BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE 27.6.2012

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 7 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 11 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 12 6 KOMMUNENS PERSONAL... 15 7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING... 16 8 MILJÖFAKTORER... 17 9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN... 18 10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 19 10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 20 10.2 Finansiering av verksamheten... 24 10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 27 11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 30 12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 31 13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 37 14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER... 38 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 40 15.1 Förvaltningsavdelningen... 40 15.2 Utvecklingsavdelningen... 55 15.3 Bildningsavdelningen... 78 15.4 Omsorgsavdelningen... 113 15.5 Avdelningen för miljö och teknik... 136 16 BUDGETUTFALL... 158 16.1 Driftsekonomidelens utfall 2011... 158 16.2 Resultaträkningsdelens utfall 2011... 163 16.3 Investeringsdelens utfall 2011... 165 16.4 Finansieringsdelens utfall 2011... 176 17 BOKSLUTSKALKYLER... 177 18 NOTER TILL BOKSLUTET... 186 18.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 186 18.2 Noter till resultaträkningen... 186 18.3 Noter till balansräkningen... 190 18.6 Noter till koncernbokslutet... 199 19 SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 204 19.1 Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi... 204 19.2 Kimitoöns vattenaffärsverk... 206 21 BILAGA: PERSONALRAPPORT... 241 2

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Det tre första åren i Kimitoöns kommun har varit en ekonomisk framgångshistoria. Tack vare detta har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar, om det finns vilja och beslutsamhet att fortsätta förändringsarbetet och ändra kostnadsstrukturen. Vi har kommit en god bit på vägen med att bli en ny kommun, helt klara är vi dock inte ännu. De närmaste åren kommer stora förändringar att ske inom och mellan kommunerna i vårt land. Det återstår att se hur staten kommer att gå vidare med sina ambitioner att reformera den offentliga sektorn, som på sätt eller annat också kommer att beröra Kimitoön. År 2011 kommer säkert att kommas ihåg som ett år då en ny kommunreform sjösattes. Nu återstår att se hur statsmakten lyckas navigera vidare. Ju tidigare kommunerna får klara besked om den nya kursen, desto bättre för alla parter. De första åren efter en kommunsamgång innebär alltid kostnader som hänger ihop med samgångsarrangemangen. Vi har dock i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 2,64 miljoner euro år 2011. Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 8,99 miljoner euro. Orsakerna till det mycket goda resultatet är större skatteintäkter och statsandelar än beräknat. Kostnadskontrollen är inte till alla delar bra, så utrymme för förbättringar finns. Det är dock skäl att komma ihåg att sammanslagningsunderstödet på ca 1,73 miljoner euro ingår i siffrorna. Vi skall inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av kommunens hela personal, trots att kostnadsökningarna var större än beräknat. Årsbidraget blev 4,91 miljoner euro. Även om sammanslagningsunderstöd inte framöver erhålls borde årsbidraget också framöver hållas ungefär på denna nivå, så att det räcker till nettoinvesteringar och låneamorteringar. Annars kommer alla lite större investeringar att genast synas i ökat lånebehov. Att inom verksamheten sänka kostnaderna med motsvarande belopp som det uteblivna sammanslagningsunderstödet blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation är antalet äldre ökar och antalet barn minskar. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2011 blev klart bättre än väntat. Som positiva faktorer kan nämnas: - Skatteintäkterna utvecklades positivt och kassaläget är gott. - Det ackumulerade överskottet ökade. - Investeringarna sköttes sakkunnigt och hölls inom givna ramar. - Skuldbördan minskade betydligt. - De ekonomiska målsättningarna har förverkligats och t.o.m. överskridits. Framöver väntar dock tuffare målsättningar om vi ska klara oss. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Eftertanke med investeringar, med målsättning att ytterligare minska skuldbördan. Kimitoöns Vatten har haft stora investeringar i flera år. Efter att vatten och avlopp sammankopplats på Kimitoön, bör investeringarnas tyngdpunkt ligga på att få nya användare. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen inom samtliga enheter ska optimeras - Kommunen ska aktivt jobba med att avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Kommunalskatt inflöt 4,5 procent och fastighetskatt 13 procent mera än beräknat. Samfundsskatt inflöt 3 procent mindre än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,47 miljoner euro mot budgetens 20,47 miljoner euro. Jämfört med 2010 ökade de totala skatteintäkterna med ca 0,5 miljoner euro. Statsandelar inflöt 8,3 procent mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 19 miljoner euro, då budgeten var 17,5 miljoner euro. 3

Kommunens lånestock sjönk märkbart under året, den var i slutet av året 2 320 euro/invånare. Skuldbördan ligger drygt 200 euro/invånare över landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 3,80 milj. euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit oförändrat. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Vi lever i intressanta tider. Vi har lämnat samgångsavtalet och sammanslagningsunderstödet bakom oss, nu börjar livet som en vanlig kommun. Det enda vi kan vara säkra på är att det mesta kommer att se annorlunda ut om några år. Jag undrar ibland hur vi skall få så många som möjligt på Kimitoön att förstå det här. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det har varje dag känts bra och sporrande att få komma på jobb och arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla och envar som jobbar i kommunen. Vi har tillsammans med kommunens förtroendevalda lyckats erbjuda kommuninvånarna en mångsidig och god service. Kimitoön den 19 mars 2012 Tom Simola kommundirektör 4

2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Adminstrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km 2, varav markarealen utgör 687 km 2, havsarealen till 2 103,22 km 2 och insjövattenarealen till 11 km 2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 44 detaljplaner och 44 strandetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick 31.12.2011 till 7 172 personer, en minskning med -19 personer under året. Av kommunens befolkning bor ca 60 procent i kommunens tätorter (Kimito, Dalsbruk, Dragsfjärd och Björkboda). De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri (21,1%), social- och hälsovårdstjänster (17,3%) och handel och turism (14,1%). Työpaikkaomavaraisuus Kemiönsaaren kunnassa 1993-2009 110 100 Työpaikkaomavaraisuus ilmaisee alueen työpaikkojen ja alueella asuvan työllisen työvoiman määrän välisen suhteen. 90 80 70 Kemiönsaari Länsi-Turunmaa Turunmaan seutukunta Varsinais-Suomi 60 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Työssäkäynti Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 20,5 procent (1 850 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 6 procent (450 personer). De omedelbara orsakerna till befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Däremot har kommunen uppvisat ett inflyttningsöverskott de senaste åren, under de två senaste åren har också skett en märkbar immigration. 5

Väkiluvun kehitys Kemiönsaaren kunnassa 1980-2010 120 115 110 Indeksi 1980 =100 Kemiönsaari Turunmaan seutukunta Koko maa Länsi-Turunmaa Varsinais-Suomi 105 100 95 90 85 80 75 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö Väestö ikäryhmittäin Kemiönsaaren kunnassa 1980-2010 ja ennuste 2010-2030 6 000 5 000 Toteutunut väestö Väestöennuste Alle 15-vuotiaat 15-64-vuotiaat Yli 65-vuotiaat 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö 6

3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2011 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. En omorganisering av omsorgsavdelningens organisation inleddes under hösten 2011 med presentation och inledande information för förtroendevalda och anställda. Under hösten 2011 presenterade regeringen tankar på att en större kommunstrukturreform var på kommande. De mer konkreta målsättningarna presenterades i februari 2012 och innebär enligt ett förslag från regeringens tjänstemannaarbetsgrupp att Kimitoön och Pargas skulle gå samman från år 2015. Arbetsgruppens förslag är på utlåtanderunda under våren 2012 och en strukturlag ska ges till riksdagen under år 2012. Det är ännu oklart med vilka åtgärder regeringen ska styra den planerade reformen eller om genomförandet av reformen helt kommer att baseras på kommunernas egen vilja. Kimitoöns organisation från 1.4.2010: FULLMÄKTIGE Centralvalnämnden Revisionsnämnden Näringslivschef KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN Kommunens ledningsgrupp FÖRVALTNING UTVECKLING OMSORG BILDNING MILJÖ O TEKNIK Skärgårdsnämnd Omsorgsnämnd Bildningsnämnd -svensk sektion -finsk sektion Kultur och fritidsnämnd Teknisk nämnd -direktion för Kimitoöns vattenaffärsverk Bygg- och miljötillsynsnämnd Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2008 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2008 % Valda SFP SDP C VF SAML KD Övriga 2 222 1 106 328 293 156 44 17 53,3 26,5 7,9 7,0 3,7 1,1 0,4 15 7 2 2 1 - - SAMMANLAGT 4 166 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2011-2012 7

Ordförande Sixten Laine (sfp) Stuert, privatföretagare I vice ordförande Curt Dannström (sdp) Pensionerad kommundirektör II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog III vice ordförande Rune Friman (sfp) Företagare Fullmäktiges sammansättning 2009-2012 Namn Yrke Parti Kansallinen Kokoomus r.p. (1) Pohjavirta Kalevi, gruppordförande Företagare SAML Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (7) Dannström Curt Hellbom Eva-Stina, gruppordförande Leppänen Jorma Salonen Börje Ström Börje Vilander Bo Vähätalo Pentti (-23.6.2010) Forne Ingmar (24.6.2010-) Pensionerad kommundirektör Specialsjukskötare Telefonmontör Pensionär, metallarbetare Arbetsledare El.reparatör Lärare Kand.hum SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP Svenska folkpartiet i Finland r.p. (15) Antskog Carola Engblom Yngve Friman Rune Jansson Johanna Johansson Johan Laine Sixten Laurén Anders Liljeqvist Wilhelm Lindholm Kerstin Nurmio Mårten Sjöblom Annalena, gruppordförande Sulonen Barbro Törnqvist Jörgen Wretdal Bjarne Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (2) Antikainen Esko Tuominen Kurt, gruppordförande Centern i Finland r.p. (2) Hoikkala Marjaana Kallonen Kalevi, gruppordförande Fil.mag., pensionär Jordbrukare, entreprenör Företagare Sjukskötare Företagare Stuert, företagare Pol.mag, företagare Företagare Tandskötare Skogsbruksingenjör Projektledare Hälsovårdare Företagare Jordbrukare, exportchef Psykolog Metallarbetare Timmerman Lärare, kandidat i naturvetenskaper Jordbrukare, företagare SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF C C Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 76 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2011-2012 8

Namn Yrke Parti Ordförande Mårten Nurmio I vice ordförande Börje Salonen II vice ordförande Kalevi Kallonen Cay Blomberg Ingalill Slotte Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Skogsbruksingenjör Pensionär, metallarbetare Jordbrukare, företagare Agrolog Ekon.mag., företagare Specialsjukskötare Sjukskötare Tandskötare Timmerman SFP SDP C SFP SFP SDP SFP SFP VF Kommunstyrelsen sammanträdde 13 gånger och protokollförde 215 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Anders Strandberg Vice ordförande Olavi Saarinen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Barbro Sulonen Vice ordförande Ingmar Forne Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Fredrik Laurén Vice ordförande Yvonne Lönnström Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Yngve Engblom Vice ordförande Bo Lundell Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Jörgen Törnqvist Vice ordförande Börje Ström Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och milj.ötillsynsnämnden Ordförande Annalena Sjöblom Vice ordförande Bo Vilander Föredragande tillsynschef Greger Lindholm ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Sixten Laine Vice ordförande Roger Forss 9

Föredragande näringslivschef Tomy Wass Landsbygdsnämnden Ordförande Mona Stenman Vice ordförande Jari Lehtinen Föredragande landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Bjarne Wretdal Vice ordförande Gunilla Åkerberg Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Keijo Arfman Föredragande bildningschef Mats Johansson Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Lars Nummelin Vice ordförande Jörgen Törnqvist Föredragande infrachef Roger Hakalax 10

4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de preliminära uppgifter som Statistikcentralen samlat in uppgår kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag till omkring 2,64 miljarder euro, vilket är nästan 400 miljoner mindre än år 2010. Antalet kommuner med negativt årsbidrag är 22. Boksluten ser ut att bli sämre än väntat. Under slutet av året har den ekonomiska utvecklingen mattats av och det har redan påverkat kommunerna. På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna och hotet om ytterligare statsandelsnedskärningar har Kommunförbundet berett ett stabiliseringsprogram, som innehåller förslag för både staten och kommunerna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki- Lohiluoma. I detta läge är det särskilt viktigt att stärka kommunernas skatteinkomstbas för att trycket på kommunalskatten inte ska bli alltför stort, framhåller Mäki-Lohiluoma. Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte under ett enda år räckt till för underhåll och grundläggande reparationer av kommunernas grundstruktur, till exempel daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. På så sätt har det uppstått ett så kallat inkomstfinansieringsunderskott som kommunerna har finansierat genom att sälja egendom och framför allt genom att ta lån. Under åren 1997 2011 har det uppstått ett inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt 10 miljarder euro. Kommunerna har en massiv arbetsbörda framför sig när det gäller att renovera mögeldrabbade skolor, sjukhus och andra byggnader inom social- och hälsovården som byggts för årtionden sedan. Kommunförbundets styrelse har föreslagit att staten också för att stimulera ekonomin och sysselsättningen ska delta i denna nationellt sett viktiga uppgift. Skuldsättningen fortsätter Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka betydligt och uppgick till omkring 12,6 miljarder euro i slutet av fjolåret. Ökningen från år 2010 var cirka 900 miljoner euro. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren 1997 2011 ökat med ungefär 8,5 miljarder euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på 2 085 euro per invånare i fjol. Året innan var lånebeloppet per invånare 1 956 euro. Kommunernas lånestock ökade med omkring 7,2 procent. Lånestocken har ökat särskilt i städer med över 40 000 invånare. Om man ser till landskapen är skuldsättningen störst i Mellersta Österbotten, där kommunernas lånebelopp per invånare redan är så högt som 3 600 euro. (Kommunförbundet, pressmeddelande 8.2.2012) 11

5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2011 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Budgeten för år 2011 var den sista budgeten med samgångsbidrag. Bidragets bortfall från år 2012 betydde att redan i budgeten 2011 måste nya och effektivare lösningar hittas. Pågående räkenskapsperiod 2010 visade överskott och bokslutet för 2009 visade ett rejält överskott mot ursprunglig budget varför åtstramning och inbesparingar var svåra att motivera. I början av år 2011 efterlystes av varje avdelning åtgärder och planer på förändringar i verksamheten för att i framtiden kunna kompensera samgångsbidraget. Arbetet med möjliga framtida förändringar och nya verksamhetsstrukturer fortsatte under året. I april hittade konsultföretaget ISS Proko Oy att det i Pjånkis daghems utrymmen finns fuktskador. Fastighetsenheten beställde ytterligare utredningar och i slutet av maj konstaterade konsultföretaget att daghemmet är allvarligt skadat av fukt- och mikrobskador. Den planerade reparationen av dränering och fuktskador under sommaren var inte längre aktuell eftersom skadorna visade sig vara mera omfattande. Hela fastigheten skulle behöva en grundlig renovering. Fullmäktige beslöt i juni att stänga Pjånkis så fort som möjligt och att i stället ta i bruk ett modulhus som tillfälliga utrymmen tills den nya Barnbyn står klar. Fullmäktige beslöt även att bevilja tilläggsanslag på 90 000 euro åt fastighetsenheten för hyrning av modulhuset. I augusti beviljade fullmäktige åt fastighetsenheten tilläggsanslag i investeringsbudgeten för Pjånkis-projektet. Ett anslag på 60 000 euro beviljades för entreprenadplanering av Barnbyn och ett tilläggsanslag på 70 000 euro för åtgärder för att tillfälligt kunna använda Pjånkis. Det tillfälliga dagiset togs i bruk först i slutet av året eftersom leverantören av modulhuset hade problem med leveransen varför åtgärder måste vidtas i Pjånkis för att garantera en så bra inneluft som möjligt. I budget 2012 och i ekonomiplanen för 2013 finns upptaget totalt 4,2 miljoner euro för byggandet av den nya Barnbyn. Fastighetsenheten beviljades i augusti ytterligare tilläggsanslag i investeringsbudgeten på totalt 32 500 euro. 17 500 euro för plan att förebygga och åtgärda fuktskador på byggnader och 15 000 euro för förnyandet av värmeväxlare i Almahemmet. I slutet av augusti undertecknade Kimitoöns vatten och Finska staten anslutningsavtalet om att ansluta marinens depå i Skinnarvik med Kimitoöns vattens vatten- och avloppsnät. Anslutningen krävde att en linje mellan Björkboda och Skinnarvik byggs. Sammankopplingen möjliggör ihopkoppling av vattenbrunnarna och högvattenbassängen i Skinnarvik med Nordanå och Björkboda vattenverk. Fullmäktige beslöt i augusti att bevilja Kimitoöns vatten ett tilläggsanslag på 700 000 euro för investeringen. Samtidigt beviljade fullmäktige låneupptagningsfullmakt åt Kimitoöns vatten för ett lån med samma belopp. Kommunen lånade internt medel åt affärsverket. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för augusti att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca 234 000 euro. Fullmäktige beslöt i december att bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Under året fick kommunen flera möjligheter att skaffa nya markområden. I början av året fick kommunen möjlighet att köpa ett markområde på 1,49 ha och ett vattenområde på 9,33 ha i Västanfjärd invid Kalkholmen för 75 000 euro. Fullmäktige beviljade anslag för detta i februari. I december beviljade fullmäktige tilläggsanslag på 110 000 euro för inköp av ett markområde på 8,15 med 450 m strand invid Dragsfjärden i Dalsbruk. Under 12

samma möte i december godkände fullmäktige en omdisponering av investeringsbudgeten för att möjliggöra ett markköp i Kimito. Markköpet gällde ett område på 6,01 ha i Kimito centrum. I december grundades utvecklingsbolaget Faxell 2.0 Oy Ab. Fullmäktige beslöt i december att bevilja anslag för kommunens andel av aktiekapitalet. Kommunens andel av aktiekapitalet var 40 000 euro eller 40 procent. Under året gjordes totalt tre budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 1,78 miljoner euro och den slutliga budgeten efter alla ändringar var 2,87 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med knappa 129 000 euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Kimito kommun inledde under år 2005 arbetet med friluftsbadet i Amosparken. Projektet har sedan dess varit pågående. Då budgeten för 2011 gjordes visste man att i början av året 2011 måste bidraget som beviljats för projektet återbetalas eftersom projektet inte skulle slutföras. Bidragets storlek var 19 800 euro och har kostnadsförts under fullmäktige. I balansräkningen fanns per 31.12.2011 20 600 euro som pågående kostnader. Dessa kostnader har per 31.12.2011 kostnadsförts mot tidigare års över-/underskott. Resultaträkningen för år 2011 visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 3,13 miljoner euro och 2,80 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är bl.a. 1 miljoner euro mera skatteintäkter, 1,47 miljoner euro mera statsandelar och 129 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med 985 000 euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med knappa 397 000 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 101,7 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på 588 000 euro. Verksamhetskostnaderna överskrider det budgeterade med totalt 985 000 euro. Personalkostnaderna överskrider budgeten med nästan 237 000 euro. Orsaken till överskridningen är förändringen av beräknandet av semesterlöneskulden. Bokföringsnämndens kommunsektion har den 24 januari 2012 tagit beslut om att ändra räknesättet från att ha använt B-semestertabellen till att använda A-semestertabellen. Ändringen skall tillämpas redan i bokslutet 2011. Förändringen innebär en ökning på ca 10 procent från tidigare. För Kimitoöns del motsvarar detta ca 250 000 euro. Semesterlöneskulden utgör nu ca 14 procent av kommunens totala personalkostnader då den tidigare var ca 11 procent. Köp av kundtjänster underskred budgeten med 86 000 euro och köp av övriga tjänster överskred budgeten med knappa 602 000 euro varför totala köp av tjänster överskreds med 311 000 euro. Inköp av material och förnödenheter överskred det budgeterade med 216 000 euro varav 142 000 euro var vattens andel. Understöd och bidrag överskreds med 292 000 euro och övriga kostnader med 58 000 euro. Hyreskostnaderna underskreds med knappa 34 000 euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 371 000 euro varav 74 000 euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med 60 000 euro, främst pga vattens försäljningsintäkter. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,50 miljoner euro eller 92,6 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med nästan 290 000 euro, understöd och bidrag med 56 000 euro och övriga intäkterna med knappa 284 000 euro. Avdelningarna bildning, omsorg och miljö och teknik överskred alla sina budgeter. Den största procentuella överskridningen på avdelningsnivå finns inom miljö och teknik som överskred budgeten med 11,1 procent eller 79 000 euro. Euromässigt största överskridningen finns inom omsorg med dryga 178 000 euro. Bildningen överskred sin budget med knappa 124 000 euro. Överskridningen inom miljö och teknik beror främst av lägre intäkter än budgeterat. Inom omsorg beror överskridningen av ökade kostnader för köp av tjänster och socialenhetens understöd och bidrag. Ökade personalkostnader och understöd och bidrag är orsaken till bildningens överskridning. 13

Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil och för år 2011 fanns inte budgeterat några nya låneupptagningar. En orsak till en förbättrad likviditet är bl.a. momsändringen inom byggbranschen. Ändringen togs i bruk fr.o.m. 1 april 2011 och innebär att företag som erbjuder byggtjänster till en annan producent av byggtjänster skall fakturerar med noll procent moms. Kommunen är producent av byggtjänster pga av att vi bygger vatten- och avloppsnät. Kommunen är den som redovisar momsen till staten men behöver inte längre betala ut momsen och sedan vänta på återbäringen. Detta betyder att kommunen inte längre deltar i finansieringen av statens momsverksamhet utan pengarna hålls kvar i kommunens kassa. I december tog kommunstyrelsen beslut om att göra extra amorteringar på 1,7 miljoner euro. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2011 blev de totala amorteringarna knappa 4 miljoner euro. Kommunens skuldbörda minskar från 20,43 miljoner euro till 16,64 miljoner euro, eller från 2 842 euro per invånare till 2 320 euro per invånare. Kimitoöns vattens ekonomi har under åren 2009-2011 varit mycket ansträngd. Trots extern låneupptagning har kommunen varit tvungen att internt tillföra kassamedel. Ett affärsverk skall verka enligt företagsekonomiska principer och vara ekonomiskt självbärande varför kommunens skattefinansierade medel inte skall tillföras i verksamheten utan gängse ersättning. Kommunstyrelsen beslöt i december att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2011 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 1,14 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett underskott på dryga 176 000 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 27 416 euro till kommunen. Under året 2011 gjordes föravtal på försäljning av skolfastigheterna Tjuda skola, Ytterkulla skola, Mjösunds skola och Björkboda skola. Eftersom skolbesväret inte var avgjort kunde inte försäljningen förverkligas helt och hållet. I december erhölls svar om besväret som förkastades. I januari 2012 har försäljning av Tjuda, Björkboda och Mjösund förverkligats. För Ytterkulla skola finns inlämnat ett nytt besvär. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca 265 000 euro på Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på 88 900 euro av totala lånebeloppet. Ännu kvarstår knappa 180 000 euro att få från Region Åboland. Inkomstskatteprocenten för år 2011 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2011 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 14

6 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har sedan 2009 en personalstrategi för åren 2010-2012. I enlighet med personalstrategins verkställighetsplan görs insatser för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledaroch medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2011 av Dalmed Ab för 501 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, d.v.s. kommunen kan inte säga upp personal p.g.a. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Personalens antal 31.12.2011 var 581 (år 2009: 580). Av dessa var 415 tillsvidare anställda och 166 visstids anställda. Personalens antal 31.12 600 500 Axelrubrik 400 300 200 100 0 Förvaltn Utveckli Bildning Omsorg MoT Totalt ing ng 2009 35 0 216 261 88 600 2010 19 17 209 250 85 580 2011 18 11 212 245 95 581 15

7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy som kommer att konkurrensutsätta alla kommunens nuvarande försäkringar. Under år 2011 har alla fastigheter inventerats vad gäller basfakta för att försäkringsskyddet ska vara på rätt nivå. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Då konkurrensutsättningen är slutförd under våren 2012 kommer kommunen att få tillgång till en portaltjänst där kommunens hela försäkringsskydd och skadehistoria finns samlad. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Beredskapsledningen deltog i en regional övningsdag i oktober 2011. Under julhelgen 2011 drabbade annandagsstormen Kimitoön hårt. Stora delar av kommunen var utan elektricitet i flera dygn. Telefontrafiken låg också nere. Kommunens beredskapsledning vara samlad under två dagar och koordinerade reservkraft, matdistribution och förflyttning av patienter. Under dessa dagar ordnades också tillfällig inkvartering i Dalsbruks skola. Patruller bestående av frivilliga och kommunens personal åkte runt i byarna som var utan elektricitet för att kolla deras hjälpbehov och erbjuda mat och övernattning i Dalsbruks skola. Annandagsstormen var en nyttig erfarenhet som visade på både vad som fungerade bra och på var kommunen måste lägga in tilläggsresurser i krisberedskapen. I det stora hela klarades krissituationen mycket bra och kommunen har också fått emotta positiv feedback för aktivt agerande. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Under år 2011 har en kartläggning över kommunens låneportfölj och låneskydd gjorts. Kommunstyrelsen konstaterade i juni att kommunens låneprofil är sund och motsvarar målsättningen med att 50-70 procent av lånen bör vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitons kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 16

8 MILJÖFAKTORER År 2011 har ur miljö synvinkel framförallt varit en satsning på fjärrvärme baserad på inhemskt träbränsle. I Dalsbruk byggde Kimitoön Värme Ab Oy under året ett fjärrvärmenät. Nätet är delvis i bruk sedan årsskiftet men övergången till flis som bränsle sker under början av 2012 då värmecentralen tas i bruk. I Lammala värms de offentliga byggnaderna samt en del privata byggnader med flis som bränsle sedan ungefär årsskiftet. Där är det fråga om ett privat initiativ och privatsatsning på ett områdesvärmesystem och kommunen är där kund. Under året har det begåtts en intensiv allmän diskussion om avloppsvattenrening, utsläppsplats och sammankopplandet av vatten och avloppslinjerna på ön. Det hela resulterade i ett beslut om att inleda en utredning om anläggandet av våtmark som ett eftersteg till den sedvanliga avloppsvattenreningen. Under hösten har en förstudie om hur en våtmark kunde förverkligats, tagits fram. Kommunen fattade under året beslut om att inleda kommunaltanordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar. Projektet fortgår och övergången sker fr.o.m. 1.1.2013. Kimitoöns kommun har också fattat beslut om att gå med i kommunernas energiprogram (KEP). Arbetet med att låta utföra energiutredningar i ett antal fastigheter inleddes inte p.g.a. tidsbrist. Bildningsavdelningens fina satsning på att alla skolor, eftisar och förskolor skulle ta ett långt steg i riktning mot grön flagg som ett redskap i miljöundervisningen, lyckades inte fullt ut, men värdefullt miljöarbete gjordes under året ändå i skolor, eftisar och förskolor. 17

9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Under år 2012 kommer ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Den fasta egendomen är försäkrad. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Koncerndirektiv har uppgjorts under år 2011. 18

10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal 2011 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 8 596 8 714 Tillverkning för eget bruk 74 Verksamhetskostnader -43 784-42 289 Verksamhetsbidrag -35 113-33 575 Skatteinkomster 21 473 20 982 Statsandelar 18 959 17 777 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 77 22 Övriga finansiella intäkter 129 71 Räntekostnader -601-605 Övriga finansiella kostnader -11-9 Årsbidrag 4 913 4 663 Avskrivningar och nedskrivningar -2 449-2 478 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat 2 463 2 185 Bokslutsdispositioner 178 101 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 2 286 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 19,6 % 20,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 200,6 % 188,2 % Årsbidrag, euro/invånare 685 648 Invånarantal 7172 7191 19

10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,45 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med 178 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2011 är 2,64 miljoner euro. Årsbidraget är den bästa mätare på ekonomins spelrum. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste fyra åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT 1.000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Årsbidrag Avskrivningar Årsbidrag / avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,67 miljoner euro vilket är nästan 9 procent över budget. I intäkterna finns medräknat samgångsbidraget på 1,7 miljoner euro. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Totala försäljningsintäkter underskred budgeten med dryga 65 000 euro eller knappa 3 procent. Avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg överskred budgeten med 290 000 euro eller 11,8 procent. Hyresintäkterna överskred budgeten med 63 000 euro eller 12,3 procent. Övriga intäkter som även inkluderar försäljningsvinster av bestående aktiva överskred budgeten med 284 000 euro eller 162 procent. Understöd och bidrag inflöt 56 000 euro eller 2,2 procent mera än budgeterat. 20

30 25 20 15 10 5 0 Verksamhetens kostnader 2009-2011 milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2009 BS 2010 BS 2011 Verksamhetens kostnader 2009-2011 per avdelning Kostnaderna uppgick till 43,78 miljoner euro eller 4,1 procent över budget. Totala personalkostnader var 22,65 miljoner euro. Personalkostnaderna överskred budgeten med 237 000 euro eller 1,1 procent. Överskridningen beror av det nya sättet att beräkna semesterlöneskulden. Köp av kundtjänster underskreds med knappa 86 000 euro eller nästan 1 procent. Köp av övriga tjänster överskreds med 602 000 eller 11,5 procent. Totalt överskreds köp av tjänster med 516 000 euro eller 3,3 procent. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 35,11 miljoner euro negativt eller 1,7 procent sämre än det budgeterade. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 27 % Omsorg 48 % Verksamhetens kostnader per avdelning 2011 21

Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,47 miljoner euro bestående av kommunalskatt 17,89 miljoner euro, fastighetsskatt 2,37 miljoner euro och samfundsskatt 1,21 miljoner euro. Jämfört med budget inflöt ungefär 1 miljoner euro mera skatt, varav 769 000 euro kommunalskatt och knappa 272 000 euro fastighetsskatt. Samfundsskatt inflöt 37 000 euro mindre än budgeterat. Jämfört med år 2010 fick kommunen nästan 500 000 euro mera skatteintäkter. 25 000 000 Skatteinkomster 2007-2011 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 BS 2007 BS 2008 BG 2009 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Skatteinkomster 2007 2011 Statsandelar Statsandelssystemet revideras från ingången av år 2010. De sektorspecifika statsandelarna koncentrerades alla till finansministeriet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. Kommunens statsandel beräknas även nu så att man från statsandelen som beräknas skilt för varje kommun drar av kommunens självfinansieringsandel, som är lika stor för alla kommuner räknat per invånare. De statsandelar som ska slås ihop har en enhetlig fast statsandelsprocent som beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Kimitoöns kommun erhöll totalt 18,96 miljoner euro statsandelar. Jämfört med budgeten på 17,5 miljoner euro erhölls 1,46 miljoner euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på knappa 900 000 euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som inte bokförs som statsandel utan som driftsintäkt och/eller driftskostnad. I praktiken betyder hemkommunersättning det belopp kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2011 var 50 000 euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. 22

Statsandelar bokslut 2007-2011 20 000 19 000 18 959 18 000 17 000 17 777 17 500 16 000 15 968 15 000 14 000 14 077 14 961 Statsandelar 2007 2011 Kommunens ränteintäkter uppgick till 76 500 euro. Intäkterna överskred det budgeterade med 64 500 euro, eller 637,6 procent.. Den stora överskridningen beror av ökade ränteintäkter på betalningsrörelsekontona. Övriga finansiella intäkter vilka till största delen består av ränta på grundkapital i samkommuner uppgick till 156 000 euro. I kommunens bokföring bokförs ersättning för grundkapital från vattenaffärsverket i denna post. Ersättningen var år 2011 27 416 euro. Intäkterna överskred budgeten med 56 000 euro. Räntekostnaderna för kommunen och vattenaffärsverket tillsammans uppgick till 601 000 euro och underskred budgeten med 129 000 euro, eller 17,7 procent. Underskridningen beror av den låga räntenivån på finansmarknaden. Övriga finansiella kostnader uppgick till 11 300 euro. Kostnaderna beror av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

10.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal 2011 2010 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 4 913 4 663 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -184-464 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -2 834-3 209 Finansieringsandelar för investeringar 155 30 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 258 1 978 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2 309 2 998 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 2 149 Minskning av långfristiga lån -3 796-2 135 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 664 608 Finansieringens kassaflöde -3 133 622 Förändring av likvida medel -824 3 619 Likvida medel 31.12 5 805 6 629 Likvida medel 1.1 6 629 3 009 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 183,4 % 146,7 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 75,9 % 87,7 % Låneskötselbidrag 1,25 1,92 Likviditet, kassadagar 42 51 Invånarantal 7172 7191 24

Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2011 är årsbidraget 4,91 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel har bokförts försäljningsvinster till anläggningstillgångar. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 2,83 miljoner euro, fördelat på kommunen 1,78 miljoner euro och vattenaffärsverket 1,05 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringsutgifterna erhölls 155 000 euro och som försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 258 000 euro (inklusive försäljningsvinster på anläggningstillgångar 184 000 euro). Investeringarnas netto finansieringsbehov var 3,25 miljoner euro. Kommunen upptog under året inga nya lån. Amorteringarna under året uppgick till totalt 3,8 miljoner euro. Lån per invånare var 31.12.2011 2 320 euro. Kassan minskade under året med 824 000 euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2011 till 42 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Upplåning Lånestock 0 BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Upplåningen och lånestock 25

Lån / invånare 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BG2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Lån per invånare Amorteringar och räntor 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Amorteringar Räntor 1 000 000 500 000 0 BS 2009 BG 2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Amorteringar och räntor 26

10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 2011 2010 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 1 Datorprogram 96 178 Övriga utgifter med lång verkningstid 179 195 Immateriella tillgångar 276 374 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 388 4 995 Byggnader 21 174 21 880 Fasta konstruktioner och anordningar 12 095 11 645 Maskiner och inventarier 742 834 Övriga materiella tillgångar 12 12 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 781 609 Materiella tillgångar 40 193 39 974 Placeringar Aktier och andelar 7 363 7 352 Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar 7 364 7 353 BESTÅENDE AKTIVA 47 832 47 701 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 24 83 Donationsfondernas särskilda täc 180 188 Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL 204 271 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 48 49 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 12 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 937 1 111 Lånefordringar 0 40 Övriga fordringar 432 456 Resultatregleringar, fordringar 827 470 Kortfristiga fordringar 2 195 2 076 Fordringar 2 195 2 088 Finansiella värdepapper Kassa och bank 5 805 6 629 RÖRLIGA AKTIVA 8 048 8 766 AKTIVA SAMMANLAGT 56 084 56 739 27

PASSIVA 2011 2010 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder 6 345 4 082 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 2 286 EGET KAPITAL 28 394 25 776 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 208 3 386 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 3 208 3 386 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 44 108 Donationsfondernas kapital 180 188 Övrigt förvaltat kapital 6 4 FÖRVALTAT KAPITAL 229 300 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 11 113 14 239 Lån från offentliga samfund 3 575 4 112 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 878 1 964 Resultatregleringar, skulder Långfristigt 16 565 20 315 Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 1 412 1 504 Lån från offentliga samfund 538 579 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 150 93 Skulder till leverantörer 1 577 1 150 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 974 969 Resultatregleringar, skulder 3 038 2 668 Kortfristigt 7 688 6 962 FRÄMMANDE KAPITAL 24 253 27 277 PASSIVA SAMMANLAGT 56 084 56 739 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,5 % 51,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 49,2 % 57,3 % Ackumulerat över-/underskott, 1.000 8 986 6 368 Ackumulerat över-/underskott, /inv 1 253 886 Lånestock 31.12 1.000 16 637 20 434 Lånestock 31.12, /inv. 2 320 2 842 Lånefordringar, 1.000 0,89 0,89 Invånarantal 7172 7191 28

Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 31.12.2011 56,08 miljoner euro, en minskning på 655 000 euro från år 2010. Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 47,83 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna 276 000 euro, materiella tillgångarna 40,19 miljoner euro och placeringar 7,36 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till 204 000 euro, varav 24 000 euro är statliga uppdrag och 180 000 euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,2 miljoner euro och kassa och banktillgodohavandena till 5,81 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,05 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansen att det egna kapitalet uppgick till 28,39 miljoner euro och bestod av 19,41 miljoner euro i grundkapital, 6,35 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott och 2,64 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Det egna kapitalets andel av hela balansens slutsumma uppgår till 50,6 procent. Det förvaltade kapitalet består av statliga uppdrag samt av donationsfondernas medel. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 15,6 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy:s lån på 961 000 euro och anslutningsavgifter 916 000 euro. Amorteringarna för år 2012 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 16,64 miljoner euro i lån, en minskning på 3,8 miljoner euro jämfört med år 2010. Lån per invånare var 31.12.2011 2 320 euro mot 2 842 euro ett år tidigare. Kommunens självförsörjningsgrad steg från 51,5 procent till 56,5 procent. Inom den kommunala ekonomin bör eftersträvas en soliditetsgrad på 70 procent. Femtio procent eller under innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad har sjunkit från 57,3 procent till 49,2 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick totalt till 7,69 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med 726 000 euro. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,05 miljoner euro är 360 000 euro större än kortfristigt främmande kapital, vilket belyser kommunens likviditet. 29

11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 UTGIFTER 1 000 Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 8 596 Verksamhetskostnader 43 784 Skatteinkomster 21 473 -Tillverkning för eget bruk -74 Statsandelar 18 959 Räntekostnader 601 Ränteintäkter 77 Övriga finansiella kostnader 11 Övriga finansiella intäkter 129 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Överlåtelsevinster på nyttigheter -184 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Överlåtelseförluster för nyttigheter Investeringar som hör till bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 155 Investeringar Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 258 Investeringsutgifter 2 834 Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån -3 796 Ökning av kortfristiga lån -7 593 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt 41 870 Totala utgifter sammanlagt 43 358 30

12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m. 15.5.2007 varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (62,69 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) och Bostads Ab Kommunalhuset Asunto oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder.. Intressesamfunden är Bab Kimito Centrum (22,1 %), Bab Furubacken (43,60 %), Bostads Ab Boda Tull (20 %), Dalmed Oy Ab (30 %), Faxell 2.0 (41,2 %) och Region Åboland (32,8 %). Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 75,49 miljoner euro vilket är 19,40 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 2,25 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 5,53 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 6,56 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade med 584 000 euro och kassan ökade med 485 000 euro. 31

SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 4 Övriga bolag 3 Samkommuner 5 Intressesamfund 7 Sammanlagt 12 7 32

KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 24 300 29 163 Verksamhetskostnader -58 349-61 180 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 5 0,2 Verksamhetsbidrag -34 044-32 175 Skatteinkomster 21 473 20 982 Statsandelar 18 959 17 777 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 73 7 Övriga finansiella intäkter 139 112 Räntekostnader -985-927 Övriga finansiella kostnader -83-98 Årsbidrag 5 532 5 837 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -3 558-3 484 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat 2 082 2 354 Bokslutsdispositioner 169 40 Minoritetsandelar 3-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 254 2 392 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,65 47,67 Årsbidrag / Avskrivningar, % 155,48 167,54 Årsbidrag, euro / Invånare 769,29 811,71 Invånarantal 7 172 7 191 33

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5532 5 837 Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel -285-486 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6561-3 229 Finansieringsandelar för investeringar 189 50 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 984 730 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -32 2 902 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4172 3 177 Minskning av långfristiga lån -4756-2 878 Förändring av kortfristiga lån 2-2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -7 10 Förändring av omsättningstillgångar -1-61 Förändring av fordringar 82 299 Förändring av räntefria skulder 1026 370 Finansieringens kassaflöde 517 915 Förändring av likvida medel 485 3 817 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 8 048 7 562 Likvida medel 1.1 7 563 3 745 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 86,82 183,61 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 49,68 96,37 Låneskötselbidrag 1,07 1,78 Likviditet, kassadagar 42 40 34

KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2011 2010 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 108 193 Övriga utgifter med lång verkningstid 296 315 Förskottsbetalningar 59 44 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 110 5 719 Byggnader 37 502 38 263 Fasta konstruktioner och anordningar 12 129 11 675 Maskiner och inventarier 2 018 1 638 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 33 45 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 3 334 1 982 Placeringar Andelar i intressesamfund 988 943 Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar 444 587 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 17 Övriga fordringar Hos övriga 24 FÖRVALTADE MEDEL 435 527 Omsättningstillgångar 223 222 Fordringar Långfristiga fordringar 3-15 Kortfristiga fordringar 3 734 3 360 Kassa och bank 8 047 7 562 AKTIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 35

PASSIVA 2011 2010 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder 1 033 958 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 6 906 5 129 Räkenskapsperiodens över-/underskott 2 254 2 392 MINORITETSANDEL 1 407 1 402 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 383 3 595 Reserver 512 472 AVSÄTTNINGAR 229 216 FÖRVALTAT KAPITAL 477 576 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 27 907 28 605 Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital 2 884 2 666 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 089 8 017 PASSIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 44 44 Relativ skuldsättningsgrad, % 136 134 Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 9 160 7 521 Ackumulerat överskott (underskott), /inv 1 284 1 046 Koncernens lån, /inv 4 293 4 349 Koncernens lånestock 31.12, 1.000 30 791 31 271 Invånarantal 7 172 7 191 36

13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 2 641 034,11 euro. I resultatet ingår även kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: Kimitoöns kommun En minskning av avskrivningsdifferensen på 141 814,57 görs Räkenskapsperiodens överskott på 2 817 313,45 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Kimitoöns vatten enligt förslag av direktionen En minskning av avskrivningsdifferensen på 35 854,92 euro görs Räkenskapsperiodens underskott på -176 279,34 euro överförs till underskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder behövs inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat. 37

14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret 2011 1. Marknadsföringssatsning Vad: En marknadsföringsplan med tillhörande marknadsföringsmaterial, branding uppgörs för att på bred front få Kimitoön känd. Tidtabell: Påbörjas våren 2011 fortgår om projektmedel beviljas fram till år 2013 Resurser: Kräver anlitande av utomstående expertis. Ansvarig: Utvecklingschefen Uppskattad kostnad: Anhålls om projektmedel 300.000 euro för tre år. Kommunalandel 90.000 euro Uppföljning 31.12.2011 Kimitoöns kommun erhöll 72.000 euro för projektet Kimitoön på kartan - KIMI från Egentliga Finlands förbunds utvecklingspengar fram till 30.6.2012. Vi genomgick en så kallad branding process våren 2011. I processen deltog 18 personer; några politiker, kommunens ledningsgrupp, företagare, byalagsrepresentanter m.fl. Processen tog fram en vision om att Kimitoön ska bli en genuint barnvänlig kommun år 2015. Barnens Ö är konceptet vi jobbar för, för att barnfamiljer ska trivas på orten, och nya barnfamiljer ska välja att flytta till Kimitoön. Med projektmedlen för KIMI förenhetligas och förnyas Kimitoöns visuella utseende. Den grafiska manualen förnyas och i och med det visitkort, annonsbotten, power point presentations-botten, webben, turistiskt material, broschyrer med mera. Arbetet fortgår fram till 30.6 2012. Kommunens värderingar och visionen om att bli Barnens Ö syns klart och tydligt i det nya visuella materialet. Vår målsättning är att vara modiga, litet sticka ut, synas så att folk ska upptäcka, bli nyfikna på och hitta till Kimitoön i och med vårt nya material. 2. Utredning om barnomsorgens utrymmesbehov i de norra delarna Vad: En utredning om barnomsorgens utrymmesbehov och en plan för hur dagvårdens, förskolans och morgon- och eftermiddagsverksamhetens utrymmesfrågor ska lösas i Kimito görs. Tidtabell: År 2011 Resurser: Tillsatt arbetsgrupp. Kräver medverkan av byggnadsteknisk expertis. Ansvarig: Bildningschef och barnomsorgschef Uppskattad kostnad: Planeringsanslag i investeringsbudgeten 50.000 euro. Uppföljning 31.12.2011 Utredningen om utrymmesbehovet fick en lite annan inriktning än planerat i.o.m. att det under vintern konstaterades att Pjånkis daghem var drabbat av mögelskador. Som en första hjälp till detta skaffades tillfälliga daghemsutrymmen i form av ett modulhus, som placerades invid idrottsplanen i Kimito. Gällande utrymmesbehoven, kom man rätt fort fram till att den bästa lösningen skulle vara att koncentrera all daghemsverksamhet i Kimito under ett och samma tak. Det betyder att gruppfamiljedaghemmen också skulle inhysas i samma utrymmen. Under våren gjordes skisser och kostnadsförslag för ett nytt daghem i Amosparken samt för att renovera och bygga till Pjånkis. Jämförelsen visade att det kostnadsmässigt skulle vara fördelaktigare att bygga ett nytt daghem med omklädningsutrymmen för idrottsanläggningarna i parken. I slutet av året framkom dock motsättningar mot den tilltänkta placeringen invid Amosparkens skola och en av kommunstyrelsen tillsatt beredningsgrupp forstätter sitt arbete under 2012 med att hitta alternativa platser för daghemmet. Målet är att hitta en lämplig plats under början av år 2012, så att byggandet kunde inledas ännu under samma år. 3. Utredning om bashälsovården Vad: En utredning om bashälsovården görs. Tidtabell: År 2011, diskussionerna påbörjas under ett fullmäktigeseminarium i februari. 38

Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning 31.12.2011 En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. 4. Satsning på rekrytering av tandläkar- och läkarresurser Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning 31.12.2011 Kommunen har under 2011 haft tre heltidsanställda läkare och en deltidspensionerad läkare. Två läkare, den ena har tidigare varit anställd i kommunen, den andra är inflyttad till orten, har under året kunnat rekryteras för visstidsanställningar. Den ena har arbetat heltid och den andra halvtid under en del av året. Läkarna har dock inte velat eller kunnat anställas tillsvidare. Rekryteringarna har skett via personliga kontakter. Man har via annonsering inte lyckats hitta tandläkare, men i slutet av året har en tandläkare visat intresse för att arbeta i kommunen enstaka dagar. Hon har själv tagit kontakt med ledande tandläkaren. Annonseringen har skett både i yrkestidskrifter och andra tidningar men har således inte lett till något resultat. 5. Handlinsplan för att utveckla boendet uppgörs. Ansvarsperson: Teknisk chef, tillsynschef Uppföljning 31.12.2011 Arbetsgruppen som har sammanställt ett mark- och boendepolitiskt program blev klar med arbetet i december 2011. Ännu återstår politisk behandling av programmet. 39

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 1% 6% 5% 2% Personalkostnader 34% 52% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet (utan samgångsbidrag) 1% 25% Förvaltningsenheten 18% 56% Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten 40

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 397 719 464 620 464 620 417 159 89,78 % Avgiftsintäkter 1 411 1 000 1 000 1 350 135,00 % Understöd och bidrag 1 779 018 1 757 820 1 757 820 1 760 834 100,17 % Hyresintäkter 600 Övriga verksamhetsintäkter 17 258 214 857-100,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 196 006 2 223 440 2 223 440 2 394 200 107,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 893 630 837 951 837 951 879 824 105,00 % Lönebikostnader Pensionskostnader 216 598 204 768 204 768 219 198 107,05 % Övriga lönebikostnader 45 408 49 303 49 303 44 840 90,95 % Lönebikostnader 262 006 254 071 254 071 264 038 103,92 % Personalkostnader 1 155 636 1 092 022 1 092 022 1 143 862 104,75 % Köp av tjänster 713 832 768 204 768 204 752 774 97,99 % Material, förnödenheter och varor 20 800 20 100 20 100 23 127 115,06 % Understöd 2 066 15 000 15 000 131 309 875,39 % Hyreskostnader 61 433 128 854 128 854 111 249 86,34 % Övriga verksamhetskostnader 33 057 16 200 16 200 37 920 234,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 986 824 2 040 380 2 040 380 2 200 241 107,83 % VERKSAMHETSBIDRAG 209 182 183 060 183 060 193 959 105,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -86 422-162 300-162 300-83 855 51,67 % NEDSKRIVNING RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 122 760 20 760 20 760 110 104 530,37 % Sammanslagningsunderstödet ingår i posten understöd och bidrag 41

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 223 440 2 394 199-170 759 107,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 040 380-2 200 241 159 861 107,83 % VERKSAMHETSBIDRAG 183 060 193 958-10 898 105,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -162 300-83 855-78 445 51,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 20 760 110 103-89 343 530,36 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 757 060 1 952 006-194 946 111,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -867 273-1 001 521 134 248 115,48 % VERKSAMHETSBIDRAG 889 787 950 484-60 697 106,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -27 000-30 711 3 711 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 862 787 919 774-56 987 106,60 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 35 690 70 765-35 075 198,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -309 115-385 179 76 064 124,61 % VERKSAMHETSBIDRAG -273 425-314 415 40 990 114,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -273 425-314 415 40 990 114,99 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 101 410 88 443 12 967 87,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -528 417-520 769-7 648 98,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -427 007-432 326 5 319 101,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -23 100-25 364 2 264 109,80 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -450 107-457 690 7 583 101,68 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 329 280 282 986 46 294 85,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -335 575-292 771-42 804 87,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 295-9 785 3 490 155,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -112 200-27 781-84 419 24,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -118 495-37 567-80 928 31,70 % 42

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd, servicerådgivning och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler ärenden sköts elektroniskt, så även hanteringen av mötesdokument. Många kommuner har övergått till att hantera alla möteshandlingar elektroniskt. Kimitoöns kommun har tagit i bruk ett elektroniskt ärendehanteringsprogram, Kommun Office. Under perioden kommer det att genomföras riksdagsval i april 2011, presidentval i januari-februari 2012 och kommunalval i oktober 2012. EKONOMIPLAN 2011-2013 Då förvaltningsstadgan revideras kommer elektronisk protokolljustering att göras möjlig för de förtroendeorgan som besluter ta möjligheten i bruk. Under ekonomiplaneperioden förbereds åtgärder så att kommunstyrelsen från den nya mandatperioden som inleds 2013 får möteshandlingarna enbart elektroniskt. För att kunna genomföra detta utrustas kommunstyrelsens medlemmar med internetanslutning och en bärbar dator. MÅL 2011 Mål En modern, lättläst och tydlig förvaltningsstadga. Riksdagsvalet 2011 genomförs. Ett tydligare och enklare språk i beredningar, avtalstexter och andra texter. Koncernstyrningen tydliggörs och utvecklas. Eftersträvad nivå / uppföljning Förvaltningsstadgan revideras. Uppföljning 31.12.2011 Förvaltningsstadgan uppdaterades och en ny reviderad förvaltningsstadga godkändes i fullmäktige i december 2011. Kommunen fungerar som pilotkommun i användande av elektroniska röstlängder på ett röstningsställe. Uppföljning 31.12.2011 Kommunen fungerade som pilotkommun med Björkboda röstningsområde som använde elektroniska röstlängder i riksdagsvalet i mars 2011. Kommunen deltar i Rakt på sak klarspråksprojektet och arbetar där fram bättre mallar och språkbruk. Uppföljning 31.12.2011 Rakt på sak-projektet har fortsatt under 2011 och kommunens anställda har deltagit i utbildningar och workshopar där olika texter och mallar gjorts mer läsarvänliga. Ett koncerndirektiv uppgörs. Uppföljning 31.12.2011 Ett koncerndirektiv har gjorts och fullmäktige har godkänt det i december 2011. 43

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Fullmäktigemöten 6 5 5 7 7 Kommunstyrelsemöten 14 11 15 13 13 Revisionsnämnden 6 6 5 5 4 Centralvalnämnd 3 0 3 4 4 Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige 11 14 12 11 11 Kommunstyrelse 14 13 14 16 16 Revisionsnämnden 9 10 10 10 8 Centralvalnämnden 9 0 9 10 10 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kommundirektör 1 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 1 Ledningens sekr 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 1 Translator 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Servicerådgivare 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Totalt 6,6 7,1 7,1 7,1 7,1 44

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 380 075 1 769 149 1 757 060 1 757 060 1 952 006 Personalkostnader -600 033-498 383-501 904-501 904-534 066 Köp av tjänster -334 235-226 131-247 561-247 561-220 064 Material, varor och tillbehör -13 330-9 702-15 000-15 000-13 769 Understöd och bidrag -12 666-2 066-15 000-15 000-131 309 Övriga verksamhetskostnader -203 559-63 491-87 808-87 808-102 313 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 163 823-799 773-867 273-867 273-1 001 521 VERKSAMHETSBIDRAG 1 216 252 969 376 889 787 889 787 950 485 Ökade intäkter, återbetalning av Region Åbolands lån - 88 900 Ökade kostnader pga återbetalning av bidrag för friluftsbadet i Amosparken + 19 800 Ökade kostnader pga moderskapsledighet och vikariat i servicerådgivningen + 10 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Förvaltningsenheten har arbetat med att fortsätta likrikta och utbilda användarna i ärendehanteringssystemet KommunOffice. Kommunen gick hösten 2011 med i ett projekt kring att göra en arkivbildningsplan som kommer att integreras med ärendehanteringsprogrammet. Under år 2012 kommer också en modul för att hantera kommunens avtal att tas i bruk. Till de större enskilda projekten under året har hört förvaltningsstadgans revidering, riksdagsvalet i mars 2011 samt förberedelser för presidentvalet i januari 2012 samt arbete med förnyande av kommunens webbsidor. Personalsituationen har varit oförändrad på förvaltningsenheten. 45

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga, koordinering av sommarpraktikanter och sysselsatta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. De nuvarande kollektivavtalen för den kommunala sektorn är i kraft till slutet av år 2011, men kan sägas upp 28.2.2011. Kommunala arbetsmarknadsverket har satt som mål att produktivitetsinriktningen inom lönesättningen ska fortsätta i nästa avtalsperiod. EKONOMIPLAN 2011-2013 De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Programvaran uppgraderas för att kunna betjäna detta syfte. Ifall den kommande avtalsperioden också innehåller produktivitetsfaktorer, planeras ett produktivitetsmätande system för lokalt bruk. En av löneräknarna går i pension i början av 2011, vilket innebär en nyrekrytering till personalförvaltningsenheten. BINDANDE MÅL 2011 Mål Rekryteringen blir tydligare och mer målinriktad Personalen känner sig välkommen i arbetsgemenskapen och välinsatt i arbetsuppgifterna och arbetsrutinerna. Lönebesked i elektronisk form utvidgas. Eftersträvad nivå / uppföljning Kommunen tar i bruk Kommunförbundets KommunRekry - portaltjänst. Uppföljning 31.12.2011 KommunRekry gjorde ett presentationsbesök till Kimitoön under 2011. Produkten motsvarade inte de förväntningar vi haft, varför inget beslut om att ta i bruk tjänsten gjordes under år 2011. Introduktionspaket för nyanställda färdigställs. Uppföljning 31.12.2011 Ett introduktionspaket har gjorts upp på det nya intranätet. En introduktionsdag för nyanställda ordnades i oktober 2011. Hälften av kommunens personal får lönebesked i elektronisk form. Uppföljning 31.12.2011 Ungefär 30% får lönebesked i elektronisk form. 46

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Löneutbetalningar 8628 9189 8500 8500 8896 Interna rekrytringar 5 8 8 0 Externa rekryteringar 19 20 20 38 Mätare /löneutbetalning 13,07 10,34 13,00 13,00 11,56 Antal sysselsatta Antal sommarpraktikanter Lönekostnaderna för den arbetstid som förtroendemännens använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltningen. Resursanvändning mätt i årsverken: Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf 0,25 Kommunfackets union rf 0,35 Tehy rf 0,10 SuPer r.f. 0,08 Totalt: 0,8 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Personalchef 1 0,4 0 0 0 Byråsekreterare 0 0,4 0 0 0 Löneräknare 0 0 3 3 3 Totalt 1 0,8 3 3 3 47

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 42 606 52 024 35 690 35 690 70 765 Personalkostnader -119 313-142 415-205 477-205 477-261 447 Köp av tjänster -72 337-79 391-92 039-92 039-108 645 Material, varor och tillbehör -345-3 013-1 100-1 100-2 614 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -5 788-6 495-10 499-10 499-12 474 VERKSAMHETSKOSTNADER -197 783-231 314-309 115-309 115-385 180 VERKSAMHETSBIDRAG -155 177-179 290-273 425-273 425-314 415 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader, pga fler sysselsatta på basen av sysselsättningsskyldighet +19 000 Ökade kostnader, justering av lönen för sommarjobbare +10 000 Ökade kostnader, gåvor för hela kommunens personal (till lager) +5 500 Ökade kostnader, utbildningskostnader p.g.a. ny löneräknare +2 500 Ökade kostnader, dubbla lönekostnader fler månader än beräknat p.g.a. pensionering + 3 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Samarbetet med personalrepresentanterna har under året hittat sina former och det finns en naturlig och direkt dialog mellan huvudförtroendemännen och förvaltningschefen. Under året gick en av löneräknarna i pension och en ny löneräknare rekryterades. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder är delvis föråldrat och ger inte möjlighet till att hantera blanketter och ansökningar elektroniskt. Under år 2012 måste tas ställning till hur man kommer vidare med att modernisera programvaran och därmed personalförvaltningens arbetsmetoder och processer Personalsatsningar som berör hela kommunen finns närmare beskrivet i personalrapporten. 48

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA) blir verklighet när alla eurobetalningar i euroområdet behandlas som inhemska betalningar och när de nuvarande skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande betalningar försvinner. Detta kräver inte bara anpassning av de nationella rutinerna för banksektorn utan även en förändring av kundernas vanor i alla euroländer. EKONOMIPLAN 2011-2013 Före utgången av år 2011 ska kommunens betalningsrutiner vara SEPA-anpassade. Försäkringsskyddet är fortfarande baserat på de gamla kommunernas försäkringar. Försäkringsskyddet måste gås igenom och uppdateras för att motsvara de behov och riskfaktorer vi har i dagens organisation. Som grund för en uppdatering av försäkringsskyddet görs en riskkartläggning. Riskartläggningen kan också användas i arbetet med beredskapsplanen, som också ska uppdateras under budgetåret. BINDANDE MÅL 2011 Mål Utvecklande av betalningssystem i enlighet med den europeiska standarden Betydande risker identifieras, kartläggs, bedöms och åtgärdas Mängden pappersfakturor minskas Eftersträvad nivå / uppföljning Programvaran och betalrutinerna uppdateras för att kunna motsvara SEPA-kraven. Uppföljning 31.12.2011 Programvaran och betalrutinerna uppfyller SEPAkraven. En riskkartläggning och en genomgång och uppdatering av försäkringsskyddet görs. Uppföljning 31.12.2011 En riskkartläggning har gjorts i samband med beredskapsarbetet och en genomgång av försäkringsskyddet har gjorts med hjälp av en mäklartjänst. Hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Kommunen börjar sända försäljningsfakturor elektroniskt under året. Uppföljning 31.12.2011 Nästan hälften av kommunens inköpsfakturor kommer elektroniskt. Kommunens skickar fakturor för vuxeninstitutets kursavgifter och för barndagvårdsavgifter elektroniskt. 49

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Försäljningsfakturor 25 600 16 600 16.600 25 223 Inköpsfakturor 17 699 18 952 16 500 16 500 19 005 Andel inköpsfakturor elektroniskt 15% 50% 50% 30 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ekonomichef 1 0 0 0 0 Controller 1 1 1 1 1 Ekonomisekreterare 1 1 1 1 1 Löneräknare 3 3 0 0 0 Bokförare 2 2 1 1 1 Reskontraskötare 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Totalt 10,6 9,6 5,6 5,6 5,6 EKONOMIENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 390 175 99 022 101 410 101 410 88 443 Personalkostnader -540 650-401 933-264 495-264 495-264 014 Köp av tjänster -444 789-236 814-223 008-223 008-227 037 Material, varor och tillbehör -5 598-5 444-3 500-3 500-3 616 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -23 796-19 242-37 414-37 414-26 102 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 014 833-663 433-528 417-528 417-520 769 VERKSAMHETSBIDRAG -624 658-564 411-427 007-427 007-432 326 AVVIKELSER BG11 BS11: Inga större avvikelser finns att notera. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En person sjukpensionerades och vikarien anställdes tillsvidare. På ekonomienheten sköts allt mer elektroniskt, vilket betyder att personalens adb-kunskaper blir allt viktigare. De elektroniska lösningarna gör arbetet smidigare och snabbare, varför man framöver måste tänka mera på arbetsfördelningen och helheten. 50

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser medan skolorna och hälsocentralernas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer i enheterna ökar i samma takt, bl.a. bland köks-, städ- och tekniska personalen. Även inom kommunkanslierna har antalet datasystem ökat märkbart från de gamla kommunerna. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN 2011-2013 För att utveckla och förbättra IKT stöd- och underhållet upprätthålls IKT personalens kunnande genom möjlighet till utbildningar och kurser. Användandet av elektroniska system för fjärrstöd, -underhåll och installationer förbättras. Ett register på kommunens IKT hård- och mjukvara utarbetas, samt datasäkerheten förbättras genom att kartlägga och implementera datasäkerhetsnivåer i enlighet med finansministeriets anvisningar. IKT stödet utvärderas årligen med personalenkäter. Detta gäller såväl egna verksamheten som köptjänsternas. IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som utsätts. Under ekonomiplanperioden 2011-2013 gäller detta bl.a. införandet av elektroniska möteshandlingar, stöda hälsovårdsenheten med ibruktagandet av det nationella e-recept och KanTa systemen samt miljömål som utsätts i Eko-logiskt programmet. 51

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef Mål Användningen av licensfria program Uppföljning av IKT inventarier Eftersträvad nivå / uppföljning Alla skoldatorer skall använda sig av öppen källkods program (ex. OpenOffice) Möjligheten till användning av öppen källkod i andra enheter utreds Uppföljning 31.12.2011 Alla skolor har övergått till datasystem baserade på öppen källkod. En del utbildningsprogram kräver ännu Windows miljö men i övrigt används Linux Thin Client lösningar. System för dokumentering och loggning av IKT inventarier Uppföljning 31.12.2011 En databastillämpning finns för dokumentering av nätverksuppgifter. Databasen har också stöd för dokumentation av IKT inventarier. Beroendet av fysisk närvaro för lokalstöd minskas System för fjärrstöd, -administration och installationer tas i bruk Uppföljning 31.12.2011 Möjligheten till fjärrstöd utökas hela tiden. Administration och installationer av servermaskiner sker uteslutande vi fjärrkontakt. Möjligheten till internt och externt fjärrstöd för användare utökas hela tiden. Utvärdering av verksamheten IKTns miljöpåverkan Ett rullande utvärderingssystem uppgörs. Uppföljning 31.12.2011 Pga personalsituationen har inget utvärderingssystem uppgjorts Miljöfaktorer beaktas vid upphandlingar Uppföljning 31.12.2011 Miljöfaktorer har inte beaktats som speciellt krav vid upphandlingar. 52

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antalet datorer 410 470 510 510 520 Antal användarnamn - 420 492 492 530 Mätare Kostnad / dator Admin.nätverket 642 675 930 930 884 HVC 642 675 1040 1040 1121 Skolor 752 760 651 651 477 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 IT-chef 1 0,8 0,9 1 0,1 Systemansvarig 1 1 1 1 0,9 IT-stöd 0 0 0,8 0,8 0,9 Totalt 2 1,8 2,7 2,8 1,9 53

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef IKT-ENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 284 221 275 811 329 280 329 280 282 986 Personalkostnader -76 581-112 904-120 146-120 146-84 334 Köp av tjänster -209 605-171 496-205 596-205 596-197 028 Material, varor och tillbehör -646-2 641-500 -500-3 129 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -121-5 262-9 333-9 333-8 280 VERKSAMHETSKOSTNADER -286 953-292 303-335 575-335 575-292 771 VERKSAMHETSBIDRAG -2 732-16 492-6 295-6 295-9 785 AVVIKELSER BG11 BS11: Minskade intäkter, billigare intern IT än budgeterat + 46 000 Minskade kostnader, vakant personalsituation - 35 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året var turbulent för kommunens lilla ikt-enhet. I januari sade it-chefen upp sig för att övergå till andra uppgifter. I augusti blev systemansvariga tjänstledig för att i december säga upp sig för att likaså övergå till andra uppgifter. Kommunen har alltså enbart haft it-stödpersonen (senare benämnd it-koordinator) anställd hela året. I december gjordes en nyrekrytering och en ny it-driftchef anställdes. It-driftchefen är en ny befattning som ersätter den tidigare it-chefen och systemansvariga. Samtidigt anställdes tidsbundet till omsorgsavdelningen en person som arbetar som 50 procent it-stöd för omsorgen och 50 procent som vårdkoordinator. It-delen av denna person bekostas av ikt-enheten. På grund av de stora omändringarna i personalstyrkan har utvecklingsarbete legat nere under år 2011. De kvarvarande resurserna har använts till att hålla driften igång. Det överlägset största projektet under året har varit förberedelserna för i bruktagning av e-recept. Projektet finns beskrivet under omsorgsavdelningen. 54

UTVECKLINGSAVDELNINGEN 15.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 4% 1% Personalkostnader 47% Köpta tjänster 42% Material, förnödenheter och Understöd Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning 32% 19% 2% Skärgård Turism 19% 5% 19% 4% Landsbygd Marknadsföring Näringsliv 55

UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 224 910 117 800 117 800 105 132 89,25 % Avgiftsintäkter 6 887 200 200 621 310,66 % Understöd och bidrag 398 129 347 874 347 874 383 096 110,12 % Hyresintäkter 19 504 20 000 20 000 19 090 95,45 % Övriga verksamhetsintäkter 15 318 2 000 2 000 9 235 461,76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 664 748 487 874 0 487 874 517 174 106,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 509 427 406 417 406 417 435 701 107,21 % Lönebikostnader Pensionskostnader 91 152 76 645 76 645 74 924 97,75 % Övriga lönebikostnader 27 477 27 621 27 621 24 058 87,10 % Lönebikostnader 118 629 104 266 104 266 98 982 94,93 % Personalkostnader 628 056 510 683 510 683 534 683 104,70 % Köp av tjänster 458 264 505 420 505 420 483 246 95,61 % Material, förnödenheter och varor 21 077 33 025 33 025 34 927 105,76 % Understöd 19 018 21 200 21 200 33 892 159,87 % Hyreskostnader 26 624 48 536 48 536 46 836 96,50 % Övriga verksamhetskostnader 17 609 3 450 3 450 7 945 230,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 170 648 1 122 314 0 1 122 314 1 141 529 101,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -505 900-634 440 0-634 440-624 354 98,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -490-1 588-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -506 390-634 440 0-634 440-625 943 98,66 % 56

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 487 874 517 174-29 300 106,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 122 314-1 141 529 19 215 101,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -634 440-624 354-10 086 98,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 588 1 588-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -634 440-625 943-8 497 98,66 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 460 1 167-707 253,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -125 478-121 340-4 138 96,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -125 018-120 173-4 845 96,12 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 252 1 252-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -125 018-121 425-3 593 97,13 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -11 600-11 262-338 97,09 % VERKSAMHETSBIDRAG -11 600-11 262-338 97,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -11 600-11 262-338 97,09 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 32 760 36 205-3 445 110,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -181 707-152 101-29 606 83,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -148 947-115 897-33 050 77,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -148 947-115 897-33 050 77,81 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 48 530 46 607 1 923 96,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -80 667-73 006-7 661 90,50 % VERKSAMHETSBIDRAG -32 137-26 399-5 738 82,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -32 137-26 399-5 738 82,14 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 2 977-2 747 1294,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -121 918-119 920-1 998 98,36 % VERKSAMHETSBIDRAG -121 688-116 943-4 745 96,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -121 688-116 943-4 745 96,10 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 71 630 63 787 7 843 89,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -98 894-96 246-2 648 97,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -27 264-32 460 5 196 119,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -336 336-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -27 264-32 796 5 532 120,29 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 334 264 366 432-32 168 109,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -502 050-567 653 65 603 113,07 % VERKSAMHETSBIDRAG -167 786-201 221 33 435 119,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -167 786-201 221 33 435 119,93 % 57

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till skärgårdsnämnden, landsbygdsnämnden och kommunstyrelsen. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. Utvecklingsavdelningen handhar näringslivsfrågor, turism, marknadsföring, skärgårdsfrågor, projekt, strategin, KOKO-programmet, intressebevakning, vänortskontakter, landsbygdsfrågor, Luckan och byalagsverksamheten. Avdelningen samarbetar med Väståbolands stad i frågan om Region Åboland, vissa projekt och till en del inom turismen. Utvecklingsenheten blev en avdelning 1.4.2010, och har sedan dess jobbat på ett mera ändamålsenligt sätt. Alla aktörer som jobbar med näringslivsfrågor har bildat ett team. Marknadsföring och turism utgör ett annat team. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunstrukturreformen har minskat antalet kommuner i landet. Kimitoöns kommun är en liten kommun men hör ej till de minsta i landet. Målet är att kommunen får fortsätta som en självständig kommun ännu en lång tid framöver. Konkurrensen om nya invånare är stor och allt flera kommuner har gått in för att locka nya invånare genom storsatsningar på marknadsföring. Kimitoöns kommun deltar i Egentliga Finlands förbunds regionala marknadsföringsprojekt. Kimitoön kommer dock starkt att gå in för egna satsningar inom marknadsföring. Denna satsning är viktig eftersom Kimitoöns befolkningsantal fortsättningsvis tenderar att minska, Kimitoön är den enda kommunen i hela regionen vars befolkningsantal minskar. Lantbruksavbytarna övergår administrativt år 2011 till Salo stad. Senast år 2013 sammanförs landsbygdsnäringarnas förvaltning i Väståboland, Sagu, Pemar och S:t Karins och Kimitoön till en gemensam förvaltning med Pemar som huvudman. Luckorna i Svenskfinland utreder som bäst olika samarbets- och fusionsmodeller. Kimitoöns Luckas framtid utreds i sammanhanget. EKONOMIPLAN 2011-2013 Marknadsföringsplan uppgörs, projektmedel anhålls om för att kunna genomföra en positiv och engagerande mångårig marknadsföringskampanj för Kimitoön Kimitoöns synlighet ska fördubblas. Via Kimitoön på kartan marknadsföringsprojektet görs Kimitoön kändare, så att turister och nya inflyttare hittar hit, men också för att kunna ge information åt Kimitoöborna. Kommunens strategi tillämpas i praktiken och evalueras om år 2012. Kommunen kartlägger öns styrkor och utvecklingsbehov med tanke på industriell verksamhet framöver. Region Åbolands verksamhet minimeras. Föreningen avslutas då det är möjligt. 58

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utarbetande av marknadsföringsplan Planen klar juni 2011 Uppföljning 31.12.2011 Marknadsföringsplanen blev klar i oktober 2011 Näringslivsprogrammet tillämpas Skärgårdsprogrammet tillämpas Nyinflyttare uppföljs Miljömål Utvecklingssamtal med personalen Koordinering genom möten Antal nya företagare uppföljs Uppföljning 31.12.2011 Antalet nya företag under året: 46, avslutade 14. Näringslivsprogrammet som skrivits görs om år 2012 Först därefter till beslut i kst, fmge. Antalet skärgårdsbor uppföljs Uppföljning 31.12.2011 Antalet inflyttade skärgårdsbor följs upp Nyinflyttare välkomnas med Infobrev Uppföljning 31.12.2011 Antalet nyinflyttade följs upp. Namnen på de nyinflyttade köps av magistraten. Vart de flyttar på Kimitoön följs upp. Nyinflyttade får välkomstbrev med information från kommunen. Enligt magistratens uppgifter har 250 personer flyttat till Kimitoön. 210 personer har flyttat från Kimitoön. Färre antal kopior Uppföljning 31.12.2011 De flesta mötes kallelser och p.m. sköts via e-posten, i stället för brevledes med papperskopior. Utvecklingschefen håller ett utvecklingssamtal per år med var och en i personalen Uppföljning 31.12.2011 Utvecklingssamtal har hållits med hela personalen. Utvecklingschefen håller möten varannan vecka med utvecklingspersonalens nyckelpersoner för att koordinera verksamheten. Avdelningsmöte hålls varannan månad. Uppföljning 31.12.2011 Utvecklingsavdelningen har hållit avdelningsmöte I regel varannan vecka med alla anställda för att få bästa möjliga synergier till stånd 59

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING AVVIKELSER BG11 BS11: mariginella BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 5 498 493 460 460 1 167 Personalkostnader -57 013-94 077-103 526-103 526-96 213 Köp av tjänster -122 917-140 080-10 463-10 463-13 082 Material, varor och tillbehör -908-1 196-650 -650-1 040 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -2 889-5 489-10 839-10 839-11 004 VERKSAMHETSKOSTNADER -198 927-240 842-125 478-125 478-121 339 VERKSAMHETSBIDRAG -193 429-240 349-125 018-125 018-120 172 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningens verksamhet har hittat ett optimalt sätt att jobba på under året. Den stora utmaningen är att personalen byts rätt ofta bland annat på grund av projektverksamheten. Att få arbeta med samma personal en längre tid vore viktigt för kontinuitetens skull. Avdelningens fokus har varit på näringslivsfrågor, marknadsföring, kommunikation och projektverksamhet. Särskilt inom projektet Kimitoön självförsörjande på energi har frågan om vindkraft tagit stora steg framåt i samarbete med Avdelningen för miljö och teknik. Avdelningen hjälper de övriga avdelningarna med projektplaner, marknadsföring och med att lära ut kommunikation. Strategins förankring bland personalen har varit aktuell under hösten och fortgår år 2012. I slutet av året hade kommunen via avdelningen fyra huvudprojekt som alla är väl igenomtänkta och som gagnar kommunen. Under 2011 genomfördes en process att ta fram varumärket Kimitoön. Den resulterade i att man enades om att kommunen ska sträva till att bli en alltmer barnvänlig kommun. Kimitoöns åldersstruktur är rätt åldersstigen och man vill gärna få nya inflyttare i barnfamiljer genom att bli kända på att genuint värna om barnens bästa. Detta arbete fortgår flera år framöver och ska förhoppningsvis locka till ännu mera inflyttning på sikt. Antalet mikroföretag har ökat med hela 46 under året. Seminarier och informationstillfällen för företagarna har ordnats under året. Den största satsningen var ett Näringslivsforum med bl.a. Christoffer Taxell som talare. Seminariet samlade över 120 åhörare. Näringslivsforumet ska bli ett årligen återkommande evenemang. Via projektet Kimitoön på kartan håller kommunens grafiska manual på att förnyas och hela kommunens visuella utformning blir sålunda mera enhetlig. Arbetet påbörjades hösten 2011 och färdigställs år 2012. Tanken är att Kimitoöns genomslagskraft blir bättre tack vare detta. Utseendet på webben, i annonseringar, broschyrer, visitkort, turismmaterial m.m. kommer att se liknande ut. Kommunens värderingar: öppenhet, aktivitet och förnyelse samt strävan efter barnvänligheten genomsyrar den nya visuella linjen. 60

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Avdelningen har till en del samarbetat med Väståbolands stad gällande vissa projekt, turismen och KOKOprogrammet. Men samtidigt har vi alltmer frigjort oss från det gamla sättet att sköta saker och ting som rådde under Region Åbolands tid. Eventuella kommande kommunsammanslagningar gör att omevaluering igen måste ske på denna punkt. Detta gäller till exempel skötande av företagsregister och dylikt. Kimitoöns kommun och Väståbolands stad utgör en gemensam subregion inom Egentliga Finland. Gemensam bevakning av de regionala frågorna har under 2011 skötts av Kimitoön. 61

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgårdsområdena samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl vad gäller befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kommun har därtill en gemensam utskärsdelegation med Väståboland FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället måste förutsättningar för nya näringar i skärgården skapas. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, i avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis har en livskraftig fast befolkning. EKONOMIPLAN 2011-2013 I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planperioden. De viktigaste satsningar sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet och arbetsplatserna, grundandet av vattenandelslag för avlopps- och vattenförsörjning i de större skärgårdsbyarna, markplanering och bostadsbyggande samt satsningar på natur och miljö BINDANDE MÅL 2011 Mål Skärgårdsprogrammet för Kimitoön färdigställs. Eftersträvad nivå / uppföljning Skärgårdsprogrammet tillämpas i praktiken. I programmet strävar man att stöda och verka för följande: - Att utveckla tätare och mera ändamålsenliga förbindelsebåtsturer - En tredje isgående förbindelsebåt i framtiden är ett önskemål. - Stöda att vattenandelslag grundas i de större byarna och att reningsverk byggs. - Stöda att hyresbostäder byggs i Rosala. - Stöda och undersöka möjligheten att få fiberoptik till skärgården i samråd med olika operatörer Uppföljning 31.12. 2011 Skärgårdprogrammet godkändes i början av år 2011 Förbindelsebåtturerna fungerar tillfredsställande Offertrunda pågår för nya förbindelsebåtar Några vattenandelslag har inte grundats Planeringen av radhusprojekt i Rosala är påbörjat Fiberoptik till Vänö är aktuellt 62

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal sammanträden 3 4 5 0 3 Nettokostnad(kostn/sammanträde) 2 800 2 700 2 300 0 3 750 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken 0 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 0 0 SKÄRGÅRDSNÄMNDEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 0 0 0 0 Personalkostnader -1 043-949 -2 200-2 200-1 388 Köp av tjänster -2 736-1 084-4 700-4 700-4 564 Material, varor och tillbehör 0-35 0 0-4 Understöd och bidrag -5 818-4 200-4 200-4 972 Övriga verksamhetskostnader -133-7 -500-500 -334 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 410-7 893-11 600-11 600-11 262 VERKSAMHETSBIDRAG -8 410-7 893-11 600-11 600-11 262 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för bidrag för utplantering av fiskyngel + 772 Minskade kostnader personalkostnader p.g.a. färre möten 812 Det minskade antalet möten under året berodde på att ordförande byttes ut under året ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Nämndens ordförande byttes under våren varför ett par sammanträden föll bort. Den gemensamma Utskärsdelegationen för Åboland innebar i viss mån behov att större antal möten. 63

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismen sköts av marknadsförings- och turismteamet i Villa Lande. Teamet handhar bl.a. utveckling och koordinering av hela öns turism i samarbete med lokala företagare och andra lokala och utomstående aktörer. Teamet hand har också kontakter till olika aktörer inom branschen och även andra samarbetspartners, kundservice i turistinfo och servicerådgivningspunkterna, utveckling och upprätthållande av turismens webbsidor, anskaffning av broschyrer och annat turistiskt material, deltagande i mässor, bokningar av Villa Landes konferensutrymmen samt Luckans verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Turismen anses nationellt vara en starkt växande näring som strävar till att höja nationalekonomin med ca 2 % år 2011. Turismen blir även allt mer internationell i och med Finlands nationella satsningar. Krav på turismservicens kvalitet och innehåll samt tillgänglighet ökar hela tiden och det satsas hårt i olika delar i Finland genom att bygga nytt, utveckla nätservice samt via olika händelser. Turismen riktar sig allt mer till upplevelser och färdiga paket som är lätt tillgängliga för kunden. EKONOMIPLAN 2011-2013 Nu när Region Åboland inte mera sköter Kimitoöns turism står vi inför en ny situation och ska välja riktningen och våra samarbetspartners. Vi är en relativt liten aktör inom branschen och ekonomin ställer vissa begränsningar för samarbete med större aktörer. Under planperioden kartläggs Kimitoöns kapacitet och vilja inom turism en som underlag till vidare åtgärder. Nya sätt att samarbeta på ön och med utomstående aktörer diskuteras. Vi har en viss kundkrets som är ganska stabil men även vi måste förnya oss för att hänga med i utvecklingen. Vi är relativt okända och nationellt/internationellt sett är vi en del av skärgården. Kommunens marknadsföringssatsningar stöder även turismens utveckling. 64

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Turistföretagens utvecklingsbehov kartläggs Skapas en diskussionsgrupp Utveckling av nättjänster Ökat samarbete och synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Ett utvecklingsprojekt för att utveckla turistföretagens samarbete startas vid behov Uppföljning per 31.12.2011 I februari startade Kimitoön på kartan projektet, som fortsätter in på 2012 (kommunens grafiska utseende förnyas samt att marknadsförings- och turismmaterial produceras). Projektet Rörliga Bilder från Kimitoön producerade 15 reklamfilmer tillsammans med turistföretag samt 6 olika reklamfilmer för kommunen. Gruppen träffas fyra gånger per år En benchmarkingresa per år Uppföljning per 31.12.2011 Diskussionsgruppen ersattes med turistföretagarträffar. Två träffar ordnades. Avdelningens benchmarking resa till Raseborg förverkligades. Under besöket bekantade man sig med stadens marknadsförings- och turismverksamhet. Beslut om www.visitkimitoon.fi sidornas framtid Väljs vissa kanaler där Kimitoön syns i framtiden Uppföljning per 31.12.2011 www.visitkimitoon.fi flyttades under hösten till www.kimitoon.fi. De publiceras 2012 på tre språk (svenska, finska och engelska). Kimitoöns kommun öppnade en egen Facebook-sida. Deltas i 1-3 mässor Samarbete med valda aktörer utvecklas Deltas i olika seminarier, möten, etc. Uppföljning per 31.12.2011 Kommunen deltog i Resa 2011 samt i Båt 2011 mässorna i Helsingfors. Ökat amarbete med Turku Touring samt CTF, Centralen för turismfrämjande. Har deltagit aktivt i Scandinavian Island-projektet (Cross Border seminariet), i landsbygdens turismföretagares Porukka- grupp träffar samt i Turku Tourings skolnings- och övriga tillfällen. 65

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 Antal besökare på webbsidor - - - - - Antal artiklar i branschtidningar - - - - - Turistmässor - - 2 2 2 Antal deltagare på turistföretagarträffar - - 0 +45 45 BS11 Mätare Turismens kostnad/invånare 21 +7.8 13.2 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS09 BS10 BG11 ÄND BG11 BS11 Turismutvecklare 1 0,5 0 0 0 Turistsekreterare 1 1 1 0 1 Marknadsföringschef 0 0,5 1 0 1 Totalt 2 2 2 0 2 TURISMEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 36 017 33 030 32 760 32 760 36 205 Personalkostnader -84 305-70 256-85 366-85 366-75 653 Köp av tjänster -53 699-21 230-62 845-62 845-36 457 Material, varor och tillbehör -25 452-4 135-23 500-23 500-21 444 Understöd och bidrag 0 0 0-8 310 Övriga verksamhetskostnader -5 267-6 879-9 996-9 996-10 237 VERKSAMHETSKOSTNADER -168 723-102 500-181 707-181 707-152 101 VERKSAMHETSBIDRAG -132 706-69 470-148 947-148 947-115 896 AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster minskade - 24 932 - Visitkimitoon.fi sidor förnyades inte under Django - Lay-outen för broschyren gjordes internt Material, varor och tillbehör minskades - 3 880 - Antal av reklammaterial minskades 66

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Mer synlighet under året fick vi via projektet Rörliga bilder från Kimitoön, vilket var ett lyckat samarbetsprojekt mellan kommunen och turismföretagare. Via projektet fick Kimitoön synlighet i form av tv-reklamer på MTV3- kanalen. Det ökade samarbetet med turistföretagarna, bl.a. på mässor, har fört med sig ett ökat samarbete företagarna emellan. Samarbetet är synligt t.ex. i gemensamma paketresor. I framtiden strävar vi till, att satsa mer, på att få företagen att hitta synergin genom samarbete. 67

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Landsbygdsenheten ansvarar för landsbygdsförvaltningen. Till landsbygdsnämndens uppgifter hör bl.a. att sköta kommunens egen åker och skogsbruksmark samt byautvecklingsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Administrationen för avbytarservicen överförs till Salo stad från och med 1.1.2011. Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna förpliktar kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Samarbetsområdet ska inleda sin verksamhet senast 1.1.2013. EKONOMIPLAN 2011-2013 Landsbygdsenheten förbereder sig för reformen inom landsbygdsförvaltningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Möte för byalagen ordnas Utbetalning av stöd sker enligt given tidtabell. Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett möte. Uppföljning 31.12.2011 I samarbete med Egentliga Finlands byar ordnades ett närdemokrati - seminarium. Följs upp vid årets slut. Uppföljning 31.12.2011 Utbetalningarna skedde enligt given tidtabell. NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal gårdar 214 210 207 207 208 Antal jordbruksstödansökningar 1 150 1 130 1 100 1 100 1 220 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Landsbygdssekreterare 1 1 1 1 1 68

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef LANDSBYGDSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Minskad inkomst, inkomster från arrende och skogsförsäljning -2000 Minskad utgift, pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter +4000 Minskad utgift, utgifter för skogsskötsel +4000 Sammanlagt +6000 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 220 453 196 158 48 530 48 530 46 607 Personalkostnader -182 162-139 647-47 160-47 160-43 360 Köp av tjänster -36 714-28 576-16 065-16 065-12 047 Material, varor och tillbehör -1 528-2 098-350 -350-345 Understöd och bidrag -10 000-10 000-10 000-10 000 Övriga verksamhetskostnader -5 310-4 772-7 092-7 092-7 254 VERKSAMHETSKOSTNADER -225 714-185 093-80 667-80 667-73 006 VERKSAMHETSBIDRAG -5 261 11 065-32 137-32 137-26 399 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom jordbruksstödförvaltningen skedde inga större förändringar under året. Andelen elektroniska stödansökningar uppgick till 63,5 % (46% år 2010). Totalt utbetalades 6,5 miljoner euro jordbruksstöd. 69

UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Marknadsföringen sköts av marknadsförings- och turismteamet (tre personer) och fokuserar på hela öns marknadsföring. Teamet ansvarar bl.a. för koordinering av hela öns marknadsföring i samarbete med öns företagare och andra aktörer samt samarbetspartner utanför ön. Aktiv kontakt till olika aktörer, producering av marknadsföringsmaterial, utveckling och uppdatering av utvecklingsavdelningens hemsidor, mässdeltaganden, PR, publicering av kommunens tidning två gånger per år och koordinering av olika händelser och tillställningar. Teamet fungerar i Villa Lande och sköter bokningar av kommunens mötesutrymmen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunerna tävlar allt hårdare om invånare och besökare. Även utländska besökare och invånare ökar. Kundernas beteende håller på att ändra. Det räcker inte mera att man har en produkt som man bjuder till kunden det gäller att erbjuda kunden upplevelser och individuell, högklassig service. Marknadsföringsåtgärder ska vara i linje med utbudet och basera på fakta. Positiv image är a och o för att vara med i dagens hård konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. De bästa marknadsförarna är våra egna invånare och nöjda kunder som berättar positiv budskap vidare. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoön satsar på ett treårigt marknadsföringsprojekt för att sätta Kimitoön på kartan. Ifall projektanslag inte beviljas genomförs bränding i en mindre skala. Första året görs grundarbetet för att öka allmän synlighet och två följande år väljs ett visst tema för att nå målgrupper bättre. Kommunen bjuder hit olika målgrupper och syns även via sponsorering. Det ordnas regelbundet företagarträffar och benchmarkingresor både på ön och utanför ön för att kunna effektivt samarbeta med öns företagare och utveckla ön. 70

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Kimitoön brändas Synlighet ökar Samarbete med företagare ökar Eftersträvad nivå / uppföljning Grundarbete med bränding färdigt i juni Uppföljning per 31.12.2011 Grundarbetet kring brändingen gjordes på våren. Som tema valdes Barnens Ö, vilket innebär att kommunen strävar till att bli mer barnvänlig i framtiden. En Barnens Ö arbetsgrupp bildades. Deltas på 1-2 mässor Ges ut två tidningar, i maj och december Uppföljning per 31.12.2011 Kommunen deltog i Bygga och Inreda - mässan i Åbo samt i Oma Mökki - mässan i Helsingfors Två tidningar gavs ut, i maj och december. Bjuds in 2-3 olika målgrupper Minst två företagarträffar årligen Benchmarking för företagare på och utanför ön Mässdeltagandet i samarbete med öns företagare Uppföljning per 31.12.2011 Tre målgrupper bjöds in, Turku Touring, CTF - Centralen för turismfrämjande och Fin Deluxe Reisen. Valitut Palat och Matkailu kotimaassa tidningarna besökte oss. Två företagarträffar arrangerades. På Bygga och Inreda - mässan deltog fyra av öns företag. NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS11 Besökare på utv. webb-sidor - - - - Antal artiklar i olika tidningar - - - - Deltagare på företagsträffar - - 35 +15 50 Antal inbjudna gäster - - 40 0 40 Deltagande i mässor - 2 2 0 2 Mätare BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS Nettokostnad marknadsföring/invånare 17-0.3 16.7 71

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef MARKNADSFÖRING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 3 270 4 539 230 230 2 977 Personalkostnader -38 461-50 820-38 193-38 193-47 009 Köp av tjänster -56 259-35 962-70 235-70 235-55 211 Material, varor och tillbehör -4 422-12 560-5 200-5 200-8 426 Understöd och bidrag -3 200-2 000-2 000-5 610 Övriga verksamhetskostnader -7 024-2 643-6 290-6 290-3 664 VERKSAMHETSKOSTNADER -106 166-105 185-121 918-121 918-119 920 VERKSAMHETSBIDRAG -102 896-100 646-121 688-121 688-116 943 AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster - 15 025 - Tidningsannonser och reklammaterial minskades Material, varor och tillbehör + 3 226 - Kommunens reklamgåvor ökades ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Detta förorsakade att lönekostnaderna översteg det budgeterade beloppet. De planerade marknadsföringsåtgärderna förverkligades över förväntningarna. Budskapet från brändingprocessen, om att bli en mer barnvänlig kommun, presenterades för de olika avdelningarna i kommunen. En teckningstävling arrangerades för skolorna. Eleverna fick rita sina förslag på kommunens maskot. Arbetet kring förnyandet av kommunens grafiska utseende inleddes via ett projekt. Detta arbete fortsätter in på 2012. Genom att förnya det grafiska utseendet efterstävar vi bättre synlighet för kommunen. Vi vill också på ett positivt sätt skilja oss från mängden. Detta är något som är viktigt för oss idag och i framtiden. 72

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av ett näringslivsteam sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även integrerad del av näringslivsverksamheten. Näringslivsverksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom att skapa allmänna fysiska förutsättningar för näringsverksamhet, dvsfysisk planering, företagstomter och verksamhetsutrymmen, samt på företagsrådgivningen, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet och skapande av företagarnätverk, med målsättningen att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling fortsätter. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoön satsar på flera olika projekt inom näringslivet, såväl sådana projekt som är av mera allmän karaktär som mycket specialiserade projekt. Kommunen upprätthåller beredskap att med mycket kort varsel starta nya projekt för att främja näringslivet genast då behov uppstår BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå/uppföljning Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Nya företag grundas Nettoökning minst 21 Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymmen med kort varsel Uppföljning 31.12. 2011 Företagarträffar i olika former har ordnats flera än än tio. Antalet nygrundade företag uppgår till 46 Lämpliga företagarutrymmen är inte alltid möjligt att erbjuda 73

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal företag 666 687 707 0 739 Nygrundade företag 63 48 39 0 46 Nettoökning 22 21 21 0 32 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken 0 0,2 0,2 0 0,2 NÄRINGSLIV BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 47 298 71 630 71 630 63 787 Personalkostnader 0-68 889-78 883-78 883-83 870 Köp av tjänster 0-4 784-11 295-11 295-5 097 Material, varor och tillbehör 0-10 -800-800 -587 Understöd och bidrag 0-5 000-5 000-5 000 Övriga verksamhetskostnader 0-1 137-2 916-2 916-1 692 VERKSAMHETSKOSTNADER 0-74 820-98 894-98 894-96 246 VERKSAMHETSBIDRAG 0-27 522-27 264-27 264-32 459 AVVIKELSER BG11 BS11: Verksamhetsintäkter, försäljning av VD-tjänster till dotterbolag, för högt budgeterat +7 844 Personalkostnader, periodiserade löner och sjukförs.ersättn. + 4 983 Köp av tjänster, tryckning o annonsering, utbildning, reseersättningar mm - 6 202 Övriga verksamhetskostnader, interna hyror - 1 458 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom utvecklingsavdelningen i samråd med näringslivsteamet. Men även inom Dragsfjärds Industri Ab. Ett nytt tillskott är Faxell 2.0 Oy Ab som grundades 28.12.2011 med avsikt att främja utvecklingen i Dalsbruk. Nya företag, de flesta i mikroklassen har grundats i livlig takt. Etablering av större företag med klart synlig betydelse för arbetsplatsernas antal, kommer att kräva såväl företagsområden som verksamhetsutrymmen i nära framtid. 74

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kimitoöns kommun har sedan januari 2009 arbetat med att överföra projekt från Region Åboland till kommunen. Många av dem har avslutats eller är på väg att avslutas. Antalen projekt kommunen är med i har kartlagts och betalningsandelarna likaså. Det kan konstateras att antalen projekt är för många för att hanteras ändamålsenligt. Kimitoöns kommun ser dock möjligheter att genom projekt även framöver kunna utveckla olika delar av kommunen, men det är inget självändamål att handha alltför många olika projekt. Linjen är att framöver och fortsättningsvis gå in för endast sådana projekthelheter som gagnar kommunen, dess utveckling, invånare på ett eller annat sätt. Vi går mycket med försiktighet och eftertanke in för endast ett fåtal väl igenomtänkta nya projekt. De nya projekt som tas in är åtgärder som har med kommunens strategi och program att göra. I anslagen för projektenheten ingår förutöver kommunandelarna för de egna huvudprojekten, kommunandelarna för de över 40 projekt Kimitoön är med som delpart i alltsedan Region Åbolands tid. Därutöver ingår också anslagen för medlemsavgifterna till Leader föreningen i samma båt och Region, Åboland r.f. Via KÖLI-projektet uppgörs ett datoriserat projekthanteringsprogram som ska underlätta hanteringen av projekten i kommunen framöver. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Strukturperioden avslutas 2013. En ny strukturperiod påbörjas efter. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoöns kommun minskar antalet projekt man medverkar i, men går inför att anhålla om projektmedel för ett fåtal projekt som gagnar kommunen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Minskning av antalen projekt Projekthanteringsprogram Eftersträvad nivå / uppföljning Antalet projekt man medverkar i minskas med minst 10. Uppföljning 31.12.2011 Antalet projekt som avslutats under året överstiger 10 i antal. Projekthanteringsprogram blir klar under våren 2011. Uppföljning 31.12.2011 Ett projekthanteringsprogram ansågs vara oändamålsenligt och potentiellt dyrt att upprätthålla. Det minskade antalet projekt kan administreras som vanligt. Projektledarna stöds Handbok i projekthantering görs under våren 2011 Uppföljning 31.12.2011 En handbok i projekthantering finns att tillgå. Vidare har en projektkoordinator anställts inom KOMIprojektet som stöd för projektledarna. 75

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef Prestationer BS09 BG10 BG11 BS11 EP12 EP13 Antal behandlade projektplaner 60 60 50 15 40 30 Mätare BS09 BG10 BG11 BS 11 EP12 EP13 Egna huvudprojekt 5 6 5 6 5 5 Antal projekt avdelningen 45 42 30 25 20 10 medverkar i Externa medel euro/invånare, 58 46 58 22 26 huvudprojekt PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 2009 BG 2010 BG 2011 BS 2011 EP 2012 EP 2013 Projektledare 5 5 5,2 3 5,1 5 PROJEKTVERKSAMHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 223 468 383 229 334 264 334 264 366 432 Personalkostnader -184 154-203 418-155 355-155 355-187 189 Köp av tjänster -75 346-226 548-329 817-329 817-356 789 Material, varor och tillbehör -1 023-1 044-2 525-2 525-3 080 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -7 994-23 306-14 353-14 353-20 596 VERKSAMHETSKOSTNADER -268 517-454 316-502 050-502 050-567 654 VERKSAMHETSBIDRAG -45 049-71 087-167 786-167 786-201 222 AVVIKELSER BG11 BS11: Personalens bruttokostnader - 31 834,11 - KOMI och KÖLI-projekten Sakkunnigtjänster - 37 962,71 - Flera projektledaranställningar omformades till köptjänster Övriga tjänster + 52 726,46 Interna hyror - 3 085,27 76

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom projektverksamheten är personalvariationen stor till följd av anställningarnas karaktär. Vid årets slut var antalet projektanställda fyra. Den nya strukturreformsperioden 2014+ innebär ett osäkerhetsmoment för projektverksamhetens kontinuitet. Det troliga är att verksamheten kommer att sakta av för att sedan öka då riktlinjerna för den nya perioden presenterats. Projekten har hållit sig väl inom sina ekonomiska ramar. Ett nytt projekt initierades under senare halvan av året till följd av möjligheten att ta del av landskapsförbundets tilldelade ÄRM-pengar. Möjligheten konkretiserades genom KOMI-projektet inom vilket kommunens kommunikatör och projektkoordinator har anställts. Projektet belastar avdelningens resultat mer än de övriga projekten eftersom det inte upptogs i budgeten för 2011. Projektverksamhetens slutliga kostnader är avsevärt mindre än bruttokostnaderna. Under 2011 var de aktiva projektens genomsnittliga stödnivå 73,38 procent. 77

BILDNINGSAVDELNINGEN 15.3 Bildningsavdelningen BIldningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstitut Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 3% 4% 12% 20% 0% 60% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 5% 5% 2% 2% 2% 19% Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet 66% Vuxeninstituts enhet Biblioteksenhet Fritidsenhet 78

BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 137 589 7 500 7 500 141 643 1888,57 % Avgiftsintäkter 489 746 501 690 501 690 505 126 100,68 % Understöd och bidrag 104 173 100 245 100 245 148 470 148,11 % Hyresintäkter 30 633 21 500 21 500 36 248 168,60 % Övriga verksamhetsintäkter 19 196 5 000 5 000 32 123 642,46 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 781 337 635 935 0 635 935 863 610 135,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 237 841 6 193 910 6 193 910 6 491 861 104,81 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 301 217 1 267 033 1 267 033 1 366 669 107,86 % Övriga lönebikostnader 337 416 381 318 381 318 362 894 95,17 % Lönebikostnader 1 638 633 1 648 351 1 648 351 1 729 563 104,93 % Personalkostnader 7 876 474 7 842 261 7 842 261 8 221 424 104,83 % Köp av tjänster 2 627 380 2 843 415 2 843 415 2 792 176 98,20 % Material, förnödenheter och varor 383 244 418 020 418 020 382 622 91,53 % Understöd 585 744 449 700 449 700 531 893 118,28 % Hyreskostnader 954 304 1 697 048 1 697 048 1 635 344 96,36 % Övriga verksamhetskostnader 30 674 22 240 22 240 60 798 273,37 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 12 457 820 13 272 684 0 13 272 684 13 624 257 102,65 % VERKSAMHETSBIDRAG -11 676 483-12 636 749 0-12 636 749-12 760 647 100,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -128 356-115 400-115 400-131 251 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -11 804 839-12 752 149 0-12 752 149-12 891 898 101,10 % 79

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 635 935 863 609-227 674 135,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 272 684-13 624 257 351 573 102,65 % VERKSAMHETSBIDRAG -12 636 749-12 760 647 123 898 100,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -115 400-131 251 15 851 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -12 752 149-12 891 898 139 749 101,10 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 690 7 006-6 316 1015,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -187 536-202 298 14 762 107,87 % VERKSAMHETSBIDRAG -186 846-195 292 8 446 104,52 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 200-30 405 15 205 200,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -202 046-225 697 23 651 111,71 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 386 460 383 670 2 790 99,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 705 965-2 759 182 53 217 101,97 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 100 615 266 190-165 575 264,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 465 356-8 628 206 162 850 101,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 364 741-8 362 016-2 725 99,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -26 500-26 321-179 99,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 391 241-8 388 337-2 904 99,97 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER 54 575 76 531-21 956 140,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -376 194-392 774 16 580 104,41 % VERKSAMHETSBIDRAG -321 619-316 243-5 376 98,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -350 350-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -321 619-316 593-5 026 98,44 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 800 30 234-15 434 204,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -611 824-636 659 24 835 104,06 % VERKSAMHETSBIDRAG -597 024-606 425 9 401 101,57 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -900-901 1 100,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -597 924-607 326 9 402 101,57 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 68 880 76 174-7 294 110,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -638 920-693 521 54 601 108,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -570 040-617 347 47 307 108,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -72 800-71 229-1 571 97,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -642 840-688 576 45 736 107,11 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 915 23 804-13 889 240,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -286 889-311 616 24 727 108,62 % VERKSAMHETSBIDRAG -276 974-287 812 10 838 103,91 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 045 2 045-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -276 974-289 857 12 883 104,65 % 80

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal, förutom bildningschefen, bildningssektorns förvaltningschef och byråsekreteraren även kultursekreteraren och vuxeninstitutets, barnomsorgens samt fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 13 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyas under perioden 2011-2013. Inom den fria bildningen uppmanas från statligt håll att man söker större samarbetsområden. EKONOMIPLAN 2011-2013 Under budgetåret kommer bildningsavdelningen att starta en processbaserad verksamhetsutveckling för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling genom kartläggning Satsning på personalens välmående Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna. Uppföljning 31.12.2011 processen är igång och steg ett är taget. Ett välmåendeprogram enligt personalstrategin för bildningskansliet. Uppföljning 31.12.2011 De anställda har getts möjlighet att delta i välmåendeprogram som ordnats, bildningskansli har under året haft ett eget tillfälle. 81

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Antal möten BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningsnämnden 6 7 7 5 Svenska skolsektionen 7 7 7 5, Finska skolsektionen 7 7 7 4 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningschef 1 1 1 1 Bildningens förvaltningschef 0,4 0,6 0,6 0,6 Byråsekreterare 1 1 1 1 Totalt 2,4 2,6 2,6 2,6 BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 818 3 765 690 690 7 006 Personalkostnader -171 048-143 596-158 742-158 742-164 057 Köp av tjänster -26 453-19 859-14 904-14 904-23 938 Material, varor och tillbehör -8 804-2 037-1 300-1 300-1 536 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -11 807-6 520-12 590-12 590-12 768 VERKSAMHETSKOSTNADER -237 712-172 012-187 536-187 536-202 299 VERKSAMHETSBIDRAG -236 894-168 247-186 846-186 846-195 293 AVVIKELSER BG11 BS11: Högre personalkostnader, pensionskostnader, än budgeterat + 4 000 Köpta tjänster, post och tele, försäkringar, skolning mm + 8 000 Skillnad mellan budget och bokslut ca 10 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Personalen på avdelningen blir mer och mer ett sammansvetsat team och vi har alla förutsättningar att öka kvaliteten och effektiviteten genom ett tätt samarbete mellan enheterna. Ekonomiskt var det inga större överraskningar, personalkostnaderna ökade en aning främst p.g.a. pensionsutgifter. 82

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen befrämjar i samarbete med familjen barnets personliga utveckling. Barnomsorg tillhandahålls i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvården i Dragsfjärd, Västanfjärd, Kimito och i Rosala / Hitis. De yngsta barnen sköts i familje- och gruppfamiljedaghemmen medan 3 5-åringar tas emot i daghemmen. Pjånkis daghem har en småbarnsavdelning för barn mellan 1 3 år. Till barnomsorgen hör också lagstadgat stöd för hemvård och privat vård av barn. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. I Kimitoöns barnomsorg finns under år 2011 ca. 260 barn. Hemvårdsstöd utbetalas för ca. 340.000 euro. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. Invandring från Estland gör att de barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. Kö av barn till dagvården finns i Kimito, lediga dagvårdsplatser i Västanfjärd,Dragsfjärd och Dalsbruk. EKONOMIPLAN 2011-2013 Längre öppethållandetider i de olika enheterna Utveckla metoder av språkinlärning för barn med annat modersmål. Hitta nya gruppsammansättningar av barn i den befintliga dagvården i Kimito. Alla barn på kan erbjudas plats i befintlig dagvård men det innebär att platsen kan erbjudas på hela Kimitoön. 83

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2012 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas över hur barnomsorgen Planen klar 30.6.2011 ska se ut i Kimito Uppföljning 31.12.2011 Olika konstelationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringstadiet än. Planeringen går vidare om vad barnbyn skall erbjuda barnen. Alla gruppfamiljedaghem och daghem blir Grön Flagg-daghem Samtliga daghem / gruppisar sorterar sitt avfall. En utbilningskväll för personalen under VT-2011. Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning 31.12.2011 Utbildning för personalen genomfördes ej 2011. Daghemmen och gruppisarna har sorterat sitt avfall förutom Pjånkis, där flytten till Amosparken har påverkat. Miljöarbetet har pågått hela året bland daghemmen och gruppfamiljedaghemmen. 84

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : Daghem 134 133 133 139 Gruppfamiljedaghem 56 49 50 48 Familjedagvården 91 86 85 77 Personal totalt: Daghem 17 17 17 18 Gruppfamiljedaghem 14 12 12 11 Familjedagvården 20 18 18 17 Mätare Netto kostnad / barn Daghem 4907 6634 6403 6430 Gruppfamiljedaghem 7813 7923 8069 8794 Familjedagvården 6296 6245 6627 7726 Hemvårdsstödet ca. kostnad / familj 63 familjer 3989 Barn i andra kommuner ca./ kostnad per barn 7788 PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Antal årsverken Barnomsorgschef 1 1 1 1 Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 5 5 5 5 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 0,25 0,25 0,25 finsk Barnskötare / närvårdare 18,5 17,5 17,5 15 Familjedagvårdare gruppis 14,5 12 11 11 Familjedagvårdare hemmet 20 20 18 17 Byråsekreterare 1,75 1,75 1,75 1,75 85

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHETENS KOSTNADER, BARNANTAL OCH MÄTETAL PER STÄLLE BARNOMSORGEN Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Familjedagvården 594 900 79 17 7 726 GRUPPFAMILJEDAGVÅRDEN Bullerbyn 122 516 12 3 10 209 Karusellen 89 439 12 3 7 453 Kottebo 96 985 12 3 8 082 Lill-Saga 74 644 10 2,5 7 464 DAGHEM Pjånkis 395 874 72 8,5 5 498 Hulta daghem 202 041 28 3,25 7 215 Furubo daghem 150365 22 3,25 6 835 Sofis daghem 145 500 19 2,75 7 658 FÖRSKOLA Pjånkis sv / fi 197 147 38 3,75 5 188 Hulta sv /fi 164 531 15 2,25 10 968 Furubo 59 980 5 1 11 996 Sofia 74 327 6 1,75 12,387 Hitis-Rosala 30 383 2 0,75 15 192 MORGON OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Kimito eftis 56 386 32 1,5 1 762 Dalsbruks eftis 58 157 26 1,76 2 237 Västanfjärds eftis 23 401 15 0,75 1 560 86

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: *Verksamhetens intäkter - dagvårdsavgifter + 2 790 * Löner och arvoden + 123 857 - visstidsanställda - pensionskostnader, personalbikostnader *Köp av tjänster - 29 567 - familjedagvårdares kostnadsersättning - utbildning, kulturtjänster - intern mattjänst *Köp av tjänster - 12 053 - material, förnödenheter och varor *Understöd och sammanslutningar - 67 692 - hemvårdsstöd *Avskrivna fordringar + 26 863 - dagvårdsavgifter totalt + 44 198 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 395 513 392 395 386 460 386 460 383 670 Personalkostnader -1 812 741-1 900 381-1 747 900-1 747 900-1 873 434 Köp av tjänster -448 603-302 497-427 625-427 625-399 073 Material, varor och tillbehör -42 551-43 136-53 350-53 350-41 297 Understöd och bidrag -304 755-319 000-319 000-251 307 Övriga verksamhetskostnader -135 835-92 052-158 090-158 090-194 070 VERKSAMHETSKOSTNADER -2 729 468-2 642 821-2 705 965-2 705 965-2 759 181 VERKSAMHETSBIDRAG -2 333 955-2 250 426-2 319 505-2 319 505-2 375 511 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomiskt har barnomsorgen inte klarat av att följa budgeten. Kostnader som ökat från det budgeterade anslagen är vikariekostnader, både semestervikarier och sjukvikarier. För barn med specialbehov har man varit tvungen att anställa tillfällig arbetskraft. Övrigt som har påverkat bokslutet negativt är avskrivna fordringar på dagvårdsavgifter, periodiserade löner och pensioner. 87

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef I Pjånkis daghem/förskola upptäcktes dålig inneluft i början av året och mätningar av luftkvaliteten resulterade i att daghemmet behövde nya utrymmen. Eftersom barnbyn ännu var under utredning behövdes tillfälliga utrymmen och beslutet blev att hyra modulhus. Tack vare en förstahjälpåtgärd på utsidan och luftrenare inne gick hösten i Pjånkis bra. Modulhusen kom i december och Pjånkis kunde flytta in i de nya utrymmena 9.1.2012 Framtidsutsikterna för barnomsorgen ser ljusa ut trots problem med utrymmen och överskridningen på 56 000 euro år 2012. När barnbyn blir färdig finns möjligheter för att utveckla den redan goda kvaliteten på barnomsorgen samtidigt som kostnadsökningen kan stanna upp till följd av synergier som kommer när flera enheter är under samma tak. 88

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp fysiskt, psykiskt och socialt. Lagstiftningen inom den grundläggande utbildningen förnyas för att i ett tidigare skede kunna ge intensifierat stöd åt barn med särskilda behov. Det intensifierade stödet tas i bruk från årsskiftet 2011. Timfördelningen och läroplansgrunderna förnyas som bäst och nu planeras att de tas i bruk hösten 2013. EKONOMIPLAN 2011-2013 Specialundervisningens arbetsmodeller utvecklas och man skapar smågruppslösningar för enskilda elevers behov i olika ämneshelheter. Skolorna arbetar med att hitta nya arbetssätt och få vardagen att löpa i den nya skolstrukturen. 89

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Starta processbaserad verksamhetsutveckling Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning 31.12.2011 Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling. Samarbete över språkgränserna Utökat samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna Uppföljning 31.12.2011 Nytt samarbete mellan Amosparken och Keskuskoulu Modersmålsinriktad svenska och finska in i Utreds möjlighet under våren 2011 läroplanen för samtliga skolor Uppföljning 31.12.2011 Antalet elever med behov av ämnet är få elevgrupper på två till fem per årskurs Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på över 55-åriga lärare Uppföljning 31.12.2011 Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning 31.12.2011 Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering Alla skolor blir Grön Flagg-skolor Samtligaskolor sorterar sitt avfall En miljötemadag ordnas under våren 90

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår 704 687 672 682 Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 135 131 132,5 134 Dalsbruk skola 258 242 234,5 236 Hitis-Rosala skola 7 10 9,5 10 Västanfjärd skola 46 49 50,5 51 Kimitonejdens skola 118 105 98 97 Svenska elever totalt 564 537 525 528 Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kemiönsaaren keskuskoulu 114 115 114,5 119,5 Taalintehtaan koulu 26 35 32,5 34,5 Finska elever totalt 140 150 147 154 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Individualiserad smågrup 10 15 25 27 Integrerad i allmänundervisning 60 72 64 72 Special.undv. ändrad 1.8.2011 Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 70 93 91 96 Antal skjutselever BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkiga 268 307 278 278 finskspråkiga 98 110 107 107 Timresurs lå 9-10 lå 10-11 lå 11-1 Svenskspråkig undervisning 1391,5 1237 1210 Finskspråkig undervisning 392 392 392 91

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef KOSTNADER PER ELEV BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkigundervisning 9410 8586 9807 9622 Amosparkens skola 7072 6616 7265 7061 Dalsbruk skola 9087 8339 9324 9394 Hitis-Rosala skola 27647 17736 16945 15932 Västanfjärd skola 6773 7560 8677 8558 Kimitonejdens skola 8345 9074 11142 11145 Specialundervisning 502 407 464 470 Finskspråkig undervisning 10289 10281 10547 10622 Kemiönsaaren keskuskoulu 9919 10156 9577 9398 Taalintehtaan koulu 10575 10328 10750 11407 Specialundervisning 546 650 711 774 * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS 8787 7057 7303 7153 KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1305 1305 1376 1302 92

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svenskspråkig förskola erbjuds i Kimito, Västanjärd, Dragsfjärd, Dalsbruk och Hitis-Rosala och finskspråkig erbjuds i Kimito och Dalsbruk. Förskolebarn som har 3 km eller längre har rätt till skolskjuts. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskolor finns under 2011 ca. 65 barn. Invandring från Estland gör att fler behöver stöd och hjälp i finska språket. EKONOMIPLAN 2011-2013 Invandring från Estland gör att barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas hur förskolan Förskolan från Pjånkis flyttar till Barnbyn. skall se ut i Kimito Uppföljning 31.12.2011 Olika konstellationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringsstadiet. Alla förskolor blir Grön Flagg Utbildning för personalen under 2012 Sorterar sitt avfall Arbeta med temat miljö med barnen Uppföljning 31.12.2011 Utbildningen för personalen genomfördes ej. Samtliga förskolor sorterar sitt avfall. Miljöarbetet har man arbetat med i samtliga förskolor. 93

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : 62 70 65 67 Personal totalt: 10 10 9 9 Mätare Netto kostnad / barn 5222 5096 8089 7887 PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnträdgårdslärare i förskolan 4,5 4,5 Specialbarnträdgårdslärare 0,75 0,75 Barnskötare / närvårdare 0,75 0,75 Skolgångsbiträde 2,25 2,25 94

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon - och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. Eftis erbjuds för skolbarn vars föräldrar arbetar eller studerar mellan kl. 07.00 17.00. Eftis erbjuds i Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd t.o.m. 3.6.2011 och i Dalsbruk. Samtliga eftisar har en ansvarig anställd. Därtill finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag.i Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns ca 86 barn år 2011. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kimito eftis har runt 40 barn år 2011 och 2012. År 2013 har en liten minskning. EKONOMIPLAN 2011-2013 I samråd med Amosparkens skola diskutera skolans utrymmen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Plan utarbetas över hur eftis skall se ut i Kimito Alla eftisar blir Grön Flagg Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för personalen Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Planen klar 30.6.2011 Uppföljning 31.12.2011 Plan för morgon- och eftermiddagsvård i Kimitoöns Kommun har utarbetats av en arbetsgrupp en personal från varje Eftis. Planen klar. Samtliga eftisar sorterar sitt avfall En utbildningskväll för personalen under VT-2011. Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning 31.12.2011 Samtliga eftisar sorterar sitt avfall. Utbildning för personalen genomfördes inte. Miljöarbetet pågår i alla eftisar. 95

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt: 74 69 95 75 Personal totalt: 8 7 8 5 Mätare Nettokostnad / barn 2312 2141 2026 2262 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Eftisledare 3,5 Skolgångsbiträde 1,5 96

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef ANDRA STADIETS UTBILDNING VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren, utvecklingen går framåt, det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. De yrkesinriktade skolorna blir populärare och större konkurrenter till de traditionella gymnasierna. EKONOMIPLAN 2011-2013 Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter. Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Ett utökat samarbete med Axell Brusaby utarbetas. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning 31.12.2011 Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på på över 55-åriga lärae Uppföljning 31.12.2011 Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning 31.12.2011 Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering En hästskötarlinje startar på försök Sträva till att få speciallinjer i gymnasiet permanenta Uppföljning 31.12.2011 from. hösten 2011 har Kimitoöns gymnasium 97

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kimitoöns gymnasium 77 84 85 83 Brusaby elever i KÖG 9 14 14 14 Timresurs 191 197 200 207 resurs/ elev 2,48 2,43 2,35 2,49 KOTSNADER PER ELEV 8491 9958 10082 9440 * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS 9503 8239 8486 8228 PERSONALBUDGET, grundskola och gymnasiet Antal årsverken Utbildning BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Rektor 12,58 8 8 8 Svenskspråkiga lärare 65,25 51 51 51 Finskspråkiga lärare 14,9 15 16 16 Skolgångsbiträde 14,75 16,9 16 15,4 Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.handl/psyk 3 3 2,25 2,25 Summa 111,98 95,4 94,75 94,15 98

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef UTBILDNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 150 529 230 132 100 615 100 615 266 190 Personalkostnader -5 369 005-4 993 082-5 072 607-5 072 607-5 270 904 Köp av tjänster -2 031 931-1 968 736-1 940 437-1 940 437-1 985 931 Material, varor och tillbehör -184 227-208 442-226 480-226 480-207 636 Understöd och bidrag -1 018-8 500-8 500-2 175 Övriga verksamhetskostnader -642 217-705 346-1 217 332-1 217 332-1 161 559 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 228 044-7 876 624-8 465 356-8 465 356-8 628 205 VERKSAMHETSBIDRAG -8 077 515-7 646 492-8 364 741-8 364 741-8 362 015 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade inkomster för att minska elevgruppstorleken 23 000 Ökade inkomster för att förbättra stödet för elevens lärande 5 000 Övriga icke budgeterade inkomster 137 000 Personal kostnadsökning + 198 000 Köp av tjänster (störst posten är elever i andra kommuner) + 45 000 Minskade inköp - 18 500 Understöd och bidrag - 6 000 Övriga kostnader, största minskningen är interna hyror - 55 500 Skillnad mellan budget och bokslut - 2 000. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Elevernas behov av fysiskt, psykiskt och socialt stöd och hjälp har ökat markant. Förändringen i läroplanen inom den grundläggande utbildningen innebar att man i ett tidigare skede ska kunna ge det stöd och den hjälp barnen behöver för att kunna genomföra sin skolgång så bra som möjligt. Förändringen ställer nya krav på lärarna och elevvårdspersonalen. Våra förskolor/skolor är i behov av att under kommande år strukturera upp nya arbetsmetoder för att uppnå de mål och krav som finns för att bibehålla en kvalitativ utbildning. Under 2011 har inflyttning av barn från Estland fortsatt och esternas andel av våra finska elever är nu ungefär 10 %. Ökningen har påverkat lönekostnaderna så att de har ökat mera i den finskspråkiga grundutbildningen än i den svenskspråkiga. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med Amosparkens skola, Västanfjärds skola, Dalsbruks skola och under vårterminen 2011 i Furubo. Verksamheten har förlöpt bra på alla sätt. 99

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden då vårt elevunderlag minskar och kraven på större enheter ökar från statligt håll. Under året som gick utvecklades hästskötarlinjen till en permanent gymnasielinje i samarbete med Axxell Brusaby. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var högre än budgeterat. Orsakerna är flera: - utfallet på löneförhöjningarna för lärarna i vår kommun blev högre än den allmänna löneförhöjningen - invandringen krävde mera resurser till de finskspråkiga skolorna - merarbete på grund av läroplansförändringen - större resursbehov av skolgångsbiträden till förskolorna Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden men kommunen klarar av dem med hjälp av flexibilitet, kreativitet och en sund ekonomisk planering. 100

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut ger kommuninvånarna möjligheter att genom kurser och föredrag i olika ämnen öka sina kunskaper och färdigheter (teoretiska och praktiska) samt att berika sin fritid. Grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar) anordnas sedan år 1993. Fortbildningskurser och projekt med utomstående finansiering ordnas. Institutet har tagit i bruk studiesedlar, (Utbildningsstyrelsen), som kan användas för vissa kurser av arbetslösa, pensionärer och invandrare genom att kontakta kansliet. Institutet har gått med i följande projekt: EDU-vuxen Åboland, Utvecklingsprojekt med Väståbolands medborgarinstitut. Ett eget projekt för hållbar utveckling med finansiering av utbildningsstyrelsen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Arbetslösheten ökar och pensionärerna blir flera. Världen blir allt mer datoriserad och multikulturell. Institutet följer med utvecklingen lever med i tiden i en föränderligvärld. EKONOMIPLAN 2011-2013 Institutet är i behov av nya utrymmen för hantverkskurser, där deltagarna kan lämna sina saker kvar till följande kurskväll, tex. möbelrenovering- och tapetsering samt utrymmen för vävsalar och motionsutrymmen. Kursverksamhet ordnas ca 4500-4700 h/år. BINDANDE MÅL 2011 BINDANDE MÅL 2011 Mål Samarbete med fria bildningen i Åboland Personalens välmående och utbildning Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utreds under 2011 Fortbildning för timlärare Ett rullande utvärderingssystem uppgörs Utvärdering sker ämnesvis Uppföljning/nivå 31.12.2011 Utredningen om Fria bildningen i Åboland har påbörjats. Gemensam lärarfortbildning hölls i Väst-Åboland Utvärderingen har fortsatt 101

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kursdeltagare 2125 2516 2500 2547 Mätare Timmar/deltagare 4379\2125 4453\2516 4700\2500 4647\2547 Nettokostnad/deltagare 136.65 116.23 128.64 124.16 Nettokostnad/timme 66.31 65.67 68.42 68.05 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Rektor 1 1 1 1 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,8 0,8 0,8 0,8 totalt 2,3 2,3 2,3 2,3 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 37 733 40 738 54 575 54 575 76 531 Personalkostnader -254 008-250 248-273 272-273 272-275 218 Köp av tjänster -60 534-60 133-63 836-63 836-80 873 Material, varor och tillbehör -1 203-2 400-1 600-1 600-2 433 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -12 379-20 501-37 486-37 486-34 250 VERKSAMHETSKOSTNADER -328 124-333 282-376 194-376 194-392 774 VERKSAMHETSBIDRAG -290 391-292 544-321 619-321 619-316 243 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter, annorlunda fakturering -22.000 Ökade utgifter, köpta tjänster (löner) +17.000 Resultat - 5000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Budgeten har hållits inom ramen. Tillfällig personal sköter kurssekreterar- och byråsekreterararbetena. En omorganisering av Fria bildningen kommer att ske under de närmaste åren. 102

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. I kommunen finns 3 bibliotek (Dalsbruk, Kimito och Västanfjärd) och 2 filialer (Hitis och Kärra). FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. EKONOMIPLAN 2011-2013 Fortsatt anpassning av verksamheten efter kommunsammanslagningen. Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och utreda om anskaffande av e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Väståbolands stad (Blankasamarbetet) BINDANDE MÅL 2011 Mål Byte av standard för bibliografiska data En effektivisering och specialisering av verksamheten Utveckla bibliotekens mediebestånd Stärka bilden av bibliotekets verksamhet Bibliotekets verksamhetsidé bygger på miljövänligt tänkande Eftersträvad nivå / uppföljning MARC21 tas i bruk 2011 Uppföljning 31.12.2011 MARC21 togs i bruk 2011 En genomgång av arbetsuppgifterna görs Uppföljning 31.12.2011 Genomgång av arbetsuppgifterna fortsätter Fortsatt arbete med en medieplan för biblioteken Uppföljning 31.12.2011 Medieplanen ej avslutad Genomföra projektet Blanka som brand tillsammans med Väståbolands stad Uppföljning 31.12.2011 Projektet Blanka som brand genomfördes 2011 Biblioteket marknadsförs som ett miljövänligt alternativ Uppföljning 31.12.2011 Har använts i marknadsföringen 103

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal bibliotek 6 6 5 5 5 Öppettimmar 6 030 5 848 5 900 5 900 5 673 Fysiska besök 52 176 48 786 52 000 52 000 50 143 Total utlån 75 883 74 888 81 000 81 000 74 368 Låntagare 2 948 2 753 2 900 2 900 2 861 Mediebestånd 93 090 86 157 91 000 91 000 81 142 Anskaffningar 3 755 3 762 3 700 3 700 3 259 Fysiska besök 48 786 50 143 Dalsbruks bibliotek 21 259 21 118 Kimito bibliotek 20 378 21 340 Västanfjärds bibliotek 4 472 6 066 Hitis bibliotek 915 874 Kärra bokstuga 1 317 745 Total utlån 74 888 74 778 Dalsbruks bibliotek 26 534 26 094 Kimito bibliotek 30 856 31 956 Västanfjärds bibliotek 11 470 12 568 Hitis bibliotek 2 280 1 977 Kärra bokstuga 3 339 2 183 Låntagare 2 753 2 900 Dalsbruks bibliotek 1 154 1 186 Kimito bibliotek 1 106 1 236 Västanfjärds bibliotek 265 298 Hitis bibliotek 96 80 Kärra bokstuga 94 61 Mätare Fysiska besök/inv 7,1 6,7 7 7 6,9 Total utlån/inv 10,4 10,4 10,9 10,9 10,4 Låntagare/inv 40% 38% 39% 39% 40% Mediebestånd/inv 12,7 11,9 12,3 12,3 11,3 Anskaffningar/inv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 Omkostnad/inv 73,0 79,6 73,2 73,2 84,6 Kostnad för medieanskaffning/inv 10,5 11,2 10,3 10,3 10,3 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Bibliotekschef 1 1 1 1 1 Bibliotekarie 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Biblioteksfunktionär 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 104

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 20 233 19 709 14 800 14 800 30 234 Personalkostnader -297 310-318 642-314 940-314 940-321 377 Köp av tjänster -74 843-85 694-83 131-83 131-103 931 Material, varor och tillbehör -81 262-85 181-87 400-87 400-83 287 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -82 154-83 550-126 353-126 353-128 065 VERKSAMHETSKOSTNADER -535 569-573 067-611 824-611 824-636 660 VERKSAMHETSBIDRAG -515 336-553 358-597 024-597 024-606 426 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter pga projektfinansiering +15400 Ökade personalkostnader pga pensionskostnader +6400 Ökade kostnader för transporttjänster och utbildningstjänster +20800 Minskade kostnader, biblioteksmaterial -4100 Ökade kostnader, hyror och kostnadsförda fordringar +1700 Sammanlagt -9400 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En genomgång av materialbeståndet har fortgått under hela året på alla bibliotek och med det avskrivningar eller flytt av material mellan biblioteken. Anskaffningar till biblioteken har även gjorts gemensamt. En uppdatering av biblioteksprogrammet gjordes i maj 2011 och samtliga bibliotek var stängda i 6 dagar. 105

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare samt en hallövervakare/städare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsanläggningar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Användning av tobak och alkohol sker i allt yngre åldrar. Den ökade alkoholanvändningen medför försämrad hälsa samt fara i trafiken. I värsta fall orsakar den marginalisering eller trafikolyckor. Fritidsenheten bildar tillsammans med övriga myndigheter ett nätverk där man genom ett ökat samarbete förebygger ungdomarnas rusmedelsbeteende. EKONOMIPLAN 2011-2013 Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera kommunmästerskap samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 106

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Mera lek och rörelse för barn under skolåldern Rastverksamheten blir aktivare inom låg- och högstadiet. Befrämja hälsan genom motion för alla invånare i kommunen Marknadsföra kommunen för ungdomarna, så att de flyttar tillbaka efter avslutade studier. Miljömål (nyttomotion) Eftersträvad nivå / uppföljning Idrottsutrustning köps till daghem och gruppdaghem. Dagvårdarna får utbildning om motion och idrott. En motorisk observation för 3- åringar intas i verksamheten. En motorikgrupp för små barn bildas. Uppföljning per 31.12.2011 Idrottsutrustning och utbildning ok. Motorisk observation och motorikgrupp vintern 2012. Utbildning för att aktivera skolkompisarna arrangeras för intresserade elever i låg- och högstadiet. Utrustningen och redskapen förbättras på skolgårdarna. Uppföljning per 31.12.2011 Utbildningen flyttad framåt. Dalsbruks skolas gård och Västanfjärds skolas gård planerad 2011 och förverkligas 2012. Hälsomotionsstrategin uppdateras under året. Uppföljning per 31.12.2011 Hälsomotionsstrategin har inte uppdaterats men ett hälsofrämjande program har uppgorts inom kommunen. Inom kraft i åren programmet har nya verksamhetsformer för den äldre befolkningen planerats och delvis tagits i bruk. Arrangera olika temadagar för barn och ungdomar i åk 6, åk 8 samt åk 1 i gymnasiet och Brusaby. Uppföljning per 31.12.2011 Har förverkligats planenligt. Satsa mera på Egentliga Finlands cykelkampanj och uppmuntra invånarna att cykla eller gå till och från jobbet under kampanjtiden. Uppföljning per 31.12.2011 Anteckningarna ökade från 2010 med över 200. Sammanlagt 2179 anteckningar. 1 anteckning = 10 km cykling. 107

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef NYCKELTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Banan Antal besökare 5200 9100 9000 3500 netto Bokslut 32678 50550 43500 55350 Nettokostnad/besök 6.28 5.65 4.83 15.81 Slaggis Antal besökare 3520 4300 4000 4000 Netto Bokslut 20933 22200 46800 47300 Nettokostnad/besök 5.94 5.16 11.70 11.82 Lammis Antal besökare 800 1000 1000 900 Netto Bokslut 7835 12600 16200 18600 Nettokostnad/besök 9.79 12.60 16.20 20.66 Eknäs ungdomslägergård Övernattningsdygn 2940 2542 3200 3000 Netto Bokslut 5715 5300 4000 5000 Nettokostnad/ö.n.d. 1.94 2.08 1.25 1.66 Amosparken Antal användare: 38700 41780 40000 42100 Netto Bokslut 15370 12900 16000 18900 nettokostn/anv 0.33 0.30 0,40 0,44 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare 14900 15000 14000 10000 netto Bokslut 6500 6800 7000 11800 nettokostnad/anv. 0.43 0.45 0.50 1.18 Dalsbruk idrottspark Antal användare 16000 16780 17000 16800 Netto Bokslut 17200 32280 17000 48500 Nettokostnad/anv 1.07 1.92 1.00 2.77 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare 18200 16703 18500 14500 Netto Bokslut 74450 44200 102200 69000 Nettokostnad/anv 4.09 2.64 5.52 4.66 Björkboda fotbollsplan Antal användare 1500 1500 1500 1800 Netto Bokslut 8500 10100 8300 14800 Nettokostnad/anv 5.66 6.73 5.53 8.22 PERSONALBUDGET Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Årsverken Fritidschef 1 1 1 1 Idrottsinstruktör 2 2 2 2 Ungdomsledare 1 1 1 1 Specialungdomsarbetare 1 1 Hallövervakare/städare 1 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 1 Förändringar: 5 6 6 6 108

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef FRITIDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 96 022 79 266 68 880 68 880 76 174 Personalkostnader -227 165-243 931-244 400-244 400-282 187 Köp av tjänster -207 318-162 022-130 401-130 401-158 997 Material, varor och tillbehör -37 535-41 390-47 400-47 400-44 955 Understöd och bidrag -70 699-73 200-73 200-72 500 Övriga verksamhetskostnader -78 701-60 268-143 519-143 519-134 882 VERKSAMHETSKOSTNADER -624 714-578 310-638 920-638 920-693 521 VERKSAMHETSBIDRAG -528 692-499 044-570 040-570 040-617 347 AVVIKELSER BG11 BS11: Intäkter: Deltagaravgifter mera än beräknat ca. 5000 samt hyresinkomster/inträde från Brukshallen och Eknäs ungdomslägergård ca. 4000 Utgifter! Personalkostnader: Sjukledigheter ca. 12.000, planskötsel ca. 15.000 Köpta tjänster: kostnader för skötsel av uteområden (köpta tjänster + underhåll) ca. 15.000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året präglades av sjukledigheter, vilket gjorde det svårt att följa med budgeten. Sjukledigheterna inträffade dessutom på hösten, vilket har betytt att vi inte fått in i bokslutet FPA:s sjukdagpenning för alla sjukledigheter. Inom planskötseln var budgeten på samma nivå som 2010, då en sommarpraktikant skötte idrottsplanerna från april till september. Denna gång fanns det inte passliga praktikanter, vilket gjorde att lönen var en helt annan än 2010. Det blev även mera arbete i år på grund av den nya isplanen i Dalsbruk samt disc golf banan i Amosparken. Köpta tjänsterna för isplanerna var även dyrare än tidigare. På fotbollsplanerna gjordes platssådd och luftning. De sköttes dessutom bättre om än tidigare, vilket gjorde att även underhållskostnaderna var dyrare. Budgeten 2012 innehåller mera spelrum. Dessutom finns en planskötartjänst med i budgeten, vilket gör att personalkostnaderna kan hållas i styr i framtiden. Idrotts- och friluftssektorn kostade 57 och ungdomssektorn 29 per invånare. Landets medeltal är 90 inom idrottssektorn och 45 per invånare inom ungdomssektorn. 109

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kulturenheten verkar för att kulturfrågor integreras i övrig kommunal service och ses som en del av kommunens övriga utveckling. Enheten verkar för att invånarna skall kunna ta del av mångsidiga kulturtjänster samt själv ägna sig åt skapande verksamhet året om. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kulturens betydelse i samhället och insikten om att kultur främjar välbefinnandet ökar. Indragna skolor och höga fastighetskostnader är en utmaning som kräver nya lösningar, eftersom lämpliga lokaler är av grundläggande betydelse. Pressen på kommunens ekonomi är även en utmaning för kulturtjänsterna i kommunen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Strategiprogrammet för kultur tas i bruk. Speciellt fästes uppmärksamhet vid barnkulturfrågor och vid att förbättra förutsättningarna för kulturutövande. Bio Fix digitaliseras. Bio Ponys framtid utreds. BINDANDE MÅL 2011 Tavoite Kulturstrategiprogrammet färdigställs Satsningar på barnkultur Förbättras förutsättnignarna för kultur Kulturmiljöer tas till vara och utvecklas Kulturutbud främjas och utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Godkänns av nämnd/styrelse/fullmäktige och tas i bruk Uppföljning 31.12.2011 Kulturstrategin godkänns i alla instanser och tillämpas Modeller för kultur i skolan utvecklas Ny barnkulturevenemang ordnas Uppföljning 31.12.2011 Under arbete. Förverkligas år 2012 Lokaler för kulturkartläggs och marknadsförs Uppföljning 31.12.2011 Villa Lande och Bio Pony har marknadsförts för kultur med gott resultat. Kartläggning av övriga lokaler har inletts Miljökonstverk och kulturmiljöer kartläggs och utvecklas Uppföljning 31.12.2011 Inventering av kulturmiljöer och fornminnen pågår inom ramen för samarbetsprojekt I samarbete ordnas kulturaktiviteter Bidrag för kultur till föreningar och grupper Uppföljning 31.12.2011 Utbudet av kulturevenemang har kraftigt ökat Bio Fix har digitaliserats och filmutbudet ökat Kulturbidrag har beviljats till föreningar och grupper 110

BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Evenemang egna/samarbete 12 19 20 20 28 Evenemang egna/samarbete, besökare ca 400 1550 2000 3000 Antal filmvisningar 65 77 72 72 101 Antal besökare på filmvisningar 2 500 2 218 2 200 2 200 3 892 Mätare Nettokostnader per inv./kulturkansliet 6,42 6,96 7,16 7,16 10,04 Allm.kulturbidrag /inv. 7,33 6,96 7,16 7,16 6,83 Nettokostnad film/filmbesökare 1,29 1,86 1,96 1,96 1,72 PERSONALBUDGET Årsverken BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 3 mån 1,0 KULTURENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 6 422 15 333 9 915 9 915 23 804 Personalkostnader -22 667-26 594-30 400-30 400-34 246 Köp av tjänster -25 047-28 438-183 081-183 081-39 432 Material, varor och tillbehör -289-658 -490-490 -1 479 Understöd och bidrag -209 272-49 000-49 000-205 910 Övriga verksamhetskostnader -8 449-16 740-23 918-23 918-30 548 VERKSAMHETSKOSTNADER -274 902-281 702-286 889-286 889-311 615 VERKSAMHETSBIDRAG -268 480-266 369-276 974-276 974-287 811 AVVIKELSER BG11 BS11: Bidrag till Sagalund och Musikinstitutet Arkipelag, i budgeten felaktigt på Köp av tjänster, borde vara på Understöd och bidrag. 160420 Verksamhetsintäkter, fondbidrag och biljettintäkter ökat + 13888 I motsvarande utsträckning ökade kostnader för köp av tjänster + 16771 Ökade personalkostnader pga bidragsfinansierad projektanställning + 3846 Högre interna hyror, delvis pga ökad användning av Villa Lande + 5630 111

BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har samarbetsprojektens antal och utbudet av kultur ökat kraftigt och utvecklingen förefaller fortsätta. Detta förutsätter allt större arbetsinsats, lokaler och utrustning för samt marknadsföring och information av evenemang. Därtill förutsätts en viss service för gästande artister och arrangörer. Tekniken i Villa Lande behöver ses över och teknik till Bio Pony införskaffas. Digitaliseringen av filmutrustning i Bio Fix var en lyckad satsning, men ställer också nya krav. Separat repertoar i Kimito och Dalsbruk/Rosala ökar kostnaderna. Projektet Kulturum Bio Pony inleddes i slutet av året och leder år 2012 till en åtgärdsplan för Bio Pony. Redan nu har projektet visat att Bio Pony behövs som lokal för mindre evenemang och möten. Lokalen motsvarar dock inte dagens behov och bör iståndsättas, samt viss utrustning skaffas. 112

OMSORGSAVDELNINGEN 15.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 5% 0% Personalkostnader 39% Köpta tjänster 49% Material, förnödenheter och Understöd Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1% 35% 14% 24% Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 26% Hälsovårdsenhet Specialsjukvården 113

OMSORGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 486 959 393 500 393 500 539 722 137,16 % Avgiftsintäkter 1 802 668 1 627 100 1 627 100 1 920 154 118,01 % Understöd och bidrag 229 898 232 740 232 740 197 299 84,77 % Hyresintäkter 95 060 88 500 88 500 95 847 108,30 % Övriga verksamhetsintäkter 59 934 93 700 93 700 66 516 70,99 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 674 519 2 435 540 2 435 540 2 819 538 115,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 938 907 7 230 150 7 230 150 7 191 760 99,47 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 936 996 1 888 030 154 000 2 042 030 2 075 454 101,64 % Övriga lönebikostnader 379 412 459 717 459 717 401 252 87,28 % Lönebikostnader 2 316 408 2 347 747 154 000 2 501 747 2 476 706 99,00 % Personalkostnader 9 255 315 9 577 897 154 000 9 731 897 9 668 466 99,35 % Köp av tjänster 11 833 840 11 476 529 80 000 11 556 529 12 088 543 104,60 % Material, förnödenheter och varor 692 033 710 750 710 750 716 859 100,86 % Understöd 672 264 641 800 641 800 729 948 113,73 % Hyreskostnader 739 425 1 331 773 1 331 773 1 334 911 100,24 % Övriga verksamhetskostnader 24 129 63 900 63 900 60 228 94,25 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 23 217 006 23 802 649 234 000 24 036 649 24 598 954 102,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -20 542 487-21 367 109-234 000-21 601 109-21 779 416 100,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -130 876-114 300-114 300-139 237 121,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -20 673 363-21 481 409-234 000-21 715 409-21 918 654 100,94 % 114

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 435 540 0 2 435 540 2 819 538-383 998 115,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -23 802 649-234 000-24 036 649-24 598 954 562 305 102,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -21 367 109-234 000-21 601 109-21 779 416 178 307 100,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -114 300-114 300-139 237 24 937 121,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -21 481 409-234 000-21 715 409-21 918 654 203 245 100,94 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 500 1 500 2 134-634 142,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -291 407-1 670-293 077-293 383 306 100,10 % VERKSAMHETSBIDRAG -289 907-1 670-291 577-291 249-328 99,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -36 600-36 600-46 161 9 561 126,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -326 507-1 670-328 177-337 409 9 232 102,81 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 212 580 212 580 204 181 8 399 96,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 085 184-1 792-3 086 976-3 174 134 87 158 102,82 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 511 060 1 511 060 1 708 832-197 772 113,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 735 689-65 679-6 801 368-6 984 867 183 499 102,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 224 629-65 679-5 290 308-5 276 034-14 274 99,73 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -4 000-4 000-8 242 4 242 206,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 228 629-65 679-5 294 308-5 284 276-10 032 99,81 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 710 400 710 400 904 391-193 991 127,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 202 469-107 631-6 310 100-6 618 238 308 138 104,88 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 492 069-107 631-5 599 700-5 713 847 114 147 102,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -73 700-73 700-84 835 11 135 115,11 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 565 769-107 631-5 673 400-5 798 682 125 282 102,21 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % VERKSAMHETSBIDRAG -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % 115

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, öppenvård och boendeservice för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Lagstiftningen inom hälsovården håller på att förnyas. Det är möjligt att den nya lagstiftningen har effekter på samarbetet mellan social- och hälsovård och invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun. Sannolikt berörs både primärhälsovården och specialsjukvården av ändringarna. Ändringar i Lagen om hemkommun och i socialvårdslagen kommer troligtvis att ske under år 2011. Ändringarna medför antagligen t.ex. att även anstaltsklienter kan byta hemkommun samt att klienterna kommer kunna anhålla om en vårdplats i vilken kommun som helst, d.v.s. i en annan kommun än dennes hemkommun. EKONOMIPLAN 2011-2013 - Kartläggningen och utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser fortsätter - Ett äldreomsorgsprogram utarbetas gemensamt av representanter för äldreomsorgen, hälsovården, omsorgens förvaltning och förtroendevalda - Den nya välfärdsplanen, Åbolands välfärdsplan, beaktas i arbetet med barn och unga - En vision och ett program utarbetas för omsorgsavdelningen. Programmet skall bygga på kommunens strategi 2010-2015. - Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - En plan för hälsofrämjande utarbetas. 116

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Åbolands välfärdsplan godkänns Programmet för äldre utarbetas En vision och strategi för omsorgen utarbetas Alla omsorgens verksamhetsenheter strävar till att minska mängden avfall Eftersträvad nivå / uppföljning Välfärdplanen beaktas i arbetet med barn Uppföljning 31.12.2011 Välfärdsplanen har färdigställts men har inte godkänts Programmet godkänns av berörda organ Uppföljning 31.12.2011 Programmet har inte godkänts av berörda organ. Programmet skrivs med beaktande av hela omsorgens vision och strategi. Arbetet görs av de ledande tjänstemännen Uppföljning 31.12.2011 En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall Samtliga verksamhetsenheter stävar till att minska mängden avfall Uppföljning 31.12.2011 Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall såsom planerat NYCKELTAL BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Prestationer Omsorgsnämnden, sammanträden 10 9 9 7 7 Äldrerådet, sammanträden 5 1 5 7 3 PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal årsverken Omsorgschef 1 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Anstaltsbiträde 0,09 0 0 0 0 Lagerförvaltare 1 1 1 1 1 Totalt 3,69 3,6 3,6 3,6 3,6 117

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 23 358 7 852 1 500 1 500 2 134 Personalkostnader -207 856-215 962-226 800-228 470-222 944 Köp av tjänster -64 529-58 818-28 147-28 147-28 383 Material, varor och tillbehör -13 459-5 389-3 100-3 100-3 003 Understöd och bidrag -1 181 0 0-2 522 Övriga verksamhetskostnader -18 787-17 792-33 360-33 360-36 529 VERKSAMHETSKOSTNADER -305 297-299 142-291 407-293 077-293 381 VERKSAMHETSBIDRAG -281 939-291 290-289 907-291 577-291 247 AVVIKELSER BG11 BS11: Omsorgens förvaltning Centrallagret ca + 4.900 euro ca + 2.800 euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sex medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. Var tredje vecka håller omsorgsavdelningens utvidgade ledningsgrupp sammanträde. Gruppen består förutom av omsorgsledningsgruppens medlemmar av ytterligare fyra medlemmar. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade omsorgsledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso ab, Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, med Väståboland (numera Pargas) gällande familjerådgivningsverksamheten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgen. Omsorgsnämnden har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca 8.100 euro. Omsorgens förvaltning överskred de budgeterade nettokostnaderna med ca 4.900 euro. Orsaken är att kostnaderna för utredningen gällande omsorgsavdelningens verksamhet och struktur och möjligheterna att utveckla denna har bokförts på detta kostnadsställe. Centrallagret har överskridit sin budget med ca 2.800 euro. Totalt sett har omsorgens förvaltning överskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca 300 euro under år 2011. 118

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att omsorgsavdelningens utvecklig helt är beroende av i vilken riktning staten leder utvecklingen den närmaste tiden. I framtiden borde man i kommunen utföra flera undersökningar gällande enheternas verksamhet. Undersökningarna kan utföras t.ex. av studerande. Resultaten kan ligga som grund för det framtida utvecklingsarbetet i kommunen. Under år 2012 bör man bedöma huruvida omsorgen behöver ett eget centrallager eller om vårdförnödenheter kan distribueras till kommunen på något annat sätt. 119

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyning, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet tre dagar/vecka i Dalsbruk och håller enligt behov mottagning på Silverbacken i Lammala. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp, vilket man bland annat märker genom ett allt större tryck på barnskyddet. Detta medför att samarbetet med andra instanser som jobbar med barn och unga blir ännu viktigare, vilket också behandlas i Välfärdsplanen för barn och unga som färdigställs inom kort. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger fort utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. Inom missbrukarvården träder avtalet gällande avbrytningsvård på A-kliniken i Salo i kraft från och med 2011. Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren 2010-2015. EKONOMIPLAN 2011-2013 Processerna inom socialenheten gås igenom och effektiveras med hjälp av det åboländska projektet Arbetsprocesser KomPro. I samband med detta görs personalens arbetsbeskrivningar. BINDANDE MÅL 2011 Mål Arbetsbeskrivningar Beskrivning av processer Eftersträvad nivå / uppföljning Personalen på socialenheten har arbetsbeskrivningar Uppföljning 31.12.2011 Alla på socialenheten har arbetsbeskrivningar per 16.2.2012. Processerna gällande barnskydd, barnatillsyning, utkomststöd och ändringsarbeten i bostaden är genomgångna och nedtecknade Uppföljning 31.12.2011 Barnskyddsprocessen och barnatillsyningsprocessen är nedtecknade. Utkomststödsprocessen är genomgången, men inte nedtecknad. Processen gällande ändringsarbeten i bostaden behandlas för tillfället med fastighetsenheten. 120

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS11 Barnskyddsanmälningar 54 88 45 45 91 Omhändertagna barn 31 december 12 10 10 10 10 Färdtjänstresor 10 419 13 939 7900 7900 15 553 /färdtjänstresa 21,70 18,06 21,50 21,50 14,67 Hushåll som erhåller utk.stöd 216 196 200 200 168 /invånare 38,23 27,64 23,30 23,30 24,71 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG11 BS11 Socialchef 1 1 1 1 0,94 Förmånshandläggare 1 1 1 1 1 Socialarbetare 2 2 2 2 2 Barnatillsyningsman 1 1 1 1 0,8 Familjearbetare 1 1 1 1 1 Socialhandledare 0,29 Totalt 6 6 6 6 6,03 121

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Barnskyddstjänster, köp av tjänster + 92 000 Mentalvårdstjänster, köp av tjänster - 40 000 Handikappades anstaltsvård - 62 000 Handikappades sysselsättning + 44 000 Färdtjänst + 58 000 Arbetsmarknadsstödet kommunandel + 32 000 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 377 129 225 140 212 580 212 580 204 181 Personalkostnader -280 544-331 924-312 897-314 689-325 552 Köp av tjänster -2 210 021-2 303 083-2 263 495-2 263 495-2 237 011 Material, varor och tillbehör -3 589-4 334-5 600-5 600-2 778 Understöd och bidrag -585 722-484 474-440 800-440 800-562 051 Övriga verksamhetskostnader -16 322-19 650-62 392-62 392-46 742 VERKSAMHETSKOSTNADER -3 096 198-3 143 465-3 085 184-3 086 976-3 174 134 VERKSAMHETSBIDRAG -2 719 069-2 918 325-2 872 604-2 874 396-2 969 953 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Trycket på barnskyddet är stort, under slutet av året fördelades resurserna inom socialenheten tillfälligt så att en socialhandledare kunde börja arbeta 80%. Ökade personalresurser inom barnskyddet kommer att behövas även framöver för att kunna uppfylla barnskyddslagens krav, kunna erbjuda tillräcklig öppenvård och i mån av möjlighet undvika placeringar. Anstaltsvården för handikappade ska enligt statsrådets principbeslut 2010 avvecklas, vilket syns i minskade kostnader för anstaltsvården redan 2011. I praktiken betyder detta ökade kostnader för boende och sysselsättning inom handikappvården. Antalet färdtjänstresor har ökat, emedan kostnaderna minskat i jämförelse med bokslut 2010. Under 2010 konkurrensutsattes taxiresorna och under 2011 har ett avtal med taxibilisterna varit i kraft. 122

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen och verksamheten är indelad i tre distrikt. Distrikten är i huvudsak koncentrerade till kommunens åldringshem/serviceboenden där även kansli- och personalutrymmen finns. Åldringshemmen är Almahemmet (37 vårdplatser inkl. effektiverat serviceboende), Hanna-hemmet (49 vårdplatser) och serviceboendeenheten Silverbacken (16 boendeplatser, effektiverat serviceboende). I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem (9 boendeplatser). Hemvårdsteamen fungerar i huvudsak utgående från enheterna, förutom i Dalsbruk och yttre skärgården, där egna kansliutrymmen finns. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 I Finland ökar antalet personer som fyllt 75 år radikalt de närmaste tio åren. Även antalet personer över 85 år ökar kraftigt. Detta ställer stora krav på äldreomsorgen och behovet av att utveckla och stöda möjligheterna att bo hemma i egen bostad. Äldreomsorgen saknar en egen lagstiftning. Under våren 2011 förväntas ett utkast till en proposition bli klar. Syftet med den nya lagen är att lyfta en del av de frågor som tas upp i kvalitetsrekommendationen till lagnivå, att samla bestämmelserna om tjänster till de äldre som finns i olika lagar i en enda lag, samt att skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen. Lagen skall även stärka klientens ställning. EKONOMIPLAN 2011-2013 Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Man strävar till att följa kvalitetsrekommendationerna om vård och tjänster för äldre på alla våra serviceenheter. 123

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Varje hemvårdsteam arbetar även i praktiken som ett samordnat team Satsning på personalens välmående En kunnig och motiverad personal som är positivt inställd till utveckling Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utvärdera/revidera indelningen av såväl klienter som personal Arbetet med teamens indelning och arbetsuppgifter har fortgått, bl.a via Eero Kitinojas utredning och arbetshandledning. Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet. Utvärdering höst och vår. Arbetshandledningen på Almahemmet har fortsatt. Arbetshandledning för hemvården i Kimito har inletts under hösten. Kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal Hela personalen har fått HCI-utbildning ( H uvudsakligen på C entrala nervsystemet I nverkande läkemedel) Alla hemvårdare har utbildats i läkemedelslära. Ca hälften av hemvårdarna har fått "kunnonhoitaja" utbildning Utvecklingssamtalen har genomförts mycket bra på en enhet, i liten utsträckning på övriga enheter. Enkäter sänds till klienter/anhöriga i början av året Enkäter har sänts till klienter/anhöriga på åldringshemmen och boende-enheterna i januari-februari 124

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Hemvårdsbesök 41741 62 870 42000 42000 65867 Dag-center besök 2 320 2 227 3 400 3 400 2 350 Stöd för närståendevård klienter/år 39 39 40 40 28 Lätt serviceboende, vårddygn 2 863 2815 3200 3200 3413 Effektiverat boende, vårddygn 11025 11 051 11200 11200 11074 Institutionsvård, vårddygn 24931 24 797 25000 25000 24589 Mätare Hemvård euro/besök 29,79 18,76 30,40 30,40 20,74 Stöd för närståendevård /klient/år 3091,73 3 639 3496,25 3496,25 4561,11 Lätt serviceboende /boendedag 11,3 11,14 20,73 20,73 19,58 Effektiverat boende Alma /boendedag 43,50 39,54 69,79 69,79 63,46 Silverbacken /boendedag 85,37 93,70 111,04 111,04 101,53* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 110,48 109 122,33 122,33 131,53 Hanna-hemmet /vårddygn 77,36 71 85,88 85,88 88,13 * innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Äldreomsorgschef 1 1 1 1 1 Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 2 2 2 2 2 Ansvarig sjukskötare/förman 1 1 1 1 1 Ansvarig sjukskötare 2 2 2 2 2 Teamdragare 4 4 4 4 4 Sjukskötare/Hälsovårdare 6 6 6 6 7 Närvårdare/Primärskötare 32,8 32,8 34,8 34,8 33,8 Mentalvårdare 1 1 1 1 1 Konditionsskötare 1 1 1 1 1 Hemvårdare 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 Hemhjälpare 3,75 3,75 2,75 2,75 2,75 Vårdbiträde 11 11 11 11 11 Anstaltsvårdare 3 3 3 3 3 Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson 1 1 1 1 1 Totalt 93,207 93,207 94,207 93,207 94,207 125

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 1 346 071 1 623 605 1 511 060 1 511 060 1 708 832 Personalkostnader -4 132 994-4 437 720-4 530 100-4 595 779-4 768 655 Köp av tjänster -906 191-740 113-922 015-922 015-977 717 Material, varor och tillbehör -252 551-238 217-266 550-266 550-256 232 Understöd och bidrag -179 859-193 000-193 000-157 607 Övriga verksamhetskostnader -384 274-433 067-824 024-824 024-824 656 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 788 936-6 028 976-6 735 689-6 801 368-6 984 867 VERKSAMHETSBIDRAG -4 442 865-4 405 371-5 224 629-5 290 308-5 276 035 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för interna hyror -12 275 Ökade kostnader för ADB-tjänster -17 285 Ökade inkomster pga aktiv uppföljning av vårdbidragsnivå samt ökat antal matserviceklienter +197 772 Ökade personalutgifter -172 876 Minskade läkemedelsutgifter +20 361 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 10 000. Kostnaderna för interna hyror har varit drygt 12 000 dyrare än budgeterat, medan kostnaderna för intern mattjänst har underskridits med 4 396. Kostnaderna för ADB-tjänster har varit drygt 17 000 dyrare än budgeterat p.g.a. hemvårdens mobila dokumenteringsprogram som införskaffades under året. Inkomsterna för sålda matportioner har varit nästan 104 000 större än budgeterat. Eftersom hemvårdspersonalen distribuerar matportionerna har behovet av vikarier ökat. Den markanta ökningen av hemvårdsbesök beror delvis på att allt mer vårdkrävande klienter sköts hemma samt på ADB-programmets uppbyggnad och statistik (besök enl. planen jämfört med förverkligade besök 2009). En hög sjukfrånvaro samt moderskaps- och vårdledigheter bidrar även till ökade personalkostnader. Trots att äldreomsorgen kraftigt satsat på fortbildning under året, har anslaget för utbildning underskridits. Utbildningen har i stor utsträckning anordnats till låga kostnader i vuxeninstitutets regi. Vid pensionering har en uppgradering från primärskötare till sjukskötare skett på Hanna-hemmet. Inkomsterna för vårdavgifter har varit 121 644 högre än budgeterat. Detta beror i stor utsträckning på en aktiv uppföljning av vårdbidragsnivån bland patienter i långvarig anstaltsvård. En större satsning på kompetenshöjning inom hemvården är nödvändig för att kunna möta de förväntningar som ställs på hemvården idag. Samtidigt bör vi sträva till att närma oss de nationella rekommendationerna gällande vårdplatser i anstaltsvård och effektiverat boende. I framtiden bör det fastanställas fler personer med sjukvårdsutbildning i hemvården. Med nuvarande personalstyrka är vården mycket sårbar. 126

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis och Lammala ges befolkningen service vid rådgivningsbyråer. Vardera hälsostationen inrymmer förutom läkar- och tandläkarmottagning också rådgivning och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Från och med år 2005 finns föreskrifter för hur hälsocentralerna ska se till att klienterna omedelbart får kontakt med dem, hur de ska utföra bedömningen av vårdbehovet och inom vilken tid en patient ska få icke akut vård vid en hälsocentral. För att uppnå målsättningarna krävs i första hand att tillgången på personal tryggas. Också arbetsfördelningen mellan olika yrkeskategorier bör utvecklas. Den nya hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den 1.5.2011 är första steget i en totalreform av social- och hälsovården. Reformen genomförs stegvis så att stadganden som gäller innehållet i verksamheten och servicen i detta förslag samlas i en ny hälso- och sjukvårdslag. Stadganden som gäller ordnande av och strukturer i servicen kvarstår oförändrade i nuvarande lagar. Enligt den nya lagen skulle klienten friare få välja vårdplats och i mån av möjlighet en yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda denne. Valfriheten gällande vårdplats kommer att breddas stegvis. Det första skedet ska träda i kraft år 2011, och det andra skedet år 2014. I lagen betonas också främjandet av hälsa och välfärd och förebyggandet av hälsoproblem. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skoloch studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga trädde i kraft 1.7.2009. Återkommande hälsoundersökningar ska i enlighet med förordningen ordnas fr.o.m. 1.1.2011. EKONOMIPLAN 2011-2013 De olika verksamhetsområdenas arbetsmodeller utvecklas så att nuvarande och en eventuell ökad efterfrågan på tjänster kan uppfyllas med till buds stående personalresurser. I bäddavdelningarnas verksamhet beaktas den ökade efterfrågan på kostsam vård av poliklinisk karaktär. Ansvaret för anordnande av akutvård överförs från kommunen till sjukvårdsdistriktet, i enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagen. Den riksomfattande erecepttjänsten kommer enligt nuvarande plan att tas stegvis i bruk åren 2011 2012, och de nationella KanTatjänsterna kommer senare att innefatta också och earkivtjänster. 127

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Lyckad läkar- och tandläkarrekrytering. Ytterligare minst en läkare och två tandläkare fastanställs år 2011. Uppföljning 31.12.2011 Under år 2011 lyckades hälsocentralen rekrytera en deltidsoch en heltidsanställd läkare, och en tandläkare på deltid, men ingen fastanställning gjordes. Tillgången på hyresläkare och -tandläkare har varit relativt god. En demenspoliklinik startas inom bäddavdelningarna. Demenspolikliniken inleder sin verksamhet år 2011. Uppföljning 31.12.2011 Demenspolikliniken startade inte i bäddavdelninarnas regi eftersom hela hälsovårdens organisation utreddes under året. I framtiden kunde en minnesmottagning kombineras med andra rådgivningstjänster för äldre. Ibrukatgning av erecepttjänsten. Satsning på personalens välmående. erecepttjänsten tas i bruk enligt nationell tidtabell. Uppföljning 31.12.2011 erecepttjänsten kommer att ats i bruk våren 2012 på Kimitoön, enligt den nationella och regionala tidtabellen. Personalen har genomgått erecept- och dataskyddsutbildning, och en omfattande självauditering har genomförts. Arbetshandledning, kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal. Utvärdering höst och vår. Uppföljning 31.12.2011 Arbetshandledning har ordnats enligt behov. Utvecklingsdagar har hållits för såväl bäddavdelningarnas personal som för öppna vården. Alla enheter har arrangerat TYKY-verksamhet. För en stor del av personalen har utvecklingssamtal hållits, enligt uppgjorda planer för de olika verksamheterna. Arbetsredskap som underlättar personalens arbete har anskaffats, och stor vikt fästs vid personalens arbetsförhållanden. 128

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök primärhälsovård 28 358 33 670 27 600 27 600 37 166 Besök, stödtjänster 21 538 22 271 20 400 20 400 26 863 Besök, tandvård 8 152 7 687 8 000 8 000 9 013 Vårddygn, DBA 5 204 *) 6 347 7 300 7 300 6 861 Vårddygn, KBA 8 452 8 491 8 395 8 395 8 157 * inkl. 437 vårddygn som köptjänst under den 12 veckor långa stängningen. Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård 1 649 1 958 1 588 1 588 2 138 Besök/vårdpersonal, stödtjänster 4 308 4 739 4 340 4 340 5 716 Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) 23 23 23 23 23 Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) 27 27 27 27 27 Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,61 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 41,40 40,33 45,22 46,41 38,56 Tandvård, /besök 65,10 74,67 87,04 87,68 84,84 Vårddygn DBA, /dygn 198,94 *) 185,76 174,46 178,82 184,01 Vårddygn KBA, /dygn 154,13 157,51 174,79 176,53 163,62 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. 129

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ledande läkare 1 1 1 1 1 Ledande skötare öv 1 1 1 1 1 Ledande skötare bädd 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,333 10,423 10,284 10,284 10,284 Läkare 4 4 4 4 4 Avdelningsskötare 1 1 1 1 1 Bitr. avdelningsskötare 3 3 3 3 3 Sjukskötare 15,4 14,9 15,5 15,5 15,5 Primärskötare/Närvårdare 14 14 14 14 14 Mottagningsbiträde 5 5 5 5 5 Instrumentvårdare 2 2 2 2 2 Hälsovårdare 8 8 7,583 7,583 7,583 Psykolog 1 1 1 1 1 Laboratorieskötare 2 2 2 2 2 Röntgenskötare 1 1 1 1 1 Fysioterapeut 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 3,5 3 Munhygienist 0 0 0 0 1 Tandskötare 5 5 5 5 5 Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 82,724 82,814 82,858 82,858 83,358 130

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 734 867 817 922 710 400 710 400 904 391 Personalkostnader -3 796 781-4 079 317-4 332 300-4 399 931-4 150 607 Köp av tjänster -1 119 849-1 210 721-958 772-998 772-1 525 576 Material, varor och tillbehör -397 892-444 093-435 500-435 500-454 845 Understöd och bidrag -5 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -230 672-293 045-475 897-475 897-487 211 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 545 194-6 027 181-6 202 469-6 310 100-6 618 239 VERKSAMHETSBIDRAG -4 810 327-5 209 259-5 492 069-5 599 700-5 713 848 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade försäljnings- och avgiftsintäkter (bl.a. bäddavdelningsavgifter) -193 800 Minskade personalkostnader (vilket lett till höga kostnader för hyrd arbetskraft) -249 300 Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) +526 800 - Ökade kostnader för köp av fysioterapi och specialtandläkartjänster, +16 300 - Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och -tjänster, +19 200 - Ökade kostnader för köp av patienttransporter med ambulans, +10 600 - Ökade kostnader för personalens resor, +11 200 - Ökade kostnader för laboratorieanalyser, +16 000 - Minskade kostnader för köp av magnetröntgen och datortomografier, -6 100 - Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, -16 000 - Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), +480 000 - Minskade kostnader för intern mattjänst, -17 500 - Ökade kostnader för intern ekonomitjänst, +5 000 Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) +19 400 - Minskade kostnader för köp av kläder och textilier, -4 200 - Minskade kostnader för köp av läkemedel, -34 600 - Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, +4 900 - Ökade kostnader förköp av utdelade vårdförnödenheter, +39 800 - Ökade kostnader för köp av hjälpmedel, + 12 000 - Ökade kostnader förköp av inventarier, +5 300 Ökade kostnader för övrigt (bl.a. ökade kostnader för kostnadsförda fordringar) +11 300 Sammanlagt +114 400 131

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nya hälsovårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Kundernas rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster utanför sin hemkommun, på den ort kunden vistas under en lägre tid, orsakade ingen stor förändring i efterfrågan av tjänster. Målet att en första konsultation vid läkarmottagningen skall fås inom tre dagar har nåtts. Om patientens första konsultation inte varit till läkare, har en skötare kunnat ge råd via telefon eller genom tidsbokning till skötarmottagning. Akut sjuka har alltid kunnat ges vård omedelbart. Astmaskötaren har gjort spirometrier. Samma skötare fungerar också som minnesskötare. Samarbetet med specialsjukvården har effektiverats då gäller öppna vårdens minnestester. Kommunens vårdenheter har kontaktat och konsulterat infektionsskötare betydligt mera än tidigare. ERecepten tas i bruk år 2012. En läkare på läkarmottagningarna har fungerat som testperson gällande erecept. Den sjukvårdsutbildade personalen inom öppna vården utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i erecept. Till båda läkarmottagningarna har skaffats nya arbetsstolar åt personalen. Instrumentvården i Kimito har fått en ny värmeförseglare och bord. Planerna om att ändra verksamheten på båda läkarmottagningarna har börjat förverkligas; akut- och icke akut mottagning. Utvecklandet av telefonrådgivningen och vårdbedömningen görs genom ändringar i sjukskötarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden samt med TeleQ -telefonsamtalstjänst. Under året har tre personer inom den öppna vården gått i pension. I och med att ett mottagningsbiträde pensionerades, har befattningen ändrats till en sjukskötarbefattning, som fylls år 2012. Med hjälp av en sjukskötare eftersträvas bättre möjligheter till bedömning av patienternas behov av vård. Då en hälsovårdare pensionerades, fördelades arbetsuppgifterna mellan de övriga hälsovårdarna. Åtgärden lyckades inte helt, utan har lett till övertider, och alla i lagen stadgade åtgärder har inte uppfyllts. En delorsak är t.ex. en betydande ökning av Axxell Brusabys behov av studerandehälsovård, och möjligheterna att kombinera rådgivningsarbetet med diabetesvården och vuxenmottagningarna. Utvecklingen av arbetsfördelningen fortgår år 2012. Speciell uppmärksamhet har under året fästs vid hjälpmedelsutlåningen, eftersom kostnaderna hela tiden stiger. Efterfrågan efter företagshälsovård har ökat. En del av de små företag som tidigare lämnat den kommunala företagshälsovården har nu återvänt. Samarbetsgruppen för hälsofostran har för högstadierna utarbetat en broschyr Med fart till vuxenlivet (?), som distribueras vårterminen 2012. Arbetet med en Strategi för hälsofrämjande för kommunen har påbörjats. Strategin har sin grund i kommunens strategi och Social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation gällande hälsofrämjande verksamhet. Öppna vården har haft två gemensamma utvecklingsdagar. Innehållet har varit framtidsplaner, samarbete och kommunikation. Personalen har deltagit i fortbildning inom sin egen bransch. Gällande stödtjänsternas verksamhet kan konstateras att man till fysioterapin lyckades fastanställa en fysioterapeut på deltid, vilket ledde till en förbättring av fysioterapitjänsterna, även om det ytterligare finns ett ökningsbehov. Antalet besök till laboratoriet var högt år 2011, närmare 20 000, vilket var 3 000 fler besök än året innan. Laboratorieprovtagningen i Västanfjärd avslutades i juni 2011 p.g.a. mycket få besök. Alla laboratoriets referensvärden uppdaterades och laboratorieprovens register städades upp för att motsvara det dagliga arbetet. En ny centrifug skaffades till Dalsbruk. INR skötarverksamhet börjar 2012. Skolningen har börjats år 2011. För röntgenskötaren fanns ingen semestervikarie år 2011, och kunderna hänvisades till Salo sjukhus för röntgen. Inom rådgivningarnas verksamhet har löner och arvoden överskridits med närmare 26 000 euro. Orsaken är ett ökat behov av hemsjukvård i skärgårdsområdet och sjukledigheter som har lett till ett vikariebehov. Inom läkarmottagningarnas verksamhet underskreds lönebudgeten med över 100 000 euro, men samtidigt åtgick 210 000 euro till kostnader för hyresläkare. Överskridningen gällande köp av tjänster blev över 28 000 euro inom rådgivningsverksamheten på grund av ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster. Kostnaderna för personalens resor har överskridit budgeten, främst p.g.a. att personalen arbetar på flera verksamhetspunkter, men också p.g.a. arbetet i skärgården. Till utdelade vårdförnödenheter åtgick över 17 000 euro mer än 132

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren budgeterat inom rådgivningarna p.g.a. den ovan nämnda utvidgade hemsjukvården, och 24 000 euro mer än budgeterat inom läkarmottagningarna. Kostnaderna för hjälpmedel överskred budgeten med närmare 12 000 euro, som en följd av ökad efterfrågan. Läkarmottagningarnas och företagshälsovårdens inkomster överskred budgeten, liksom även röntgenverksamhetens inkomster. De obesatta tandläkartjänsterna har inte fyllts under året. Endast en tjänst är besatt ordinarie, och från och med september 2011 arbetar en tandläkare som vikarie på deltid, men bara 15 h/vecka. I övrigt har tandläkararbetskraften kommit från företag som hyr ut arbetskraft (MedOne, Mediradix, Puumedi). Tandvården hade år 2011 fler patienter och fler besök än åren innan. År 2010 fanns det under hela året totalt sett färre än 3 tandläkare (1 ordinarie, under 2 hyrestandläkare). År 2011 köptes ca två tandläkares arbetsinsats som hyresarbetskraft. Utöver detta började i april en munhygienist med tidsbunden anställning. Till munhygienisten kunde flyttas en del av sådan vård som tidigare gjorts av tandläkarna och hos tandläkarna frigjordes tider för nya patienter. Anställningen av munhygienisten möjliggjorde också en utveckling av det förebyggande arbetet. Munhygienisten hade över 1 000 besök under nio månader. Tandvårdens budget överskreds år 2011 med närmare 48 000 euro. Överskridningen kommer till största delen från hyresarbetskraften, till vilken användes nästan 270 000 euro. Till ordinarie tandläkarlöner (3½) hade budgeterats 265 700 euro. Av det förverkligades 79 000 euro. Också av privata specialtandläkare har köpts mer tjänster än budgeterat, för ca 18 000 euro mot budgeterade 10 000 euro (skillnad ca 8 000 euro). Också till vårdförnödenheter åtgick mer än budgeterade 36 000 euro, ca 40 000 euro (skillnad ca 4 000 euro). Å andra sidan blev patientavgifterna högre än budgeterat, ca 208 000 euro mot budgeterade 162 000 euro (Skillnad ca 46 000 euro). Tandläkarsituationen fortsätter att vara dålig i hela landet. Man måste också förbereda sig för att det framöver kommer att vara brist också på vårdpersonal och hygienister. Antalet vårddygn på bäddavdelningarna var något högre år 2011 (15 018 st) än år 2010 (14 835 st). Beläggningen steg från 81,3 % år 2010 till 82,3 % år 2011. Antalet halva vårddygn (av poliklinisk karaktär) minskade något, från 65 st år 2010 till 59 st år 2011. Patientplatsernas antal reducerades till 17+24 platser p.g.a. vikariebrist under tio veckor på sommaren. Under år 2011 anställdes en sjukskötare till en vakant befattning inom bäddavdelningarna, i övrigt skedde inga personalförändringar. Det har varit svårt att rekrytera utbildad vårdpersonal till vikariat, speciellt sjukskötarvikarier till sommarsemestrar. Fysioterapeuten gjorde många hembesök, speciellt från den rehabiliterande avdelningen. Det finns behov av ökade fysioterapiresurser på bäddavdelningarna, för att ytterligare stärka rehabiliteringen inom avdelningarna. Resultaten från bäddavdelningarnas patientenkät visade att patienterna är nöjda med vården på bäddavdelningarna. Den internationellt och nationellt uppmärksammade patientsäkerheten har utvecklats inom bäddavdelningarna. Personalen deltog under våren 2011 i sjukvårdsdistriktets patientsäkerhetsseminarium. För hela personalen på respektive bäddavdelning hölls utvecklingsdagar, där den nya lagstiftningen om patientsäkerhet och SHM:s publikation Den finländska patientsäkerhetsstrategin 2009-2013 behandlades. Under år 2012 uppgörs plan för säker användning av sjukvårdsprodukter och säker patientvård. Den sjukvårdsutbildade personalen utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i e-recept. Personalen har flitigt deltagit i sjukvårdsdistriktets kostnadsfria utbildningar. Med investeringsanslag har en säng, en våg för rullstolspatienter (multifunktionsvåg) och en spolningsklosett till sköljrum anskaffats. Balkongen på bäddavdelningen i Dalsbruk renoverades för att bättre kunna utnyttjas av patienterna. Bäddavdelningarna höll sig inom budgetramen. Det flöt in drygt 90 000 euro mer i inkomster än budgeterat och inbesparingar gjordes gällande materialanskaffningar. Läkemedelskostnaderna underskreds p.g.a. att användningen av dyra intravenösa läkemedelsbehandlingar var mindre än åren innan. Kostnaden för intern mattjänst blev 17 500 euro lägre än budgeterat, medan kostnaden för patienttransporterna överskred budgeten med 5 000 euro, men kostnaden var ändå 2 700 euro lägre än år 2010. Kostnaden för personalutbildning blev drygt 7 000 euro lägre än budgeterat då fokus legat på personalens utvecklingsdagar och web-baserade utbildningar. 133

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen en del av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Sjukvårdsdistrikten har förändrats och fler förändringar är att vänta. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. I framtiden kommer den service som den specialiserade sjukvården erbjuder att organiseras allt mer utgående från så kallade miljondistrikt, vars befolkningsmängd är tillräcklig också för läkar- och specialistutbildningens behov. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kostnadsökningen gällande specialsjukvårdens tjänster ska för kommunens del hållas rimlig genom att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. BINDANDE MÅL 2011 Mål Inga straffavgifter från specialsjukvården. Eftersträvad nivå / uppföljning Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning 31.12.2011 Inga straffavgifter har uppkommit NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Öppenvårdsbesök (VSSHP) 11 303 11 698 11 320 11 320 11 963 Antal vårdperioder (VSSHP) 1 375 1 307 1 355 1 355 1 324 Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Nettokostnad, /invånare 1 011 1 073 1 026 1 034 1 049 134

OMSORDSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen SPECIALSJUKVÅRDEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 0 0 0 0 Personalkostnader -163 384-190 391-175 800-193 028-200 709 Köp av tjänster -7 203 310-7 521 106-7 304 100-7 344 100-7 319 857 Material, varor och tillbehör 0 0 0 0 0 Understöd och bidrag -6 745-8 000-8 000-7 768 Övriga verksamhetskostnader 0 0 0 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER -7 375 518-7 718 242-7 487 900-7 545 128-7 528 334 VERKSAMHETSBIDRAG -7 375 518-7 718 242-7 487 900-7 545 128-7 528 334 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Privata specialsjukvårdstjänster ca -115.800 euro ca + 98.500 euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2011 varit mindre än de för ändamålet budgeterade utgifterna. Däremot har kostnaderna för köp av privata specialsjukvårdstjänster varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett höll sig specialsjukvården innanför den givna budgetramen. Kommunerna väntar på att staten skall göra riktlinjer för hur sjukvården i landet skall ordnas. 135

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK 15.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent 2% 2% 4% Personalkostnader 25% 36% Köpta tjänster 31% Material, förnödenheter och Understöd Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 37% 10% 40% MoT förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet 5% 8% Samhällsteknikenhet Planläggning 136