Ett Salutogent perspektiv

Relevanta dokument
Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Salutogen miljöterapi på Paloma

Livsstilsfrågeformulär KASAM

Livskvalitet trots många hinder

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?

Forskning hand i hand med praktiken:

Källa: Aaron Antonovsky, Hälsans Mysterium, ISBN , Bokförlaget Natur och Kultur, År 1991

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Varför behövs psykosocial behandling?

SMART Utbildningscentrum

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Salutogent förhållningssätt

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

SET. Social Emotionell Träning.

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan.

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Etikdokument för personligt ombud

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Vår enkät kring vad ni tycker om appen Tinder har legat ute i fyra veckor och vi har fått in 44 svar. Här följer en sammanställning av era svar:

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande

Haschavgiftningsprogrammet vid Maria Ungdom

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Moderna organisationers struktur och kultur

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Perspektiv på prevention

Hälsofrämjande ledarskap

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Hur mycket pengar är Jorden värd?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Den goda arbetsplatsen

PFA och Active Support -en jämförelse

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Ledarskap och medarbetarskap

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Konkreta tips kring Mentorskap Tallinn Gun-Britt Kull-West & Ingela Dahlqvist

Det tar tid förstår du

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Cannabisrusen Vad händer när du använder cannabis? Akut påverkan har två faser. Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Motiverande samtal vid autism och adhd

VFU-dag för lokala lärarutbildare

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Inflytande och delaktighet från 2 projekt

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Samtal om livet - Enkät vid start

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Utbildning för framtiden. Svenska Bordtennisförbundet 20 nov 2010, Köping Michael Brobeck, SISU Idrottsutbildarna

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Bemötande aspekter för nyanlända.

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Personligt ledarskap

Att arbeta inom Stöd och service

NORRBACKA FÖRSKOLOR LOKAL ARBETSPLAN Värdegrund. Utveckling och lärande. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Transkript:

Ett Salutogent perspektiv Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

Sören Kierkegaard Samlade verk, Band 18, Synpunkter på min författar verksamhet, andra avsnittet, kapitel 1 A. 2. Gylendal 1964. Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra, för att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.

Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en vilja att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.

Målet med behandling Cannabis förändrar din förmåga till självkännedom, men med behandling kan en ny sammanhangsbaserad självkännedom etableras. 6

Varför är salutogenes intressant??? KASAM har starkt samband med hälsa för både unga och gamla KASAM är en klart skyddande faktor i högrisksituationer KASAM är inte genetiskt- utan omgivningsberoende KASAM går att förändra Kjell Hansson

Ohälsa Patogent synsätt Salutogent synsätt Hälsa

För att en individ ska utvecklas psykologiskt och socialt måste han/hon ha möjlighet till en fri och obunden kontakt med sin inre och yttre värld, och därmed uppleva känslan av att leva i ett sammanhang.

Att sträva mot hälsa innebär att (Salutogenes) ha en omvärldsuppfattning de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. Antonovsky A (1987): Unraveling the mystery of health. Jossey-Bass.

Delkomponenter Begriplighet Det stimuli som kommer från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finnstillgängliga Meningsfullbarhet Dessa krav och utmaningar är värda investering och engagemang

Kasam påverkas genom cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet, vilket innebär att man inte tillfullo förmår att: sortera informationsflödet på ett korrekt sätt, urskilja vad som är väsentlig information, lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så, förstå nyanserna i informationen. Kasam påverkas också av den inre och yttre miljö, som den unge har växt upp i.

Totalpoäng 142 152 29 203 Låg 4 Hög 1 7 Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Bra profil B H M

Profiler/dynamiska samband Typ Begrip lighet Hanter barhet Meningsfullhet Prediktion 1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil Profil 2+7 klassisk haschrökare Profil 2 press uppåt Profil 7 press nedåt Tänkbara strategier 1? 2 kognitiv 3 inventera och starta/utöka resurser (arbete, fritid, nätverk) 4 blandning av 2+3 5 motiverande 6 blandning av 5+3 7 kognitiv+motiverande 8?

KASAM - återkoppling Till haschrökande män profil 2 eller 7 säger man att det är vanligt att det ser ut så här och att värdena kommer att förbättras Till haschrökande män med väldigt låg meningsfullhet kan man avvakta återkoppling tills efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater Haschrökande kvinnor ofta lågt KASAM vilket beror på primär psykisk ohälsa. Avvakta återkoppling till efter HAP. Motivera till kontakt med psykiater

Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Vid 142-152 strävar man optimalt mot hälsa, samt delkomponenter <4 Under 90 gå vidare/konsultation

Bedömningsinstrument I HAP används två bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 Båda är självskattningsinstrument (kräver ingen speciell utbildning för att använda)

Bedömningsinstrument KASAM ger oss en bild av hur personen förstår, hanterar och upplever sitt sammanhang SCL-90 ger oss en bild av personens psykiska mående

Bedömningsinstrument Resultaten ger: dels en vägledning för oss om hur mycket vi behöver kompensera de kognitiva funktionsnedsättningarna och dels en indikator på om personen behöver träffa psykiater

Bedömningsinstrument KASAM och SCL-90 görs i början av samt i slutet av programmet Efter avslutad HAP kommer personen utöver den förändring han/hon själv kommer att märka också få se på papper vilka förändringar som skett

Vad mäter metoden? Förmåga att anpassa sig till nya situationer, position och rörelse mot det friska Förhållningssätt (snarare än personlighet) Totalresultat; normal = 142-152 samt delkomponenter; normal = högre än 4 Under 90 gå vidare/konsultation

Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med bufferteffekt) Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt) Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet) Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al. 1995

Individfaktorer Hjälpa andra God social kapacitet Humor Planering, framförhållning Positivt självförtroende God självkänsla Vill prestera, göra sitt bästa Erfarenhet från framgång i skolan Hög trivsel i skolan Nära relationer till vuxna Välfungerande i skolan Hög KASAM Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Fysiskt aktiv God fysisk hälsa Optimism och framtidstro Framgångsrik Coping Goda kamratrelationer Jämnt/lätt temperament Inre locus of control Läsning för nöjes skull God impulskontroll www.salutogenes.com

Salutogena faktorer Individ 1. God social kapacitet 2. Positivt självförtroeende 3. Självständighet 4. Framgångsrik coping 5. Intelligens and kreativitet 6. Utveckling av speciella intressen och hobby 7. Inre locus of control 8. Impulskontroll 9. Hög aktivitet och energi Familj och omgivning 1. Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") 2. Tillitsfulla och intima relationer 3. Betydelsefull annan person 4. Klart definierade gränser och subsystem. 5. Klara regler i hemmet 6. Positiv föräldra-barn relation 7. Delade värderingar

Individfaktorer Interpersonell kompetens Förmåga när det gäller empati, känslighet och vänskap. Förmåga till motstånd Klarar att motstå grupptryck och farliga situationer. Kulturell kompetens Kännedom om och känner sig inte störd av folk med andra kulturella, rasmässiga eller etniska bakgrunder. Fredlig konfliktlösning Försöka lösa konflikter utan att ta till våld. www.salutogenes.com

Stödjande och skyddande familjefaktorer.ömsesidigt stöd.respekt för individuell skillnader.stabilitet i livet.dela i relationen.flexibilitet.kommunikation.problemlösning.stödja personers trossystem.bibehålla hoppet.mastery (vad kan man klara).komma från rigida mönster.ekonomiska och materiella möjligheter Froma Walch, 1995

Familjefaktorer Positiv föräldra- barn relation Engagerad / involverad pappa Trygg parrelation Stöd från mor- och farföräldrar Stöd från syskon Stöd från lärare och andra vuxna Trygg föräldra- barnanknytning Föräldrars delaktighet i skolan. Förälder/föräldrar är aktivt involverade i att hjälpa den unge personen att lyckas i skolan Låg grad av stress i familjen Hög social och ekonomisk status Goda arbetsförhållanden Tid för barnen Hög KASAM Goda kunskaper om barn Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner Tydlig kommunikation i familjen Klara gränser och subsystem www.salutogenes.com

Nätverk Gott socialt stöd / nätverk Kompetenta kompisar Vuxna förebilder Kamratstöd Significant other (betydelsefull annan) www.salutogenes.com

Basala färdigheter i en fungerande familj Förmåga till anpassning Satsar på familjen God kommunikation Stöd och uppmuntran i familjen Uttrycka uppskattning Social anknytning Klara roller Gemensam tid Klara gränser Samarbete Problemlösningsförmåga Family therapy News, 1990, p8

Ej i riskzonen pga Frisk/Skyddande/Protektiva/Salutogena -faktorer Individ God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik Coping Intelligens och Kreativitet Hög aktivitet och energi Hobbys och intressen Inre locus of control God impulskontroll Omgivning och familj Hjälpa andra Significant other Tillitsfulla och intima relationer Klara gränser och subsystem Positiv föräldra-barn relation Klara regler i hemmet Delade värderingar, traditioner Optimism och framtidstro www.salutogenes.com

A study of the subjects own perception of the reorientation process (1995). Den kognitiva omorienteringen och självbilden

Som haschrökare hade jag: begränsad möjlighet att ta till mig film osv. fattig i själen, eftersom man inte befäster fina grejor inom sig, behållning bara för stunden. orden är inte alltid kopplade till känslor. Som f d haschrökare har jag god behållning av film, böcker och musik behållning av att läsa böcker. en helt ny förmåga att uttrycka sig.

Som haschrökare: tänkte jag inte innan jag svarade. ville jag lösa problemet konkret, sen skulle det vara löst en gång för alla. trodde jag att jag var aktiv bara för att jag hade projekt på gång. Som f d haschrökare: granskar jag orsaken till varför saker sker. märker jag att jag utvecklas när jag tänker tillbaka. kan jag ligga på kvällen och lösa problemen med abstrakt tänkande.

Den kroniska missbrukaren i tidig abstinens, dvs i det tillståndet som han är mellan röktillfällen, upplever i låg utsträckning inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, uppfattar information som oordnad, osammanhängande, ostrukturerad och otydlig, dvs som ett brus. men upplever att det står resurser till förfogande, med hjälp av vilka han kan möta de krav som ställs av de stimuli som han bombarderas av.

Test och testvärden

6) Lundqvist, T, Sweden 1995. Patienter med långvarigt cannabismissbruk som genomgick Behandling bedömdes utifrån Känsla av Sammanhang (KASAM) Avseende eventuella förbättringar i samband med behandling. Primärt utfall Enligt självrapportering och urinprov var alla 15 fp i behandlingsgruppen drogfria vid post testningen (genomsnittlig drogfrihet 40 dagar). Sekundärt utfall Mätt med Känsla av sammanhang Behandlingsguppen förbättrades signifikant mellan testtillfällen. Bara drogfrihet utan behandling visade jämfört med behandlingsgruppen och kontrollgrupp lägre värden på känsla av sammanhang.

Lundqvist, T. Chronic cannabis use and sense of coherence. Life Sciences, 56(23/24), 2145-2150. Before After M s M s t Total 118.20 26.97 141.93 21.13 5.43 *** Comprehension 3.58 0.89 4.40 0.73 5.56 *** Manageability 4.45 1.25 5.15 0.76 3.21 ** Meaningfulness 4.29 0.92 5.29 0.94 6.08 *** First - Second test * 0.05 Total.78 *** ** 0.01 Comprehension.77 *** *** 0.001 Manageability.74 ** Meaningfulness.78 ***

118 142 152 29 203 Totalpoäng Begriplighet 1 Låg 3.6. 4 4.4. Hög 7 Hanterbarhet 4.5.. 5.2 Meningsfullhet. 4.3. 5.3 Bra profil B H M

Days drug-free before testing >= 40 Variable Mean Std Dev Mini Maxi N Total 125.75 26.89 77.00 170.00 20 Comprehension 3.92.98 2.50 6.10 20 Manageability 4.57.95 2.80 6.40 20 Meaningfulness 4.64 1.20 2.60 6.10 20

A GROUP OF COUNCELLORS (no comparison between 1 and 2 Number of valid observations (listwise) = 21,00 Valid Variable Mean Std Dev Minimum Maximum N TOTSOC1 157,95 18,02 125,00 187,00 21 TOTSOC2 162,24 17,25 131,00 195,00 21 COMPREH1 5,04,80 3,50 6,20 21 COMPREH2 5,27,78 3,80 7,00 21 MANAGE1 5,66,56 4,80 6,60 21 MANAGE2 5,80,70 4,40 6,90 21 MEANING1 5,75,62 4,80 6,90 21 MEANING2 6,00,63 5,10 7,00 21

Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om orden under 1 passar dig, ringa in l:an, om orden under 7 passar dig, ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Var snäll och ge endast ett svar på varje fråga. 1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 har aldrig har alltid den känslan den känslan 2. När du har varit tvungen att göra något som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla av att det 1 2 3 4 5 6 7 kommer säkert kommer säkert inte att bli gjort att bli gjort

3. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem? 1 2 3 4 5 6 7 tycker att de känner dem är främlingar mycket väl 4. Har du en känsla av, att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? 1 2 3 4 5 6 7 mycket sällan mycket ofta eller aldrig 5. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer, som du trodde du kände väl? 1 2 3 4 5 6 7 har aldrig hänt har ofta hänt

KASAM känsla av sammanhang / Aaron Antonovsky Normalvärde 142-152 160,00 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Totalt Inskrivning 118,04 Utskrivning 138,20 Uppföljning 144,60

KASAM delvärde > 4 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Inskrivning 3,71 4,32 4,26 Utskrivning 4,32 5,10 5,10 Uppföljning 4,44 5,22 5,40

När man räknar ut KASAM. 1. Vänd på siffrorna för (ex 1 blir 7, 2 blir 6 osv) frågorna 1, 4, 5, 6, 7, 11, 13, 14, 16, 20, 23, 25, 27. 2. Räkna ut totalsumman. 3. Räkna ut delkomponenternas summa; Begriplighet (B) Hanterbarhet (H) Meningsfullhet (M) B 1 H 2 M 4 B 3 H 6 M 7 B 5 H 9 M 8 B10 H13 M11 B12 H18 M14 B15 H20 M16 B17 H23 M22 B19 H25 M28 B21 H27 B24 H29 B26 summa: /11 = /10 = /8 = Total: Medelvärde: Begriplighet: Hanterbarhet: Meningsfullhet: Låg < 4 > Hög

Exempel Före Efter Före Efter Före Efter KASAM tot 85 148 152 168 115 97 begriplighet 2 4,8 4,5 5,3 3,6 2,8 hanterbarhet 3,8 4,8 5,5 6,1 4,6 3,7 meningsfullhet 3,1 5,9 5,9 6,1 3,6 3,6