Utvärdering av projekt. Slutrapport

Transkript

1 Utvärdering av projekt Kompetens.NU 1-3 Genomförande Slutrapport Utvärderingsrapport författad i januari 2012 av m-dok/marie Håkansson på uppdrag av Gävle kommun

2 UTVÄRDERING AV PROJEKT KOMPETENS.NU 1-3 GENOMFÖRANDE Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 PROJEKTET I KORTHET... 1 UTVÄRDERINGEN... 2 UTVÄRDERINGSAKTIVITETER... 2 UTVÄRDERINGSMETODER... 3 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE... 4 UTBILDNINGAR... 4 De anställdas synpunkter... 5 AKTIVITETER... 6 Workshops... 6 Regional samverkan... 6 Transnationell samverkan... 7 Slutkonferens... 7 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE... 8 HORISONTELLA KRITERIER... 9 JÄMSTÄLLDHET... 9 TILLGÄNGLIGHET... 9 EFFEKTER EFFEKTER PÅ INDIVIDNIVÅ EFFEKTER PÅ FÖRETAGSNIVÅ Ökad konkurrenskraft Samverkan med företag Samverkan med kommunen Samverkan med projektets samverkansparter Internationalisering EFFEKTER FÖR REGIONEN LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH HÅLLBAR UTVECKLING OM KOMPETENSUTVECKLING STRATEGIER FÖR KOMPETENSUTVECKLING Grupp 1: Företag med i huvudsak formell kompetensutvecklingsstrategi Grupp 2: Företag med blandade strategier för kompetensutveckling Grupp 3. Företag med i huvudsak integrerad kompetensutvecklingsstrategi LÄRMILJÖ KOMPETENSUTVECKLINGSPROCESSEN SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1: Projektlogik BILAGA 2: Intervjufrågor till företagsrepresentanter november 2011 BILAGA 3: Enkät till de anställda december 2012

3 Inledning Projektet Kompetens.NU 1-3 Genomförande drivs av Gävle kommuns näringslivsavdelning. Projektet pågår från augusti 2010 till januari Denna rapport utgör den externa utvärderingens slutrapport. Bakgrund Under 2009 genomfördes i Gävle kommun en förprojektering inom ramen för Europeiska Socialfonden, programområde 1. Totalt ingick 52 företag med 594 anställda. Inom förprojekteringen gjordes verksamhets- och behovsanlayser, vilka resulterade i individuella kompetensutvecklingsplaner. Inför genomförandefasen av projektet överfördes några av företagen, på uppmaning av ESFrådet, till andra projekt i kommunen. Ansökan om genomförande kom därför att omfatta endast 16 företag. Ansökan beviljades och projektet Kompetens.NU 1-3 Genomförande kom igång i augusti Projektet i korthet Det huvudsakliga syftet med projekt Kompetens.NU 1-3 Genomförande har varit att genomföra den kompetensutveckling som förprojekteringen visat behov av. Enligt kompetensutvecklingsplanen har det handlat om 857 utbildningsinsatser för 434 anställda. För samordning av utbildningsinsatserna anlitades en utbildningskoordinator med uppdrag att, i samråd med företagen, planera för utbildning och upphandla utbildning enligt kompetensutvecklingsplanen. För varje deltagande företag utsågs en representant. Dessa har haft det övergripande ansvaret på företagen och har också förväntats delta i övriga aktiviteter som anordnats inom projektet. Till projektet har några samverkansaktörer kopplats. Det har varit representanter för den kommunala vuxenutbildningen, Högskolan i Gävle och Företagarna Parallellt med kompetensutvecklingsinsatserna har samverkansaktiviteter på regional och transnationell nivå ägt rum. Det har inneburit erfarenhetsutbyte med liknande projektverksamheter i Falu kommun och med Jyväskylä Regional Development Company JYKES Ltd. i Finland. Dessa aktiviteter har skett på projektledningsnivå och har syftat till att stärka projektets genomförande. Samverkansaktörerna från den kommunala vuxenutbildningen och högskolan har deltagit i aktiviteterna. Projektet har letts av en projektledare med stöd av en projektassistent och en ekonom. En referensgrupp bestående av fyra representanter för de deltagande företagen samt samverkansaktörerna, utbildningskoordinator och extern utvärderare har haft kvartalsvisa sammanträden. 1

4 Utvärderingen m-dok har anlitats för att utvärdera projektet. Utvärderingsuppdraget har inneburit en löpande uppföljning av projektets processer och aktiviteter, samt kontinuerlig återkoppling till projektledningen. Utvärderingen ska vara en viktig del i projektets kvalitetssäkring. Syftet är att säkerställa att projektet genomförs i enlighet med syftes- och målbeskrivningar. (från förfrågningsunderlaget inför upphandling av utvärdering) De frågor som projektet önskar få svar på genom utvärderingen är: Hur upplever enskilda medarbetare projektet, när det gäller nytta av kompetensutveckling samt den egna anställningsbarheten? Hur upplevs projektets insatser på företagsnivå, när det gäller konkurrenskraft, samverkan, internationalisering och kompetensutvecklingsprocessen? Har projektet bidragit till att skapa verktyg för livslångt lärande och utveckling? Hur har projektet jämställdhets- och tillgänglighetsintegrerats? Hur har kompetensutvecklingsinsatserna fördelats mellan kvinnor och män? Ovanstående frågor, vilka är hämtade från utvärderarens arbetsbeskrivning, utgör utgångspunkt för utvärderingen. Utvärderingsarbetet påbörjades i november 2010, då projektet hade varit igång i drygt tre månader, och pågår till projektslutet i januari Utvärderingsaktiviteter En utvärderingsplan arbetades fram, vilken godkändes av projektledningen. Där reglerades vilka aktiviteter som skulle ingå i utvärderingen. På grund av vissa förändringar i projektets aktiviteter gjordes dock en del korrigeringar i planen. En sådan förändring var att den kontinuerliga uppföljningen genom intervjuer med projektdeltagare, ersattes av ett mer traditionellt grepp, två intervjuomgångar. Anledningen var att mycket få kompetensutbildningsinsatser hade genomförts under projektets första halvår. Det var därför inte meningsfullt att intervjua deltagarna förrän i slutet av projekttiden. För att ändå få ett utgångsläge och en bild av projektdeltagarnas inställning till projektet, genomfördes en intervjuomgång i mars 2011, några vid besök på företagen och övriga per telefon. Intervjuerna handlade om projektets aktiviteter och genomförande så långt, samt hur representanterna såg på sin egen roll i projektet. Resultaten från denna intervjuomgång har redovisats i utvärderingens Delrapport från april 2011, samt muntligt vid referensgruppens uppföljningsmöte 4/ En andra intervjuomgång genomfördes i november 2011, då 14 av företagens representanter intervjuades 1, 9 vid besök på deras företag och övriga 5 per telefon. Dessa intervjuer ligger till grund för utvärderingens slutsatser angående effekter av projektet. För att få en uppfattning av projektets effekter på individnivå genomfördes en enkätundersökning i december Den gick till de anställda vid 14 av de deltagande företagen, 336 personer. Under hösten 2010 gjordes en kartläggning av befintlig samverkan. Syftet var att få en nulägesbeskrivning, en utgångspunkt för utvecklingen av samverkan. Denna följdes upp genom intervjuerna med företagsrepresentanter som beskrivits ovan. 1 Av de ursprungliga 16 företagen avbröt ett sitt deltagande i projektet under hösten 2011 utan att ha genomfört några utbildningar, och ett företag hade vid tidpunkten för intervjuomgången ännu inte genomfört några utbildningar. 2

5 Två av projektets samverkansaktörer har intervjuats vid två tillfällen. Det är representanterna för vuxenutbildningen och högskolan. Dessa intervjuer handlade till stor del om projektets samverkan och betydelsen av den, på såväl lokal, regional och transnationell nivå. Projektets fyra work-shops har följts upp med enkäter till deltagarna. Utvärderaren har också medverkat vid projektets fyra uppföljningsmöten med referensgruppen, och där deltagit i diskussioner och delgett mötesdeltagarna utvärderingsresultat. Mer informella samtal har löpande förts med projektledaren och vid några tillfällen även med utbildningskoordinatorn. Utvärderingsresultat har presenterats vid projektets avslutningskonferens, där utvärderaren också ledde ett analysseminarium. Syftet var att skapa möjligheter för konferensdeltagarna att utbyta erfarenheter om kompetensutveckling i förhållande till det livslånga lärandet och hållbar utveckling. Utvärderingsmetoder Den data som ligger till grund för utvärderingen har samlats in på olika sätt. Som framgår av framställningen ovan utgörs en stor och viktig del av intervjumaterial. Totalt har 35 intervjuer genomförts. Informanterna har varit företrädarna för de företag som ingått i projektet, två av samverkansaktörerna samt utbildningskoordinatorn. Samtliga har intervjuats två gånger, en gång under våren 2011 och en gång under hösten samma år. Data angående samverkan samlades initialt in via enkät till de deltagande företagen, och följdes senare upp genom intervjuer. Individperspektivet har tillgodosetts genom en enkätundersökning som vände sig till personalen på de deltagande företagen. Övrigt material som ligger till grund för utvärderingen utgörs av statistik och sammanställningar som tillhandahållits av projektledningen, utbildningskoordinatorn och projektets ekonom. Kontinuerligt har återkopplingar och avstämningar gjort med projektledaren. Insamlad data har sammanställts och analyserats. Som verktyg i detta arbete har så kallad programteori använts. Programteori, är ett sätt att tydliggöra projektets tänkta logik, och gör det möjligt att definiera mål och upplägg, samt att se brister och svaga punkter. Metoden har varit värdefull framför allt när det gäller utvärderingen av projektets genomförande. Målanalys har varit ytterligare en metod för att fördjupa förståelsen för projektets logik, och den ligger till grund för utvärdering av mål och måluppfyllelse. När det gäller de effekter som projektet lett till, på såväl kort som lång sikt, bygger utvärderingen på både enkät- och intervjumaterialet. Genom att kategorisera svaren, kan mönster urskiljas som gör det möjligt att få en generell uppfattning av vilka effekter satsningen har lett till för de olika företagen och individerna. Utvärderaren har tagit del av aktuell forskning om kompetensutveckling och arbetsplatslärande, vilket har varit till stor hjälp i analysarbetet och bidragit till att projektresultaten kunnat kopplas till ett större sammanhang. Framför allt är det forskningen som bedrivits vid Helix VINN Excellence Center vid Linköpings universitet som ligger till grund för utvärderingens slutsatser om projektets effekter i ett långsiktigt perspektiv. 3

6 Projektets genomförande Projektet har i stort sett genomförts enligt plan. Några förändringar när det gäller tidpunkter för samverkansträffar på regional och transnationell nivå har skett, men träffarna har ändå ägt rum och tidsförändringarna har inte påverkat projektets innehåll. Fyra work-shops har genomförts till skillnad från de inplanerade tre. Anledningen var att man från projektledningens sida noterade ett behov av förstärkning av kompetensutvecklingsprocessen. Den största skillnaden mellan projektplan och utfall är att utbildningar inte har genomförts i den omfattning som var planerat. Utbildningar Det huvudsakliga syftet med projekt Kompetens.NU 1-3 har varit att stödja kompetensutveckling hos de deltagande företagen. Målsättningen har varit att 100 % av planerade kompetensutbildningar skulle genomföras. I projektets ansökan till Europeiska Socialfonden, äskades kr för att genomföra kompetenshöjande utbildningar vid 16 företag. Summan ändrades emellertid och de beviljade medlen kom att uppgå till kr. Detta avsåg 147 olika utbildningar med totalt 857 utbildningsplatser. I utvärderingens delrapport i april 2011 påpekades att endast 12 % av utbildningarna hade genomförts, trots att halva projekttiden hade gått. Risken verkade överhängande att de beviljade medlen inte skulle kunna utnyttjas. Hälften av företagen hade överhuvudtaget inte påbörjat några utbildningar, sex hade gjort enstaka utbildningar och endast två företag var i fas och hade genomfört ungefär hälften av de planerade utbildningarna. Följande tabell visar hur mycket av de beviljade medlen för kompetensutveckling som tagits i bruk, d.v.s. använts för att upphandla utbildningar, vid olika tidpunkter: April % Maj % Oktober % November % December % Tabell 1: Utnyttjande av utbildningsbudget Som framgår av ovanstående tabell kom utbildningsinsatserna igång sent, men under hösten 2011, då projektet redan varit igång ett år, påbörjades ett intensivt arbete med att planera för och upphandla utbildningar. Tabellen avser upphandlade utbildningar. En del av dessa är, då detta skrivs, ännu inte genomförda utan kommer att göras först i januari Slutresultatet är att 96 utbildningar med ungefär 690 utbildningsplatser har genomförts eller kommer att genomföras inom ramen för projektet, vilket motsvarar 65 % av de planerade utbildningarna och 80 % av utbildningsplatserna. 10 av företagen har till största delen utnyttjat sina avsatta medel, även om vissa förändringar av utbildningsinnehållet har gjorts. Övriga 6 företag har genomfört delar av utbildningssatsningen, men har lämnat mellan 8 % och 48 % av de avsatta medlen outnyttjade. Ett företag meddelade sent i projektet att de inte skulle ha möjlighet överhuvudtaget att genomföra några utbildningar. Totalt kr, vilket motsvarar 14 % av budgeten, har lämnats outnyttjade. Vilka är då skälen till att medlen inte har utnyttjats fullt ut? Det som företagen i första hand uppger är tidsbrist. Man har helt enkelt inte haft möjlighet att ta personal från produktionen för att gå på utbildning. Projektet har sammanfallit med en period av uppåtgående konjunktur och många av företagen har haft en intensiv arbetsperiod, med ökad omsättning och nyrekrytering. I en sådan situation är kompetensutveckling ofta lågt prioriterat. 4

7 De anställdas synpunkter I december 2011 genomfördes en enkätundersökning bland de anställda på de deltagande företagen. Enkäten innehöll dels frågor om själva utbildningarna, dels frågor om hur de anställda upplever vad som hänt efter utbildningarna. Den delen av undersökningen presenteras längre fram under rubriken Effekter. Enkäten besvarades av 112 personer, vilket utgör ca 30 % av de anställda. Det är en mycket låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten inte är helt tillförlitliga. Vi kan konstatera att könsfördelningen bland de som svarat är 37 % kvinnor och 63 % män, vilket inte motsvarar det verkliga förhållandet, som är 24 % kvinnor och 76 % män. Kvinnor är alltså överrepresenterade bland de som svarat. Dessa faktorer gör att enkätresultaten måste tolkas med försiktighet och inte kan ses som representativa. Man kan anta att det finns skillnader mellan de olika företagen, liksom mellan kvinnor och män. Utvärderingen finner det ändå intressant att presentera resultaten, eftersom der ge en indikation om de anställdas upplevelser. De svarande har skattat nedanstående påstående på en skala 1 4, och ett medelvärde har räknats ut. 1 = Håller inte alls med, 2 = Håller knappast med, 3 = Håller till största delen med, 4 = Håller helt och hållet med Deltagarnas upplevelser av utbildningsinsatserna 6a. Utbildningen motsvarade mina förväntningar. 2,9 6b. Utbildningen var på rätt nivå för mig. 3,1 6c. Jag är nöjd med läraren/kursledaren. 3,2 6d. Jag är nöjd med kurslitteraturen/kursmaterialet. 2,7 6e. Utbildningen var lagom lång. 3,0 6f. Utbildningen hade ett bra upplägg. 2,8 6g. Kompetensutvecklingen motsvarar mina behov. 6h. Jag förstår varför jag har fått kompetensutveckling. 2,9 3,3 6i. Jag är motiverad till kompetensutveckling. 3,5 6j. Jag har gått "rätt" utbildning/kurs. 3,1 Genomsnittlig skattning: 3,1 Tabell 2: Resultat från enkätundersökningen upplevelse av utbildningen Som vi ser har de anställda i genomsnitt skattat påståendena till 3,1 vilket betyder att de till största delen håller med. Det innebär att de är nöjda med utbildningen de deltagit i och att de tycker att utbildningen har motsvarat deras behov. Intressant att notera är att skattningen av den egna motivationen till kompetensutveckling är mycket hög, 3,5. Medvetenheten om vikten av kompetensutveckling är också skattad högt, 3,3. Sammanfattningsvis kan man säga att ovanstående enkätresultat ger ett gott betyg åt kompetensutvecklingsinsatsens genomförande. 5

8 Aktiviteter Inom ramen för projektet har förekommit aktiviteter på två nivåer, dels aktiviteter riktade till deltagande företag som workshops, informationsmöten och den avslutande konferensen, dels aktiviteter för lärande och utveckling i samverkan med andra projekt. I de sistnämnda är det projektägaren och samverkansaktörerna som deltagit. Workshops Tre workshops var från början planerade inom projektet. Teman för dessa var framtagna för att spegla projektmålen och avsikten var att inspirera företagen att ta nya steg i dessa riktningar. Teman var internationalisering, innovationer och jämställdhet/tillgänglighet. Emellertid uppmärksammades från projektledningens sida ett behov hos deltagande företag av att stärka kompetensutvecklingsprocessen, och ytterligare en workshop anordnades för att tillgodose behovet. Den fick namnet Samverkan och lärande process. Vid varje workshop har deltagarna, genom en enkät, gett sitt omdöme om innehåll och upplevelse på en skala 1-5. Alla workshops, utom en, har fått höga betyg, vilket framgår av nedanstående tabell: Workshop 1 Samverkan/internationalisering 2,8 Workshop 2 Inspiration till innovativt arbete 3,8 Workshop 3 Samverkan och lärande processer 3,8 Workshop 4 Jämställdhet och tillgänglighet 3,9 Tabell 3: Deltagarnas omdömen om workshoparna Den första workshopen Samverkan/internationalisering fick ett genomsnittligt omdöme under medel och av enkäten framkom att innehållet inte motsvarade förväntningarna och behoven hos företagen. Den allmänna uppfattningen var att workshopen varken tillförde ny kunskap eller inspiration. Övriga workshops fick betydligt högre omdömen. Speciellt kan nämnas två inslag som deltagarna har bedömt som mycket intressanta, relevanta och inspirerande. Det är föreläsningen Konkurrenskraft genom innovation (Workshop 2) som fick 4,0 och föreläsningen Tillgänglighet en lönsam utvecklingsfråga (Workshop 4) som fick 4,1. Workshoparna har varit de deltagande företagens tillfälle att träffa varandra, och denna möjlighet har uppskattats. Samtliga workshops har givit tillfälle till informella kontakter, genom samtal med övriga deltagare. Två av workshoparna har innehållit mer strukturerade kontaktskapande aktiviteter. Det är Workshop 2, Inspiration till innovativt arbete där en gruppdiskussion med egna erfarenheter och goda exempel genomfördes. Denna diskussion bedömdes till 3,7 och möjligheten att få nya kontakter skattades till 3,9. Det andra tillfället till strukturerad diskussion var vid Workshop 3, Samverkan och lärande processer, där deltagarna i grupp utbytte erfarenheter av lärande och kompetensutveckling. Möjligheten att på detta sätt öka samverkan mellan företagen skattades till 4,3. Regional samverkan Projektet samverkar med systerprojektet Genomförande Falun/Borlänge/Leksand/Säter. Syftet är att de båda projekten ska stödja och inspirera varandra, och utbyta erfarenheter. Fyra samverkansmöten har genomförts under projekttiden. Förutom projektledningen, där även utbildningskoordinatorn ingår, har projektets samverkanspartners Högskolan i Gävle och den kommunala vuxenutbildningen deltagit i samverkansträffarna. Syftet med samverkan har i första hand varit att utgöra ett stöd i projektens genomförande. Vid de möten som har genomförts har möjlighet givits till diskussion och utbyte av erfarenheter, fallgropar och goda exempel som framkommit. Några frågeområden som har varit uppe till diskussion är strukturer, metoder, workshops, seminarier, jämställdhet och 6

9 tillgänglighet, uppföljning, utvärdering och livslångt lärande. Utbildningskoordinatorn har fungerat som en sammanhållande länk genom att vara anlitad av båda projekten. Detta har givit synergieffekter och varit en tillgång för båda parter. Bland annat har företagens behov av pedagogiskt stöd för sin planering av kompetensutveckling uppmärksammats. För samverkansparterna har deltagandet i den regionala samverkan varit betydelsefullt. Speciellt för den kommunala vuxenutbildningens representant har erfarenhetsutbytet med projektet i Dalarna gett mycket. Det har fungerat som personlig fortbildning och ökat omvärldskunskapen. Transnationell samverkan Samverkan har även skett med projektet Arbete i industrin i Jyväskylä i Finland. Två videokonferenser har genomförts och 25-27/ reste projektgruppen till Finland. Såväl den kommunala vuxenutbildningens som högskolans representant var med på besöket i Jyväskylä. I oktober 2011 besökte representanter för det finska projektet Gävle. Samverkan mellan de två projekten har varit givande och såväl projektledare som de samverkansaktörer som medverkat anser att utbytet varit stort. Under besöket i Finland fick man besöka företag och även ta del av hur högskola och universitet arbetar. Bland annat besökte man Team Academy som fokuserar starkt på entreprenörskap. Den transnationella samverkan har gett inspiration och inneburit nya kontakter för såväl Gävle kommun som samverkansparter. För Gävle kommun har erfarenhetsutbytet varit mycket värdefullt, genom att man fått möjlighet att se hur andra arbetar med denna typ av kommunala kompetensutvecklingsprojekt och med ESF-finansiering. Förhoppningsvis kommer erfarenhetsutbytet mellan Jyväskylä och Gävle att fortsätta också efter projektet. Slutkonferens Den 19 januari anordnades projektets slutkonferens. Konferensen hade ett digert program, där företagens och samverkansaktörernas redovisningar ingick, liksom en föreläsning om god arbetsmiljö. På utvärderingens initiativ genomfördes också ett analysseminarium, där de deltagande företagen fick tillfälle att diskutera och värdera projektets betydelse med sikte på långsiktig hållbarhet. Slutkonferensen utgjorde därmed ett inslag som tillförde både kunskap, inspiration och möjlighet till samverkan. En enkel utvärdering gjordes där konferensen skattades till 3,7 på en skala

10 Mål och måluppfyllelse I projektansökan till Europeiska socialfonden har projektets mål angivits. Dessa är uppdelade i mätbara mål, kortsiktiga mål och långsiktiga mål. I nedanstående tabell kommenteras projektets mål utifrån en målanalytisk ansats. Mätbara mål 100 % av kompetensutbildningarna ska genomföras. Samverkan ska öka och fördjupas. Kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet ska öka. Utvärderingens kommentarer 86 % av budgeterade medel och 80 % av utbildningsplatserna har använts. 65 % av planerade utbildningar har genomförts. Detta är ett mål som är svårt att mäta kvantitativt. Målet är vagt och tolkningsbart. Hur samverkan har utvecklats behandlas under rubriken Effekter. Också detta är ett projektmål som är svårt att mäta. Jämställdhet och tillgänglighet behandlas under rubriken Horisontella kriterier. 100 % av aktiviteterna ska fullföljas. Aktiviteter har fullföljts enligt plan. 100 % av deltagarna ska uppleva engagemang och delaktighet. Ospecifikt och svårmätt mål. Deltagarnas upplevelser av projektet beskrivs under rubriken Effekter. Kortsiktiga mål Seminarier/workshops och utbildningar om jämställdhet och tillgänglighet ska anordnas. Projektet ska engagera och företagen ska känna delaktighet. Gränsöverskridande samarbete ska ske kring frågor som samverkan, systempåverkan, kompetensutveckling, entreprenörskap och tillväxt. Utvärderingens kommentarer Alla planerade aktiviteter har fullföljts enligt plan. Som nämnt tidigare är målet ospecifikt och svårt att utvärdera. Engagemang och delaktighet kommenteras dock i rapporten. Här syftas på projektets regionala och transnationella samarbete vilket har genomförts enligt plan. Långsiktiga mål Stärkt anställningsbarhet för individen. Stärkt konkurrenskraft hos företagen. Ökat intresse och förståelse för förnyelsearbete och kompetensutveckling. Implementering av strategiskt och långsiktigt utvecklingsarbete. Utvärderingens kommentarer Vi kan konstatera att de långsiktiga målen är många och vittomfamnande. De rör såväl mål på individnivå som på företags- och regional nivå. De långsiktiga målen behandlas längre fram i avsnittet Effekter. Stärkt konkurrenskraft i regionen. Stärkt samarbete mellan lokala och regionala aktörer. Ökad systempåverkan. Lokala, regionala och internationella nätverk utvecklas. Lärande miljöer skapas. Tabell 4: Projektets mål 8

11 Horisontella kriterier Som i alla ESF-projekt finns starkt fokus på jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Vi ska titta närmare på hur dessa kriterier har beaktats i projektet. Jämställdhet Projektet har jämställdhetsintegrerats i den bemärkelsen att projektledningen har utbildats i ESF-rådets jämställdhetsstöd, samt att könsfördelningen har beaktats i tillsättning av referensgrupp. Jämställdhet har diskuterats vid flera av referensgruppens möten, där en återkommande diskussion har varit innehållet i den workshop som var vikt för jämställdhet. Jämställdhet och tillgänglighet var temat för den Workshop som anordnades i december Vi noterar även att upphandling av utbildningar har jämställdhetssäkrats. För övrigt har inga aktiviteter riktade till de deltagande företagen förekommit i syfte att främja jämställdheten. Majoriteten av företagen uppger att projektet inte har påverkat deras syn på jämställdhet och de har inte ändrat sin policy. De flesta företag upplever sina arbetsplatser som jämställda och frågan om jämställdhet har inte så hög prioritet. Dock ska nämnas att jämställdhetsperspektivet till viss del har fått effekter. Ett företag uppger att de genom projektet fått inspiration att se över och uppdatera sin jämställdhetsplan. I denna utvärderings delrapport från april 2011 framgick att inget av de deltagande företagen såg projektet som en möjlighet att främja jämställdheten, men i intervjuerna i projektets slutskede framkommer att ett företag medvetet har använt sig av kompetensutvecklingssatsningen för att motivera kvinnor att söka nya befattningar inom företaget. Tillgänglighet Tillgänglighetsperspektivet har beaktats genom att all utbildning har tillgänglighetssäkrats. Föreläsningen om tillgänglighet i Workshop 4 var mycket uppskattad och väckte tankar hos de deltagande företagen. Bland annat blev många medvetna om vikten av hur deras hemsidor är utformade. 9

12 Effekter I detta avsnitt behandlas effekterna av projektet. Effekt är den gängse termen för att beskriva vad som i slutändan kommer ut ur ett projekt, vilka följderna blir av projektets aktiviteter. Effekter kan vara både positiva och negativa, förväntade och oväntade, och ibland kan de helt utebli. Analysen av effekter i det här projektet bygger på de intervjuer som genomfördes i november 2011 med kontaktpersonerna på de deltagande företagen, samt på den enkätundersökning som genomfördes i december Effekter på individnivå Ett av de viktigaste syftena med projektet är att stärka individens position på arbetsplatsen. Det i sin tur antas ge företagen förutsättningar att utvecklas. Att påvisa effekter i det här sammanhanget är alltför tidigt. Många utbildningar genomfördes i slutet av 2011 och hade knappt hunnit avslutats då enkäten genomfördes. Vad vi kan se är dock tendenser i form av de anställdas upplevelser. Nedanstående tabell ska tolkas med försiktighet eftersom endast 30 % av de anställda har svarat, men resultaten kan ändå ses som en indikation på vilka effekter utbildningssatsningen har gett för de anställda. 1 = Håller inte alls med, 2 = Håller knappast med, 3 = Håller till största delen med, 4 = Håller helt och hållet med Deltagarnas upplevelser av utbildningarnas påverkan på deras arbetssituation 7a. Jag har fått en djupare förståelse för mina arbetsuppgifter. 7b. Jag utför mitt arbete på ett mer effektivt sätt. 7c. Jag känner mig beredd att ta mig an nya, mer kvalificerade arbetsuppgifter. 7d. Jag har fått nya, mer kvalificerade arbetsuppgifter. 7e. Jag har ökat mina möjligheter att få nya arbetsuppgifter inom företaget. 7f. Jag har ökat mina möjligheter att söka nytt jobb ute på arbetsmarknaden. 7g. Jag har fört vidare det som jag har lärt mig till mina arbetskamrater. 7h. Jag har redogjort för vad jag har lärt mig för min chef/ledningen. 2,7 2,5 2,7 1,8 2,2 2,1 2,4 2,3 7i. Jag har fått bättre självförtroende. 2,3 7j. Jag har fått lust att fortsätta utbilda mig. 2,8 Genomsnittlig skattning: 2,4 Tabell 5: Resultat från enkätundersökningen påverkan på arbetssituationen Den genomsnittliga skattningen ligger på 2,4 vilket innebär att de svarande delvis håller med. Vi kan dock konstatera att både påståendet om förståelse för arbetsuppgifterna, och i vilken mån man känner sig beredd att ta sig an nya, kvalificerade arbetsuppgifter har skattats högt, 2,7. De flesta som svarat håller alltså till största delen med om dessa påståenden. 10

13 Däremot håller man inte med om att den nya kompetensen verkligen har lett till nya, mer kvalificerade arbetsuppgifter. Påståendet har skattats till 1,8. Detta kan förstås vara en fråga om tid, på företagen har man helt enkelt inte hunnit ta tillvara medarbetarnas nya kompetens ännu. Likaså visar svaren en pessimistisk syn på möjligheterna till ny tjänst, både inom företaget och ute på arbetsmarknaden. Påståendet om lust att fortsätta utbilda sig har däremot skattats högt, 2,8. Vi kan sammanfatta enkätresultatet med att deltagarna till största delen upplever att deras kompetens, förståelse och effektivitet har ökat, men att de inte har fått möjlighet att utnyttja detta i sitt arbete. Få av de svarande upplever att ledningen har intresserat sig för eller tagit tillvara deras nya kompetens, och ännu färre tror att kompetensutvecklingen kommer att leda till ny tjänst eller nytt jobb. Effekter på företagsnivå I utvärderingens uppdrag har legat att beskriva upplevelserna av projektets insatser på företagsnivå, när det gäller konkurrenskraft, samverkan, internationalisering och kompetensutvecklingsprocessen. I det följande redogörs för vilka effekter som uppnåtts inom dessa områden. Ökad konkurrenskraft Utbildningssatsningen har för många företag inneburit att man idag har kompetens som man inte hade tillgång till tidigare, och det är något som direkt har kommit till användning. Några företag ger mycket konkreta exempel på hur den nya kompetensen redan i dagsläget har gett positiva effekter 2. Vi kan snäppa upp och ta mer kvalificerade jobb. Ökad kompetens ger större tyngd i upphandlingar. Det är en klar fördel att ha väl utbildad personal. Ny kompetens har alltså betydelse för vilka tjänster man kan erbjuda och vilka uppdrag man kan lägga anbud på. Ett par av företagen kan idag, som en direkt följd av kompetensutvecklingen, erbjuda helt nya produkter eller tjänster, men för de flesta innebär den ökade kompetensen att man är mer uppdaterad och framme inom sin bransch. Det är en stor konkurrensfördel att kunna vara med och lägga anbud på mer kvalificerade arbetsuppgifter. För flertalet företag kan lika konkreta effekter inte urskiljas, men ökad konkurrenskraft är ändå något man ser som en följd av projektet, men på ett mer allmänt plan. Många talar om den breddade kompetensen de har fått genom projektet och menar att det är något som stärker företaget. Vi har fått upp lägstanivån, vilket vi kommer att ha nytta av i framtiden. Det är en kvalitetssäkring fler kan göra mer. Det gör att vi kan ta fler uppdrag och behöver inte säga nej. Det är många företag som nämner breddad kompetens och höjning av lägstanivån som framgångsfaktorer. En del menar att det är faktorer som är helt nödvändiga för att klara sig. Även om effekterna inte märks i dagsläget så har det stor betydelse på sikt. Vi kan ännu inte se effekter vad gäller konkurrenskraft, men ökad kompetens gör oss mindre sårbara. Det stärker företaget. Det är en överlevnadsfråga och överlevnad handlar om kompetens. Andra effekter man förväntar sig på sikt är ökad effektivitet, med utgångspunkten att ett effektiviserat arbetssätt gör att man kan producera mer eller ta fler uppdrag. Utbildning i 2 Samtliga citat är hämtade från intervjuerna med representanter för företagen i november

14 kvalitetssäkringssystem som många anställda utbildats i ses också som en konkurrensfördel. Många av utbildningarna har handlat om kundrelationer, och antas på sikt ge förbättrad service, vilket också är en faktor som är tydligt kopplad till ökad konkurrenskraft. Följande effekter nämns i intervjuerna. En del av dessa uppger man redan ha visat sig och andra räknar man kommer att visa sig på sikt: Mer kvalificerade tjänster Nya tjänster Ökad effektivitet Kvalitetssäkrade system Bättre service Bättre kundrelation En uppskattning av hur företagen bedömer sin ökade konkurrenskraft utifrån ovanstående punkter illustreras i följande tabell Ökad konkurrenskraft Effekter idag Effekter på sikt Osäkra Tabell 6: Företagens bedömning av hur projektet har påverkat deras konkurrenskraft Fem av företagen ser redan idag tydliga effekter av den ökade konkurrenskraften och ger konkreta exempel på vad det innebär. Sex företag förväntar sig se resultat av den ökade konkurrenskraften i framtiden. Tre företag är osäkra och ger inga exempel på hur satsningen kommer att bidra till att öka deras konkurrenskraft. Samverkan med företag När det gäller samverkan kan vi konstatera att företagen skiljer sig åt i sin bedömning av vad projektet har medfört. Sex av företagen ställer sig mycket positiva till de möjligheter till nya kontakter som har erbjudits och menar att deras kontaktnät definitivt har utökats. I några fall har kontakterna till och med lett till nya affärer. Genom projektet har vi fått kontakter. Det har varit både kontakter som kompisar och affärskontakter. Det har lett till affärer, inga stora med ändå. Oavsett om kontakterna har lett till affärer eller inte så har möjligheten att träffa andra företagare under andra former än vad som är vanligt uppskattats. Många av informanterna återkommer till betydelsen av informella och naturliga kontakter. Man har lärt känna folk, fått adresser och kontakter. Idag har jag personer jag kan ringa och prata med på en ganska informell nivå. Framför allt är det möjligheten att få insikt i hur andra tänker och gör som har varit givande. Företagen som deltagit i projektet är mycket olika, de verkar i olika branscher och är olika stora. Detta skulle kunna vara ett hinder för samverkan, men tvärtom har olikheterna upplevts som en tillgång. Flera företag påpekar fördelarna med att få insyn i andra branscher. 12

15 Den korsvisa blandningen av företag var jättebra. Annars träffar man bara dem som är i samma bransch, de som är samma då har man inga idéväckare. Som vi sett i utvärderingarna av de workshops som ingått i projektet, så har möjligheten att skapa nya kontakter skattats högt. Två av workshoparna innehöll kontaktskapande inslag i form av gruppdiskussioner. För övrigt fanns tillfällen till samtal vid kaffebord och i pauser. Några av de intervjuade menar dock att det borde ha varit ännu mer tillfällen till kontakt. Jag har saknat tillfällen att diskutera mer informellt erfarenhetsutbyte är alltid bra. Det var tyvärr inte så mycket tillfälle till erfarenhetsutbyte i projektet, det var inte uppbyggt så. Sex av företagen uppger alltså att projektet har inneburit en ökad samverkan och de effekter man upplever som en följd av detta är: Utökat kontaktnät Kännedom om andra företag Erfarenhetsutbyte Affärer Men så många som åtta av företagen upplever inte att projektet har bidragit till att öka samverkan för deras del. Möjligtvis har den person som varit företagets kontaktperson i projektet fått lite nya kontakter men för företagets verksamhet har det inte spelat någon roll, säger man. Samverkan med andra företag Utökad samverkan Ingen förändring Tabell 7: Företagens bedömning av hur projektet har påverkat deras samverkan med andra företag I februari 2011 genomfördes en kartläggning av samverkan. Den visade att företagen skattade värdet av att samverka med andra företag till 4 på en skala 1-5, och det man helst ville samverka kring var kompetensutveckling. Inställningen till samverkan var alltså mycket positiv. Trots detta verkar det som om majoriteten av företagen inte har tagit tillfället i akt att knyta nya kontakter eller inleda nya samverkansformer. Frågan är om projektet hade kunnat göra mer för att bidra till att stärka samverkan mellan företagen. Samverkan med kommunen I projektbeskrivningen anges att fördjupad, utvecklad samverkan mellan näringsliv och kommun är ett av projektets viktigaste syften. Hur har detta visat sig? För många av de deltagande företagen var samverkan med kommunen något nytt. Man hade aldrig tidigare haft med kommunen att göra på det sätt som man haft i projektet och det har inneburit en förändrad syn. 13

16 Det var nytt för oss att kommunen jobbar på det här sättet. Vi trodde att de bara gömde sig på sina kontor och satt och drack kaffe. Jag har också ändrat min syn på kommunen förut såg jag dem som ganska stelbenta men nu har de blivit mer mänskliga. Det måste ses som en positiv effekt av projektet en förmänskligad bild av kommunens Näringslivsavdelning. Man uppger också fördelarna med att ha namn och kontaktpersoner på kommunen, och man vet vart man i framtiden ska vända sig. För många var det också nytt att delta i ett EU-projekt och man uppger att man har upplevt kommunen som mycket kompetenta och duktiga när det gäller att driva projektet. Genom projektet har man lärt sig mycket, men några företag vill även påpeka att det i första hand är kommunen som har lärt sig mycket i samarbetet med företagen. Det är viktigt att vi har fått möjlighet att ge dem bra och rak feed-back. Nu vet de var de har oss. Det har större värde än man tror. Kommunen har utvecklats. Jag tror att de har lärt sig mycket, de är starkare idag än de var för två år sedan. Det gör att de idag kan positionera sig på ett annat sätt än tidigare. Vad vi kan konstatera är alltså en ömsesidig positiv effekt Näringslivsavdelningen har ökat sin kunskap om det lokala företagande och företagen har fått en annan bild av vad kommunen står för och hur de kan stödja näringslivet. En konkret effekt av den fördjupade samverkan är att en ny tjänst har tillsatts i kommunen. Det är en företagsrådgivare som har som uppgift att stödja företag i deras kompetensutvecklingsprocess. Samverkan med projektets samverkansparter I projektet har Högskolan i Gävle, den kommunala vuxenutbildningen samt organisationen Företagarna ingått. Tanken har varit att dessa samverkansaktörer skulle bidra med sin specifika kompetens och på det sättet bidra till att stödja förändringsprocessen hos de deltagande företagen. De intervjuade företagarna uppger att medverkan av dessa organisationer inte har haft särskilt stor betydelse. Man har observerat att representanter för Högskolan och vuxenutbildningen har deltagit i workshops och att en del föreläsare från Högskolan har medverkat, men för övrigt har man haft väldigt lite med dem att göra. Ett par av företagen har sedan tidigare ett samarbete med Högskolan, och ytterligare några tar regelbundet emot studenter som gör sina examensjobb, men för övrigt har företagen, med ett undantag, inte tagit några steg i riktning mot utökat samarbete. För oss är de inte aktuella utbildningsanordnare, det är svårt att se vad vi skulle kunna samarbeta kring. Vi har dock ett exempel ett nytt samarbete har tagit form mellan Högskolan och ett av de deltagande företagen. Det handlar om att utveckla en ny skräddarsydd utbildning. Ett par av företagen menar att vinnarna av ett samarbete kanske i första hand inte är företagen själva, utan just Högskolan och vuxenutbildningen. Varken högskolan eller vux har en aning om vad vi behöver, men de lär sig. Ur allas perspektiv har det blivit bra. Vi har bollat lite idéer med dem och det kanske blir något som dyker upp. Kontakten har i alla fall knutits. Det är mycket tankeverksamhet som tvingas igång i ett sådant här projekt det måste få ta sin tid. På sikt kan därför Högskolans och vuxenutbildningens medverkan i projektet komma att spela en större roll än vad vi har sett hittills. 14

17 Såväl Högskolans som vuxenutbildningens representant uppger att för deras del har medverkan i projektet har varit givande. Det är en nödvändighet med ökad samverkan, menar man, och projektet har inneburit kunskap och kontakter. Organisationen Företagarnas medverkan i projektet har överhuvudtaget inte märkts av. Vi kan sammanfatta avsnittet om samverkan med att vi inte har kunnat konstatera att samverkan har ökat nämnvärt, men att projektet har skapat möjligheter till kontakter som kan komma att utvecklas. Ett citat får illustrera detta: Jag tror att sådana här saker sprids, just nu kanske man inte förstår men i framtiden kommer man att ha nytta av nätverk och kontakter. Internationalisering Det första workshopen som genomfördes handlade om internationalisering. Inbjudna som föreläsare var representanter för Exportrådet och Mellansvenska handelskammaren. Intresset för export och nya internationella marknader antogs vara stort, men i själva verket verkar det vara få av de deltagande företagen som har ambitioner att utöka sin verksamhet i andra länder. Vi är ett lokalt företag på en lokal marknad. Vi har inga ambitioner att etablera oss utomlands, det räcker full ut det vi har här. Workshopen om internationalisering lockade få deltagare och den skattades dessutom lågt i utvärderingen. Workshopen bidrog alltså inte till att öka intresset för eller nyfikenheten på den internationella marknaden. Intervjuerna med företagsrepresentanter i november 2012 stärker denna slutsats. De flesta uppger att man inte har ambitioner att utöka sin verksamhet internationellt och de som har det har redan tagit erforderliga kontakter. Man kan därför inte säga att projektet har bidragit till att öka internationalisering bland företagen i Gävle. Ett företag har haft fortsatta kontakter med Exportrådet, och uppger att projektet bidrog till att etablera den kontakten. Effekter för regionen Vilka effekter har uppnåtts på regional nivå genom projektet? Enligt projektansökan är ett långsiktigt mål att stärka konkurrenskraften i regionen. Om detta mål är uppnått är omöjligt att avgöra inom ramen för den här utvärderingen, men vi kan redogöra för antaganden och synpunkter. De intervjuade representanterna för företagen verkar vara övertygade om att en sådan här satsning spelar roll. Jag tror definitivt att det har stor betydelse för regionen. Det är väldigt enkelt egentligen kompetens är framgång! Det som stärker personalen, det stärker företaget och det stärker oss lokalt, och det gör oss mer konkurrenskraftiga regionalt. Kommunens roll i projektet lyfts fram som något positivt och något som bidrar till att stärka regionen. Att kommunen har drivit projektet är något som företagarna menar bidrar till att ge tyngd till satsningen och större genomslagskraft. Kommunen visar att de är proaktiva och vill oss väl. Det gör oss tryggare och mer delaktiga. Det ökar vår självkänsla. I vilken mån projektet har bidragit till ökad systempåverkan, är alltför tidigt att uttala sig om, men tydligt är att kommunens näringslivsavdelning har profilerat sig på ett sätt som de inte gjort tidigare. Detta kan på sikt leda till innovativa satsningar för att utveckla näringslivet i regionen. 15

18 Livslångt lärande och hållbar utveckling En av frågorna som utvärderingen har haft att besvara är i vilken mån projektet har bidragit till att skapa verktyg för livslångt lärande och utveckling. Innehållet i det här avsnittet baseras på de teorier om kompetensutveckling som framförs i boken Arbetsplatslärande att leda och organisera kompetensutveckling. Dessa teorier kopplas till de effekter av satsningen som utvärderingen tidigare redogjort för. Om kompetensutveckling Kompetensutveckling får en allt viktigare roll i dagens arbetsliv. Arbetslivet förändras i snabb takt och kunskap är en resurs som ständigt måste förnyas. I Globaliseringsrådets rapport från 2009 framhålls till exempel att en avgörande fråga för Sverige som kunskapsnation handlar om företagens förmåga att attrahera, tillvarata och utveckla kompetens. Men kompetensutveckling är inget entydigt, vad som ingår i begreppet skiljer sig mycket. En vanlig föreställning är att kompetensutveckling är lika med att gå på kurs. I den här framställningen har vi valt ett betydligt vidare synsätt, och tolkar kompetensutveckling som alla strategier som förekommer för att höja företagets samlade kompetens: Utbildning, extern eller intern Rekrytering Befordran Arbetsplatslärande, med eller utan instruktion Arbetsrotation Arbetsplatsträffar Projekt, examensjobb Hur man ser på kompetensutveckling och hur den genomförs har visat sig vara betydelsefulla faktorer när det gäller vilka effekter som uppnås. Framför allt visar forskningen på att sådan kompetensutveckling som utgår från företagets behov av verksamhetsutveckling är den som får bäst genomslag. En relativt omfattande forskning pekar på att kompetensutvecklingens innehåll, dess genomförande och hur strategier för kompetensutveckling kopplas till andra strategier (t. ex. affärsutveckling), har betydelse för vad företaget förmår prestera i termer av effektivitet och produktivitet. (Kock 2010) Vi ska nu titta närmare på vilka strategier de deltagande företagen har valt för att genomföra kompetensutveckling inom projektet. Strategier för kompetensutveckling Den kategorisering av företagens kompetensutvecklingsstrategier som presenteras här, utgår från en modell som tagits fram av forskare vid Linköpings universitet. Enligt modellen förekommer två grundläggande strategier; den formella och den integrerade. Här beskrivs några kännetecken på de två strategierna: Formell strategi Individinriktad Fokus på medarbetarens kompetens Vänder sig till enstaka anställda Yrkeskunskaper Externa kurser Integrerad strategi Verksamhetsinriktad Fokus på utveckling och förbättring Vänder sig till alla anställda, eller grupper Generell kunskap och yrkeskunskap Intern utbildning Kopplat till arbetsuppgift Kopplat till verksamhetsutveckling Tabell 8: Kännetecken för olika strategier för kompetensutveckling 16

19 Det ska inte tolkas så att den ena strategin är bättre än den andra, båda strategierna behövs för att säkra kompetensbehovet. Anledningen till att vi valt att dela in företagen i kategorierna är att det i detta projekt verkar ha betydelse för vilka effekter som har uppnåtts. De deltagande företagen går inte helt att placera i den ena eller andra kategorin, de flesta har inslag av båda. För att ändå göra en uppdelning har företagen delats in i tre grupper; en med i huvudsak formell strategi, en med i huvudsak integrerad och en som blandar de båda strategierna. Kategoriseringen baseras dels på företagens kompetensutvecklingsplaner, dels på uppgifter från intervjuerna. Grupp 1: Företag med i huvudsak formell kompetensutvecklingsstrategi I den här gruppen återfinns fem av företagen. Dessa företag har i första hand satsat på yrkeskunskap, ofta handlar det om spetsutbildningar. Vi ser till exempel många tekniska utbildningar, varav en del leder till yrkescertifieringar. Här återfinns också utbildningar kopplade till vissa program och system. Några utbildningar av mer generell karaktär har genomförts, som grundläggande datautbildning. Några typiska citat från gruppen: Det är de unga och intresserade vi vill satsa på, det är de som fått gå utbildning. Det är medarbetarnas egna önskemål vi har utgått ifrån, ledningen har haft väldigt lite att säga till om. Vi har valt att ha utbildning på individnivå, eller en mindre grupp som går samma utbildning. Det är strategiskt och ett arbetssätt vi alltid tillämpar. Oavsett om kompetensutvecklingen utgår från de anställdas egna önskemål eller om det är ledningen som har identifierat behovet, har utbildningarna skett på individnivå. Oftast har kompetensutvecklingen skett genom kortare kurser hos extern utbildare. Dessa företag uppger att de förmodligen hade genomfört kompetensutvecklingen ändå, förr eller senare. En del av företagen i gruppen hade från början inplanerat en del utbildning utifrån en integrerad strategi, men i högkonjunkturen med hög arbetsbelastning så var det dessa utbildningar som valdes bort. Grupp 2: Företag med blandade strategier för kompetensutveckling Sju företag ingår i gruppen. Utvärderingens intryck är att den verksamhets- och behovsanalys som genomfördes i förprojekteringen har haft stor betydelse för dessa företag. Den har öppnat ögonen för både kompetensutvecklingens betydelse och för hur kompetensutveckling kan gå till. Tidigare satsade vi mer på branschspecifik utbildning, men genom projektet har vi kunnat genomföra bredare, mer allmän utbildning och det är nödvändigt. Det var genom projektet det kom upp att arbeta strukturerat med förbättringsarbete. Tack vare projektet fick vi en skjuts. De flesta företag uppger att en utbildningssatsning av det här slaget eller den här omfattningen aldrig hade kunnat ske utan stöd från projektet. Det handlar alltså inte enbart om det ekonomiska stödet för att genomföra utbildningarna, utan framför allt om innehåll och inriktning. I intervjuerna framkommer flera positiva effekter av satsningen och vi kan därför konstatera att projektet har haft stort genomslag för den här gruppen. I jämförelse med de övriga grupperna är det bland företagen i grupp 2 som den största utvecklingen har skett. Grupp 3. Företag med i huvudsak integrerad kompetensutvecklingsstrategi De två företag som ingår i gruppen var redan från början mycket medvetna om att deras motiv för att ingå i projektet var att tillföra kompetens för verksamhetsutvecklingen. De har framför allt valt utbildningar av generell karaktär och som omfattat hela personalen eller 17

20 stora delar av den. Deras syn handlar mycket om att skapa vi-känsla och gemensamma värderingar. Så här ser de på sin strategi: Det här är en del av en helhet. Det ingår i vårt fokuserade arbete på att bli bättre som grupp. Projektet kom i rätt tid för att boosta våra idéer. Dessa företag säger att de hade genomfört utbildningssatsningen ändå, men att projektet har bidragit till att det skedde nu. Enligt den forskning som bedrivits vid Linköpings universitet är det den integrerade strategin som leder till högst effekter. Utvärderingens slutsatser överensstämmer med detta. Av de företag som bedömer att konkurrenskraften har ökat eller på sikt kommer att öka som en följd av kompetensutvecklingssatsningen tillhör majoriteten grupp 2. Bland de företag som är osäkra om satsningens betydelse för konkurrenskraften finns grupp 2 överhuvudtaget inte med. Samma effekter kan vi se när det gäller om projektet lett till nya samverkansformer med andra företag, där tre av de fem som svarat positivt tillhör grupp 2 eller 3. Lärmiljö En faktor som har stor betydelse för vilka effekter som uppnås genom kompetensutveckling är vilken lärmiljö satsningen sker i. Sker kompetensutveckling i en begränsad lärmiljö löper man stor risk att insatsen varken leder till förbättringar på individ- eller på verksamhetsnivå. I en stödjande lärmiljö däremot kan kompetensutvecklingsinsatsen bidra till utveckling, förbättring och innovationer. Kännetecknande för en stödjande lärmiljö är: Yttre faktorer Verksamheten är starkt konkurrensutsatt Krävande kunder Snabb teknikutveckling Inre faktorer Varierande arbetsuppgifter Möjlighet till nya arbetsuppgifter Ökande kompetenskrav Utvecklingsstödjande klimat Positivt inställd ledning Forskningen visar att lärmiljöns betydelse är viktigare än kompetensutvecklingsstrategin. Oavsett vilken lärstrategi som tillämpas ger lärmiljön större genomslag. Som vi kan se i nedanstående tabell är det den integrerade kompetensutvecklingsstrategin i kombination med en stödjande lärmiljö som ger allra störst effekt, men även formell strategi i en stödjande lärmiljö ger hög effekt. Allra lägst effekt ger integrerad kompetensutvecklingsstrategi i kombination med en begränsad lärmiljö. Satsningar på verksamhetsutvecklande insatser får alltså mycket liten betydelse om de inte stöds av en positivt inställd ledning och en positiv attityd till utbildning på företaget. Formell strategi Begränsad lärmiljö Låg effekt Stödjande lärmiljö Hög effekt Integrerad strategi Lägst effekt Högst effekt Tabell 9: Effekter av olika kombinationer av lärstrategi och lärmiljö 18