Hudiksvalls kommun kommun@hudiksvall.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Stömne förskola, i Hudiksvalls kommun Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Stömne, i Hudiksvalls kommun ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte Stömne förskola, avdelning Snickerboa, 30 januari - 1 februari 2017. Besöket genomfördes av Sebastian Thimfors och Kerstin Haster. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Snickerboa.
2(13) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Snickerboa stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom framförallt matematik och naturvetenskap. Granskningen visar också att personalen behöver utveckla arbetet med teknik. Avdelningens innehållsrika och inbjudande miljö är utformad på ett medvetet sätt. Personalen använder både miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande, vilket sker framförallt inom matematik och naturvetenskap. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dok-umenteras, följs upp och analyseras till viss del av både personal och förskolechef. Personalen använder även sin kunskap om barnens erfarenheter och intresse för att stödja och utmana dem i deras lärande. Förskolechefen har tydliggjort förskollärarens ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen. Avslutningsvis behöver förskolechefen utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom de granskade områdena.
3(13) Dm- 400-2016:211 Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. G Personalen behöver tydliggöra och utveckla arbetet med teknik så att det omfattar samtliga av läroplanens mål inom detta område. Förskolechefen behöver utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet så att det sker en tydligare uppföljning, utvärdering och analys av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Detta i syfte att försäkra sig om att förskolans arbete inom dessa områden sker utifrån läroplanens mål. Men också för att ge förskollärarna förutsättningar att fullt ut kunna följa upp, analysera och utveckla arbetet inom de granskade områdena.
4(13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 8 maj 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmaru-tens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 8 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, 104 35 Stockbolin. Hänvisa till Skolinspektionens diarienununer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredare Kerstin Haster deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef Sebastian imfors Utredare
5(13) Bakgrundsuppgifter om Stömne förskola Störnne förskola ligger några mil väster om centrala Hudiksvall och har sammanlagt 82 barn inskrivna. Förskolan består av fem avdelningar med åldersgrupperna 1-3 år, 2-5 år samt 3-5 år. Skolinspektionen har besökt avdelningen Snickerboa med 20 barn i åldrarna 3-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare och en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare en förskola i kommunen. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Förskolechefen uppger i intervjun att förskolans verksamhet inom matematik känns naturlig efter att de haft fortbildning inom detta område i form av en rnatematikcirkel. Förskolechefen beskriver att de inom matematiken arbetat med bland annat sortering, siffror och att de i skogen också arbetat med matematikuppgifter utifrån materialet Matte på burk'. Vidare framhåller förskolechefen att de i verksamheten fått in matematiken i ryggraden, men att personalen kanske inte alltid är medvetna om det. Arbetslaget beskriver i intervjun att de i arbetet med matematik exempelvis tar tillvara på situationerna som uppkommer i vardagen. De nämner exempel som att räkna olika saker, benämna första, andra och tredje. Vid städning tar personal och barn även tid med olika timglas, för att se hur lång tid det tar att städa. Vidare berättar arbetslaget att när de delar saker vid mat och fruktstunder benämner de till exempel hel, halv, fjärdedel och samtalar med barnen om hur 1 Matte på burk är en arbetsmetod för förskolan som kombinerar lek och lärande inom matematik.
6(13) många delar de behöver dela saker för att det exempelvis ska räcka till alla. Under Skolinspektionens besök säger arbetslaget i intervjun att de också arbetat med volymer, sånger kopplade till matematik, stapeldiagram och att de i vanliga fall får in matematiken mer i utomhusvistelsen än de fått under besöksdagama. Vid Skolinspektionens besök observeras att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling i den dagliga verksamheten. Detta genom att personalen i de olika aktiviteterna erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förståelse för bland annat mängd, antal, mått, siffror, ordning, prepositioner och lägesord. Personalen tar även tillvara spontant uppkomna situationer i barnens lek, där de utmanar och resonerar kring barnens tankar om matematik och samband mellan orsak, verkan och hur de kan lösa olika problemställningar. Under de samlingar som observeras så sjungs det sånger kopplade till matematik, det räknas och samtalas också om exempelvis antal närvarande barn och vuxna. Personalen lägger också ut barnens bilder på mattan bredvid bilderna av de olika aktiviteterna som erbjuds efter samlingen. Dessa olika högar bildar sedan stapeldiagram med olika antal barn och höjder, vilket personalen resonerar med barnen om. Vid rutinsituationer som lunch, fruktstund och i tamburen noteras det att personal och barn räknar, benämner matematiska begrepp som hel, halv, fjärdedel, första, andra, tredje, olika lägesord och prepositioner. Naturvetenskap Förskolechefen berättar i intervjun att sedan förskolan börjat arbeta med Grön Flagg2 har de fått in naturvetenskap mer i verksamheten. Inom arbetet med Grön Flagg beskriver förskolechefen att de bland annat arbetat med sopsortering inne och ute, djur och natur, återvirmingsmaterial och olika experiment kring vatten och dess kretslopp. 2 Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg för skolor och förskolor. Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent.
7(13) Arbetslaget ger i intervjun flera exempel på hur de har arbetat med att stimulera och utmana barnen inom området naturvetenskap. De berättar att mycket av arbete har gjorts inom förskolans teamarbete med vatten samt inom Grön Flagg och då kring återvinning. Till exempel har de i verksamheten arbetat med vattnets kretslopp, vad vatten kan omvandlas till och där kommit in på molekyler. Vidare beskriver arbetslaget att de arbetat med olika experiment med hjälp av en adventskalender där de gjorde ett experiment varje dag. Bland annat utforskade och tillverkade de bakpulverraketer, tvålbåtar, vulkaner samt blandade olja med vatten för att utforska densitet. Arbetslaget lyfter även matsituationen som ett naturligt tillfälle att prata om naturvenskap och då exempelvis samtal om näringslära och mathållning. Skolinspektionens observationer visar att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap genom att uppmuntra och stödja barnen att utforska och reflektera om naturvetenskapliga processer. Till exempel noteras en samling då personalen med hjälp av en saga om en snögubbe, samtalar och resonerar med barnen om vattnets kretslopp och årstider. Men också att vatten kan inta olika former som rinnande, is, ånga och snö. Detta moment tar personalen vidare vid ett annat observerat tillfälle då de utifrån tidigare moment går in på vad en vattenmolekyl består av och hur den ser ut, för att sedan skapa egna vattenmolekyler med olika material. De tittar även på bilder och samtalar om hur vattenmolekylerna ser ut när vattnet är i rinnande form, is och ånga. Under besöksdagarna tar personalen även tillvara på tillfällena som ges i tamburen för att uppmärksamma barnen på och samtala om de experiment som de i verksamheten sedan tidigare undersökt. Dessa experiment finns även uppsatta som pedagogisk dokumentation i tamburen. Ett annat exempel observeras under en matsituation när en personal och barnen vid ett av matborden samtalar om maten och om senapen på korven är giftig eller inte. Samtalet går vidare och personalen frågar barnen vad senapen innehåller och lyssnar in barnens teorier, för att sedan tillsammans gå igenom innehållet i senapen. De resonerar vidare om de tror att de skulle få äta senap om den vore giftig eller att det mer är en ursäkt för att inte behöva smaka på senapen. De kommer fram till att senapen inte är giftig och att barnen inte måste
8(13) smaka om de inte vill, men att det då är viktigt att de äter det andra som serveras till lunchen. Detta kopplar personalen även till vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa. Teknik Förskolechefen uppger i intervju att de i den pedagogiska verksamheten arbetar med teknik genom bland annat bygg och- konstruktion med exempelvis lego. Men också genom lärplattorna där personal och barn lär sig göra filmer samt att förskolan har ett samarbete med Mulle Meck3. Förskolechefen uttrycker även att teknik kommit in mer i verksamheten sedan de börjat arbeta med Grön Flagg. Detta då de till exempel under temaarbetet med vatten undersökt hur exempelvis avlopp och reningsverk fungerar. Arbetslaget berättar i intervjun att det är lite svårare med teknik än med matematik och naturvetenskap och att det kan bero på att området är lite luddigt. Men också att deras eget intresse för teknik kan spela in. Vidare säger arbetslaget att de själva gör teknik svårare än det är och att det därför är viktigt att ta vara på vardagstekniken. Arbetslaget ger exempel på hur de i den dagliga verksamheten utforskar hur enkel teknik fungerar. Bland annat beskriver de hur de tillsammans med barnen utforskat bygg och- konstruktionstekniker, lärplattans funktioner, olika moment i snickarhörnan och genom samarbetet med Mulle Meck. De har även haft dagar då barnen fått ta med leksaker till förskolan och då kunnat ta vara på tillfällena att utforska hur olika leksaker fungerar. Under Skolinspektionens observationer förekommer få inslag då personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för teknik i verksamheten, under såväl strukturerade som icke strukturerade aktiviteter. Ett exempel som noteras är när besökt avdelning tillsammans med de andra avdelningarna delar upp barnen i vid stationer med olika aktiviteter. Till exempel erbjuds barnen att måla, göra skuggteater, tillverka en vattenledning, kulbana och figurer till en 3 Mulle Meck är ett material som bland annat tar upp nyfikenhet och uppfinningsrikedom. Mulle Meck finns även som parker på olika ställen i Sverige, dit förskolor kan göra studiebesök.
9(13) skuggteater. Vid de olika observerade aktiviteterna ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material. Situationerna tas dock inte tillvara för att resonera med barnen om de olika materialen som används, konstruktionerna eller tekniska begrepp kopplade till aktiviteterna som sker. Personalen utvecklar inte heller dialogerna kring sambanden mellan den enklare teknik som används och deras funktioner i de moment som görs. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som barnens egen lek inne och ute, tambur- och matsituation, så sker få samtal kopplat till att utveckla barnens förmågor inom teknik och enklare teknik i vardagen. Miljö och material Störrme förskola består av en fristående byggnad i anslutning till Ede grundskola. Förskolan har en stor och öppen gård som är gemensam för hela förskolan, där förskolan även delar idrottsplan med skolan. På gården finns bland annat sandlådor, rutschkanor, gungor, klätterställningar, vattenbord, bygg- och konstruktionsområde samt en kulle som inrymmer ett skogsparti. I inomhusmiljön har avdelningen Snickerboa tillgång till tre rum i varierande storlekar. Rummen i förskolan har utformats och används för olika aktiviteter som skapande, bygg- och konstruktion, rollek, spel, pussel, bokläsning och samling. I anslutning till dessa rum finns en tambur och en skötrumsdel som används som en snickarhörna och där personalen även sätter upp barnens alster och pedagogiska dokumentation. Samtliga intervjugrupper är öv'erens om att det på förskolan finns en miljö och material som är tillgänglig och som stimulerar och utmanar barnen inom framförallt inom matematik och naturvetenskap. De ger exempel som olika bygg och- konstruktionsmaterial, skapande material, spel, pussel, lärplattor, ljusbord, olika mått, våg, fonner och mönster, diagram och sorteringsmaterial. Arbetslaget uppger att de utformar miljön och anpassar materialet för att skapa en mångfald som ska passa alla barn och att miljön ska vara tillgänglig utifrån barnens perspektiv. Intervjugrupperna är också eniga om att förskolechefen tar ansvar för förskolans miljö och material, exempelvis under personahnöten. Detta genom att då prata med arbetslagen om vad de arbetar med och om det finns några önskemål kring miljön eller inköp av pedagogiskt material.
10 (13) Under kartläggande observationer noteras att miljö och material inomhus och utomhus ger möjlighet att stimulera och utmana barngruppen inom de granskade områdena. Skolinspektionen noterar att det finns material som ger möjligheter till att stimulera matematik, naturvetenskap och till viss del teknik. Inomhus syns bland annat siffror, former, spel, litteratur kopplat till de granskade områdena, ljusbord, bygg- och konstruktionsmaterial samt olika mått och naturmaterial. Utomhus finns det bland annat sandleksaker, vattenbord, planeringslådor, snöskyfflar, sparkar, madrasser och stjärtlappar och ett område för bygglek. Under observationerna noteras att både barn och personal under aktiviteter använder sig mycket av miljön och materialet. Personalen samtalar och resonerar med barnen till viss del kring de olika materialen som används, dess funktioner och deras kopplingar till framförallt matematik och naturvetenskap. Dock sker detta framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna under exempelvis samlingar och vid aktiviteterna med olika stationer, nämnda ovan. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av dokument som förskolechefen har skickat in. Av dokumentationen framgår att både personal och förskolechef i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet utgår från en gemensam arbetsplan, ett årshjul, olika mallar och utvärderingar av hela verksamheten genom Qualis4. I arbetsplanen för läsåret 2016/2017 beskrivs under vilka perioder verksamheten utvärderas och följs upp. Efter varje termin utvärderas förskolans arbete inom bland annat matematik, naturvetenskap och teknik och sammanställs sedan i en arbetsplan och i ett Oualisdokument. Dessa dokument beskriver förskolans resultat, måluppfyllelse och analyser inom bland annat de granskade områdena, samt vilka insatser och åtgärder förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. I intervjuer bekräftar samtliga intervjugrupper hur de enligt ovan arbetar inom det systematiska kvalitetsarbetet. Intervjugrupperna beskriver att kommunen 4 Qualis är ett verktyg för förskolor att driva ett systematiskt kvalitetsarbete inom elva kvalitetsområden.
11(13) arbetat fram fre dokument som förskolan använder, i vilka man kan följa personalens dokumentation, arbetslagets reflektion och hur detta sedan används för att planera den pedagogiska verksamheten. De berättar vidare att all personal dokumenterar sitt arbetssätt och barnens lärande med exempelvis lärplattorna och genom de gemensamma mallarna. Alla avdelningar har även en verksamhetspärm där de förvarar den pedagogiska dokumentationen. Enligt förskolechefen och arbetslaget sker avstämningar löpande under året och då framförallt vid pedagogiska möten som personalmöten och planeringsdagar. Det är även under dessa möten förskolechefen säkerhetsställer att personalen kontinuerligt reflekterar kring de granskade områdena, samt att verksamheten planeras och följs upp. I övrigt träffas förskollärare och arbetslag och har pedagogiska avstämningar under regelbundna reflektionsmöten och planeringstillfällen. När det gäller arbetet med att följa upp och utvärdera barnens förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik berättar arbetslaget att de för anteckningar och fotograferar för att dokumentera det pedagogiska arbetet. Dokumentationerna används sedan tillsammans med en utvecklingssamtalsmall, för att på så sätt kurma följa barnens utveckling och lärande utifrån läroplanen vid exempelvis utvecklingssamtal. Dock uppger samtliga intervjugrupper att det varierar hur långt de olika arbetslagen kommit i användandet av kommunens framtagna dokument, då det fortfarande råder en viss osäkerhet kring hur dokumenten praktiskt ska användas i verksamheten. I och med detta lyfter intervjugrupperna att de fortfarande behöver utveckla hur de arbetar med analysdelen i det systematiska kvalitetsarbetet och samtidigt skapa tidsmässiga förutsättningar för att utveckla arbetet. Förskolechefen uppger att de i nuläget arbetat mer allmänt med att följa upp de granskade områdena i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta då det inte varit så mycket fokus på just dessa mål nu, utan att fokus har varit på andra mål som huvudmannen tagit fram. Kommunens förskolechefer och huvudmannen har därför påbörjat ett arbete med att ta fram konkreta planer och mål kopplade till läroplanens strävansmål för matematik, naturvetenskap och teknik, vilket framöver kommer att ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
12 (13) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Samtliga intervjugrupper uppger samstämmigt att de är medvetna om att det är förskollärarna som, enligt styrdokumenten har ansvaret för undervisningen inom matematik, naturvetenskap och teknik. Detta har även förskolechefen tydliggjort och preciserat i förskolans arbetsplan. Intervjugrupperna framhåller även att det är förskollärarens ansvar att säkerställa att arbetet genomförs och följs upp inom de granskade områdena. Arbetslaget och den intervjuade förskolläraren uttrycker dock i intervjuerna att de skulle behöva mer tidsmässiga förutsättningar och mer stöd av förskolechefen i att följa upp verksamheten inom de granskade områdena. Men även att förskolechefen skulle behöva tydliggöra och förankra kommunens gemensamma dokument för pedagogisk dokumentation samt hur de kan utveckla analysarbetet utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare beskriver arbetslaget och den intervjuade förskolläraren att möjligheten till kompetensutveckling finns och att de deltagit i fortbildningar inom matematik. En del av personalen deltagit i fortbildning kring NTA5, men arbetslaget uttrycker att de framförallt saknar fortbildning inom teknik. Förskolechefs ansvar Förskolechefen beskriver i intervjun hur hon skapar förutsättningar för förskolans personal att bedriva och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat bekräftar förskolechefen personalens utsaga att de erbjudits kompetensutveckling kopplad till matematik, NTA och att det kommer erbjudas mer fortbildning inom de granskade områdena framöver. Detta då kommunen kommer satsas mer på dessa områden under året. Förskolechefen 5 NTA står för naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett koncept för skolutveckling som bland annat Kungliga vetenskapsakademin står bakom. NTA-teman för förskolan är ljus, ljud, luft och vatten.
13 (13) berättar att hon genom en mötesmall utifrån läroplansmålen ser till att personalen reflekterar och diskuterar kring matematik, naturvetenskap och teknik. Detta sker under förskolans gemensamma mötesformer som exempelvis personah-nöten, där hon som förskolechefen kontinuerligt deltar. Utöver detta har personalen både gemensam och individuell planering och reflektionstid. Vidare uppger förskolechefen att hon försöker stötta personalen i arbetet med att följa upp verksamheten i enlighet med läroplanen. Dock uttrycker förskolechefen att detta kan vara svårt då de tidsmässiga förutsättningarna för detta arbete är begränsade och att det de nya dokumentationsmallarna tar tid att sätta sig in i. För att underlätta detta arbete erbjuder förskolechefen personalen stöttning i arbetet med mallarna. De arbetslag eller personal som känner ett behov av stöttning inom detta område kan boka in en tid med en annan förskolechef i kommunen, som är väl insatt i dokumentationsmallarna. Dock har det aktuella arbetslaget ännu inte tagit del av detta stöd. Enligt förskolechefen är förskolans pedagogiska arbete med matematik, naturvetenskap och teknik till viss del tydliggjort i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolechefen uttrycker i intervjun att hon är medveten om att analysarbetet inom de granskade områdena behöver utvecklas.