda. Inte sällan redovisas att kompetenshöjningen varit av strategiskt värde för företagen. Intervju- och enkätsvar ger sammantaget en bild av att det skett en icke obetydlig kompetenshöjning ute på flertalet företag som deltagit i detta projekt. Kontaktpersoner och företagsledare har svårt att värdera betydelsen för företagets överlevnad och konkurrenskraft. En viss sådan betydelse har dock utbildningarna haft. Man vittnar också om att företaget tack vare projektet har ägnat kompetensfrågorna större uppmärksamhet. Vidare uppger flera personer att man ser påverkan när det gäller produktiviteten, främst i form av högre produktkvalitet (färre fel) och även en större arbetsglädje hos de anställda. Utbildningarna har dock inte varit av avgörande betydelse för företagets framtid eller av signifikant betydelse för lönsamheten. Ett företag redovisar att projektet haft ett tydligt och betydelsefullt genomslag, att det verkligen lämnat avtryck genom att man tack vare projektet på allvar tagit itu med kompetensfrågorna som man nu jobbar mera systematiskt och långsiktigt med. 9 Effekter på individnivå. Deltagarna har i huvudsak ett gott helhetsintryck av de utbildningar de genomgått. Deras upplevelser av projektnyttan återspeglas i levererade enkätsvar som bl. a visar att mer än 80 % av deltagarna anser sig ha nytta av utbildningen i sitt dagliga arbete. Ungefär hälften tror att utbildningen ökat deras
möjligheter att erhålla mer kvalificerade arbetsuppgifter eller erhålla nytt arbete hos annan arbetsgivare i framtiden. Dessa siffror är klart positiva och speglar enligt min bedömning att många deltagare upplever ett tydligt mervärde med att ha genomgått utbildning inom ramen för detta projekt. Många upplever större arbetstillfredsställelse, klarar fler arbetsuppgifter eller anser sig göra ett kvalitativt bättre jobb. Det är relativt få deltagare som fått mera kvalificerade uppgifter och få som tror att utbildningen minskat risken för uppsägning. Ungefär hälften har fått nya kontakter med anställda hos andra arbetsgivare, kontakter som redan är värdefulla eller kan bli det i framtiden. Beträffande initiering och utveckling av nätverk är det litet oklart om projektet når upp till de ambitioner som återfinns i projektplanen. Planens mål är inte helt tydligt i detta avseende. Avser målen såväl formella som informella nätverk? Enkätsvaren visar hur som helst att deltagarna i många fall har fått nya kontakter på andra företag. Företagen har också informerat projektledning och utvärderare om att det redan finns ett relativt stort antal fungerande formella nätverk i form av olika organisationer såsom Teknikföretagen, Tunga Fordon m.fl. 10 Det är viktigt att ordentligt förankra projekt av detta slag hos deltagande företag redan i planeringsfasen. Detta försummades vid projektplaneringen av detta projekt delvis p.g.a. den korta tid som då fanns till förfogande. Deltagande företag bör i ett tidigt skede få en klar bild av vad det innebär att vara med och vad som krävs av dem. Det sista är inte minst viktigt. Erfarenheterna från projektet har fått projektägaren att i framtiden överväga införande av avgifter för återbud (uteblivet utnyttjande av kursplatser) även i EU-projekt. 11 Projektledning och projektägare redovisar att Regionförbundet har i huvudsak goda erfarenheter av genomförandet och att man gärna går in i liknande projekt framöver. Regionförbundet har redan under hösten tagit fram ytterligare en ansökan som handlar om utbildning för företag inom turist- och besöksnäringen. 6 Sammanfattande slutord ESF-projektet Industrikompetens södra Småland har i huvudsak nått de syften och mål som det planerades för att uppnå. Tyvärr kom dock projektet att omfatta utbildning av endast hälften så många deltagare som det var planerat för av skäl som var svåra eller omöjliga för projektägaren att påverka. I princip alla deltagande företag är positiva till genomförandet och till att de på ett så smidigt sätt fått ta del av EU-stöd för att kompetensutveckla sin personal. För företagen i allmänhet har de genomförda utbildningarna i projektet knappast varit av avgörande betydelse för deras överlevnadsförmåga under lågkonjunkturen eller för att i väsentlig grad öka deras konkurrenskraft. Detta var heller inte väntat. Flera företag redovisar dock att de tack vare projektet börjat arbeta mera medvetet med kompetensfrågorna inom företaget vilket innebär att projektet uppnått vissa långsiktiga och mera betydelsefulla resultat för dessa företag (strategisk påverkan). En klar majoritet av kursdeltagarna i projektet, mer än 80 %, redovisar att de har ett bra eller mycket bra helhetsintryck av utbildningarna samt att de haft åtminstone viss
nytta av den utbildning som de genomgått. Drygt hälften av deltagarna tror att utbildningen ökat möjligheterna för dem att erhålla mer kvalificerade uppgifter i framtiden. Såväl företagen som utbildningsanordnarna uttrycker att Regionförbundet södra Småland varit en lämplig och välfungerande aktör i rollen som projektägare för ett projekt av detta slag. Projektet har sammantaget haft ett tydligt mervärde med effekter på såväl individsom företagsnivå. Att det inte fått ännu större genomslag beror dels på företagens ovilja att i en uppåtgående konjunkturfas prioritera utbildning som de inte själva bekostar, dels på det stelbenta regelverk som reglerar genomförandet av ESFprojekten. Detta regelverk gav projektägaren ett begränsat handlingsutrymme och försvårade påtagligt ett kostnadseffektivt genomförande av projektet.