Utvärdering Våren 2015 Måndagar: Vi börjar veckan med lek i närmiljön då vi leker i olika lekparker eller i närskogen. Älgklubben och Laxe - Marie och 7 blivande skolbarn För att hitta en gemensam inspiration till ett nytt projekt så började vi med ett besök på Tekniska muséet. Där gick vi runt och tittade på flera olika utställningar och hittade till slut ett uppbyggt minitåglandskap där tågen körde runt. Vi fick en demonstration och där kom vi på att vi skulle bygga en egen tågbana. Vi involverade barnens familjer och fick hjälp med en massa material vi skulle använda. Vi använde hönsnät till broar och tunnlar. Papier maché till att täcka med och vi målade sedan allt ihop. Grönt filttyg blev gräs, insidan av en chipspåse blev en sjö, vi byggde tågstation och hus av mjölkkartonger och frigolit. Räls, 2 lok och vagnar köpte vi från Brio, arrangerade ihop så att det till slut gick att köra tågen genom tunneln och över bron. Vi samlade ihop lite djur att ha i vårt landskap också. Vi har dokumenterat tillsammans eftersom i lärplattan med hjälp av Keynote Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (aa sid 10). Sedan var det dags för tre tillfällen med Hitta vilse där vi lär oss vad vi ska tänka på om vi skulle komma vilse i skogen. Vi pratar om hur det kan kännas, lyssnar på Vilsesagan, pysslar i Vilseboken och testar våra kunskaper i skogen vid Nya Solgläntan en gång; Hur gör man när man gått vilse? Jo; kramar ett träd, bygger en koja, gör stopptecken osv. Viktigast av allt för barnen att veta är att vi vuxna tillsammans med polis och frivilliga letar alltid tills barnet är hittat. Vi ger aldrig upp! Laxe Varje gång börjar vi och avslutar med att sjunga Laxesången, håvar en stund, artbestämmer med artnyckeln. Alla djur som vi håvar upp och tittar på släpps tillbaka igen i vattnet där de bor innan vi återvänder till resten av gänget. Vi har håvat i olika vattenmiljöer varje gång och framför allt varit ute efter att hitta grodyngel; Tyvärr hittade vi inga alls i år. Vi har också hittat trollsländelarver och ett par vattengråsuggor och en del andra vattendjur som vi inte lyckats artbestämma Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omgivning. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (aa sid 9). Analys En härlig grupp att få utveckla kunskap tillsammans med och som visat ett gediget intresse vid de flesta tillfällena vi haft tillsammans. Lär oss det gör vi alla hela tiden både vuxna och barn av varandra, men framförallt genom egna erfarenheter och utmaningar i samspel med varandra. Marie 1
Språkgrupp Wilma + några barn Under terminen har vi arbetat mycket med lärplattan. Appar som vi använt: Lyssna och läs ABC turtle Memoryspel Pekbok för barn Och videoklipp på You Tube som: Alfabetssången-ny version Alfabetsången lär dig ljuda Nummersången barnvisa Minförsta sifferbok lär barnen att räkna Och en alfabetsbok använt som stod vid behövs. I språkgruppen deltog mellan 3-5 barn vid varje tillfälle. Varje gång börjar språkgruppen med att sjunga alfabetssången sedan fortsätter vi med lärappen Lyssna och läs som finns i sex olika svårighetsnivåer. Vi brukar välja den tredje som heter ORD OCH BILD barnen tränar på ett roligt och lekfullt sätt. Barnen lyssnar på ordet och säger efter och trycker på rätt bild. Vi fortsätter med appen ABC turtle : Den tycker de flesta barnen mycket om eftersom det är ett roligt och underhållande spel där man får tänka lite mer och lösa klurigheterna. Sedan kan de välja om de vill lyssna på sången eller försätta med de andra apparna. Vi har även besökt biblioteket för att låna böcker till våra dagliga sagostunder. Analys: Den har gruppen har varit fantastisk. De som var nya i språkgruppen hade lärt sig snabbt att lyssna på instruktionerna. Var och en tränade munrörelser vid uttalandet av bokstäver och dess språkljud. Alla var imponerande och vi tränade mycket på att vänta på sin tur, hjälpa till, samspela och ha rolig. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling Utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga Utveckla sin nyfiket och sin lust samt förmåga att leka och lära Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin sociala utveckling. (Lpfö-98, rev. 2010 sid 9,10 och11) Wilma Matematik och skapande Matematikövningar med pasta, tänka ut olika samband som lika långa eller smala lägga till och ta bort olika former Spela bowling med siffror. Man lär sig hur siffrorna ser ut och att räkna ihop. Kims lek med siffror 1 till 10. Hoppa hage Spela domino. Vi har färglagt 1 till 10 som siffran 3 och 3 granar för att lära oss vad siffrorna betyder barnen lär sig koncentrera sig och ha tålamod. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp (aa sid10). 2
Vi använder matematiken i vardagen genom att räkna som barnen eller t ex stenar i leken. Vi har tillverkat en våg av hinkar på en galge för att väga, mäta och jämföra. Vad som flyter och sjunker i vatten, Vad som först tinar av is på socker och salt. Vi har haft olika projekt där vi får samarbeta; klippt toarullar som vi målat i olika färger och klistrat i mönster. Kottar målar vi så kan vi sortera i olika lådor, klistrat mönster av korkar. Barnen har ofta fått bestämma vad de vill göra. Många konstnärliga målningar med vattenfärger, halsband och pärlplattor, klippt och vikt många fjärilar och flygplan. Vid alla traditionella helger som alla hjärtans dag påsk etc har det pysslats på temat. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (aa sid10). Tina Tisdagar: Knytte Tina, Wilma och 8 barn 10 ggr ca 1½ tim/gång I tur och ordning får ett barn bära Knytteflaggan och gå först. Vi sjunger Knyttesången tillsammans när vi kommer fram till Knytteplatsen. Det händer ofta att vi ser små djur och insekter på vägen som vi måste stanna och titta noga på och prata lite med. Vi lär oss ta hänsyn till livet i skogen och ser hur den förändras med årstiderna. Från vinter till vår händer det så mycket i naturen, som när myrorna börjar vaknat och börjar jobba på stacken. Vi har gömt plast, äggskal bl. för att se om det försvinner. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (aa sid 8). Vi tar av ryggsäckarna, packar upp sittunderlagen och sätter oss ned, säger fingerramsan tillsammans och packar upp det egna fikat. Vi samtalar om olika saker bl a om hur man är en bra kompis. Alla får säga något och vi andra lyssnar. Jag läser en bok om t ex kråkan, ugglan, igelkotten. Vi har varje gång två kråkor som kommer och är nyfikna på oss. Kul att ha dem så nära och vad stora de är då. Vi har haft med småfåglar(mjukisdjur) som låter. Vi lär oss att alla låter olika. Vi sjunger en räknesång om indianerna och någon önskesång. Vi har arbetat en del med matematiska begrepp liten, stor, lång och kort. Vi har spelat memory med siffror för att lära oss hur de ser ut och hur de låter. Vi bestämmer tillsammans vilka lekar vi ska leka varje gång och mest har det blivit Kom alla knyttebarn! Hur då? T ex rullande som stockar, Björnen sover, kurra gömma, då tränar vi på att räkna till 20. Vi har använt luppen för att titta på smådjur i. Oj vad de blev stora! Tiden går fort när man har roligt och efter en dryg timme är det dags att avsluta, packa ihop. Vi lär oss att ta ansvar för våra egna saker när vi packar ihop i ryggsäckarna. Vi vandrar tillbaka med Knytteflaggan först och sjungandes Knyttesången. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar (aa sid 10) Analys: det är många viljor. Vi bestämmer tillsammans lekar då blir alla nöjda och har roligt! Tina Knopp Kicki, Emma, Maria och 9 barn 8 ggr ca 45 min/gång Vi går från Kojan tillsammans med ryggsäck packad med matsäck. När vi kommer fram ställer vi vagnen och går en liten bit, stannar till vid en speciell stubbe och knackar på och berättar för skalbaggen att vi kommer och hälsar på. Vi fortsätter färden med och sedan är vi framme vid vårt speciella Knoppställe. Vi sjunger Knoppvisan sätter oss ned på sittunderlagen, ropar upp, säger matramsan (Jag är hungrig sa tummetott ) tar fram fikat och sitter bara och myser och småpratar. Vi läser en bok om djur och om hur de bor i skogen och en bok hur djuren låter. En korg med djur och sångkort har vi använt, alla 3
har fått valt och sen har sjungit och det djuret el korten. Vi går till en liten sten som barnen får stå på, en i taget, då vi sjunger; en liten (barnets namn) stod på en sten efter det går vi på upptäcktsfärd, tittar i hålor och undrar vem som bor där? Bygger lite på kojan. Vi har sorterat pinnar efter storlek. Sedan är det dags att gå tillbaks till ryggsäckarna sätter dem på ryggen, sjunger Knoppvisan och avslutningssången tar oss tillbaka Fantasin flödar från gång till gång när man är med barn och det gäller att vara på deras nivå och upptäcka naturen tillsammans med barnens ögon. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden (Lpfö-98, rev 2010 sid 6) Kicki Mullebarnen och Marie Vi har tillsammans haft skogsröris på en naturlig hinderbana i Gamla Solgläntan med stenar, stockar, rötter, kullar och backar där vi har balanserat, rullat, hoppat, gjort kullerbyttor och armlyft i en trädgren. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (aa sid 10) Efter skogsröris har vi haft en stund över till kojbygge och även använt sågen en hel del. Analys: Den här banan har Mullegänget varit med och tittat ut själva vilket jag tror har gjort att det varit så roligt varje gång. Alla har varit väldigt engagerade och intresserade och verkligen gjort sitt bästa. Tisdagarna har varit en mysig dag där mullebarnen har fått tid att utvecklas tillsammans utan Knyttar och Knoppar. Gruppen har blivit mer sammansvetsad. Marie Vi har ätit lunch på olika ställen. Mullebarnen i Gamla Solgläntan och Knyttar och Knoppar i Nya Solgläntan. Därefter vila, fri lek för Knoppar och innan mellanmålet en saga att vakna till för en del och att varva ner till för andra. Boksamtal: Emma och Knyttegruppen Boksamtal kan ge barn möjlighet att: Få verktyg i vardagen, hantera olika situationer, Utveckla språkförmågan, Träna empati och fantasi, Utveckla förmågan att uppleva både inre och yttre bilder, Skapa meningsfulla sammanhang, Stimulera nyfikenhet och lust att lära, Träna förmågan till samspel och lyhördhet, Genom en gemensam läs-, samtals- och lekupplevelse stärka både individ och grupp. Den som jag gör först är att välja en bok. Läser den själv och funderar över vilket/vilka budskap boken har. Funderar över vad jag vill att barnen ska ha med sig när vi avslutat samtalet. Vi försöker att sitta i lugn och ro. Jag börjar med att läsa igenom boken för barngruppen en gång utan frågor sedan funderar och samtalar vi tillsammans. Jag fångar upp barnens funderingar och stöttar dem. Och frågar: Hur tänker du nu? Allas åsikt är lika mycket värd. Det finns inga rätt eller fel svar. Jag frågar också om barnen själva har varit med om det här som boken handlar om eller om dom har varit med om något liknande. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (aa sid10) 4
Emma Mulle Marie och 12 barn 10 ggr ca 2tim/gång Vi har samlats efter lunch med upprop på stigen bredvid Gamla Solgläntan räknat oss och sjungit Våran Mulleskola därefter har vi gett oss iväg på led två och två. Alla har burit Mulleflaggan vid ett tillfälle den som bär flaggan går först tillsammans med en kompis och leder den övriga gruppen till/från Mulleplatsen och har ansvar för att vi går i samlad tropp. Vid Mulleporten har vi sjungit Vi knackar på, en vers innan vi låser upp med en symbolisk nyckel (t ex en pinne) och går igenom porten med våra Mulleögon påkopplade. Framme har vi hängt upp flaggan, tagit fram sittunderlagen, satt oss ned för att sjunga namnsången Tjena, tjena i Mullesoffan, därefter har vi haft tema/naturkunskap, sjungit Mulle-sången och lekt (regel-) lekar, ibland lärt oss en ramsa på dagens tema och efter det har vi fikat=ätit mellanmål, dagens höjdpunkt och lyssnat på berättelsen om Mulles vän i rymden Nova. Därefter har vi plockat ihop tagit på oss ryggsäckarna och gått tillbaka till resten av gänget i Gamla Solgläntan. Vi stannar alltid utanför Mulleporten när vi låst den för dagen, sjunger Nu stänger vi innan vi går tillbaks till samlingsplatsen, räknar oss och avslutar med Våran Mulleskola har slutat nu. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtal om naturvetenskap (aa sid 10). Teman under våren Knoppar Vi jämför olika knoppar på olika träd som finns på mulleplatsen. Hur skiljer de sig, hur kan vi känna igen dem? Ek, Asp, Rönn och Björk. Vi använder våra sinnen, känner, tittar, på färg, form osv. Till hjälp får alla låna en egen Knoppnyckel. Fåglar Jag har hängt upp spår med fågelbilder och gett alla en egen fågelbild i handen för att med hjälp av den hitta sin fågel. Vi samlas och pratar om vad de heter och hur de ser ut. Leker fågellekar så som; Alla fåglar byter bo. Plankan I höstas grävde vi ner en planka med olika material fastspikat på; bananskal, äppelskrutt, kapsyl och ett löv. Den grävde vi upp det försa vi gjorde på vårterminen och samtalade om vad som försvunnit, vad som var oförändrat och varför. Sinnen Vid två tillfällen har barnen suttit ned på en egen plats för att känna efter, lukta, lyssna, tänka, titta. Efteråt har vi suttit i en ring och alla har fått berätta något som de vill förmedla. T ex hur det kändes, vad de sett eller hört. Det känns skönt sade en av pojkarna. Myrstacken Vi gjorde ett litet experiment med pärlsocker (som liknar myrägg) och sirap (söt smak). Sirapen åt myrorna snabbt upp och pärlsockret släpade de in i myrstacken. Kanske trodde de att det var myrägg. Det fick barnen att fundera. Naturbilder Med hjälp av lärplattan där jag tagit bilder på lövets utveckling från knopp till blad och föremål ex vitsippa, björk osv fick var och en ett uppdrag att hitta platsen som just deras bild visade. De fick berätta för varandra vad deras bild föreställde och visa var platsen fanns. De visade att de utvecklat ett gott sinne för att undersöka platser, jämföra och sedan berätta och beskriva för sina kompisar om just det som deras bild föreställde. Barn ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter (aa sid 7). Analys: Den här gruppen med 12 härliga, förväntansfull, intresserade barn, 5-6 år, har bestått av många olika individer med olika utvecklingsnivåer att utmana. Vi har haft härliga stunder tillsammans med god struktur, mycket lek där även kunskap och lärande har fått utrymme. Vi har fokuserat på några teman som återkommit ett par gånger för att försöka fördjupa kunskapen. Marie Skrinna Marie och 12 barn 5 ggr 5 tisdagar i rad har vi tagit bussen till Sollentunavallen, tillsammans med Knytte- 5
(skridsko)gänget, för att träna oss i att åka skridskor. När vi kommit fram börjar vi med att äta en banan för att få lite extra energi till åkningen. Därefter hjälps vi åt med att packa upp, sätta på oss och knyta eller knäppa skridskorna. Väl ute på isen har vi startat varje gång med Skrinnasången och lite uppvärmning med hjälp av sång och rörelse till Kalles papegoja. Vi har övat på att åka slalom och göra åttor runt våra ärtpåsar och koner. Åkt bakåt med böjda knän och rätt svansföring. Åkt snabbt framåt för att sedan bromsa, plogbroms eller hockeystopp. Därefter har vi lekt några lekar t ex Vem är rädd för svarte man Kom alla mina Skrinnabarn, Under hökens vingar. Vi har också använt rockringarna som rattar, svänger man sin ratt så svänger hela kroppen och då även åkningen, fantastiskt! Det är viktigt att alla får känna utmaningar utifrån sin förmåga. Efter Skrinnasång och avslutningssång har de som orkat åkt ett par varv extra runt rinken innan är det dags att kliva av skridskobanan, ta av skridskorna, torka av dem, packa ner i ryggsäcken och dricka av den goda varma drickan som alla har med sig. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan (Lpfö-98, rev 2010, s.6). Analys: Alla har utvecklat sin åkförmåga utifrån sina förutsättningar. Även allt runt omkring som i och urpackning samt sätta på sig skridskor själv har utvecklats. Nu klarar alla att packa upp sina skridskor själv och de flesta även att sätta på sig och ta av dem själva. Nya utmaningar leder till utveckling. Det är härligt och viktigt att de själva upptäcker att de lär sig hela tiden. Marie Skridskor Wilma Tina 8barn 5ggr Vi har utgått ifrån barnens egen förmåga och under tidens gång sett barnens framsteg i utvecklingen av sin skridskoåkning, vilket stärker självkänslan och det blir roligare och roligare för varje gång. Till att börja med så startade vi med att gå på skridskorna på isen. Vi har använt oss av olika stöd så som koner och stolar som vi kört fram och tillbaka med på kortsidan med vilka några av barnen efter hand behövt använda mindre och mindre då de hittat sin egen balansförmåga på skridskorna. Vi har lekt rörelseleken och sjungit ekorre, ekorre viftar på sin svans och då åker man bakåt. Att resa på sig själv när man har ramlat har varit en utmaning. Analys: Alla har kämpat och jobbat på bra och utvecklats efter sin förmåga. Tålamodet på barnen har prövats och vi ser fram nya utmaningar nästa termin. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koncentrationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Lpfö-98, rev 2010 s.10) Wilma och Tina Färg, form Kicki, Emma och 9 barn Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö-98, rev 2010 s 10) Emma har använt fina sångkort ovh barnen har valt ett kort som vi sedan sjungit om. Väldigt uppskattat. Vi har målat på staffli ute och även målat på snön. Grundfärgerna har funnits som en röd tråd. Till fettisdagen bakade vi goda fettisdagsbullar Mycket goda! Barnen gjorde även fina hand och fotavtryck som blev en fin tavla. Analys: Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten (Lpfö-98, rev 2010 s 9) Att få utforska olika material, färger, former och samtala omkring det vi gör tillsammans med barnen är fantastiskt. Kicki 6
Onsdagar: Sång och Rytmik Alla Vi har sjungit på olika platser så som Rösjön, i skogen på olika ställen, vid Borgberget på Snickarbacken, Poängen, Hagaparken vid ett tillfäle med Knyttar och Mullar. Vi jobbar mycket med kroppsuppfattning, stora och små rörelser, samt språkutveckling under sång- och rytmikstunden. Varje gång börjar vi med en namnsång där alla besjungs för att stärka jaget. Vi uppmärksammar även de som av olika anledningar inte är med för dagen. Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (aa sid9). Torsdagar: Grilldag med samspelsaktiviteter på olika platser där det finns grill i vårt närområde. Vi har bl a spelat fotboll, bollat gris, använt fallskärmen och försökt hålla bollen i rörelse på den. Vi har besökt olika grillplatser i vår närmiljö. Vi har även fortsatt med att gå på återvinningspromenader tillsammans med Mullebarnen vilket känns viktigt för att barnen tidigt ska känna att vi även kan bidra till att sänka jordens klimatförändringar. Hållbar utveckling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö-98, rev 2010 sid 10). Fredagar: Vi har varit i någon av Kärrdals alla lekparker allt efter barnens demokratiska omröstning på morgonen vid frukten. Majoriteten vinner! Fredagsdisco har blivit något återkommande varje vecka som barnen älskar. Vi dansar till olika slags musik utifrån intresse Teatrar: Nassemusikalen Tina, Wilma, Emma, Knyttar, Mullar Sollentuna bibl. Tintomara Nasse ger sig ut för att plocka hallon, men istället hittar han saker som han aldrig sett förut. Följ med Nasse på hans upptäcksfärd. Han hittar en stol. Vad gör man med den? Vrider och vänder och provar. Jätterolig teater tyckte alla barn med glada skratt. Övrigt: 13/1 Julgransplundring på Kojan runt julträdet. Traditionsenligt med sång, dansa ut julen och pepparkaksgott. Julen kastas även ut ur Kojan. 14/2 Alla hjärtans dag uppmärksammades med kreativt skapande 19/2 H(V)asaloppet Vi hann åka innan sista snön försvann med blåbärssoppsstationer efter spåret på ängen mittemot skolan. Kul! 7
7/3 Fettisdag, firades (6/3) med nybakta semlor. 25/3 Våffeldagen firades med våfflor, grädde och sylt till mellanmål. 1/4 Drop-ut påskfika med påskbakelse för alla barn med familjer. 22/4 Städ och fixareftermiddag med avslutande grillning tillsammans med Kojans familjer. Mycket blev gjort och vi fick en trevlig samvaro familjer och pedagoger tillsammans Plantering i maj/juni, potatis, plommonträd och två äppelträd Vid tre tillfällen under maj/juni besökte vi förskoleklassen tillsammans med de barn som ska börja i Kärrdalskolan. Överlämningssamtal till nya pedagogerna i förskoleklassen vid ett tillfälle. 20/5 Bögs Gård familjeutflykt med visning av djuren, häst- och vagnsåkning, egen picniclunch, Matematikspår för de som ville. Promenad till Naturskolan där vi även tittade på Höglandskor som fått kalvar nyligen. De var så lurviga och söta. En härlig dag tillsammans med ett fåtal föräldrar som kunde medverka. Den här dagen kräver mycket planering och påminnelser från oss pedagoger på föräldrar för att veta vilka som ska följa med, kan skjutsa dit osv. Vi funderar på om det är värt det då det tar mycket tid i anspråk. 10/6 Sommaravslutning traditionsenligt med barnens familjer, höstens nya familjer och några släktingar på Poängen med ringdans, jordgubbstårtor, vackra ord av föräldrarådet. En mycket trevlig avslutning på terminen tillsammans. Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrar möjligheter till delaktighet i verksamheten.. (Lpfö-98, rev 2010 sid 13) Föräldrasamverkan: sker genom den dagliga kontakten, föräldrasamtal, telefonsamtal, föräldraråd, mail samt att vi bjuder in till utflykter och aktiviteter. Fortbildning: Personal-, reflektions- och styrelsemöten på kvällstid ca en gång i månad I Ur och Skurs nätverk i Sollentuna om ergonomi Wilma går I Ur och Skurkurs uppdelad på 2*2 dagar med instudering av böcker och projektarbete emellan Brandskyddsutbildning för alla pedagoger L-ABCD kurs genom Friluftsfrämjandet för alla pedagoger Vi har haft Maria som praktikant hos oss i 3 månader och därefter som vikarie vid några tillfällen. Maria har fungerat mycket bra i verksamheten och varit omtyckt av föräldrar, barn och pedagoger. 8
Miljöarbete: Vi sopsorterar och promenerar med Mullebarnen till containern på väg ner till Rösjön. Vi sorterar papper, glas, kompost, hårdplast, batterier och metall. Vilket är kopplat till målet; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (aa sid 10) Samarbete med I Ur och Skur region Mälardalen Vi hoppas att alla barn och föräldrar är medlemmar i Friluftsfrämjandet, 100% är självklart målet då vi får subventionerad fortbildning och ledarträffar som är riktade bara till oss från Friluftsfrämjandet och I Ur och Skur som också strävar efter att underlätta för oss. Marie är grenledare för barnverksamheten i Sollentuna lokalavdelning. Vi deltar i nätverksträffar en gång/termin tillsammans med alla andra I Ur och Skurenheter i Sollentuna för att bl a utveckla hela I Ur och Skurs organisation och verksamheter. Den här terminen ägnade vi oss åt erfarenhetsutbyte kring ergonomi. Utvärdering sker 2 ggr om året. Det är viktigt för oss är att vi trivs och har roligt tillsammans med barnen i naturen året om och det gör vi! Kicki Marie Tina Wilma Emma 9