BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE 27.6.2012

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 7 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 11 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 12 6 KOMMUNENS PERSONAL... 15 7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING... 16 8 MILJÖFAKTORER... 17 9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN... 18 10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 19 10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys... 20 10.2 Finansiering av verksamheten... 24 10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den... 27 11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 30 12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 31 13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN... 37 14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER... 38 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 40 15.1 Förvaltningsavdelningen... 40 15.2 Utvecklingsavdelningen... 55 15.3 Bildningsavdelningen... 78 15.4 Omsorgsavdelningen... 113 15.5 Avdelningen för miljö och teknik... 136 16 BUDGETUTFALL... 158 16.1 Driftsekonomidelens utfall 2011... 158 16.2 Resultaträkningsdelens utfall 2011... 163 16.3 Investeringsdelens utfall 2011... 165 16.4 Finansieringsdelens utfall 2011... 176 17 BOKSLUTSKALKYLER... 177 18 NOTER TILL BOKSLUTET... 186 18.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper... 186 18.2 Noter till resultaträkningen... 186 18.3 Noter till balansräkningen... 190 18.6 Noter till koncernbokslutet... 199 19 SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 204 19.1 Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi... 204 19.2 Kimitoöns vattenaffärsverk... 206 21 BILAGA: PERSONALRAPPORT... 241 2

1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Det tre första åren i Kimitoöns kommun har varit en ekonomisk framgångshistoria. Tack vare detta har vi goda förutsättningar att klara av framtidens utmaningar, om det finns vilja och beslutsamhet att fortsätta förändringsarbetet och ändra kostnadsstrukturen. Vi har kommit en god bit på vägen med att bli en ny kommun, helt klara är vi dock inte ännu. De närmaste åren kommer stora förändringar att ske inom och mellan kommunerna i vårt land. Det återstår att se hur staten kommer att gå vidare med sina ambitioner att reformera den offentliga sektorn, som på sätt eller annat också kommer att beröra Kimitoön. År 2011 kommer säkert att kommas ihåg som ett år då en ny kommunreform sjösattes. Nu återstår att se hur statsmakten lyckas navigera vidare. Ju tidigare kommunerna får klara besked om den nya kursen, desto bättre för alla parter. De första åren efter en kommunsamgång innebär alltid kostnader som hänger ihop med samgångsarrangemangen. Vi har dock i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Kimitoöns kommun gjorde ett överskott på 2,64 miljoner euro år 2011. Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 8,99 miljoner euro. Orsakerna till det mycket goda resultatet är större skatteintäkter och statsandelar än beräknat. Kostnadskontrollen är inte till alla delar bra, så utrymme för förbättringar finns. Det är dock skäl att komma ihåg att sammanslagningsunderstödet på ca 1,73 miljoner euro ingår i siffrorna. Vi skall inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Det ekonomiska resultatet är en bra prestation av kommunens hela personal, trots att kostnadsökningarna var större än beräknat. Årsbidraget blev 4,91 miljoner euro. Även om sammanslagningsunderstöd inte framöver erhålls borde årsbidraget också framöver hållas ungefär på denna nivå, så att det räcker till nettoinvesteringar och låneamorteringar. Annars kommer alla lite större investeringar att genast synas i ökat lånebehov. Att inom verksamheten sänka kostnaderna med motsvarande belopp som det uteblivna sammanslagningsunderstödet blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation är antalet äldre ökar och antalet barn minskar. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2011 blev klart bättre än väntat. Som positiva faktorer kan nämnas: - Skatteintäkterna utvecklades positivt och kassaläget är gott. - Det ackumulerade överskottet ökade. - Investeringarna sköttes sakkunnigt och hölls inom givna ramar. - Skuldbördan minskade betydligt. - De ekonomiska målsättningarna har förverkligats och t.o.m. överskridits. Framöver väntar dock tuffare målsättningar om vi ska klara oss. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Eftertanke med investeringar, med målsättning att ytterligare minska skuldbördan. Kimitoöns Vatten har haft stora investeringar i flera år. Efter att vatten och avlopp sammankopplats på Kimitoön, bör investeringarnas tyngdpunkt ligga på att få nya användare. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. Utrymmesanvändningen inom samtliga enheter ska optimeras - Kommunen ska aktivt jobba med att avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Kommunalskatt inflöt 4,5 procent och fastighetskatt 13 procent mera än beräknat. Samfundsskatt inflöt 3 procent mindre än beräknat. De totala skatteintäkterna blev ca 21,47 miljoner euro mot budgetens 20,47 miljoner euro. Jämfört med 2010 ökade de totala skatteintäkterna med ca 0,5 miljoner euro. Statsandelar inflöt 8,3 procent mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 19 miljoner euro, då budgeten var 17,5 miljoner euro. 3

Kommunens lånestock sjönk märkbart under året, den var i slutet av året 2 320 euro/invånare. Skuldbördan ligger drygt 200 euro/invånare över landets medeltal. Kommunen minskade skuldbördan genom att under året amortera ca 3,80 milj. euro. Antalet anställda i kommunen har under året varit oförändrat. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Pensioneringarna öppnar möjligheter att skapa nya sätt att jobba och nya sätt att arrangera verksamheten. Samtidigt betyder det också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. Vi lever i intressanta tider. Vi har lämnat samgångsavtalet och sammanslagningsunderstödet bakom oss, nu börjar livet som en vanlig kommun. Det enda vi kan vara säkra på är att det mesta kommer att se annorlunda ut om några år. Jag undrar ibland hur vi skall få så många som möjligt på Kimitoön att förstå det här. Det är inte tillräckligt att vi endast försöker upprätthålla det vi tidigare haft vi måste vara modiga och våga ta oss an utmaningarna, våga skapa nya lösningar och strukturer på Kimitoön. Det har varje dag känts bra och sporrande att få komma på jobb och arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla och envar som jobbar i kommunen. Vi har tillsammans med kommunens förtroendevalda lyckats erbjuda kommuninvånarna en mångsidig och god service. Kimitoön den 19 mars 2012 Tom Simola kommundirektör 4

2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Adminstrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan 1.1.2009 av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till 2.801 km 2, varav markarealen utgör 687 km 2, havsarealen till 2 103,22 km 2 och insjövattenarealen till 11 km 2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 44 detaljplaner och 44 strandetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca 2 600 km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick 31.12.2011 till 7 172 personer, en minskning med -19 personer under året. Av kommunens befolkning bor ca 60 procent i kommunens tätorter (Kimito, Dalsbruk, Dragsfjärd och Björkboda). De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri (21,1%), social- och hälsovårdstjänster (17,3%) och handel och turism (14,1%). Työpaikkaomavaraisuus Kemiönsaaren kunnassa 1993-2009 110 100 Työpaikkaomavaraisuus ilmaisee alueen työpaikkojen ja alueella asuvan työllisen työvoiman määrän välisen suhteen. 90 80 70 Kemiönsaari Länsi-Turunmaa Turunmaan seutukunta Varsinais-Suomi 60 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Työssäkäynti Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan 1980. Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 20,5 procent (1 850 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 6 procent (450 personer). De omedelbara orsakerna till befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Däremot har kommunen uppvisat ett inflyttningsöverskott de senaste åren, under de två senaste åren har också skett en märkbar immigration. 5

Väkiluvun kehitys Kemiönsaaren kunnassa 1980-2010 120 115 110 Indeksi 1980 =100 Kemiönsaari Turunmaan seutukunta Koko maa Länsi-Turunmaa Varsinais-Suomi 105 100 95 90 85 80 75 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö Väestö ikäryhmittäin Kemiönsaaren kunnassa 1980-2010 ja ennuste 2010-2030 6 000 5 000 Toteutunut väestö Väestöennuste Alle 15-vuotiaat 15-64-vuotiaat Yli 65-vuotiaat 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 SeutuNet Vuoden 2011 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö 6

3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2011 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. En omorganisering av omsorgsavdelningens organisation inleddes under hösten 2011 med presentation och inledande information för förtroendevalda och anställda. Under hösten 2011 presenterade regeringen tankar på att en större kommunstrukturreform var på kommande. De mer konkreta målsättningarna presenterades i februari 2012 och innebär enligt ett förslag från regeringens tjänstemannaarbetsgrupp att Kimitoön och Pargas skulle gå samman från år 2015. Arbetsgruppens förslag är på utlåtanderunda under våren 2012 och en strukturlag ska ges till riksdagen under år 2012. Det är ännu oklart med vilka åtgärder regeringen ska styra den planerade reformen eller om genomförandet av reformen helt kommer att baseras på kommunernas egen vilja. Kimitoöns organisation från 1.4.2010: FULLMÄKTIGE Centralvalnämnden Revisionsnämnden Näringslivschef KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN Kommunens ledningsgrupp FÖRVALTNING UTVECKLING OMSORG BILDNING MILJÖ O TEKNIK Skärgårdsnämnd Omsorgsnämnd Bildningsnämnd -svensk sektion -finsk sektion Kultur och fritidsnämnd Teknisk nämnd -direktion för Kimitoöns vattenaffärsverk Bygg- och miljötillsynsnämnd Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2008 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2008 % Valda SFP SDP C VF SAML KD Övriga 2 222 1 106 328 293 156 44 17 53,3 26,5 7,9 7,0 3,7 1,1 0,4 15 7 2 2 1 - - SAMMANLAGT 4 166 100,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2011-2012 7

Ordförande Sixten Laine (sfp) Stuert, privatföretagare I vice ordförande Curt Dannström (sdp) Pensionerad kommundirektör II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog III vice ordförande Rune Friman (sfp) Företagare Fullmäktiges sammansättning 2009-2012 Namn Yrke Parti Kansallinen Kokoomus r.p. (1) Pohjavirta Kalevi, gruppordförande Företagare SAML Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (7) Dannström Curt Hellbom Eva-Stina, gruppordförande Leppänen Jorma Salonen Börje Ström Börje Vilander Bo Vähätalo Pentti (-23.6.2010) Forne Ingmar (24.6.2010-) Pensionerad kommundirektör Specialsjukskötare Telefonmontör Pensionär, metallarbetare Arbetsledare El.reparatör Lärare Kand.hum SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP Svenska folkpartiet i Finland r.p. (15) Antskog Carola Engblom Yngve Friman Rune Jansson Johanna Johansson Johan Laine Sixten Laurén Anders Liljeqvist Wilhelm Lindholm Kerstin Nurmio Mårten Sjöblom Annalena, gruppordförande Sulonen Barbro Törnqvist Jörgen Wretdal Bjarne Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (2) Antikainen Esko Tuominen Kurt, gruppordförande Centern i Finland r.p. (2) Hoikkala Marjaana Kallonen Kalevi, gruppordförande Fil.mag., pensionär Jordbrukare, entreprenör Företagare Sjukskötare Företagare Stuert, företagare Pol.mag, företagare Företagare Tandskötare Skogsbruksingenjör Projektledare Hälsovårdare Företagare Jordbrukare, exportchef Psykolog Metallarbetare Timmerman Lärare, kandidat i naturvetenskaper Jordbrukare, företagare SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF C C Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 76 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2011-2012 8

Namn Yrke Parti Ordförande Mårten Nurmio I vice ordförande Börje Salonen II vice ordförande Kalevi Kallonen Cay Blomberg Ingalill Slotte Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Skogsbruksingenjör Pensionär, metallarbetare Jordbrukare, företagare Agrolog Ekon.mag., företagare Specialsjukskötare Sjukskötare Tandskötare Timmerman SFP SDP C SFP SFP SDP SFP SFP VF Kommunstyrelsen sammanträdde 13 gånger och protokollförde 215 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Anders Strandberg Vice ordförande Olavi Saarinen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Barbro Sulonen Vice ordförande Ingmar Forne Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Fredrik Laurén Vice ordförande Yvonne Lönnström Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Yngve Engblom Vice ordförande Bo Lundell Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Jörgen Törnqvist Vice ordförande Börje Ström Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och milj.ötillsynsnämnden Ordförande Annalena Sjöblom Vice ordförande Bo Vilander Föredragande tillsynschef Greger Lindholm ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Sixten Laine Vice ordförande Roger Forss 9

Föredragande näringslivschef Tomy Wass Landsbygdsnämnden Ordförande Mona Stenman Vice ordförande Jari Lehtinen Föredragande landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Bjarne Wretdal Vice ordförande Gunilla Åkerberg Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Keijo Arfman Föredragande bildningschef Mats Johansson Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Lars Nummelin Vice ordförande Jörgen Törnqvist Föredragande infrachef Roger Hakalax 10

4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de preliminära uppgifter som Statistikcentralen samlat in uppgår kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag till omkring 2,64 miljarder euro, vilket är nästan 400 miljoner mindre än år 2010. Antalet kommuner med negativt årsbidrag är 22. Boksluten ser ut att bli sämre än väntat. Under slutet av året har den ekonomiska utvecklingen mattats av och det har redan påverkat kommunerna. På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna och hotet om ytterligare statsandelsnedskärningar har Kommunförbundet berett ett stabiliseringsprogram, som innehåller förslag för både staten och kommunerna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki- Lohiluoma. I detta läge är det särskilt viktigt att stärka kommunernas skatteinkomstbas för att trycket på kommunalskatten inte ska bli alltför stort, framhåller Mäki-Lohiluoma. Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte under ett enda år räckt till för underhåll och grundläggande reparationer av kommunernas grundstruktur, till exempel daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. På så sätt har det uppstått ett så kallat inkomstfinansieringsunderskott som kommunerna har finansierat genom att sälja egendom och framför allt genom att ta lån. Under åren 1997 2011 har det uppstått ett inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt 10 miljarder euro. Kommunerna har en massiv arbetsbörda framför sig när det gäller att renovera mögeldrabbade skolor, sjukhus och andra byggnader inom social- och hälsovården som byggts för årtionden sedan. Kommunförbundets styrelse har föreslagit att staten också för att stimulera ekonomin och sysselsättningen ska delta i denna nationellt sett viktiga uppgift. Skuldsättningen fortsätter Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka betydligt och uppgick till omkring 12,6 miljarder euro i slutet av fjolåret. Ökningen från år 2010 var cirka 900 miljoner euro. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren 1997 2011 ökat med ungefär 8,5 miljarder euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på 2 085 euro per invånare i fjol. Året innan var lånebeloppet per invånare 1 956 euro. Kommunernas lånestock ökade med omkring 7,2 procent. Lånestocken har ökat särskilt i städer med över 40 000 invånare. Om man ser till landskapen är skuldsättningen störst i Mellersta Österbotten, där kommunernas lånebelopp per invånare redan är så högt som 3 600 euro. (Kommunförbundet, pressmeddelande 8.2.2012) 11

5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2011 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Budgeten för år 2011 var den sista budgeten med samgångsbidrag. Bidragets bortfall från år 2012 betydde att redan i budgeten 2011 måste nya och effektivare lösningar hittas. Pågående räkenskapsperiod 2010 visade överskott och bokslutet för 2009 visade ett rejält överskott mot ursprunglig budget varför åtstramning och inbesparingar var svåra att motivera. I början av år 2011 efterlystes av varje avdelning åtgärder och planer på förändringar i verksamheten för att i framtiden kunna kompensera samgångsbidraget. Arbetet med möjliga framtida förändringar och nya verksamhetsstrukturer fortsatte under året. I april hittade konsultföretaget ISS Proko Oy att det i Pjånkis daghems utrymmen finns fuktskador. Fastighetsenheten beställde ytterligare utredningar och i slutet av maj konstaterade konsultföretaget att daghemmet är allvarligt skadat av fukt- och mikrobskador. Den planerade reparationen av dränering och fuktskador under sommaren var inte längre aktuell eftersom skadorna visade sig vara mera omfattande. Hela fastigheten skulle behöva en grundlig renovering. Fullmäktige beslöt i juni att stänga Pjånkis så fort som möjligt och att i stället ta i bruk ett modulhus som tillfälliga utrymmen tills den nya Barnbyn står klar. Fullmäktige beslöt även att bevilja tilläggsanslag på 90 000 euro åt fastighetsenheten för hyrning av modulhuset. I augusti beviljade fullmäktige åt fastighetsenheten tilläggsanslag i investeringsbudgeten för Pjånkis-projektet. Ett anslag på 60 000 euro beviljades för entreprenadplanering av Barnbyn och ett tilläggsanslag på 70 000 euro för åtgärder för att tillfälligt kunna använda Pjånkis. Det tillfälliga dagiset togs i bruk först i slutet av året eftersom leverantören av modulhuset hade problem med leveransen varför åtgärder måste vidtas i Pjånkis för att garantera en så bra inneluft som möjligt. I budget 2012 och i ekonomiplanen för 2013 finns upptaget totalt 4,2 miljoner euro för byggandet av den nya Barnbyn. Fastighetsenheten beviljades i augusti ytterligare tilläggsanslag i investeringsbudgeten på totalt 32 500 euro. 17 500 euro för plan att förebygga och åtgärda fuktskador på byggnader och 15 000 euro för förnyandet av värmeväxlare i Almahemmet. I slutet av augusti undertecknade Kimitoöns vatten och Finska staten anslutningsavtalet om att ansluta marinens depå i Skinnarvik med Kimitoöns vattens vatten- och avloppsnät. Anslutningen krävde att en linje mellan Björkboda och Skinnarvik byggs. Sammankopplingen möjliggör ihopkoppling av vattenbrunnarna och högvattenbassängen i Skinnarvik med Nordanå och Björkboda vattenverk. Fullmäktige beslöt i augusti att bevilja Kimitoöns vatten ett tilläggsanslag på 700 000 euro för investeringen. Samtidigt beviljade fullmäktige låneupptagningsfullmakt åt Kimitoöns vatten för ett lån med samma belopp. Kommunen lånade internt medel åt affärsverket. Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för augusti att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca 234 000 euro. Fullmäktige beslöt i december att bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Under året fick kommunen flera möjligheter att skaffa nya markområden. I början av året fick kommunen möjlighet att köpa ett markområde på 1,49 ha och ett vattenområde på 9,33 ha i Västanfjärd invid Kalkholmen för 75 000 euro. Fullmäktige beviljade anslag för detta i februari. I december beviljade fullmäktige tilläggsanslag på 110 000 euro för inköp av ett markområde på 8,15 med 450 m strand invid Dragsfjärden i Dalsbruk. Under 12

samma möte i december godkände fullmäktige en omdisponering av investeringsbudgeten för att möjliggöra ett markköp i Kimito. Markköpet gällde ett område på 6,01 ha i Kimito centrum. I december grundades utvecklingsbolaget Faxell 2.0 Oy Ab. Fullmäktige beslöt i december att bevilja anslag för kommunens andel av aktiekapitalet. Kommunens andel av aktiekapitalet var 40 000 euro eller 40 procent. Under året gjordes totalt tre budgetändringar och en omdisponering i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 1,78 miljoner euro och den slutliga budgeten efter alla ändringar var 2,87 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med knappa 129 000 euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Kimito kommun inledde under år 2005 arbetet med friluftsbadet i Amosparken. Projektet har sedan dess varit pågående. Då budgeten för 2011 gjordes visste man att i början av året 2011 måste bidraget som beviljats för projektet återbetalas eftersom projektet inte skulle slutföras. Bidragets storlek var 19 800 euro och har kostnadsförts under fullmäktige. I balansräkningen fanns per 31.12.2011 20 600 euro som pågående kostnader. Dessa kostnader har per 31.12.2011 kostnadsförts mot tidigare års över-/underskott. Resultaträkningen för år 2011 visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 3,13 miljoner euro och 2,80 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är bl.a. 1 miljoner euro mera skatteintäkter, 1,47 miljoner euro mera statsandelar och 129 000 euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med 985 000 euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med knappa 397 000 euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 101,7 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på 588 000 euro. Verksamhetskostnaderna överskrider det budgeterade med totalt 985 000 euro. Personalkostnaderna överskrider budgeten med nästan 237 000 euro. Orsaken till överskridningen är förändringen av beräknandet av semesterlöneskulden. Bokföringsnämndens kommunsektion har den 24 januari 2012 tagit beslut om att ändra räknesättet från att ha använt B-semestertabellen till att använda A-semestertabellen. Ändringen skall tillämpas redan i bokslutet 2011. Förändringen innebär en ökning på ca 10 procent från tidigare. För Kimitoöns del motsvarar detta ca 250 000 euro. Semesterlöneskulden utgör nu ca 14 procent av kommunens totala personalkostnader då den tidigare var ca 11 procent. Köp av kundtjänster underskred budgeten med 86 000 euro och köp av övriga tjänster överskred budgeten med knappa 602 000 euro varför totala köp av tjänster överskreds med 311 000 euro. Inköp av material och förnödenheter överskred det budgeterade med 216 000 euro varav 142 000 euro var vattens andel. Understöd och bidrag överskreds med 292 000 euro och övriga kostnader med 58 000 euro. Hyreskostnaderna underskreds med knappa 34 000 euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 371 000 euro varav 74 000 euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med 60 000 euro, främst pga vattens försäljningsintäkter. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,50 miljoner euro eller 92,6 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med nästan 290 000 euro, understöd och bidrag med 56 000 euro och övriga intäkterna med knappa 284 000 euro. Avdelningarna bildning, omsorg och miljö och teknik överskred alla sina budgeter. Den största procentuella överskridningen på avdelningsnivå finns inom miljö och teknik som överskred budgeten med 11,1 procent eller 79 000 euro. Euromässigt största överskridningen finns inom omsorg med dryga 178 000 euro. Bildningen överskred sin budget med knappa 124 000 euro. Överskridningen inom miljö och teknik beror främst av lägre intäkter än budgeterat. Inom omsorg beror överskridningen av ökade kostnader för köp av tjänster och socialenhetens understöd och bidrag. Ökade personalkostnader och understöd och bidrag är orsaken till bildningens överskridning. 13

Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil och för år 2011 fanns inte budgeterat några nya låneupptagningar. En orsak till en förbättrad likviditet är bl.a. momsändringen inom byggbranschen. Ändringen togs i bruk fr.o.m. 1 april 2011 och innebär att företag som erbjuder byggtjänster till en annan producent av byggtjänster skall fakturerar med noll procent moms. Kommunen är producent av byggtjänster pga av att vi bygger vatten- och avloppsnät. Kommunen är den som redovisar momsen till staten men behöver inte längre betala ut momsen och sedan vänta på återbäringen. Detta betyder att kommunen inte längre deltar i finansieringen av statens momsverksamhet utan pengarna hålls kvar i kommunens kassa. I december tog kommunstyrelsen beslut om att göra extra amorteringar på 1,7 miljoner euro. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2011 blev de totala amorteringarna knappa 4 miljoner euro. Kommunens skuldbörda minskar från 20,43 miljoner euro till 16,64 miljoner euro, eller från 2 842 euro per invånare till 2 320 euro per invånare. Kimitoöns vattens ekonomi har under åren 2009-2011 varit mycket ansträngd. Trots extern låneupptagning har kommunen varit tvungen att internt tillföra kassamedel. Ett affärsverk skall verka enligt företagsekonomiska principer och vara ekonomiskt självbärande varför kommunens skattefinansierade medel inte skall tillföras i verksamheten utan gängse ersättning. Kommunstyrelsen beslöt i december att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per 31.12. Per 31.12.2011 uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 1,14 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett underskott på dryga 176 000 euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på 27 416 euro till kommunen. Under året 2011 gjordes föravtal på försäljning av skolfastigheterna Tjuda skola, Ytterkulla skola, Mjösunds skola och Björkboda skola. Eftersom skolbesväret inte var avgjort kunde inte försäljningen förverkligas helt och hållet. I december erhölls svar om besväret som förkastades. I januari 2012 har försäljning av Tjuda, Björkboda och Mjösund förverkligats. För Ytterkulla skola finns inlämnat ett nytt besvär. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca 265 000 euro på Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på 88 900 euro av totala lånebeloppet. Ännu kvarstår knappa 180 000 euro att få från Region Åboland. Inkomstskatteprocenten för år 2011 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2011 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 14

6 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har sedan 2009 en personalstrategi för åren 2010-2012. I enlighet med personalstrategins verkställighetsplan görs insatser för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledaroch medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2011 av Dalmed Ab för 501 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, d.v.s. kommunen kan inte säga upp personal p.g.a. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Personalens antal 31.12.2011 var 581 (år 2009: 580). Av dessa var 415 tillsvidare anställda och 166 visstids anställda. Personalens antal 31.12 600 500 Axelrubrik 400 300 200 100 0 Förvaltn Utveckli Bildning Omsorg MoT Totalt ing ng 2009 35 0 216 261 88 600 2010 19 17 209 250 85 580 2011 18 11 212 245 95 581 15

7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy som kommer att konkurrensutsätta alla kommunens nuvarande försäkringar. Under år 2011 har alla fastigheter inventerats vad gäller basfakta för att försäkringsskyddet ska vara på rätt nivå. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Då konkurrensutsättningen är slutförd under våren 2012 kommer kommunen att få tillgång till en portaltjänst där kommunens hela försäkringsskydd och skadehistoria finns samlad. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Beredskapsledningen deltog i en regional övningsdag i oktober 2011. Under julhelgen 2011 drabbade annandagsstormen Kimitoön hårt. Stora delar av kommunen var utan elektricitet i flera dygn. Telefontrafiken låg också nere. Kommunens beredskapsledning vara samlad under två dagar och koordinerade reservkraft, matdistribution och förflyttning av patienter. Under dessa dagar ordnades också tillfällig inkvartering i Dalsbruks skola. Patruller bestående av frivilliga och kommunens personal åkte runt i byarna som var utan elektricitet för att kolla deras hjälpbehov och erbjuda mat och övernattning i Dalsbruks skola. Annandagsstormen var en nyttig erfarenhet som visade på både vad som fungerade bra och på var kommunen måste lägga in tilläggsresurser i krisberedskapen. I det stora hela klarades krissituationen mycket bra och kommunen har också fått emotta positiv feedback för aktivt agerande. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är 50-70 procent skyddat och motsvarande 50-30 procent bundet till rörliga räntor. Under år 2011 har en kartläggning över kommunens låneportfölj och låneskydd gjorts. Kommunstyrelsen konstaterade i juni att kommunens låneprofil är sund och motsvarar målsättningen med att 50-70 procent av lånen bör vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitons kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 16

8 MILJÖFAKTORER År 2011 har ur miljö synvinkel framförallt varit en satsning på fjärrvärme baserad på inhemskt träbränsle. I Dalsbruk byggde Kimitoön Värme Ab Oy under året ett fjärrvärmenät. Nätet är delvis i bruk sedan årsskiftet men övergången till flis som bränsle sker under början av 2012 då värmecentralen tas i bruk. I Lammala värms de offentliga byggnaderna samt en del privata byggnader med flis som bränsle sedan ungefär årsskiftet. Där är det fråga om ett privat initiativ och privatsatsning på ett områdesvärmesystem och kommunen är där kund. Under året har det begåtts en intensiv allmän diskussion om avloppsvattenrening, utsläppsplats och sammankopplandet av vatten och avloppslinjerna på ön. Det hela resulterade i ett beslut om att inleda en utredning om anläggandet av våtmark som ett eftersteg till den sedvanliga avloppsvattenreningen. Under hösten har en förstudie om hur en våtmark kunde förverkligats, tagits fram. Kommunen fattade under året beslut om att inleda kommunaltanordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar. Projektet fortgår och övergången sker fr.o.m. 1.1.2013. Kimitoöns kommun har också fattat beslut om att gå med i kommunernas energiprogram (KEP). Arbetet med att låta utföra energiutredningar i ett antal fastigheter inleddes inte p.g.a. tidsbrist. Bildningsavdelningens fina satsning på att alla skolor, eftisar och förskolor skulle ta ett långt steg i riktning mot grön flagg som ett redskap i miljöundervisningen, lyckades inte fullt ut, men värdefullt miljöarbete gjordes under året ändå i skolor, eftisar och förskolor. 17

9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den 10.3.2010 godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Under år 2012 kommer ärendehanteringsprogrammet KommunOffice avtalshanteringsmodul att tas i bruk. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Den fasta egendomen är försäkrad. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under 2011. Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Koncerndirektiv har uppgjorts under år 2011. 18

10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal 2011 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 8 596 8 714 Tillverkning för eget bruk 74 Verksamhetskostnader -43 784-42 289 Verksamhetsbidrag -35 113-33 575 Skatteinkomster 21 473 20 982 Statsandelar 18 959 17 777 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 77 22 Övriga finansiella intäkter 129 71 Räntekostnader -601-605 Övriga finansiella kostnader -11-9 Årsbidrag 4 913 4 663 Avskrivningar och nedskrivningar -2 449-2 478 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat 2 463 2 185 Bokslutsdispositioner 178 101 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 2 286 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 19,6 % 20,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 200,6 % 188,2 % Årsbidrag, euro/invånare 685 648 Invånarantal 7172 7191 19

10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett årsbidrag på 4,91 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,45 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med 178 000 euro. Överskottet för räkenskapsåret 2011 är 2,64 miljoner euro. Årsbidraget är den bästa mätare på ekonomins spelrum. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste fyra åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT 1.000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Årsbidrag Avskrivningar Årsbidrag / avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,67 miljoner euro vilket är nästan 9 procent över budget. I intäkterna finns medräknat samgångsbidraget på 1,7 miljoner euro. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Totala försäljningsintäkter underskred budgeten med dryga 65 000 euro eller knappa 3 procent. Avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg överskred budgeten med 290 000 euro eller 11,8 procent. Hyresintäkterna överskred budgeten med 63 000 euro eller 12,3 procent. Övriga intäkter som även inkluderar försäljningsvinster av bestående aktiva överskred budgeten med 284 000 euro eller 162 procent. Understöd och bidrag inflöt 56 000 euro eller 2,2 procent mera än budgeterat. 20

30 25 20 15 10 5 0 Verksamhetens kostnader 2009-2011 milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2009 BS 2010 BS 2011 Verksamhetens kostnader 2009-2011 per avdelning Kostnaderna uppgick till 43,78 miljoner euro eller 4,1 procent över budget. Totala personalkostnader var 22,65 miljoner euro. Personalkostnaderna överskred budgeten med 237 000 euro eller 1,1 procent. Överskridningen beror av det nya sättet att beräkna semesterlöneskulden. Köp av kundtjänster underskreds med knappa 86 000 euro eller nästan 1 procent. Köp av övriga tjänster överskreds med 602 000 eller 11,5 procent. Totalt överskreds köp av tjänster med 516 000 euro eller 3,3 procent. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 35,11 miljoner euro negativt eller 1,7 procent sämre än det budgeterade. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 27 % Omsorg 48 % Verksamhetens kostnader per avdelning 2011 21

Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 21,47 miljoner euro bestående av kommunalskatt 17,89 miljoner euro, fastighetsskatt 2,37 miljoner euro och samfundsskatt 1,21 miljoner euro. Jämfört med budget inflöt ungefär 1 miljoner euro mera skatt, varav 769 000 euro kommunalskatt och knappa 272 000 euro fastighetsskatt. Samfundsskatt inflöt 37 000 euro mindre än budgeterat. Jämfört med år 2010 fick kommunen nästan 500 000 euro mera skatteintäkter. 25 000 000 Skatteinkomster 2007-2011 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 BS 2007 BS 2008 BG 2009 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Skatteinkomster 2007 2011 Statsandelar Statsandelssystemet revideras från ingången av år 2010. De sektorspecifika statsandelarna koncentrerades alla till finansministeriet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. Kommunens statsandel beräknas även nu så att man från statsandelen som beräknas skilt för varje kommun drar av kommunens självfinansieringsandel, som är lika stor för alla kommuner räknat per invånare. De statsandelar som ska slås ihop har en enhetlig fast statsandelsprocent som beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Kimitoöns kommun erhöll totalt 18,96 miljoner euro statsandelar. Jämfört med budgeten på 17,5 miljoner euro erhölls 1,46 miljoner euro mera statsandelar. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på knappa 900 000 euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som inte bokförs som statsandel utan som driftsintäkt och/eller driftskostnad. I praktiken betyder hemkommunersättning det belopp kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2011 var 50 000 euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. 22

Statsandelar bokslut 2007-2011 20 000 19 000 18 959 18 000 17 000 17 777 17 500 16 000 15 968 15 000 14 000 14 077 14 961 Statsandelar 2007 2011 Kommunens ränteintäkter uppgick till 76 500 euro. Intäkterna överskred det budgeterade med 64 500 euro, eller 637,6 procent.. Den stora överskridningen beror av ökade ränteintäkter på betalningsrörelsekontona. Övriga finansiella intäkter vilka till största delen består av ränta på grundkapital i samkommuner uppgick till 156 000 euro. I kommunens bokföring bokförs ersättning för grundkapital från vattenaffärsverket i denna post. Ersättningen var år 2011 27 416 euro. Intäkterna överskred budgeten med 56 000 euro. Räntekostnaderna för kommunen och vattenaffärsverket tillsammans uppgick till 601 000 euro och underskred budgeten med 129 000 euro, eller 17,7 procent. Underskridningen beror av den låga räntenivån på finansmarknaden. Övriga finansiella kostnader uppgick till 11 300 euro. Kostnaderna beror av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

10.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal 2011 2010 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 4 913 4 663 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -184-464 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -2 834-3 209 Finansieringsandelar för investeringar 155 30 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 258 1 978 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2 309 2 998 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 2 149 Minskning av långfristiga lån -3 796-2 135 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten 664 608 Finansieringens kassaflöde -3 133 622 Förändring av likvida medel -824 3 619 Likvida medel 31.12 5 805 6 629 Likvida medel 1.1 6 629 3 009 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 183,4 % 146,7 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 75,9 % 87,7 % Låneskötselbidrag 1,25 1,92 Likviditet, kassadagar 42 51 Invånarantal 7172 7191 24

Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2011 är årsbidraget 4,91 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel har bokförts försäljningsvinster till anläggningstillgångar. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 2,83 miljoner euro, fördelat på kommunen 1,78 miljoner euro och vattenaffärsverket 1,05 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringsutgifterna erhölls 155 000 euro och som försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 258 000 euro (inklusive försäljningsvinster på anläggningstillgångar 184 000 euro). Investeringarnas netto finansieringsbehov var 3,25 miljoner euro. Kommunen upptog under året inga nya lån. Amorteringarna under året uppgick till totalt 3,8 miljoner euro. Lån per invånare var 31.12.2011 2 320 euro. Kassan minskade under året med 824 000 euro och kassans tillräcklighet uppgick per 31.12.2011 till 42 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Upplåning Lånestock 0 BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Upplåningen och lånestock 25

Lån / invånare 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BG2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Lån per invånare Amorteringar och räntor 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Amorteringar Räntor 1 000 000 500 000 0 BS 2009 BG 2010 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Amorteringar och räntor 26

10.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 2011 2010 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 1 Datorprogram 96 178 Övriga utgifter med lång verkningstid 179 195 Immateriella tillgångar 276 374 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 388 4 995 Byggnader 21 174 21 880 Fasta konstruktioner och anordningar 12 095 11 645 Maskiner och inventarier 742 834 Övriga materiella tillgångar 12 12 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 781 609 Materiella tillgångar 40 193 39 974 Placeringar Aktier och andelar 7 363 7 352 Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar 7 364 7 353 BESTÅENDE AKTIVA 47 832 47 701 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 24 83 Donationsfondernas särskilda täc 180 188 Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL 204 271 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 48 49 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 12 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 937 1 111 Lånefordringar 0 40 Övriga fordringar 432 456 Resultatregleringar, fordringar 827 470 Kortfristiga fordringar 2 195 2 076 Fordringar 2 195 2 088 Finansiella värdepapper Kassa och bank 5 805 6 629 RÖRLIGA AKTIVA 8 048 8 766 AKTIVA SAMMANLAGT 56 084 56 739 27

PASSIVA 2011 2010 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder 6 345 4 082 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 2 286 EGET KAPITAL 28 394 25 776 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 208 3 386 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 3 208 3 386 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 44 108 Donationsfondernas kapital 180 188 Övrigt förvaltat kapital 6 4 FÖRVALTAT KAPITAL 229 300 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 11 113 14 239 Lån från offentliga samfund 3 575 4 112 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 878 1 964 Resultatregleringar, skulder Långfristigt 16 565 20 315 Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 1 412 1 504 Lån från offentliga samfund 538 579 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 150 93 Skulder till leverantörer 1 577 1 150 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 974 969 Resultatregleringar, skulder 3 038 2 668 Kortfristigt 7 688 6 962 FRÄMMANDE KAPITAL 24 253 27 277 PASSIVA SAMMANLAGT 56 084 56 739 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,5 % 51,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 49,2 % 57,3 % Ackumulerat över-/underskott, 1.000 8 986 6 368 Ackumulerat över-/underskott, /inv 1 253 886 Lånestock 31.12 1.000 16 637 20 434 Lånestock 31.12, /inv. 2 320 2 842 Lånefordringar, 1.000 0,89 0,89 Invånarantal 7172 7191 28

Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 31.12.2011 56,08 miljoner euro, en minskning på 655 000 euro från år 2010. Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 47,83 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna 276 000 euro, materiella tillgångarna 40,19 miljoner euro och placeringar 7,36 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till 204 000 euro, varav 24 000 euro är statliga uppdrag och 180 000 euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,2 miljoner euro och kassa och banktillgodohavandena till 5,81 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,05 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansen att det egna kapitalet uppgick till 28,39 miljoner euro och bestod av 19,41 miljoner euro i grundkapital, 6,35 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott och 2,64 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Det egna kapitalets andel av hela balansens slutsumma uppgår till 50,6 procent. Det förvaltade kapitalet består av statliga uppdrag samt av donationsfondernas medel. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 15,6 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy:s lån på 961 000 euro och anslutningsavgifter 916 000 euro. Amorteringarna för år 2012 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 16,64 miljoner euro i lån, en minskning på 3,8 miljoner euro jämfört med år 2010. Lån per invånare var 31.12.2011 2 320 euro mot 2 842 euro ett år tidigare. Kommunens självförsörjningsgrad steg från 51,5 procent till 56,5 procent. Inom den kommunala ekonomin bör eftersträvas en soliditetsgrad på 70 procent. Femtio procent eller under innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad har sjunkit från 57,3 procent till 49,2 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick totalt till 7,69 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med 726 000 euro. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,05 miljoner euro är 360 000 euro större än kortfristigt främmande kapital, vilket belyser kommunens likviditet. 29

11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER 1 000 UTGIFTER 1 000 Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 8 596 Verksamhetskostnader 43 784 Skatteinkomster 21 473 -Tillverkning för eget bruk -74 Statsandelar 18 959 Räntekostnader 601 Ränteintäkter 77 Övriga finansiella kostnader 11 Övriga finansiella intäkter 129 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Överlåtelsevinster på nyttigheter -184 -Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Överlåtelseförluster för nyttigheter Investeringar som hör till bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 155 Investeringar Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva 258 Investeringsutgifter 2 834 Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån -3 796 Ökning av kortfristiga lån -7 593 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt 41 870 Totala utgifter sammanlagt 43 358 30

12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m. 15.5.2007 varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (62,69 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) och Bostads Ab Kommunalhuset Asunto oy (100% ) som är ett dottersamfund till Dalsbostäder.. Intressesamfunden är Bab Kimito Centrum (22,1 %), Bab Furubacken (43,60 %), Bostads Ab Boda Tull (20 %), Dalmed Oy Ab (30 %), Faxell 2.0 (41,2 %) och Region Åboland (32,8 %). Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 75,49 miljoner euro vilket är 19,40 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 2,25 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 5,53 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 6,56 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade med 584 000 euro och kassan ökade med 485 000 euro. 31

SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 4 Övriga bolag 3 Samkommuner 5 Intressesamfund 7 Sammanlagt 12 7 32

KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 24 300 29 163 Verksamhetskostnader -58 349-61 180 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 5 0,2 Verksamhetsbidrag -34 044-32 175 Skatteinkomster 21 473 20 982 Statsandelar 18 959 17 777 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 73 7 Övriga finansiella intäkter 139 112 Räntekostnader -985-927 Övriga finansiella kostnader -83-98 Årsbidrag 5 532 5 837 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -3 558-3 484 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat 2 082 2 354 Bokslutsdispositioner 169 40 Minoritetsandelar 3-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 254 2 392 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,65 47,67 Årsbidrag / Avskrivningar, % 155,48 167,54 Årsbidrag, euro / Invånare 769,29 811,71 Invånarantal 7 172 7 191 33

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5532 5 837 Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel -285-486 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6561-3 229 Finansieringsandelar för investeringar 189 50 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 984 730 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -32 2 902 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4172 3 177 Minskning av långfristiga lån -4756-2 878 Förändring av kortfristiga lån 2-2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -7 10 Förändring av omsättningstillgångar -1-61 Förändring av fordringar 82 299 Förändring av räntefria skulder 1026 370 Finansieringens kassaflöde 517 915 Förändring av likvida medel 485 3 817 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 8 048 7 562 Likvida medel 1.1 7 563 3 745 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 86,82 183,61 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 49,68 96,37 Låneskötselbidrag 1,07 1,78 Likviditet, kassadagar 42 40 34

KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2011 2010 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 108 193 Övriga utgifter med lång verkningstid 296 315 Förskottsbetalningar 59 44 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 110 5 719 Byggnader 37 502 38 263 Fasta konstruktioner och anordningar 12 129 11 675 Maskiner och inventarier 2 018 1 638 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 33 45 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 3 334 1 982 Placeringar Andelar i intressesamfund 988 943 Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar 444 587 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 17 Övriga fordringar Hos övriga 24 FÖRVALTADE MEDEL 435 527 Omsättningstillgångar 223 222 Fordringar Långfristiga fordringar 3-15 Kortfristiga fordringar 3 734 3 360 Kassa och bank 8 047 7 562 AKTIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 35

PASSIVA 2011 2010 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder 1 033 958 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 6 906 5 129 Räkenskapsperiodens över-/underskott 2 254 2 392 MINORITETSANDEL 1 407 1 402 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 383 3 595 Reserver 512 472 AVSÄTTNINGAR 229 216 FÖRVALTAT KAPITAL 477 576 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 27 907 28 605 Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital 2 884 2 666 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 089 8 017 PASSIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 44 44 Relativ skuldsättningsgrad, % 136 134 Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 9 160 7 521 Ackumulerat överskott (underskott), /inv 1 284 1 046 Koncernens lån, /inv 4 293 4 349 Koncernens lånestock 31.12, 1.000 30 791 31 271 Invånarantal 7 172 7 191 36

13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 2 641 034,11 euro. I resultatet ingår även kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: Kimitoöns kommun En minskning av avskrivningsdifferensen på 141 814,57 görs Räkenskapsperiodens överskott på 2 817 313,45 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Kimitoöns vatten enligt förslag av direktionen En minskning av avskrivningsdifferensen på 35 854,92 euro görs Räkenskapsperiodens underskott på -176 279,34 euro överförs till underskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder behövs inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat. 37

14 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret 2011 1. Marknadsföringssatsning Vad: En marknadsföringsplan med tillhörande marknadsföringsmaterial, branding uppgörs för att på bred front få Kimitoön känd. Tidtabell: Påbörjas våren 2011 fortgår om projektmedel beviljas fram till år 2013 Resurser: Kräver anlitande av utomstående expertis. Ansvarig: Utvecklingschefen Uppskattad kostnad: Anhålls om projektmedel 300.000 euro för tre år. Kommunalandel 90.000 euro Uppföljning 31.12.2011 Kimitoöns kommun erhöll 72.000 euro för projektet Kimitoön på kartan - KIMI från Egentliga Finlands förbunds utvecklingspengar fram till 30.6.2012. Vi genomgick en så kallad branding process våren 2011. I processen deltog 18 personer; några politiker, kommunens ledningsgrupp, företagare, byalagsrepresentanter m.fl. Processen tog fram en vision om att Kimitoön ska bli en genuint barnvänlig kommun år 2015. Barnens Ö är konceptet vi jobbar för, för att barnfamiljer ska trivas på orten, och nya barnfamiljer ska välja att flytta till Kimitoön. Med projektmedlen för KIMI förenhetligas och förnyas Kimitoöns visuella utseende. Den grafiska manualen förnyas och i och med det visitkort, annonsbotten, power point presentations-botten, webben, turistiskt material, broschyrer med mera. Arbetet fortgår fram till 30.6 2012. Kommunens värderingar och visionen om att bli Barnens Ö syns klart och tydligt i det nya visuella materialet. Vår målsättning är att vara modiga, litet sticka ut, synas så att folk ska upptäcka, bli nyfikna på och hitta till Kimitoön i och med vårt nya material. 2. Utredning om barnomsorgens utrymmesbehov i de norra delarna Vad: En utredning om barnomsorgens utrymmesbehov och en plan för hur dagvårdens, förskolans och morgon- och eftermiddagsverksamhetens utrymmesfrågor ska lösas i Kimito görs. Tidtabell: År 2011 Resurser: Tillsatt arbetsgrupp. Kräver medverkan av byggnadsteknisk expertis. Ansvarig: Bildningschef och barnomsorgschef Uppskattad kostnad: Planeringsanslag i investeringsbudgeten 50.000 euro. Uppföljning 31.12.2011 Utredningen om utrymmesbehovet fick en lite annan inriktning än planerat i.o.m. att det under vintern konstaterades att Pjånkis daghem var drabbat av mögelskador. Som en första hjälp till detta skaffades tillfälliga daghemsutrymmen i form av ett modulhus, som placerades invid idrottsplanen i Kimito. Gällande utrymmesbehoven, kom man rätt fort fram till att den bästa lösningen skulle vara att koncentrera all daghemsverksamhet i Kimito under ett och samma tak. Det betyder att gruppfamiljedaghemmen också skulle inhysas i samma utrymmen. Under våren gjordes skisser och kostnadsförslag för ett nytt daghem i Amosparken samt för att renovera och bygga till Pjånkis. Jämförelsen visade att det kostnadsmässigt skulle vara fördelaktigare att bygga ett nytt daghem med omklädningsutrymmen för idrottsanläggningarna i parken. I slutet av året framkom dock motsättningar mot den tilltänkta placeringen invid Amosparkens skola och en av kommunstyrelsen tillsatt beredningsgrupp forstätter sitt arbete under 2012 med att hitta alternativa platser för daghemmet. Målet är att hitta en lämplig plats under början av år 2012, så att byggandet kunde inledas ännu under samma år. 3. Utredning om bashälsovården Vad: En utredning om bashälsovården görs. Tidtabell: År 2011, diskussionerna påbörjas under ett fullmäktigeseminarium i februari. 38

Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning 31.12.2011 En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. 4. Satsning på rekrytering av tandläkar- och läkarresurser Ansvarsperson: Omsorgschef Uppföljning 31.12.2011 Kommunen har under 2011 haft tre heltidsanställda läkare och en deltidspensionerad läkare. Två läkare, den ena har tidigare varit anställd i kommunen, den andra är inflyttad till orten, har under året kunnat rekryteras för visstidsanställningar. Den ena har arbetat heltid och den andra halvtid under en del av året. Läkarna har dock inte velat eller kunnat anställas tillsvidare. Rekryteringarna har skett via personliga kontakter. Man har via annonsering inte lyckats hitta tandläkare, men i slutet av året har en tandläkare visat intresse för att arbeta i kommunen enstaka dagar. Hon har själv tagit kontakt med ledande tandläkaren. Annonseringen har skett både i yrkestidskrifter och andra tidningar men har således inte lett till något resultat. 5. Handlinsplan för att utveckla boendet uppgörs. Ansvarsperson: Teknisk chef, tillsynschef Uppföljning 31.12.2011 Arbetsgruppen som har sammanställt ett mark- och boendepolitiskt program blev klar med arbetet i december 2011. Ännu återstår politisk behandling av programmet. 39

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN 15 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 1% 6% 5% 2% Personalkostnader 34% 52% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet (utan samgångsbidrag) 1% 25% Förvaltningsenheten 18% 56% Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten 40

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 397 719 464 620 464 620 417 159 89,78 % Avgiftsintäkter 1 411 1 000 1 000 1 350 135,00 % Understöd och bidrag 1 779 018 1 757 820 1 757 820 1 760 834 100,17 % Hyresintäkter 600 Övriga verksamhetsintäkter 17 258 214 857-100,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 196 006 2 223 440 2 223 440 2 394 200 107,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 893 630 837 951 837 951 879 824 105,00 % Lönebikostnader Pensionskostnader 216 598 204 768 204 768 219 198 107,05 % Övriga lönebikostnader 45 408 49 303 49 303 44 840 90,95 % Lönebikostnader 262 006 254 071 254 071 264 038 103,92 % Personalkostnader 1 155 636 1 092 022 1 092 022 1 143 862 104,75 % Köp av tjänster 713 832 768 204 768 204 752 774 97,99 % Material, förnödenheter och varor 20 800 20 100 20 100 23 127 115,06 % Understöd 2 066 15 000 15 000 131 309 875,39 % Hyreskostnader 61 433 128 854 128 854 111 249 86,34 % Övriga verksamhetskostnader 33 057 16 200 16 200 37 920 234,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 986 824 2 040 380 2 040 380 2 200 241 107,83 % VERKSAMHETSBIDRAG 209 182 183 060 183 060 193 959 105,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -86 422-162 300-162 300-83 855 51,67 % NEDSKRIVNING RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 122 760 20 760 20 760 110 104 530,37 % Sammanslagningsunderstödet ingår i posten understöd och bidrag 41

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 223 440 2 394 199-170 759 107,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 040 380-2 200 241 159 861 107,83 % VERKSAMHETSBIDRAG 183 060 193 958-10 898 105,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -162 300-83 855-78 445 51,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 20 760 110 103-89 343 530,36 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 757 060 1 952 006-194 946 111,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -867 273-1 001 521 134 248 115,48 % VERKSAMHETSBIDRAG 889 787 950 484-60 697 106,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -27 000-30 711 3 711 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 862 787 919 774-56 987 106,60 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 35 690 70 765-35 075 198,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -309 115-385 179 76 064 124,61 % VERKSAMHETSBIDRAG -273 425-314 415 40 990 114,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -273 425-314 415 40 990 114,99 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 101 410 88 443 12 967 87,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -528 417-520 769-7 648 98,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -427 007-432 326 5 319 101,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -23 100-25 364 2 264 109,80 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -450 107-457 690 7 583 101,68 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 329 280 282 986 46 294 85,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -335 575-292 771-42 804 87,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 295-9 785 3 490 155,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -112 200-27 781-84 419 24,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -118 495-37 567-80 928 31,70 % 42

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd, servicerådgivning och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler ärenden sköts elektroniskt, så även hanteringen av mötesdokument. Många kommuner har övergått till att hantera alla möteshandlingar elektroniskt. Kimitoöns kommun har tagit i bruk ett elektroniskt ärendehanteringsprogram, Kommun Office. Under perioden kommer det att genomföras riksdagsval i april 2011, presidentval i januari-februari 2012 och kommunalval i oktober 2012. EKONOMIPLAN 2011-2013 Då förvaltningsstadgan revideras kommer elektronisk protokolljustering att göras möjlig för de förtroendeorgan som besluter ta möjligheten i bruk. Under ekonomiplaneperioden förbereds åtgärder så att kommunstyrelsen från den nya mandatperioden som inleds 2013 får möteshandlingarna enbart elektroniskt. För att kunna genomföra detta utrustas kommunstyrelsens medlemmar med internetanslutning och en bärbar dator. MÅL 2011 Mål En modern, lättläst och tydlig förvaltningsstadga. Riksdagsvalet 2011 genomförs. Ett tydligare och enklare språk i beredningar, avtalstexter och andra texter. Koncernstyrningen tydliggörs och utvecklas. Eftersträvad nivå / uppföljning Förvaltningsstadgan revideras. Uppföljning 31.12.2011 Förvaltningsstadgan uppdaterades och en ny reviderad förvaltningsstadga godkändes i fullmäktige i december 2011. Kommunen fungerar som pilotkommun i användande av elektroniska röstlängder på ett röstningsställe. Uppföljning 31.12.2011 Kommunen fungerade som pilotkommun med Björkboda röstningsområde som använde elektroniska röstlängder i riksdagsvalet i mars 2011. Kommunen deltar i Rakt på sak klarspråksprojektet och arbetar där fram bättre mallar och språkbruk. Uppföljning 31.12.2011 Rakt på sak-projektet har fortsatt under 2011 och kommunens anställda har deltagit i utbildningar och workshopar där olika texter och mallar gjorts mer läsarvänliga. Ett koncerndirektiv uppgörs. Uppföljning 31.12.2011 Ett koncerndirektiv har gjorts och fullmäktige har godkänt det i december 2011. 43

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Fullmäktigemöten 6 5 5 7 7 Kommunstyrelsemöten 14 11 15 13 13 Revisionsnämnden 6 6 5 5 4 Centralvalnämnd 3 0 3 4 4 Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige 11 14 12 11 11 Kommunstyrelse 14 13 14 16 16 Revisionsnämnden 9 10 10 10 8 Centralvalnämnden 9 0 9 10 10 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kommundirektör 1 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 1 Ledningens sekr 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 1 Translator 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Servicerådgivare 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Totalt 6,6 7,1 7,1 7,1 7,1 44

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltningsenhet Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 380 075 1 769 149 1 757 060 1 757 060 1 952 006 Personalkostnader -600 033-498 383-501 904-501 904-534 066 Köp av tjänster -334 235-226 131-247 561-247 561-220 064 Material, varor och tillbehör -13 330-9 702-15 000-15 000-13 769 Understöd och bidrag -12 666-2 066-15 000-15 000-131 309 Övriga verksamhetskostnader -203 559-63 491-87 808-87 808-102 313 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 163 823-799 773-867 273-867 273-1 001 521 VERKSAMHETSBIDRAG 1 216 252 969 376 889 787 889 787 950 485 Ökade intäkter, återbetalning av Region Åbolands lån - 88 900 Ökade kostnader pga återbetalning av bidrag för friluftsbadet i Amosparken + 19 800 Ökade kostnader pga moderskapsledighet och vikariat i servicerådgivningen + 10 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Förvaltningsenheten har arbetat med att fortsätta likrikta och utbilda användarna i ärendehanteringssystemet KommunOffice. Kommunen gick hösten 2011 med i ett projekt kring att göra en arkivbildningsplan som kommer att integreras med ärendehanteringsprogrammet. Under år 2012 kommer också en modul för att hantera kommunens avtal att tas i bruk. Till de större enskilda projekten under året har hört förvaltningsstadgans revidering, riksdagsvalet i mars 2011 samt förberedelser för presidentvalet i januari 2012 samt arbete med förnyande av kommunens webbsidor. Personalsituationen har varit oförändrad på förvaltningsenheten. 45

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga, koordinering av sommarpraktikanter och sysselsatta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Tillgången på personal blir allt svårare inom vissa branscher. För att få ny personal krävs riktade insatser och en välgenomtänkt rekryteringsprocess. De nuvarande kollektivavtalen för den kommunala sektorn är i kraft till slutet av år 2011, men kan sägas upp 28.2.2011. Kommunala arbetsmarknadsverket har satt som mål att produktivitetsinriktningen inom lönesättningen ska fortsätta i nästa avtalsperiod. EKONOMIPLAN 2011-2013 De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Programvaran uppgraderas för att kunna betjäna detta syfte. Ifall den kommande avtalsperioden också innehåller produktivitetsfaktorer, planeras ett produktivitetsmätande system för lokalt bruk. En av löneräknarna går i pension i början av 2011, vilket innebär en nyrekrytering till personalförvaltningsenheten. BINDANDE MÅL 2011 Mål Rekryteringen blir tydligare och mer målinriktad Personalen känner sig välkommen i arbetsgemenskapen och välinsatt i arbetsuppgifterna och arbetsrutinerna. Lönebesked i elektronisk form utvidgas. Eftersträvad nivå / uppföljning Kommunen tar i bruk Kommunförbundets KommunRekry - portaltjänst. Uppföljning 31.12.2011 KommunRekry gjorde ett presentationsbesök till Kimitoön under 2011. Produkten motsvarade inte de förväntningar vi haft, varför inget beslut om att ta i bruk tjänsten gjordes under år 2011. Introduktionspaket för nyanställda färdigställs. Uppföljning 31.12.2011 Ett introduktionspaket har gjorts upp på det nya intranätet. En introduktionsdag för nyanställda ordnades i oktober 2011. Hälften av kommunens personal får lönebesked i elektronisk form. Uppföljning 31.12.2011 Ungefär 30% får lönebesked i elektronisk form. 46

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Löneutbetalningar 8628 9189 8500 8500 8896 Interna rekrytringar 5 8 8 0 Externa rekryteringar 19 20 20 38 Mätare /löneutbetalning 13,07 10,34 13,00 13,00 11,56 Antal sysselsatta Antal sommarpraktikanter Lönekostnaderna för den arbetstid som förtroendemännens använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltningen. Resursanvändning mätt i årsverken: Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf 0,25 Kommunfackets union rf 0,35 Tehy rf 0,10 SuPer r.f. 0,08 Totalt: 0,8 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Personalchef 1 0,4 0 0 0 Byråsekreterare 0 0,4 0 0 0 Löneräknare 0 0 3 3 3 Totalt 1 0,8 3 3 3 47

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 42 606 52 024 35 690 35 690 70 765 Personalkostnader -119 313-142 415-205 477-205 477-261 447 Köp av tjänster -72 337-79 391-92 039-92 039-108 645 Material, varor och tillbehör -345-3 013-1 100-1 100-2 614 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -5 788-6 495-10 499-10 499-12 474 VERKSAMHETSKOSTNADER -197 783-231 314-309 115-309 115-385 180 VERKSAMHETSBIDRAG -155 177-179 290-273 425-273 425-314 415 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader, pga fler sysselsatta på basen av sysselsättningsskyldighet +19 000 Ökade kostnader, justering av lönen för sommarjobbare +10 000 Ökade kostnader, gåvor för hela kommunens personal (till lager) +5 500 Ökade kostnader, utbildningskostnader p.g.a. ny löneräknare +2 500 Ökade kostnader, dubbla lönekostnader fler månader än beräknat p.g.a. pensionering + 3 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Samarbetet med personalrepresentanterna har under året hittat sina former och det finns en naturlig och direkt dialog mellan huvudförtroendemännen och förvaltningschefen. Under året gick en av löneräknarna i pension och en ny löneräknare rekryterades. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder är delvis föråldrat och ger inte möjlighet till att hantera blanketter och ansökningar elektroniskt. Under år 2012 måste tas ställning till hur man kommer vidare med att modernisera programvaran och därmed personalförvaltningens arbetsmetoder och processer Personalsatsningar som berör hela kommunen finns närmare beskrivet i personalrapporten. 48

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA) blir verklighet när alla eurobetalningar i euroområdet behandlas som inhemska betalningar och när de nuvarande skillnaderna mellan nationella och gränsöverskridande betalningar försvinner. Detta kräver inte bara anpassning av de nationella rutinerna för banksektorn utan även en förändring av kundernas vanor i alla euroländer. EKONOMIPLAN 2011-2013 Före utgången av år 2011 ska kommunens betalningsrutiner vara SEPA-anpassade. Försäkringsskyddet är fortfarande baserat på de gamla kommunernas försäkringar. Försäkringsskyddet måste gås igenom och uppdateras för att motsvara de behov och riskfaktorer vi har i dagens organisation. Som grund för en uppdatering av försäkringsskyddet görs en riskkartläggning. Riskartläggningen kan också användas i arbetet med beredskapsplanen, som också ska uppdateras under budgetåret. BINDANDE MÅL 2011 Mål Utvecklande av betalningssystem i enlighet med den europeiska standarden Betydande risker identifieras, kartläggs, bedöms och åtgärdas Mängden pappersfakturor minskas Eftersträvad nivå / uppföljning Programvaran och betalrutinerna uppdateras för att kunna motsvara SEPA-kraven. Uppföljning 31.12.2011 Programvaran och betalrutinerna uppfyller SEPAkraven. En riskkartläggning och en genomgång och uppdatering av försäkringsskyddet görs. Uppföljning 31.12.2011 En riskkartläggning har gjorts i samband med beredskapsarbetet och en genomgång av försäkringsskyddet har gjorts med hjälp av en mäklartjänst. Hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Kommunen börjar sända försäljningsfakturor elektroniskt under året. Uppföljning 31.12.2011 Nästan hälften av kommunens inköpsfakturor kommer elektroniskt. Kommunens skickar fakturor för vuxeninstitutets kursavgifter och för barndagvårdsavgifter elektroniskt. 49

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Försäljningsfakturor 25 600 16 600 16.600 25 223 Inköpsfakturor 17 699 18 952 16 500 16 500 19 005 Andel inköpsfakturor elektroniskt 15% 50% 50% 30 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ekonomichef 1 0 0 0 0 Controller 1 1 1 1 1 Ekonomisekreterare 1 1 1 1 1 Löneräknare 3 3 0 0 0 Bokförare 2 2 1 1 1 Reskontraskötare 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Totalt 10,6 9,6 5,6 5,6 5,6 EKONOMIENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 390 175 99 022 101 410 101 410 88 443 Personalkostnader -540 650-401 933-264 495-264 495-264 014 Köp av tjänster -444 789-236 814-223 008-223 008-227 037 Material, varor och tillbehör -5 598-5 444-3 500-3 500-3 616 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -23 796-19 242-37 414-37 414-26 102 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 014 833-663 433-528 417-528 417-520 769 VERKSAMHETSBIDRAG -624 658-564 411-427 007-427 007-432 326 AVVIKELSER BG11 BS11: Inga större avvikelser finns att notera. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En person sjukpensionerades och vikarien anställdes tillsvidare. På ekonomienheten sköts allt mer elektroniskt, vilket betyder att personalens adb-kunskaper blir allt viktigare. De elektroniska lösningarna gör arbetet smidigare och snabbare, varför man framöver måste tänka mera på arbetsfördelningen och helheten. 50

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser medan skolorna och hälsocentralernas stöd och underhåll sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer i enheterna ökar i samma takt, bl.a. bland köks-, städ- och tekniska personalen. Även inom kommunkanslierna har antalet datasystem ökat märkbart från de gamla kommunerna. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN 2011-2013 För att utveckla och förbättra IKT stöd- och underhållet upprätthålls IKT personalens kunnande genom möjlighet till utbildningar och kurser. Användandet av elektroniska system för fjärrstöd, -underhåll och installationer förbättras. Ett register på kommunens IKT hård- och mjukvara utarbetas, samt datasäkerheten förbättras genom att kartlägga och implementera datasäkerhetsnivåer i enlighet med finansministeriets anvisningar. IKT stödet utvärderas årligen med personalenkäter. Detta gäller såväl egna verksamheten som köptjänsternas. IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som utsätts. Under ekonomiplanperioden 2011-2013 gäller detta bl.a. införandet av elektroniska möteshandlingar, stöda hälsovårdsenheten med ibruktagandet av det nationella e-recept och KanTa systemen samt miljömål som utsätts i Eko-logiskt programmet. 51

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef Mål Användningen av licensfria program Uppföljning av IKT inventarier Eftersträvad nivå / uppföljning Alla skoldatorer skall använda sig av öppen källkods program (ex. OpenOffice) Möjligheten till användning av öppen källkod i andra enheter utreds Uppföljning 31.12.2011 Alla skolor har övergått till datasystem baserade på öppen källkod. En del utbildningsprogram kräver ännu Windows miljö men i övrigt används Linux Thin Client lösningar. System för dokumentering och loggning av IKT inventarier Uppföljning 31.12.2011 En databastillämpning finns för dokumentering av nätverksuppgifter. Databasen har också stöd för dokumentation av IKT inventarier. Beroendet av fysisk närvaro för lokalstöd minskas System för fjärrstöd, -administration och installationer tas i bruk Uppföljning 31.12.2011 Möjligheten till fjärrstöd utökas hela tiden. Administration och installationer av servermaskiner sker uteslutande vi fjärrkontakt. Möjligheten till internt och externt fjärrstöd för användare utökas hela tiden. Utvärdering av verksamheten IKTns miljöpåverkan Ett rullande utvärderingssystem uppgörs. Uppföljning 31.12.2011 Pga personalsituationen har inget utvärderingssystem uppgjorts Miljöfaktorer beaktas vid upphandlingar Uppföljning 31.12.2011 Miljöfaktorer har inte beaktats som speciellt krav vid upphandlingar. 52

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antalet datorer 410 470 510 510 520 Antal användarnamn - 420 492 492 530 Mätare Kostnad / dator Admin.nätverket 642 675 930 930 884 HVC 642 675 1040 1040 1121 Skolor 752 760 651 651 477 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 IT-chef 1 0,8 0,9 1 0,1 Systemansvarig 1 1 1 1 0,9 IT-stöd 0 0 0,8 0,8 0,9 Totalt 2 1,8 2,7 2,8 1,9 53

FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Enhet Ansvarsperson: Förvaltningschef IKT-ENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 284 221 275 811 329 280 329 280 282 986 Personalkostnader -76 581-112 904-120 146-120 146-84 334 Köp av tjänster -209 605-171 496-205 596-205 596-197 028 Material, varor och tillbehör -646-2 641-500 -500-3 129 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader -121-5 262-9 333-9 333-8 280 VERKSAMHETSKOSTNADER -286 953-292 303-335 575-335 575-292 771 VERKSAMHETSBIDRAG -2 732-16 492-6 295-6 295-9 785 AVVIKELSER BG11 BS11: Minskade intäkter, billigare intern IT än budgeterat + 46 000 Minskade kostnader, vakant personalsituation - 35 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året var turbulent för kommunens lilla ikt-enhet. I januari sade it-chefen upp sig för att övergå till andra uppgifter. I augusti blev systemansvariga tjänstledig för att i december säga upp sig för att likaså övergå till andra uppgifter. Kommunen har alltså enbart haft it-stödpersonen (senare benämnd it-koordinator) anställd hela året. I december gjordes en nyrekrytering och en ny it-driftchef anställdes. It-driftchefen är en ny befattning som ersätter den tidigare it-chefen och systemansvariga. Samtidigt anställdes tidsbundet till omsorgsavdelningen en person som arbetar som 50 procent it-stöd för omsorgen och 50 procent som vårdkoordinator. It-delen av denna person bekostas av ikt-enheten. På grund av de stora omändringarna i personalstyrkan har utvecklingsarbete legat nere under år 2011. De kvarvarande resurserna har använts till att hålla driften igång. Det överlägset största projektet under året har varit förberedelserna för i bruktagning av e-recept. Projektet finns beskrivet under omsorgsavdelningen. 54

UTVECKLINGSAVDELNINGEN 15.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 4% 1% Personalkostnader 47% Köpta tjänster 42% Material, förnödenheter och Understöd Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning 32% 19% 2% Skärgård Turism 19% 5% 19% 4% Landsbygd Marknadsföring Näringsliv 55

UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 224 910 117 800 117 800 105 132 89,25 % Avgiftsintäkter 6 887 200 200 621 310,66 % Understöd och bidrag 398 129 347 874 347 874 383 096 110,12 % Hyresintäkter 19 504 20 000 20 000 19 090 95,45 % Övriga verksamhetsintäkter 15 318 2 000 2 000 9 235 461,76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 664 748 487 874 0 487 874 517 174 106,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 509 427 406 417 406 417 435 701 107,21 % Lönebikostnader Pensionskostnader 91 152 76 645 76 645 74 924 97,75 % Övriga lönebikostnader 27 477 27 621 27 621 24 058 87,10 % Lönebikostnader 118 629 104 266 104 266 98 982 94,93 % Personalkostnader 628 056 510 683 510 683 534 683 104,70 % Köp av tjänster 458 264 505 420 505 420 483 246 95,61 % Material, förnödenheter och varor 21 077 33 025 33 025 34 927 105,76 % Understöd 19 018 21 200 21 200 33 892 159,87 % Hyreskostnader 26 624 48 536 48 536 46 836 96,50 % Övriga verksamhetskostnader 17 609 3 450 3 450 7 945 230,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 1 170 648 1 122 314 0 1 122 314 1 141 529 101,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -505 900-634 440 0-634 440-624 354 98,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -490-1 588-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -506 390-634 440 0-634 440-625 943 98,66 % 56

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 487 874 517 174-29 300 106,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 122 314-1 141 529 19 215 101,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -634 440-624 354-10 086 98,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 588 1 588-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -634 440-625 943-8 497 98,66 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 460 1 167-707 253,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -125 478-121 340-4 138 96,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -125 018-120 173-4 845 96,12 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 252 1 252-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -125 018-121 425-3 593 97,13 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -11 600-11 262-338 97,09 % VERKSAMHETSBIDRAG -11 600-11 262-338 97,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -11 600-11 262-338 97,09 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 32 760 36 205-3 445 110,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -181 707-152 101-29 606 83,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -148 947-115 897-33 050 77,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -148 947-115 897-33 050 77,81 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 48 530 46 607 1 923 96,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -80 667-73 006-7 661 90,50 % VERKSAMHETSBIDRAG -32 137-26 399-5 738 82,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -32 137-26 399-5 738 82,14 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 2 977-2 747 1294,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -121 918-119 920-1 998 98,36 % VERKSAMHETSBIDRAG -121 688-116 943-4 745 96,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -121 688-116 943-4 745 96,10 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 71 630 63 787 7 843 89,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -98 894-96 246-2 648 97,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -27 264-32 460 5 196 119,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -336 336-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -27 264-32 796 5 532 120,29 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 334 264 366 432-32 168 109,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -502 050-567 653 65 603 113,07 % VERKSAMHETSBIDRAG -167 786-201 221 33 435 119,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -167 786-201 221 33 435 119,93 % 57

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till skärgårdsnämnden, landsbygdsnämnden och kommunstyrelsen. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. Utvecklingsavdelningen handhar näringslivsfrågor, turism, marknadsföring, skärgårdsfrågor, projekt, strategin, KOKO-programmet, intressebevakning, vänortskontakter, landsbygdsfrågor, Luckan och byalagsverksamheten. Avdelningen samarbetar med Väståbolands stad i frågan om Region Åboland, vissa projekt och till en del inom turismen. Utvecklingsenheten blev en avdelning 1.4.2010, och har sedan dess jobbat på ett mera ändamålsenligt sätt. Alla aktörer som jobbar med näringslivsfrågor har bildat ett team. Marknadsföring och turism utgör ett annat team. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunstrukturreformen har minskat antalet kommuner i landet. Kimitoöns kommun är en liten kommun men hör ej till de minsta i landet. Målet är att kommunen får fortsätta som en självständig kommun ännu en lång tid framöver. Konkurrensen om nya invånare är stor och allt flera kommuner har gått in för att locka nya invånare genom storsatsningar på marknadsföring. Kimitoöns kommun deltar i Egentliga Finlands förbunds regionala marknadsföringsprojekt. Kimitoön kommer dock starkt att gå in för egna satsningar inom marknadsföring. Denna satsning är viktig eftersom Kimitoöns befolkningsantal fortsättningsvis tenderar att minska, Kimitoön är den enda kommunen i hela regionen vars befolkningsantal minskar. Lantbruksavbytarna övergår administrativt år 2011 till Salo stad. Senast år 2013 sammanförs landsbygdsnäringarnas förvaltning i Väståboland, Sagu, Pemar och S:t Karins och Kimitoön till en gemensam förvaltning med Pemar som huvudman. Luckorna i Svenskfinland utreder som bäst olika samarbets- och fusionsmodeller. Kimitoöns Luckas framtid utreds i sammanhanget. EKONOMIPLAN 2011-2013 Marknadsföringsplan uppgörs, projektmedel anhålls om för att kunna genomföra en positiv och engagerande mångårig marknadsföringskampanj för Kimitoön Kimitoöns synlighet ska fördubblas. Via Kimitoön på kartan marknadsföringsprojektet görs Kimitoön kändare, så att turister och nya inflyttare hittar hit, men också för att kunna ge information åt Kimitoöborna. Kommunens strategi tillämpas i praktiken och evalueras om år 2012. Kommunen kartlägger öns styrkor och utvecklingsbehov med tanke på industriell verksamhet framöver. Region Åbolands verksamhet minimeras. Föreningen avslutas då det är möjligt. 58

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utarbetande av marknadsföringsplan Planen klar juni 2011 Uppföljning 31.12.2011 Marknadsföringsplanen blev klar i oktober 2011 Näringslivsprogrammet tillämpas Skärgårdsprogrammet tillämpas Nyinflyttare uppföljs Miljömål Utvecklingssamtal med personalen Koordinering genom möten Antal nya företagare uppföljs Uppföljning 31.12.2011 Antalet nya företag under året: 46, avslutade 14. Näringslivsprogrammet som skrivits görs om år 2012 Först därefter till beslut i kst, fmge. Antalet skärgårdsbor uppföljs Uppföljning 31.12.2011 Antalet inflyttade skärgårdsbor följs upp Nyinflyttare välkomnas med Infobrev Uppföljning 31.12.2011 Antalet nyinflyttade följs upp. Namnen på de nyinflyttade köps av magistraten. Vart de flyttar på Kimitoön följs upp. Nyinflyttade får välkomstbrev med information från kommunen. Enligt magistratens uppgifter har 250 personer flyttat till Kimitoön. 210 personer har flyttat från Kimitoön. Färre antal kopior Uppföljning 31.12.2011 De flesta mötes kallelser och p.m. sköts via e-posten, i stället för brevledes med papperskopior. Utvecklingschefen håller ett utvecklingssamtal per år med var och en i personalen Uppföljning 31.12.2011 Utvecklingssamtal har hållits med hela personalen. Utvecklingschefen håller möten varannan vecka med utvecklingspersonalens nyckelpersoner för att koordinera verksamheten. Avdelningsmöte hålls varannan månad. Uppföljning 31.12.2011 Utvecklingsavdelningen har hållit avdelningsmöte I regel varannan vecka med alla anställda för att få bästa möjliga synergier till stånd 59

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING AVVIKELSER BG11 BS11: mariginella BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 5 498 493 460 460 1 167 Personalkostnader -57 013-94 077-103 526-103 526-96 213 Köp av tjänster -122 917-140 080-10 463-10 463-13 082 Material, varor och tillbehör -908-1 196-650 -650-1 040 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -2 889-5 489-10 839-10 839-11 004 VERKSAMHETSKOSTNADER -198 927-240 842-125 478-125 478-121 339 VERKSAMHETSBIDRAG -193 429-240 349-125 018-125 018-120 172 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningens verksamhet har hittat ett optimalt sätt att jobba på under året. Den stora utmaningen är att personalen byts rätt ofta bland annat på grund av projektverksamheten. Att få arbeta med samma personal en längre tid vore viktigt för kontinuitetens skull. Avdelningens fokus har varit på näringslivsfrågor, marknadsföring, kommunikation och projektverksamhet. Särskilt inom projektet Kimitoön självförsörjande på energi har frågan om vindkraft tagit stora steg framåt i samarbete med Avdelningen för miljö och teknik. Avdelningen hjälper de övriga avdelningarna med projektplaner, marknadsföring och med att lära ut kommunikation. Strategins förankring bland personalen har varit aktuell under hösten och fortgår år 2012. I slutet av året hade kommunen via avdelningen fyra huvudprojekt som alla är väl igenomtänkta och som gagnar kommunen. Under 2011 genomfördes en process att ta fram varumärket Kimitoön. Den resulterade i att man enades om att kommunen ska sträva till att bli en alltmer barnvänlig kommun. Kimitoöns åldersstruktur är rätt åldersstigen och man vill gärna få nya inflyttare i barnfamiljer genom att bli kända på att genuint värna om barnens bästa. Detta arbete fortgår flera år framöver och ska förhoppningsvis locka till ännu mera inflyttning på sikt. Antalet mikroföretag har ökat med hela 46 under året. Seminarier och informationstillfällen för företagarna har ordnats under året. Den största satsningen var ett Näringslivsforum med bl.a. Christoffer Taxell som talare. Seminariet samlade över 120 åhörare. Näringslivsforumet ska bli ett årligen återkommande evenemang. Via projektet Kimitoön på kartan håller kommunens grafiska manual på att förnyas och hela kommunens visuella utformning blir sålunda mera enhetlig. Arbetet påbörjades hösten 2011 och färdigställs år 2012. Tanken är att Kimitoöns genomslagskraft blir bättre tack vare detta. Utseendet på webben, i annonseringar, broschyrer, visitkort, turismmaterial m.m. kommer att se liknande ut. Kommunens värderingar: öppenhet, aktivitet och förnyelse samt strävan efter barnvänligheten genomsyrar den nya visuella linjen. 60

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Utvecklingsenhetens förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Avdelningen har till en del samarbetat med Väståbolands stad gällande vissa projekt, turismen och KOKOprogrammet. Men samtidigt har vi alltmer frigjort oss från det gamla sättet att sköta saker och ting som rådde under Region Åbolands tid. Eventuella kommande kommunsammanslagningar gör att omevaluering igen måste ske på denna punkt. Detta gäller till exempel skötande av företagsregister och dylikt. Kimitoöns kommun och Väståbolands stad utgör en gemensam subregion inom Egentliga Finland. Gemensam bevakning av de regionala frågorna har under 2011 skötts av Kimitoön. 61

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgårdsområdena samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl vad gäller befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kommun har därtill en gemensam utskärsdelegation med Väståboland FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället måste förutsättningar för nya näringar i skärgården skapas. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningen och turistströmmarna utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, i avsikt att trygga att skärgården fortsättningsvis har en livskraftig fast befolkning. EKONOMIPLAN 2011-2013 I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planperioden. De viktigaste satsningar sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet och arbetsplatserna, grundandet av vattenandelslag för avlopps- och vattenförsörjning i de större skärgårdsbyarna, markplanering och bostadsbyggande samt satsningar på natur och miljö BINDANDE MÅL 2011 Mål Skärgårdsprogrammet för Kimitoön färdigställs. Eftersträvad nivå / uppföljning Skärgårdsprogrammet tillämpas i praktiken. I programmet strävar man att stöda och verka för följande: - Att utveckla tätare och mera ändamålsenliga förbindelsebåtsturer - En tredje isgående förbindelsebåt i framtiden är ett önskemål. - Stöda att vattenandelslag grundas i de större byarna och att reningsverk byggs. - Stöda att hyresbostäder byggs i Rosala. - Stöda och undersöka möjligheten att få fiberoptik till skärgården i samråd med olika operatörer Uppföljning 31.12. 2011 Skärgårdprogrammet godkändes i början av år 2011 Förbindelsebåtturerna fungerar tillfredsställande Offertrunda pågår för nya förbindelsebåtar Några vattenandelslag har inte grundats Planeringen av radhusprojekt i Rosala är påbörjat Fiberoptik till Vänö är aktuellt 62

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal sammanträden 3 4 5 0 3 Nettokostnad(kostn/sammanträde) 2 800 2 700 2 300 0 3 750 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken 0 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 0 0 SKÄRGÅRDSNÄMNDEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 0 0 0 0 Personalkostnader -1 043-949 -2 200-2 200-1 388 Köp av tjänster -2 736-1 084-4 700-4 700-4 564 Material, varor och tillbehör 0-35 0 0-4 Understöd och bidrag -5 818-4 200-4 200-4 972 Övriga verksamhetskostnader -133-7 -500-500 -334 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 410-7 893-11 600-11 600-11 262 VERKSAMHETSBIDRAG -8 410-7 893-11 600-11 600-11 262 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för bidrag för utplantering av fiskyngel + 772 Minskade kostnader personalkostnader p.g.a. färre möten 812 Det minskade antalet möten under året berodde på att ordförande byttes ut under året ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Nämndens ordförande byttes under våren varför ett par sammanträden föll bort. Den gemensamma Utskärsdelegationen för Åboland innebar i viss mån behov att större antal möten. 63

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismen sköts av marknadsförings- och turismteamet i Villa Lande. Teamet handhar bl.a. utveckling och koordinering av hela öns turism i samarbete med lokala företagare och andra lokala och utomstående aktörer. Teamet hand har också kontakter till olika aktörer inom branschen och även andra samarbetspartners, kundservice i turistinfo och servicerådgivningspunkterna, utveckling och upprätthållande av turismens webbsidor, anskaffning av broschyrer och annat turistiskt material, deltagande i mässor, bokningar av Villa Landes konferensutrymmen samt Luckans verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Turismen anses nationellt vara en starkt växande näring som strävar till att höja nationalekonomin med ca 2 % år 2011. Turismen blir även allt mer internationell i och med Finlands nationella satsningar. Krav på turismservicens kvalitet och innehåll samt tillgänglighet ökar hela tiden och det satsas hårt i olika delar i Finland genom att bygga nytt, utveckla nätservice samt via olika händelser. Turismen riktar sig allt mer till upplevelser och färdiga paket som är lätt tillgängliga för kunden. EKONOMIPLAN 2011-2013 Nu när Region Åboland inte mera sköter Kimitoöns turism står vi inför en ny situation och ska välja riktningen och våra samarbetspartners. Vi är en relativt liten aktör inom branschen och ekonomin ställer vissa begränsningar för samarbete med större aktörer. Under planperioden kartläggs Kimitoöns kapacitet och vilja inom turism en som underlag till vidare åtgärder. Nya sätt att samarbeta på ön och med utomstående aktörer diskuteras. Vi har en viss kundkrets som är ganska stabil men även vi måste förnya oss för att hänga med i utvecklingen. Vi är relativt okända och nationellt/internationellt sett är vi en del av skärgården. Kommunens marknadsföringssatsningar stöder även turismens utveckling. 64

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Turistföretagens utvecklingsbehov kartläggs Skapas en diskussionsgrupp Utveckling av nättjänster Ökat samarbete och synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Ett utvecklingsprojekt för att utveckla turistföretagens samarbete startas vid behov Uppföljning per 31.12.2011 I februari startade Kimitoön på kartan projektet, som fortsätter in på 2012 (kommunens grafiska utseende förnyas samt att marknadsförings- och turismmaterial produceras). Projektet Rörliga Bilder från Kimitoön producerade 15 reklamfilmer tillsammans med turistföretag samt 6 olika reklamfilmer för kommunen. Gruppen träffas fyra gånger per år En benchmarkingresa per år Uppföljning per 31.12.2011 Diskussionsgruppen ersattes med turistföretagarträffar. Två träffar ordnades. Avdelningens benchmarking resa till Raseborg förverkligades. Under besöket bekantade man sig med stadens marknadsförings- och turismverksamhet. Beslut om www.visitkimitoon.fi sidornas framtid Väljs vissa kanaler där Kimitoön syns i framtiden Uppföljning per 31.12.2011 www.visitkimitoon.fi flyttades under hösten till www.kimitoon.fi. De publiceras 2012 på tre språk (svenska, finska och engelska). Kimitoöns kommun öppnade en egen Facebook-sida. Deltas i 1-3 mässor Samarbete med valda aktörer utvecklas Deltas i olika seminarier, möten, etc. Uppföljning per 31.12.2011 Kommunen deltog i Resa 2011 samt i Båt 2011 mässorna i Helsingfors. Ökat amarbete med Turku Touring samt CTF, Centralen för turismfrämjande. Har deltagit aktivt i Scandinavian Island-projektet (Cross Border seminariet), i landsbygdens turismföretagares Porukka- grupp träffar samt i Turku Tourings skolnings- och övriga tillfällen. 65

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 Antal besökare på webbsidor - - - - - Antal artiklar i branschtidningar - - - - - Turistmässor - - 2 2 2 Antal deltagare på turistföretagarträffar - - 0 +45 45 BS11 Mätare Turismens kostnad/invånare 21 +7.8 13.2 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS09 BS10 BG11 ÄND BG11 BS11 Turismutvecklare 1 0,5 0 0 0 Turistsekreterare 1 1 1 0 1 Marknadsföringschef 0 0,5 1 0 1 Totalt 2 2 2 0 2 TURISMEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 36 017 33 030 32 760 32 760 36 205 Personalkostnader -84 305-70 256-85 366-85 366-75 653 Köp av tjänster -53 699-21 230-62 845-62 845-36 457 Material, varor och tillbehör -25 452-4 135-23 500-23 500-21 444 Understöd och bidrag 0 0 0-8 310 Övriga verksamhetskostnader -5 267-6 879-9 996-9 996-10 237 VERKSAMHETSKOSTNADER -168 723-102 500-181 707-181 707-152 101 VERKSAMHETSBIDRAG -132 706-69 470-148 947-148 947-115 896 AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster minskade - 24 932 - Visitkimitoon.fi sidor förnyades inte under Django - Lay-outen för broschyren gjordes internt Material, varor och tillbehör minskades - 3 880 - Antal av reklammaterial minskades 66

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Mer synlighet under året fick vi via projektet Rörliga bilder från Kimitoön, vilket var ett lyckat samarbetsprojekt mellan kommunen och turismföretagare. Via projektet fick Kimitoön synlighet i form av tv-reklamer på MTV3- kanalen. Det ökade samarbetet med turistföretagarna, bl.a. på mässor, har fört med sig ett ökat samarbete företagarna emellan. Samarbetet är synligt t.ex. i gemensamma paketresor. I framtiden strävar vi till, att satsa mer, på att få företagen att hitta synergin genom samarbete. 67

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Landsbygdsenheten ansvarar för landsbygdsförvaltningen. Till landsbygdsnämndens uppgifter hör bl.a. att sköta kommunens egen åker och skogsbruksmark samt byautvecklingsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Administrationen för avbytarservicen överförs till Salo stad från och med 1.1.2011. Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna förpliktar kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Samarbetsområdet ska inleda sin verksamhet senast 1.1.2013. EKONOMIPLAN 2011-2013 Landsbygdsenheten förbereder sig för reformen inom landsbygdsförvaltningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Möte för byalagen ordnas Utbetalning av stöd sker enligt given tidtabell. Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett möte. Uppföljning 31.12.2011 I samarbete med Egentliga Finlands byar ordnades ett närdemokrati - seminarium. Följs upp vid årets slut. Uppföljning 31.12.2011 Utbetalningarna skedde enligt given tidtabell. NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal gårdar 214 210 207 207 208 Antal jordbruksstödansökningar 1 150 1 130 1 100 1 100 1 220 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Landsbygdssekreterare 1 1 1 1 1 68

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschef LANDSBYGDSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Minskad inkomst, inkomster från arrende och skogsförsäljning -2000 Minskad utgift, pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter +4000 Minskad utgift, utgifter för skogsskötsel +4000 Sammanlagt +6000 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 220 453 196 158 48 530 48 530 46 607 Personalkostnader -182 162-139 647-47 160-47 160-43 360 Köp av tjänster -36 714-28 576-16 065-16 065-12 047 Material, varor och tillbehör -1 528-2 098-350 -350-345 Understöd och bidrag -10 000-10 000-10 000-10 000 Övriga verksamhetskostnader -5 310-4 772-7 092-7 092-7 254 VERKSAMHETSKOSTNADER -225 714-185 093-80 667-80 667-73 006 VERKSAMHETSBIDRAG -5 261 11 065-32 137-32 137-26 399 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom jordbruksstödförvaltningen skedde inga större förändringar under året. Andelen elektroniska stödansökningar uppgick till 63,5 % (46% år 2010). Totalt utbetalades 6,5 miljoner euro jordbruksstöd. 69

UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Marknadsföringen sköts av marknadsförings- och turismteamet (tre personer) och fokuserar på hela öns marknadsföring. Teamet ansvarar bl.a. för koordinering av hela öns marknadsföring i samarbete med öns företagare och andra aktörer samt samarbetspartner utanför ön. Aktiv kontakt till olika aktörer, producering av marknadsföringsmaterial, utveckling och uppdatering av utvecklingsavdelningens hemsidor, mässdeltaganden, PR, publicering av kommunens tidning två gånger per år och koordinering av olika händelser och tillställningar. Teamet fungerar i Villa Lande och sköter bokningar av kommunens mötesutrymmen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunerna tävlar allt hårdare om invånare och besökare. Även utländska besökare och invånare ökar. Kundernas beteende håller på att ändra. Det räcker inte mera att man har en produkt som man bjuder till kunden det gäller att erbjuda kunden upplevelser och individuell, högklassig service. Marknadsföringsåtgärder ska vara i linje med utbudet och basera på fakta. Positiv image är a och o för att vara med i dagens hård konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. De bästa marknadsförarna är våra egna invånare och nöjda kunder som berättar positiv budskap vidare. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoön satsar på ett treårigt marknadsföringsprojekt för att sätta Kimitoön på kartan. Ifall projektanslag inte beviljas genomförs bränding i en mindre skala. Första året görs grundarbetet för att öka allmän synlighet och två följande år väljs ett visst tema för att nå målgrupper bättre. Kommunen bjuder hit olika målgrupper och syns även via sponsorering. Det ordnas regelbundet företagarträffar och benchmarkingresor både på ön och utanför ön för att kunna effektivt samarbeta med öns företagare och utveckla ön. 70

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Kimitoön brändas Synlighet ökar Samarbete med företagare ökar Eftersträvad nivå / uppföljning Grundarbete med bränding färdigt i juni Uppföljning per 31.12.2011 Grundarbetet kring brändingen gjordes på våren. Som tema valdes Barnens Ö, vilket innebär att kommunen strävar till att bli mer barnvänlig i framtiden. En Barnens Ö arbetsgrupp bildades. Deltas på 1-2 mässor Ges ut två tidningar, i maj och december Uppföljning per 31.12.2011 Kommunen deltog i Bygga och Inreda - mässan i Åbo samt i Oma Mökki - mässan i Helsingfors Två tidningar gavs ut, i maj och december. Bjuds in 2-3 olika målgrupper Minst två företagarträffar årligen Benchmarking för företagare på och utanför ön Mässdeltagandet i samarbete med öns företagare Uppföljning per 31.12.2011 Tre målgrupper bjöds in, Turku Touring, CTF - Centralen för turismfrämjande och Fin Deluxe Reisen. Valitut Palat och Matkailu kotimaassa tidningarna besökte oss. Två företagarträffar arrangerades. På Bygga och Inreda - mässan deltog fyra av öns företag. NYCKELTAL Prestationer BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS11 Besökare på utv. webb-sidor - - - - Antal artiklar i olika tidningar - - - - Deltagare på företagsträffar - - 35 +15 50 Antal inbjudna gäster - - 40 0 40 Deltagande i mässor - 2 2 0 2 Mätare BS09 BG10 BG11 ÄND BG11 BS Nettokostnad marknadsföring/invånare 17-0.3 16.7 71

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef MARKNADSFÖRING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 3 270 4 539 230 230 2 977 Personalkostnader -38 461-50 820-38 193-38 193-47 009 Köp av tjänster -56 259-35 962-70 235-70 235-55 211 Material, varor och tillbehör -4 422-12 560-5 200-5 200-8 426 Understöd och bidrag -3 200-2 000-2 000-5 610 Övriga verksamhetskostnader -7 024-2 643-6 290-6 290-3 664 VERKSAMHETSKOSTNADER -106 166-105 185-121 918-121 918-119 920 VERKSAMHETSBIDRAG -102 896-100 646-121 688-121 688-116 943 AVVIKELSER BG11 BS11: Köp av tjänster - 15 025 - Tidningsannonser och reklammaterial minskades Material, varor och tillbehör + 3 226 - Kommunens reklamgåvor ökades ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året fortlöpte till stor del enligt planerna. I marknadsförings- och turismteamet skedde personalförändringar. Kommunens marknadsförings- och turismchef var under hösten tjänsteledig i fyra månaders tid, under denna tid anställdes en marknadsförings- och turismkoordinator. I september återvände kommunens marknadsförare från sin moderskapsledighet. Detta förorsakade att lönekostnaderna översteg det budgeterade beloppet. De planerade marknadsföringsåtgärderna förverkligades över förväntningarna. Budskapet från brändingprocessen, om att bli en mer barnvänlig kommun, presenterades för de olika avdelningarna i kommunen. En teckningstävling arrangerades för skolorna. Eleverna fick rita sina förslag på kommunens maskot. Arbetet kring förnyandet av kommunens grafiska utseende inleddes via ett projekt. Detta arbete fortsätter in på 2012. Genom att förnya det grafiska utseendet efterstävar vi bättre synlighet för kommunen. Vi vill också på ett positivt sätt skilja oss från mängden. Detta är något som är viktigt för oss idag och i framtiden. 72

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av ett näringslivsteam sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även integrerad del av näringslivsverksamheten. Näringslivsverksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom att skapa allmänna fysiska förutsättningar för näringsverksamhet, dvsfysisk planering, företagstomter och verksamhetsutrymmen, samt på företagsrådgivningen, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet och skapande av företagarnätverk, med målsättningen att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kommunens näringsliv har omstrukturerats under de senaste åren och denna omstrukturering kommer att fortsätta. Teknologiindustrins betydelse och tyngd i kommunens näringsstruktur har minskat i betydelse och denna utveckling fortsätter. Det samma gäller de traditionella landsbygds- och skärgårdsnäringarna. I stället får servicebranschen, speciellt inom turismen och handeln allt större betydelse. En växande sektor med stor utvecklingspotential på ön är service inom båt- och stugbranschen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoön satsar på flera olika projekt inom näringslivet, såväl sådana projekt som är av mera allmän karaktär som mycket specialiserade projekt. Kommunen upprätthåller beredskap att med mycket kort varsel starta nya projekt för att främja näringslivet genast då behov uppstår BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå/uppföljning Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Nya företag grundas Nettoökning minst 21 Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymmen med kort varsel Uppföljning 31.12. 2011 Företagarträffar i olika former har ordnats flera än än tio. Antalet nygrundade företag uppgår till 46 Lämpliga företagarutrymmen är inte alltid möjligt att erbjuda 73

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal företag 666 687 707 0 739 Nygrundade företag 63 48 39 0 46 Nettoökning 22 21 21 0 32 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Årsverken 0 0,2 0,2 0 0,2 NÄRINGSLIV BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 47 298 71 630 71 630 63 787 Personalkostnader 0-68 889-78 883-78 883-83 870 Köp av tjänster 0-4 784-11 295-11 295-5 097 Material, varor och tillbehör 0-10 -800-800 -587 Understöd och bidrag 0-5 000-5 000-5 000 Övriga verksamhetskostnader 0-1 137-2 916-2 916-1 692 VERKSAMHETSKOSTNADER 0-74 820-98 894-98 894-96 246 VERKSAMHETSBIDRAG 0-27 522-27 264-27 264-32 459 AVVIKELSER BG11 BS11: Verksamhetsintäkter, försäljning av VD-tjänster till dotterbolag, för högt budgeterat +7 844 Personalkostnader, periodiserade löner och sjukförs.ersättn. + 4 983 Köp av tjänster, tryckning o annonsering, utbildning, reseersättningar mm - 6 202 Övriga verksamhetskostnader, interna hyror - 1 458 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Näringslivsverksamheten bedrivs inom utvecklingsavdelningen i samråd med näringslivsteamet. Men även inom Dragsfjärds Industri Ab. Ett nytt tillskott är Faxell 2.0 Oy Ab som grundades 28.12.2011 med avsikt att främja utvecklingen i Dalsbruk. Nya företag, de flesta i mikroklassen har grundats i livlig takt. Etablering av större företag med klart synlig betydelse för arbetsplatsernas antal, kommer att kräva såväl företagsområden som verksamhetsutrymmen i nära framtid. 74

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kimitoöns kommun har sedan januari 2009 arbetat med att överföra projekt från Region Åboland till kommunen. Många av dem har avslutats eller är på väg att avslutas. Antalen projekt kommunen är med i har kartlagts och betalningsandelarna likaså. Det kan konstateras att antalen projekt är för många för att hanteras ändamålsenligt. Kimitoöns kommun ser dock möjligheter att genom projekt även framöver kunna utveckla olika delar av kommunen, men det är inget självändamål att handha alltför många olika projekt. Linjen är att framöver och fortsättningsvis gå in för endast sådana projekthelheter som gagnar kommunen, dess utveckling, invånare på ett eller annat sätt. Vi går mycket med försiktighet och eftertanke in för endast ett fåtal väl igenomtänkta nya projekt. De nya projekt som tas in är åtgärder som har med kommunens strategi och program att göra. I anslagen för projektenheten ingår förutöver kommunandelarna för de egna huvudprojekten, kommunandelarna för de över 40 projekt Kimitoön är med som delpart i alltsedan Region Åbolands tid. Därutöver ingår också anslagen för medlemsavgifterna till Leader föreningen i samma båt och Region, Åboland r.f. Via KÖLI-projektet uppgörs ett datoriserat projekthanteringsprogram som ska underlätta hanteringen av projekten i kommunen framöver. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Strukturperioden avslutas 2013. En ny strukturperiod påbörjas efter. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimitoöns kommun minskar antalet projekt man medverkar i, men går inför att anhålla om projektmedel för ett fåtal projekt som gagnar kommunen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Minskning av antalen projekt Projekthanteringsprogram Eftersträvad nivå / uppföljning Antalet projekt man medverkar i minskas med minst 10. Uppföljning 31.12.2011 Antalet projekt som avslutats under året överstiger 10 i antal. Projekthanteringsprogram blir klar under våren 2011. Uppföljning 31.12.2011 Ett projekthanteringsprogram ansågs vara oändamålsenligt och potentiellt dyrt att upprätthålla. Det minskade antalet projekt kan administreras som vanligt. Projektledarna stöds Handbok i projekthantering görs under våren 2011 Uppföljning 31.12.2011 En handbok i projekthantering finns att tillgå. Vidare har en projektkoordinator anställts inom KOMIprojektet som stöd för projektledarna. 75

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef Prestationer BS09 BG10 BG11 BS11 EP12 EP13 Antal behandlade projektplaner 60 60 50 15 40 30 Mätare BS09 BG10 BG11 BS 11 EP12 EP13 Egna huvudprojekt 5 6 5 6 5 5 Antal projekt avdelningen 45 42 30 25 20 10 medverkar i Externa medel euro/invånare, 58 46 58 22 26 huvudprojekt PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 2009 BG 2010 BG 2011 BS 2011 EP 2012 EP 2013 Projektledare 5 5 5,2 3 5,1 5 PROJEKTVERKSAMHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 223 468 383 229 334 264 334 264 366 432 Personalkostnader -184 154-203 418-155 355-155 355-187 189 Köp av tjänster -75 346-226 548-329 817-329 817-356 789 Material, varor och tillbehör -1 023-1 044-2 525-2 525-3 080 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -7 994-23 306-14 353-14 353-20 596 VERKSAMHETSKOSTNADER -268 517-454 316-502 050-502 050-567 654 VERKSAMHETSBIDRAG -45 049-71 087-167 786-167 786-201 222 AVVIKELSER BG11 BS11: Personalens bruttokostnader - 31 834,11 - KOMI och KÖLI-projekten Sakkunnigtjänster - 37 962,71 - Flera projektledaranställningar omformades till köptjänster Övriga tjänster + 52 726,46 Interna hyror - 3 085,27 76

UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Inom projektverksamheten är personalvariationen stor till följd av anställningarnas karaktär. Vid årets slut var antalet projektanställda fyra. Den nya strukturreformsperioden 2014+ innebär ett osäkerhetsmoment för projektverksamhetens kontinuitet. Det troliga är att verksamheten kommer att sakta av för att sedan öka då riktlinjerna för den nya perioden presenterats. Projekten har hållit sig väl inom sina ekonomiska ramar. Ett nytt projekt initierades under senare halvan av året till följd av möjligheten att ta del av landskapsförbundets tilldelade ÄRM-pengar. Möjligheten konkretiserades genom KOMI-projektet inom vilket kommunens kommunikatör och projektkoordinator har anställts. Projektet belastar avdelningens resultat mer än de övriga projekten eftersom det inte upptogs i budgeten för 2011. Projektverksamhetens slutliga kostnader är avsevärt mindre än bruttokostnaderna. Under 2011 var de aktiva projektens genomsnittliga stödnivå 73,38 procent. 77

BILDNINGSAVDELNINGEN 15.3 Bildningsavdelningen BIldningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstitut Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 3% 4% 12% 20% 0% 60% Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 5% 5% 2% 2% 2% 19% Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet 66% Vuxeninstituts enhet Biblioteksenhet Fritidsenhet 78

BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 137 589 7 500 7 500 141 643 1888,57 % Avgiftsintäkter 489 746 501 690 501 690 505 126 100,68 % Understöd och bidrag 104 173 100 245 100 245 148 470 148,11 % Hyresintäkter 30 633 21 500 21 500 36 248 168,60 % Övriga verksamhetsintäkter 19 196 5 000 5 000 32 123 642,46 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 781 337 635 935 0 635 935 863 610 135,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 237 841 6 193 910 6 193 910 6 491 861 104,81 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 301 217 1 267 033 1 267 033 1 366 669 107,86 % Övriga lönebikostnader 337 416 381 318 381 318 362 894 95,17 % Lönebikostnader 1 638 633 1 648 351 1 648 351 1 729 563 104,93 % Personalkostnader 7 876 474 7 842 261 7 842 261 8 221 424 104,83 % Köp av tjänster 2 627 380 2 843 415 2 843 415 2 792 176 98,20 % Material, förnödenheter och varor 383 244 418 020 418 020 382 622 91,53 % Understöd 585 744 449 700 449 700 531 893 118,28 % Hyreskostnader 954 304 1 697 048 1 697 048 1 635 344 96,36 % Övriga verksamhetskostnader 30 674 22 240 22 240 60 798 273,37 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 12 457 820 13 272 684 0 13 272 684 13 624 257 102,65 % VERKSAMHETSBIDRAG -11 676 483-12 636 749 0-12 636 749-12 760 647 100,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -128 356-115 400-115 400-131 251 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -11 804 839-12 752 149 0-12 752 149-12 891 898 101,10 % 79

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 635 935 863 609-227 674 135,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 272 684-13 624 257 351 573 102,65 % VERKSAMHETSBIDRAG -12 636 749-12 760 647 123 898 100,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -115 400-131 251 15 851 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -12 752 149-12 891 898 139 749 101,10 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 690 7 006-6 316 1015,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -187 536-202 298 14 762 107,87 % VERKSAMHETSBIDRAG -186 846-195 292 8 446 104,52 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 200-30 405 15 205 200,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -202 046-225 697 23 651 111,71 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 386 460 383 670 2 790 99,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 705 965-2 759 182 53 217 101,97 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 100 615 266 190-165 575 264,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 465 356-8 628 206 162 850 101,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 364 741-8 362 016-2 725 99,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -26 500-26 321-179 99,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 391 241-8 388 337-2 904 99,97 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER 54 575 76 531-21 956 140,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -376 194-392 774 16 580 104,41 % VERKSAMHETSBIDRAG -321 619-316 243-5 376 98,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -350 350-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -321 619-316 593-5 026 98,44 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 800 30 234-15 434 204,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -611 824-636 659 24 835 104,06 % VERKSAMHETSBIDRAG -597 024-606 425 9 401 101,57 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -900-901 1 100,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -597 924-607 326 9 402 101,57 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 68 880 76 174-7 294 110,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -638 920-693 521 54 601 108,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -570 040-617 347 47 307 108,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -72 800-71 229-1 571 97,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -642 840-688 576 45 736 107,11 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 915 23 804-13 889 240,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -286 889-311 616 24 727 108,62 % VERKSAMHETSBIDRAG -276 974-287 812 10 838 103,91 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 045 2 045-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -276 974-289 857 12 883 104,65 % 80

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal, förutom bildningschefen, bildningssektorns förvaltningschef och byråsekreteraren även kultursekreteraren och vuxeninstitutets, barnomsorgens samt fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 13 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyas under perioden 2011-2013. Inom den fria bildningen uppmanas från statligt håll att man söker större samarbetsområden. EKONOMIPLAN 2011-2013 Under budgetåret kommer bildningsavdelningen att starta en processbaserad verksamhetsutveckling för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling genom kartläggning Satsning på personalens välmående Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna. Uppföljning 31.12.2011 processen är igång och steg ett är taget. Ett välmåendeprogram enligt personalstrategin för bildningskansliet. Uppföljning 31.12.2011 De anställda har getts möjlighet att delta i välmåendeprogram som ordnats, bildningskansli har under året haft ett eget tillfälle. 81

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningsavdelningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Antal möten BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningsnämnden 6 7 7 5 Svenska skolsektionen 7 7 7 5, Finska skolsektionen 7 7 7 4 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Bildningschef 1 1 1 1 Bildningens förvaltningschef 0,4 0,6 0,6 0,6 Byråsekreterare 1 1 1 1 Totalt 2,4 2,6 2,6 2,6 BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 818 3 765 690 690 7 006 Personalkostnader -171 048-143 596-158 742-158 742-164 057 Köp av tjänster -26 453-19 859-14 904-14 904-23 938 Material, varor och tillbehör -8 804-2 037-1 300-1 300-1 536 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -11 807-6 520-12 590-12 590-12 768 VERKSAMHETSKOSTNADER -237 712-172 012-187 536-187 536-202 299 VERKSAMHETSBIDRAG -236 894-168 247-186 846-186 846-195 293 AVVIKELSER BG11 BS11: Högre personalkostnader, pensionskostnader, än budgeterat + 4 000 Köpta tjänster, post och tele, försäkringar, skolning mm + 8 000 Skillnad mellan budget och bokslut ca 10 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Personalen på avdelningen blir mer och mer ett sammansvetsat team och vi har alla förutsättningar att öka kvaliteten och effektiviteten genom ett tätt samarbete mellan enheterna. Ekonomiskt var det inga större överraskningar, personalkostnaderna ökade en aning främst p.g.a. pensionsutgifter. 82

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen befrämjar i samarbete med familjen barnets personliga utveckling. Barnomsorg tillhandahålls i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvården i Dragsfjärd, Västanfjärd, Kimito och i Rosala / Hitis. De yngsta barnen sköts i familje- och gruppfamiljedaghemmen medan 3 5-åringar tas emot i daghemmen. Pjånkis daghem har en småbarnsavdelning för barn mellan 1 3 år. Till barnomsorgen hör också lagstadgat stöd för hemvård och privat vård av barn. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. I Kimitoöns barnomsorg finns under år 2011 ca. 260 barn. Hemvårdsstöd utbetalas för ca. 340.000 euro. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Större flexibilitet av öppethållande inom alla vårdformer. Invandring från Estland gör att de barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. Kö av barn till dagvården finns i Kimito, lediga dagvårdsplatser i Västanfjärd,Dragsfjärd och Dalsbruk. EKONOMIPLAN 2011-2013 Längre öppethållandetider i de olika enheterna Utveckla metoder av språkinlärning för barn med annat modersmål. Hitta nya gruppsammansättningar av barn i den befintliga dagvården i Kimito. Alla barn på kan erbjudas plats i befintlig dagvård men det innebär att platsen kan erbjudas på hela Kimitoön. 83

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2012 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas över hur barnomsorgen Planen klar 30.6.2011 ska se ut i Kimito Uppföljning 31.12.2011 Olika konstelationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringstadiet än. Planeringen går vidare om vad barnbyn skall erbjuda barnen. Alla gruppfamiljedaghem och daghem blir Grön Flagg-daghem Samtliga daghem / gruppisar sorterar sitt avfall. En utbilningskväll för personalen under VT-2011. Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning 31.12.2011 Utbildning för personalen genomfördes ej 2011. Daghemmen och gruppisarna har sorterat sitt avfall förutom Pjånkis, där flytten till Amosparken har påverkat. Miljöarbetet har pågått hela året bland daghemmen och gruppfamiljedaghemmen. 84

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : Daghem 134 133 133 139 Gruppfamiljedaghem 56 49 50 48 Familjedagvården 91 86 85 77 Personal totalt: Daghem 17 17 17 18 Gruppfamiljedaghem 14 12 12 11 Familjedagvården 20 18 18 17 Mätare Netto kostnad / barn Daghem 4907 6634 6403 6430 Gruppfamiljedaghem 7813 7923 8069 8794 Familjedagvården 6296 6245 6627 7726 Hemvårdsstödet ca. kostnad / familj 63 familjer 3989 Barn i andra kommuner ca./ kostnad per barn 7788 PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Antal årsverken Barnomsorgschef 1 1 1 1 Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnträdgårdslärare 5 5 5 5 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 0,25 0,25 0,25 finsk Barnskötare / närvårdare 18,5 17,5 17,5 15 Familjedagvårdare gruppis 14,5 12 11 11 Familjedagvårdare hemmet 20 20 18 17 Byråsekreterare 1,75 1,75 1,75 1,75 85

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHETENS KOSTNADER, BARNANTAL OCH MÄTETAL PER STÄLLE BARNOMSORGEN Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Familjedagvården 594 900 79 17 7 726 GRUPPFAMILJEDAGVÅRDEN Bullerbyn 122 516 12 3 10 209 Karusellen 89 439 12 3 7 453 Kottebo 96 985 12 3 8 082 Lill-Saga 74 644 10 2,5 7 464 DAGHEM Pjånkis 395 874 72 8,5 5 498 Hulta daghem 202 041 28 3,25 7 215 Furubo daghem 150365 22 3,25 6 835 Sofis daghem 145 500 19 2,75 7 658 FÖRSKOLA Pjånkis sv / fi 197 147 38 3,75 5 188 Hulta sv /fi 164 531 15 2,25 10 968 Furubo 59 980 5 1 11 996 Sofia 74 327 6 1,75 12,387 Hitis-Rosala 30 383 2 0,75 15 192 MORGON OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kostnader Barnantal medeltal Personalantal Kostnad / barn VT / HT medeltal VT /HT Kimito eftis 56 386 32 1,5 1 762 Dalsbruks eftis 58 157 26 1,76 2 237 Västanfjärds eftis 23 401 15 0,75 1 560 86

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: *Verksamhetens intäkter - dagvårdsavgifter + 2 790 * Löner och arvoden + 123 857 - visstidsanställda - pensionskostnader, personalbikostnader *Köp av tjänster - 29 567 - familjedagvårdares kostnadsersättning - utbildning, kulturtjänster - intern mattjänst *Köp av tjänster - 12 053 - material, förnödenheter och varor *Understöd och sammanslutningar - 67 692 - hemvårdsstöd *Avskrivna fordringar + 26 863 - dagvårdsavgifter totalt + 44 198 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 395 513 392 395 386 460 386 460 383 670 Personalkostnader -1 812 741-1 900 381-1 747 900-1 747 900-1 873 434 Köp av tjänster -448 603-302 497-427 625-427 625-399 073 Material, varor och tillbehör -42 551-43 136-53 350-53 350-41 297 Understöd och bidrag -304 755-319 000-319 000-251 307 Övriga verksamhetskostnader -135 835-92 052-158 090-158 090-194 070 VERKSAMHETSKOSTNADER -2 729 468-2 642 821-2 705 965-2 705 965-2 759 181 VERKSAMHETSBIDRAG -2 333 955-2 250 426-2 319 505-2 319 505-2 375 511 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomiskt har barnomsorgen inte klarat av att följa budgeten. Kostnader som ökat från det budgeterade anslagen är vikariekostnader, både semestervikarier och sjukvikarier. För barn med specialbehov har man varit tvungen att anställa tillfällig arbetskraft. Övrigt som har påverkat bokslutet negativt är avskrivna fordringar på dagvårdsavgifter, periodiserade löner och pensioner. 87

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef I Pjånkis daghem/förskola upptäcktes dålig inneluft i början av året och mätningar av luftkvaliteten resulterade i att daghemmet behövde nya utrymmen. Eftersom barnbyn ännu var under utredning behövdes tillfälliga utrymmen och beslutet blev att hyra modulhus. Tack vare en förstahjälpåtgärd på utsidan och luftrenare inne gick hösten i Pjånkis bra. Modulhusen kom i december och Pjånkis kunde flytta in i de nya utrymmena 9.1.2012 Framtidsutsikterna för barnomsorgen ser ljusa ut trots problem med utrymmen och överskridningen på 56 000 euro år 2012. När barnbyn blir färdig finns möjligheter för att utveckla den redan goda kvaliteten på barnomsorgen samtidigt som kostnadsökningen kan stanna upp till följd av synergier som kommer när flera enheter är under samma tak. 88

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp fysiskt, psykiskt och socialt. Lagstiftningen inom den grundläggande utbildningen förnyas för att i ett tidigare skede kunna ge intensifierat stöd åt barn med särskilda behov. Det intensifierade stödet tas i bruk från årsskiftet 2011. Timfördelningen och läroplansgrunderna förnyas som bäst och nu planeras att de tas i bruk hösten 2013. EKONOMIPLAN 2011-2013 Specialundervisningens arbetsmodeller utvecklas och man skapar smågruppslösningar för enskilda elevers behov i olika ämneshelheter. Skolorna arbetar med att hitta nya arbetssätt och få vardagen att löpa i den nya skolstrukturen. 89

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Starta processbaserad verksamhetsutveckling Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning 31.12.2011 Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling. Samarbete över språkgränserna Utökat samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna Uppföljning 31.12.2011 Nytt samarbete mellan Amosparken och Keskuskoulu Modersmålsinriktad svenska och finska in i Utreds möjlighet under våren 2011 läroplanen för samtliga skolor Uppföljning 31.12.2011 Antalet elever med behov av ämnet är få elevgrupper på två till fem per årskurs Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på över 55-åriga lärare Uppföljning 31.12.2011 Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning 31.12.2011 Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering Alla skolor blir Grön Flagg-skolor Samtligaskolor sorterar sitt avfall En miljötemadag ordnas under våren 90

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår 704 687 672 682 Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 135 131 132,5 134 Dalsbruk skola 258 242 234,5 236 Hitis-Rosala skola 7 10 9,5 10 Västanfjärd skola 46 49 50,5 51 Kimitonejdens skola 118 105 98 97 Svenska elever totalt 564 537 525 528 Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kemiönsaaren keskuskoulu 114 115 114,5 119,5 Taalintehtaan koulu 26 35 32,5 34,5 Finska elever totalt 140 150 147 154 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Individualiserad smågrup 10 15 25 27 Integrerad i allmänundervisning 60 72 64 72 Special.undv. ändrad 1.8.2011 Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 70 93 91 96 Antal skjutselever BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkiga 268 307 278 278 finskspråkiga 98 110 107 107 Timresurs lå 9-10 lå 10-11 lå 11-1 Svenskspråkig undervisning 1391,5 1237 1210 Finskspråkig undervisning 392 392 392 91

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef KOSTNADER PER ELEV BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Svenskspråkigundervisning 9410 8586 9807 9622 Amosparkens skola 7072 6616 7265 7061 Dalsbruk skola 9087 8339 9324 9394 Hitis-Rosala skola 27647 17736 16945 15932 Västanfjärd skola 6773 7560 8677 8558 Kimitonejdens skola 8345 9074 11142 11145 Specialundervisning 502 407 464 470 Finskspråkig undervisning 10289 10281 10547 10622 Kemiönsaaren keskuskoulu 9919 10156 9577 9398 Taalintehtaan koulu 10575 10328 10750 11407 Specialundervisning 546 650 711 774 * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS 8787 7057 7303 7153 KOSTNAD PER SKJUTSELEV 1305 1305 1376 1302 92

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svenskspråkig förskola erbjuds i Kimito, Västanjärd, Dragsfjärd, Dalsbruk och Hitis-Rosala och finskspråkig erbjuds i Kimito och Dalsbruk. Förskolebarn som har 3 km eller längre har rätt till skolskjuts. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskolor finns under 2011 ca. 65 barn. Invandring från Estland gör att fler behöver stöd och hjälp i finska språket. EKONOMIPLAN 2011-2013 Invandring från Estland gör att barnen behöver stöd och hjälp i finska språket. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Plan utarbetas hur förskolan Förskolan från Pjånkis flyttar till Barnbyn. skall se ut i Kimito Uppföljning 31.12.2011 Olika konstellationer av grupper har bildats och arbetet är i planeringsstadiet. Alla förskolor blir Grön Flagg Utbildning för personalen under 2012 Sorterar sitt avfall Arbeta med temat miljö med barnen Uppföljning 31.12.2011 Utbildningen för personalen genomfördes ej. Samtliga förskolor sorterar sitt avfall. Miljöarbetet har man arbetat med i samtliga förskolor. 93

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg / Förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt : 62 70 65 67 Personal totalt: 10 10 9 9 Mätare Netto kostnad / barn 5222 5096 8089 7887 PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnträdgårdslärare i förskolan 4,5 4,5 Specialbarnträdgårdslärare 0,75 0,75 Barnskötare / närvårdare 0,75 0,75 Skolgångsbiträde 2,25 2,25 94

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon - och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. Eftis erbjuds för skolbarn vars föräldrar arbetar eller studerar mellan kl. 07.00 17.00. Eftis erbjuds i Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd t.o.m. 3.6.2011 och i Dalsbruk. Samtliga eftisar har en ansvarig anställd. Därtill finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag.i Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns ca 86 barn år 2011. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kimito eftis har runt 40 barn år 2011 och 2012. År 2013 har en liten minskning. EKONOMIPLAN 2011-2013 I samråd med Amosparkens skola diskutera skolans utrymmen. BINDANDE MÅL 2011 Mål Satsning på personalens fortbildning Plan utarbetas över hur eftis skall se ut i Kimito Alla eftisar blir Grön Flagg Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för personalen Uppföljning 31.12.2011 En gemensam fortbildningsdag för hela personalen ordnades i Villa Lande med Marie-Louise Nyberg. Temat var att stimulera barns fantasi och språk. Planen klar 30.6.2011 Uppföljning 31.12.2011 Plan för morgon- och eftermiddagsvård i Kimitoöns Kommun har utarbetats av en arbetsgrupp en personal från varje Eftis. Planen klar. Samtliga eftisar sorterar sitt avfall En utbildningskväll för personalen under VT-2011. Arbeta med temat miljö med barnen. Uppföljning 31.12.2011 Samtliga eftisar sorterar sitt avfall. Utbildning för personalen genomfördes inte. Miljöarbetet pågår i alla eftisar. 95

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg/ Eftis Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Barn totalt: 74 69 95 75 Personal totalt: 8 7 8 5 Mätare Nettokostnad / barn 2312 2141 2026 2262 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Eftisledare 3,5 Skolgångsbiträde 1,5 96

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef ANDRA STADIETS UTBILDNING VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Andra stadiets utbildning sätter allt högre krav på utbildningsanordnaren, utvecklingen går framåt, det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. De yrkesinriktade skolorna blir populärare och större konkurrenter till de traditionella gymnasierna. EKONOMIPLAN 2011-2013 Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter. Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Ett utökat samarbete med Axell Brusaby utarbetas. BINDANDE MÅL 2011 Mål Starta processbaserad verksamhetsutveckling Eftersträvad nivå / uppföljning Ta i bruk någon av de kartlagda processerna genom kartläggning Uppföljning 31.12.2011 Flera av våra skolor använder sig av processbaserad verksamhetsutveckling Satsning på personalensvälmående En årlig utbildningsplan för personalen skapas Satsning på på över 55-åriga lärae Uppföljning 31.12.2011 Utbildningsprogram för välmånde har ordnats Utvärderingsverksamheten sätts i system Ett rullande utvärderingssystem görs upp En utvärdering genomförs Uppföljning 31.12.2011 Utvärdeingssystemet är fortsättningsvis under planering En hästskötarlinje startar på försök Sträva till att få speciallinjer i gymnasiet permanenta Uppföljning 31.12.2011 from. hösten 2011 har Kimitoöns gymnasium 97

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 09 BS 10 BG 11 BS 11 Kimitoöns gymnasium 77 84 85 83 Brusaby elever i KÖG 9 14 14 14 Timresurs 191 197 200 207 resurs/ elev 2,48 2,43 2,35 2,49 KOTSNADER PER ELEV 8491 9958 10082 9440 * Fr.o.m. BG11 är kapitalkostnaderna på fastighetshyran medräknade i kostnaderna/elev STATENS ELEVENHETSPRIS 9503 8239 8486 8228 PERSONALBUDGET, grundskola och gymnasiet Antal årsverken Utbildning BS 2009 BS 2010 BG 2011 BS 2011 Rektor 12,58 8 8 8 Svenskspråkiga lärare 65,25 51 51 51 Finskspråkiga lärare 14,9 15 16 16 Skolgångsbiträde 14,75 16,9 16 15,4 Skolsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 Kurator, ped.handl/psyk 3 3 2,25 2,25 Summa 111,98 95,4 94,75 94,15 98

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef UTBILDNINGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 150 529 230 132 100 615 100 615 266 190 Personalkostnader -5 369 005-4 993 082-5 072 607-5 072 607-5 270 904 Köp av tjänster -2 031 931-1 968 736-1 940 437-1 940 437-1 985 931 Material, varor och tillbehör -184 227-208 442-226 480-226 480-207 636 Understöd och bidrag -1 018-8 500-8 500-2 175 Övriga verksamhetskostnader -642 217-705 346-1 217 332-1 217 332-1 161 559 VERKSAMHETSKOSTNADER -8 228 044-7 876 624-8 465 356-8 465 356-8 628 205 VERKSAMHETSBIDRAG -8 077 515-7 646 492-8 364 741-8 364 741-8 362 015 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade inkomster för att minska elevgruppstorleken 23 000 Ökade inkomster för att förbättra stödet för elevens lärande 5 000 Övriga icke budgeterade inkomster 137 000 Personal kostnadsökning + 198 000 Köp av tjänster (störst posten är elever i andra kommuner) + 45 000 Minskade inköp - 18 500 Understöd och bidrag - 6 000 Övriga kostnader, största minskningen är interna hyror - 55 500 Skillnad mellan budget och bokslut - 2 000. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Elevernas behov av fysiskt, psykiskt och socialt stöd och hjälp har ökat markant. Förändringen i läroplanen inom den grundläggande utbildningen innebar att man i ett tidigare skede ska kunna ge det stöd och den hjälp barnen behöver för att kunna genomföra sin skolgång så bra som möjligt. Förändringen ställer nya krav på lärarna och elevvårdspersonalen. Våra förskolor/skolor är i behov av att under kommande år strukturera upp nya arbetsmetoder för att uppnå de mål och krav som finns för att bibehålla en kvalitativ utbildning. Under 2011 har inflyttning av barn från Estland fortsatt och esternas andel av våra finska elever är nu ungefär 10 %. Ökningen har påverkat lönekostnaderna så att de har ökat mera i den finskspråkiga grundutbildningen än i den svenskspråkiga. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med Amosparkens skola, Västanfjärds skola, Dalsbruks skola och under vårterminen 2011 i Furubo. Verksamheten har förlöpt bra på alla sätt. 99

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Utmaningarna är många inför framtiden då vårt elevunderlag minskar och kraven på större enheter ökar från statligt håll. Under året som gick utvecklades hästskötarlinjen till en permanent gymnasielinje i samarbete med Axxell Brusaby. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var högre än budgeterat. Orsakerna är flera: - utfallet på löneförhöjningarna för lärarna i vår kommun blev högre än den allmänna löneförhöjningen - invandringen krävde mera resurser till de finskspråkiga skolorna - merarbete på grund av läroplansförändringen - större resursbehov av skolgångsbiträden till förskolorna Utbildningsenheten har många utmaningar i framtiden men kommunen klarar av dem med hjälp av flexibilitet, kreativitet och en sund ekonomisk planering. 100

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut ger kommuninvånarna möjligheter att genom kurser och föredrag i olika ämnen öka sina kunskaper och färdigheter (teoretiska och praktiska) samt att berika sin fritid. Grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar) anordnas sedan år 1993. Fortbildningskurser och projekt med utomstående finansiering ordnas. Institutet har tagit i bruk studiesedlar, (Utbildningsstyrelsen), som kan användas för vissa kurser av arbetslösa, pensionärer och invandrare genom att kontakta kansliet. Institutet har gått med i följande projekt: EDU-vuxen Åboland, Utvecklingsprojekt med Väståbolands medborgarinstitut. Ett eget projekt för hållbar utveckling med finansiering av utbildningsstyrelsen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Arbetslösheten ökar och pensionärerna blir flera. Världen blir allt mer datoriserad och multikulturell. Institutet följer med utvecklingen lever med i tiden i en föränderligvärld. EKONOMIPLAN 2011-2013 Institutet är i behov av nya utrymmen för hantverkskurser, där deltagarna kan lämna sina saker kvar till följande kurskväll, tex. möbelrenovering- och tapetsering samt utrymmen för vävsalar och motionsutrymmen. Kursverksamhet ordnas ca 4500-4700 h/år. BINDANDE MÅL 2011 BINDANDE MÅL 2011 Mål Samarbete med fria bildningen i Åboland Personalens välmående och utbildning Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utreds under 2011 Fortbildning för timlärare Ett rullande utvärderingssystem uppgörs Utvärdering sker ämnesvis Uppföljning/nivå 31.12.2011 Utredningen om Fria bildningen i Åboland har påbörjats. Gemensam lärarfortbildning hölls i Väst-Åboland Utvärderingen har fortsatt 101

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Kursdeltagare 2125 2516 2500 2547 Mätare Timmar/deltagare 4379\2125 4453\2516 4700\2500 4647\2547 Nettokostnad/deltagare 136.65 116.23 128.64 124.16 Nettokostnad/timme 66.31 65.67 68.42 68.05 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Rektor 1 1 1 1 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,8 0,8 0,8 0,8 totalt 2,3 2,3 2,3 2,3 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 37 733 40 738 54 575 54 575 76 531 Personalkostnader -254 008-250 248-273 272-273 272-275 218 Köp av tjänster -60 534-60 133-63 836-63 836-80 873 Material, varor och tillbehör -1 203-2 400-1 600-1 600-2 433 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -12 379-20 501-37 486-37 486-34 250 VERKSAMHETSKOSTNADER -328 124-333 282-376 194-376 194-392 774 VERKSAMHETSBIDRAG -290 391-292 544-321 619-321 619-316 243 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter, annorlunda fakturering -22.000 Ökade utgifter, köpta tjänster (löner) +17.000 Resultat - 5000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Budgeten har hållits inom ramen. Tillfällig personal sköter kurssekreterar- och byråsekreterararbetena. En omorganisering av Fria bildningen kommer att ske under de närmaste åren. 102

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. I kommunen finns 3 bibliotek (Dalsbruk, Kimito och Västanfjärd) och 2 filialer (Hitis och Kärra). FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. EKONOMIPLAN 2011-2013 Fortsatt anpassning av verksamheten efter kommunsammanslagningen. Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och utreda om anskaffande av e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Väståbolands stad (Blankasamarbetet) BINDANDE MÅL 2011 Mål Byte av standard för bibliografiska data En effektivisering och specialisering av verksamheten Utveckla bibliotekens mediebestånd Stärka bilden av bibliotekets verksamhet Bibliotekets verksamhetsidé bygger på miljövänligt tänkande Eftersträvad nivå / uppföljning MARC21 tas i bruk 2011 Uppföljning 31.12.2011 MARC21 togs i bruk 2011 En genomgång av arbetsuppgifterna görs Uppföljning 31.12.2011 Genomgång av arbetsuppgifterna fortsätter Fortsatt arbete med en medieplan för biblioteken Uppföljning 31.12.2011 Medieplanen ej avslutad Genomföra projektet Blanka som brand tillsammans med Väståbolands stad Uppföljning 31.12.2011 Projektet Blanka som brand genomfördes 2011 Biblioteket marknadsförs som ett miljövänligt alternativ Uppföljning 31.12.2011 Har använts i marknadsföringen 103

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal bibliotek 6 6 5 5 5 Öppettimmar 6 030 5 848 5 900 5 900 5 673 Fysiska besök 52 176 48 786 52 000 52 000 50 143 Total utlån 75 883 74 888 81 000 81 000 74 368 Låntagare 2 948 2 753 2 900 2 900 2 861 Mediebestånd 93 090 86 157 91 000 91 000 81 142 Anskaffningar 3 755 3 762 3 700 3 700 3 259 Fysiska besök 48 786 50 143 Dalsbruks bibliotek 21 259 21 118 Kimito bibliotek 20 378 21 340 Västanfjärds bibliotek 4 472 6 066 Hitis bibliotek 915 874 Kärra bokstuga 1 317 745 Total utlån 74 888 74 778 Dalsbruks bibliotek 26 534 26 094 Kimito bibliotek 30 856 31 956 Västanfjärds bibliotek 11 470 12 568 Hitis bibliotek 2 280 1 977 Kärra bokstuga 3 339 2 183 Låntagare 2 753 2 900 Dalsbruks bibliotek 1 154 1 186 Kimito bibliotek 1 106 1 236 Västanfjärds bibliotek 265 298 Hitis bibliotek 96 80 Kärra bokstuga 94 61 Mätare Fysiska besök/inv 7,1 6,7 7 7 6,9 Total utlån/inv 10,4 10,4 10,9 10,9 10,4 Låntagare/inv 40% 38% 39% 39% 40% Mediebestånd/inv 12,7 11,9 12,3 12,3 11,3 Anskaffningar/inv 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 Omkostnad/inv 73,0 79,6 73,2 73,2 84,6 Kostnad för medieanskaffning/inv 10,5 11,2 10,3 10,3 10,3 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Bibliotekschef 1 1 1 1 1 Bibliotekarie 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Biblioteksfunktionär 5,4 5,4 5,4 5,4 5,4 104

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 20 233 19 709 14 800 14 800 30 234 Personalkostnader -297 310-318 642-314 940-314 940-321 377 Köp av tjänster -74 843-85 694-83 131-83 131-103 931 Material, varor och tillbehör -81 262-85 181-87 400-87 400-83 287 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -82 154-83 550-126 353-126 353-128 065 VERKSAMHETSKOSTNADER -535 569-573 067-611 824-611 824-636 660 VERKSAMHETSBIDRAG -515 336-553 358-597 024-597 024-606 426 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade intäkter pga projektfinansiering +15400 Ökade personalkostnader pga pensionskostnader +6400 Ökade kostnader för transporttjänster och utbildningstjänster +20800 Minskade kostnader, biblioteksmaterial -4100 Ökade kostnader, hyror och kostnadsförda fordringar +1700 Sammanlagt -9400 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. En genomgång av materialbeståndet har fortgått under hela året på alla bibliotek och med det avskrivningar eller flytt av material mellan biblioteken. Anskaffningar till biblioteken har även gjorts gemensamt. En uppdatering av biblioteksprogrammet gjordes i maj 2011 och samtliga bibliotek var stängda i 6 dagar. 105

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare samt en hallövervakare/städare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsanläggningar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Användning av tobak och alkohol sker i allt yngre åldrar. Den ökade alkoholanvändningen medför försämrad hälsa samt fara i trafiken. I värsta fall orsakar den marginalisering eller trafikolyckor. Fritidsenheten bildar tillsammans med övriga myndigheter ett nätverk där man genom ett ökat samarbete förebygger ungdomarnas rusmedelsbeteende. EKONOMIPLAN 2011-2013 Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera kommunmästerskap samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 106

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Mera lek och rörelse för barn under skolåldern Rastverksamheten blir aktivare inom låg- och högstadiet. Befrämja hälsan genom motion för alla invånare i kommunen Marknadsföra kommunen för ungdomarna, så att de flyttar tillbaka efter avslutade studier. Miljömål (nyttomotion) Eftersträvad nivå / uppföljning Idrottsutrustning köps till daghem och gruppdaghem. Dagvårdarna får utbildning om motion och idrott. En motorisk observation för 3- åringar intas i verksamheten. En motorikgrupp för små barn bildas. Uppföljning per 31.12.2011 Idrottsutrustning och utbildning ok. Motorisk observation och motorikgrupp vintern 2012. Utbildning för att aktivera skolkompisarna arrangeras för intresserade elever i låg- och högstadiet. Utrustningen och redskapen förbättras på skolgårdarna. Uppföljning per 31.12.2011 Utbildningen flyttad framåt. Dalsbruks skolas gård och Västanfjärds skolas gård planerad 2011 och förverkligas 2012. Hälsomotionsstrategin uppdateras under året. Uppföljning per 31.12.2011 Hälsomotionsstrategin har inte uppdaterats men ett hälsofrämjande program har uppgorts inom kommunen. Inom kraft i åren programmet har nya verksamhetsformer för den äldre befolkningen planerats och delvis tagits i bruk. Arrangera olika temadagar för barn och ungdomar i åk 6, åk 8 samt åk 1 i gymnasiet och Brusaby. Uppföljning per 31.12.2011 Har förverkligats planenligt. Satsa mera på Egentliga Finlands cykelkampanj och uppmuntra invånarna att cykla eller gå till och från jobbet under kampanjtiden. Uppföljning per 31.12.2011 Anteckningarna ökade från 2010 med över 200. Sammanlagt 2179 anteckningar. 1 anteckning = 10 km cykling. 107

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef NYCKELTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Banan Antal besökare 5200 9100 9000 3500 netto Bokslut 32678 50550 43500 55350 Nettokostnad/besök 6.28 5.65 4.83 15.81 Slaggis Antal besökare 3520 4300 4000 4000 Netto Bokslut 20933 22200 46800 47300 Nettokostnad/besök 5.94 5.16 11.70 11.82 Lammis Antal besökare 800 1000 1000 900 Netto Bokslut 7835 12600 16200 18600 Nettokostnad/besök 9.79 12.60 16.20 20.66 Eknäs ungdomslägergård Övernattningsdygn 2940 2542 3200 3000 Netto Bokslut 5715 5300 4000 5000 Nettokostnad/ö.n.d. 1.94 2.08 1.25 1.66 Amosparken Antal användare: 38700 41780 40000 42100 Netto Bokslut 15370 12900 16000 18900 nettokostn/anv 0.33 0.30 0,40 0,44 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare 14900 15000 14000 10000 netto Bokslut 6500 6800 7000 11800 nettokostnad/anv. 0.43 0.45 0.50 1.18 Dalsbruk idrottspark Antal användare 16000 16780 17000 16800 Netto Bokslut 17200 32280 17000 48500 Nettokostnad/anv 1.07 1.92 1.00 2.77 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare 18200 16703 18500 14500 Netto Bokslut 74450 44200 102200 69000 Nettokostnad/anv 4.09 2.64 5.52 4.66 Björkboda fotbollsplan Antal användare 1500 1500 1500 1800 Netto Bokslut 8500 10100 8300 14800 Nettokostnad/anv 5.66 6.73 5.53 8.22 PERSONALBUDGET Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Årsverken Fritidschef 1 1 1 1 Idrottsinstruktör 2 2 2 2 Ungdomsledare 1 1 1 1 Specialungdomsarbetare 1 1 Hallövervakare/städare 1 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 1 Förändringar: 5 6 6 6 108

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef FRITIDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 96 022 79 266 68 880 68 880 76 174 Personalkostnader -227 165-243 931-244 400-244 400-282 187 Köp av tjänster -207 318-162 022-130 401-130 401-158 997 Material, varor och tillbehör -37 535-41 390-47 400-47 400-44 955 Understöd och bidrag -70 699-73 200-73 200-72 500 Övriga verksamhetskostnader -78 701-60 268-143 519-143 519-134 882 VERKSAMHETSKOSTNADER -624 714-578 310-638 920-638 920-693 521 VERKSAMHETSBIDRAG -528 692-499 044-570 040-570 040-617 347 AVVIKELSER BG11 BS11: Intäkter: Deltagaravgifter mera än beräknat ca. 5000 samt hyresinkomster/inträde från Brukshallen och Eknäs ungdomslägergård ca. 4000 Utgifter! Personalkostnader: Sjukledigheter ca. 12.000, planskötsel ca. 15.000 Köpta tjänster: kostnader för skötsel av uteområden (köpta tjänster + underhåll) ca. 15.000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året präglades av sjukledigheter, vilket gjorde det svårt att följa med budgeten. Sjukledigheterna inträffade dessutom på hösten, vilket har betytt att vi inte fått in i bokslutet FPA:s sjukdagpenning för alla sjukledigheter. Inom planskötseln var budgeten på samma nivå som 2010, då en sommarpraktikant skötte idrottsplanerna från april till september. Denna gång fanns det inte passliga praktikanter, vilket gjorde att lönen var en helt annan än 2010. Det blev även mera arbete i år på grund av den nya isplanen i Dalsbruk samt disc golf banan i Amosparken. Köpta tjänsterna för isplanerna var även dyrare än tidigare. På fotbollsplanerna gjordes platssådd och luftning. De sköttes dessutom bättre om än tidigare, vilket gjorde att även underhållskostnaderna var dyrare. Budgeten 2012 innehåller mera spelrum. Dessutom finns en planskötartjänst med i budgeten, vilket gör att personalkostnaderna kan hållas i styr i framtiden. Idrotts- och friluftssektorn kostade 57 och ungdomssektorn 29 per invånare. Landets medeltal är 90 inom idrottssektorn och 45 per invånare inom ungdomssektorn. 109

BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kulturenheten verkar för att kulturfrågor integreras i övrig kommunal service och ses som en del av kommunens övriga utveckling. Enheten verkar för att invånarna skall kunna ta del av mångsidiga kulturtjänster samt själv ägna sig åt skapande verksamhet året om. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Kulturens betydelse i samhället och insikten om att kultur främjar välbefinnandet ökar. Indragna skolor och höga fastighetskostnader är en utmaning som kräver nya lösningar, eftersom lämpliga lokaler är av grundläggande betydelse. Pressen på kommunens ekonomi är även en utmaning för kulturtjänsterna i kommunen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Strategiprogrammet för kultur tas i bruk. Speciellt fästes uppmärksamhet vid barnkulturfrågor och vid att förbättra förutsättningarna för kulturutövande. Bio Fix digitaliseras. Bio Ponys framtid utreds. BINDANDE MÅL 2011 Tavoite Kulturstrategiprogrammet färdigställs Satsningar på barnkultur Förbättras förutsättnignarna för kultur Kulturmiljöer tas till vara och utvecklas Kulturutbud främjas och utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Godkänns av nämnd/styrelse/fullmäktige och tas i bruk Uppföljning 31.12.2011 Kulturstrategin godkänns i alla instanser och tillämpas Modeller för kultur i skolan utvecklas Ny barnkulturevenemang ordnas Uppföljning 31.12.2011 Under arbete. Förverkligas år 2012 Lokaler för kulturkartläggs och marknadsförs Uppföljning 31.12.2011 Villa Lande och Bio Pony har marknadsförts för kultur med gott resultat. Kartläggning av övriga lokaler har inletts Miljökonstverk och kulturmiljöer kartläggs och utvecklas Uppföljning 31.12.2011 Inventering av kulturmiljöer och fornminnen pågår inom ramen för samarbetsprojekt I samarbete ordnas kulturaktiviteter Bidrag för kultur till föreningar och grupper Uppföljning 31.12.2011 Utbudet av kulturevenemang har kraftigt ökat Bio Fix har digitaliserats och filmutbudet ökat Kulturbidrag har beviljats till föreningar och grupper 110

BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Evenemang egna/samarbete 12 19 20 20 28 Evenemang egna/samarbete, besökare ca 400 1550 2000 3000 Antal filmvisningar 65 77 72 72 101 Antal besökare på filmvisningar 2 500 2 218 2 200 2 200 3 892 Mätare Nettokostnader per inv./kulturkansliet 6,42 6,96 7,16 7,16 10,04 Allm.kulturbidrag /inv. 7,33 6,96 7,16 7,16 6,83 Nettokostnad film/filmbesökare 1,29 1,86 1,96 1,96 1,72 PERSONALBUDGET Årsverken BS 09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 3 mån 1,0 KULTURENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 6 422 15 333 9 915 9 915 23 804 Personalkostnader -22 667-26 594-30 400-30 400-34 246 Köp av tjänster -25 047-28 438-183 081-183 081-39 432 Material, varor och tillbehör -289-658 -490-490 -1 479 Understöd och bidrag -209 272-49 000-49 000-205 910 Övriga verksamhetskostnader -8 449-16 740-23 918-23 918-30 548 VERKSAMHETSKOSTNADER -274 902-281 702-286 889-286 889-311 615 VERKSAMHETSBIDRAG -268 480-266 369-276 974-276 974-287 811 AVVIKELSER BG11 BS11: Bidrag till Sagalund och Musikinstitutet Arkipelag, i budgeten felaktigt på Köp av tjänster, borde vara på Understöd och bidrag. 160420 Verksamhetsintäkter, fondbidrag och biljettintäkter ökat + 13888 I motsvarande utsträckning ökade kostnader för köp av tjänster + 16771 Ökade personalkostnader pga bidragsfinansierad projektanställning + 3846 Högre interna hyror, delvis pga ökad användning av Villa Lande + 5630 111

BILDNINGSAVADLENINGEN Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har samarbetsprojektens antal och utbudet av kultur ökat kraftigt och utvecklingen förefaller fortsätta. Detta förutsätter allt större arbetsinsats, lokaler och utrustning för samt marknadsföring och information av evenemang. Därtill förutsätts en viss service för gästande artister och arrangörer. Tekniken i Villa Lande behöver ses över och teknik till Bio Pony införskaffas. Digitaliseringen av filmutrustning i Bio Fix var en lyckad satsning, men ställer också nya krav. Separat repertoar i Kimito och Dalsbruk/Rosala ökar kostnaderna. Projektet Kulturum Bio Pony inleddes i slutet av året och leder år 2012 till en åtgärdsplan för Bio Pony. Redan nu har projektet visat att Bio Pony behövs som lokal för mindre evenemang och möten. Lokalen motsvarar dock inte dagens behov och bör iståndsättas, samt viss utrustning skaffas. 112

OMSORGSAVDELNINGEN 15.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent 3% 3% 5% 0% Personalkostnader 39% Köpta tjänster 49% Material, förnödenheter och Understöd Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1% 35% 14% 24% Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 26% Hälsovårdsenhet Specialsjukvården 113

OMSORGSAVDELNINGEN BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 486 959 393 500 393 500 539 722 137,16 % Avgiftsintäkter 1 802 668 1 627 100 1 627 100 1 920 154 118,01 % Understöd och bidrag 229 898 232 740 232 740 197 299 84,77 % Hyresintäkter 95 060 88 500 88 500 95 847 108,30 % Övriga verksamhetsintäkter 59 934 93 700 93 700 66 516 70,99 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 674 519 2 435 540 2 435 540 2 819 538 115,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 6 938 907 7 230 150 7 230 150 7 191 760 99,47 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 936 996 1 888 030 154 000 2 042 030 2 075 454 101,64 % Övriga lönebikostnader 379 412 459 717 459 717 401 252 87,28 % Lönebikostnader 2 316 408 2 347 747 154 000 2 501 747 2 476 706 99,00 % Personalkostnader 9 255 315 9 577 897 154 000 9 731 897 9 668 466 99,35 % Köp av tjänster 11 833 840 11 476 529 80 000 11 556 529 12 088 543 104,60 % Material, förnödenheter och varor 692 033 710 750 710 750 716 859 100,86 % Understöd 672 264 641 800 641 800 729 948 113,73 % Hyreskostnader 739 425 1 331 773 1 331 773 1 334 911 100,24 % Övriga verksamhetskostnader 24 129 63 900 63 900 60 228 94,25 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 23 217 006 23 802 649 234 000 24 036 649 24 598 954 102,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -20 542 487-21 367 109-234 000-21 601 109-21 779 416 100,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -130 876-114 300-114 300-139 237 121,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -20 673 363-21 481 409-234 000-21 715 409-21 918 654 100,94 % 114

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 435 540 0 2 435 540 2 819 538-383 998 115,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -23 802 649-234 000-24 036 649-24 598 954 562 305 102,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -21 367 109-234 000-21 601 109-21 779 416 178 307 100,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -114 300-114 300-139 237 24 937 121,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -21 481 409-234 000-21 715 409-21 918 654 203 245 100,94 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 500 1 500 2 134-634 142,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -291 407-1 670-293 077-293 383 306 100,10 % VERKSAMHETSBIDRAG -289 907-1 670-291 577-291 249-328 99,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -36 600-36 600-46 161 9 561 126,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -326 507-1 670-328 177-337 409 9 232 102,81 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 212 580 212 580 204 181 8 399 96,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 085 184-1 792-3 086 976-3 174 134 87 158 102,82 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 511 060 1 511 060 1 708 832-197 772 113,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 735 689-65 679-6 801 368-6 984 867 183 499 102,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 224 629-65 679-5 290 308-5 276 034-14 274 99,73 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -4 000-4 000-8 242 4 242 206,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 228 629-65 679-5 294 308-5 284 276-10 032 99,81 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 710 400 710 400 904 391-193 991 127,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 202 469-107 631-6 310 100-6 618 238 308 138 104,88 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 492 069-107 631-5 599 700-5 713 847 114 147 102,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -73 700-73 700-84 835 11 135 115,11 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 565 769-107 631-5 673 400-5 798 682 125 282 102,21 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % VERKSAMHETSBIDRAG -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % 115

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, öppenvård och boendeservice för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Lagstiftningen inom hälsovården håller på att förnyas. Det är möjligt att den nya lagstiftningen har effekter på samarbetet mellan social- och hälsovård och invånarnas möjligheter att söka vård på en annan ort än deras hemkommun. Sannolikt berörs både primärhälsovården och specialsjukvården av ändringarna. Ändringar i Lagen om hemkommun och i socialvårdslagen kommer troligtvis att ske under år 2011. Ändringarna medför antagligen t.ex. att även anstaltsklienter kan byta hemkommun samt att klienterna kommer kunna anhålla om en vårdplats i vilken kommun som helst, d.v.s. i en annan kommun än dennes hemkommun. EKONOMIPLAN 2011-2013 - Kartläggningen och utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser fortsätter - Ett äldreomsorgsprogram utarbetas gemensamt av representanter för äldreomsorgen, hälsovården, omsorgens förvaltning och förtroendevalda - Den nya välfärdsplanen, Åbolands välfärdsplan, beaktas i arbetet med barn och unga - En vision och ett program utarbetas för omsorgsavdelningen. Programmet skall bygga på kommunens strategi 2010-2015. - Verksamheten leds så att man redan nu beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården - En plan för hälsofrämjande utarbetas. 116

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Åbolands välfärdsplan godkänns Programmet för äldre utarbetas En vision och strategi för omsorgen utarbetas Alla omsorgens verksamhetsenheter strävar till att minska mängden avfall Eftersträvad nivå / uppföljning Välfärdplanen beaktas i arbetet med barn Uppföljning 31.12.2011 Välfärdsplanen har färdigställts men har inte godkänts Programmet godkänns av berörda organ Uppföljning 31.12.2011 Programmet har inte godkänts av berörda organ. Programmet skrivs med beaktande av hela omsorgens vision och strategi. Arbetet görs av de ledande tjänstemännen Uppföljning 31.12.2011 En utredning gällande omsorgens struktur och verksamhet har färdigställts. Denna kan delvis användas som grund för en strategi och vision för omsorgen. Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall Samtliga verksamhetsenheter stävar till att minska mängden avfall Uppföljning 31.12.2011 Samtliga verksamhetsenheter sorterar sitt avfall och strävar till att minska mängden avfall såsom planerat NYCKELTAL BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Prestationer Omsorgsnämnden, sammanträden 10 9 9 7 7 Äldrerådet, sammanträden 5 1 5 7 3 PERSONALBUDGET BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Antal årsverken Omsorgschef 1 1 1 1 1 Förvaltningschef 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Anstaltsbiträde 0,09 0 0 0 0 Lagerförvaltare 1 1 1 1 1 Totalt 3,69 3,6 3,6 3,6 3,6 117

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 23 358 7 852 1 500 1 500 2 134 Personalkostnader -207 856-215 962-226 800-228 470-222 944 Köp av tjänster -64 529-58 818-28 147-28 147-28 383 Material, varor och tillbehör -13 459-5 389-3 100-3 100-3 003 Understöd och bidrag -1 181 0 0-2 522 Övriga verksamhetskostnader -18 787-17 792-33 360-33 360-36 529 VERKSAMHETSKOSTNADER -305 297-299 142-291 407-293 077-293 381 VERKSAMHETSBIDRAG -281 939-291 290-289 907-291 577-291 247 AVVIKELSER BG11 BS11: Omsorgens förvaltning Centrallagret ca + 4.900 euro ca + 2.800 euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sex medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. Var tredje vecka håller omsorgsavdelningens utvidgade ledningsgrupp sammanträde. Gruppen består förutom av omsorgsledningsgruppens medlemmar av ytterligare fyra medlemmar. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade omsorgsledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, kompetenscentret Oy Vasso ab, Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, med Väståboland (numera Pargas) gällande familjerådgivningsverksamheten och missbrukarvårdsverksamheten. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgen. Omsorgsnämnden har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca 8.100 euro. Omsorgens förvaltning överskred de budgeterade nettokostnaderna med ca 4.900 euro. Orsaken är att kostnaderna för utredningen gällande omsorgsavdelningens verksamhet och struktur och möjligheterna att utveckla denna har bokförts på detta kostnadsställe. Centrallagret har överskridit sin budget med ca 2.800 euro. Totalt sett har omsorgens förvaltning överskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca 300 euro under år 2011. 118

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att omsorgsavdelningens utvecklig helt är beroende av i vilken riktning staten leder utvecklingen den närmaste tiden. I framtiden borde man i kommunen utföra flera undersökningar gällande enheternas verksamhet. Undersökningarna kan utföras t.ex. av studerande. Resultaten kan ligga som grund för det framtida utvecklingsarbetet i kommunen. Under år 2012 bör man bedöma huruvida omsorgen behöver ett eget centrallager eller om vårdförnödenheter kan distribueras till kommunen på något annat sätt. 119

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyning, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet tre dagar/vecka i Dalsbruk och håller enligt behov mottagning på Silverbacken i Lammala. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Allt fler barn och unga behöver stöd och hjälp, vilket man bland annat märker genom ett allt större tryck på barnskyddet. Detta medför att samarbetet med andra instanser som jobbar med barn och unga blir ännu viktigare, vilket också behandlas i Välfärdsplanen för barn och unga som färdigställs inom kort. Vuxensocialarbetet påverkas i hög grad av konjunkturerna i samhället, en nedgång i världsekonomin ger fort utslag genom ökade krav inom vuxensocialarbetet. Inom missbrukarvården träder avtalet gällande avbrytningsvård på A-kliniken i Salo i kraft från och med 2011. Handikappvården påverkas de närmaste åren av statsrådets principbeslut och program från januari 2010 där det fastslås att anstaltsvården för utvecklingsstörda ska avvecklas och andra boendemöjligheter ska utvecklas under åren 2010-2015. EKONOMIPLAN 2011-2013 Processerna inom socialenheten gås igenom och effektiveras med hjälp av det åboländska projektet Arbetsprocesser KomPro. I samband med detta görs personalens arbetsbeskrivningar. BINDANDE MÅL 2011 Mål Arbetsbeskrivningar Beskrivning av processer Eftersträvad nivå / uppföljning Personalen på socialenheten har arbetsbeskrivningar Uppföljning 31.12.2011 Alla på socialenheten har arbetsbeskrivningar per 16.2.2012. Processerna gällande barnskydd, barnatillsyning, utkomststöd och ändringsarbeten i bostaden är genomgångna och nedtecknade Uppföljning 31.12.2011 Barnskyddsprocessen och barnatillsyningsprocessen är nedtecknade. Utkomststödsprocessen är genomgången, men inte nedtecknad. Processen gällande ändringsarbeten i bostaden behandlas för tillfället med fastighetsenheten. 120

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS11 Barnskyddsanmälningar 54 88 45 45 91 Omhändertagna barn 31 december 12 10 10 10 10 Färdtjänstresor 10 419 13 939 7900 7900 15 553 /färdtjänstresa 21,70 18,06 21,50 21,50 14,67 Hushåll som erhåller utk.stöd 216 196 200 200 168 /invånare 38,23 27,64 23,30 23,30 24,71 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG11 BS11 Socialchef 1 1 1 1 0,94 Förmånshandläggare 1 1 1 1 1 Socialarbetare 2 2 2 2 2 Barnatillsyningsman 1 1 1 1 0,8 Familjearbetare 1 1 1 1 1 Socialhandledare 0,29 Totalt 6 6 6 6 6,03 121

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Barnskyddstjänster, köp av tjänster + 92 000 Mentalvårdstjänster, köp av tjänster - 40 000 Handikappades anstaltsvård - 62 000 Handikappades sysselsättning + 44 000 Färdtjänst + 58 000 Arbetsmarknadsstödet kommunandel + 32 000 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 377 129 225 140 212 580 212 580 204 181 Personalkostnader -280 544-331 924-312 897-314 689-325 552 Köp av tjänster -2 210 021-2 303 083-2 263 495-2 263 495-2 237 011 Material, varor och tillbehör -3 589-4 334-5 600-5 600-2 778 Understöd och bidrag -585 722-484 474-440 800-440 800-562 051 Övriga verksamhetskostnader -16 322-19 650-62 392-62 392-46 742 VERKSAMHETSKOSTNADER -3 096 198-3 143 465-3 085 184-3 086 976-3 174 134 VERKSAMHETSBIDRAG -2 719 069-2 918 325-2 872 604-2 874 396-2 969 953 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Trycket på barnskyddet är stort, under slutet av året fördelades resurserna inom socialenheten tillfälligt så att en socialhandledare kunde börja arbeta 80%. Ökade personalresurser inom barnskyddet kommer att behövas även framöver för att kunna uppfylla barnskyddslagens krav, kunna erbjuda tillräcklig öppenvård och i mån av möjlighet undvika placeringar. Anstaltsvården för handikappade ska enligt statsrådets principbeslut 2010 avvecklas, vilket syns i minskade kostnader för anstaltsvården redan 2011. I praktiken betyder detta ökade kostnader för boende och sysselsättning inom handikappvården. Antalet färdtjänstresor har ökat, emedan kostnaderna minskat i jämförelse med bokslut 2010. Under 2010 konkurrensutsattes taxiresorna och under 2011 har ett avtal med taxibilisterna varit i kraft. 122

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen och verksamheten är indelad i tre distrikt. Distrikten är i huvudsak koncentrerade till kommunens åldringshem/serviceboenden där även kansli- och personalutrymmen finns. Åldringshemmen är Almahemmet (37 vårdplatser inkl. effektiverat serviceboende), Hanna-hemmet (49 vårdplatser) och serviceboendeenheten Silverbacken (16 boendeplatser, effektiverat serviceboende). I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem (9 boendeplatser). Hemvårdsteamen fungerar i huvudsak utgående från enheterna, förutom i Dalsbruk och yttre skärgården, där egna kansliutrymmen finns. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 I Finland ökar antalet personer som fyllt 75 år radikalt de närmaste tio åren. Även antalet personer över 85 år ökar kraftigt. Detta ställer stora krav på äldreomsorgen och behovet av att utveckla och stöda möjligheterna att bo hemma i egen bostad. Äldreomsorgen saknar en egen lagstiftning. Under våren 2011 förväntas ett utkast till en proposition bli klar. Syftet med den nya lagen är att lyfta en del av de frågor som tas upp i kvalitetsrekommendationen till lagnivå, att samla bestämmelserna om tjänster till de äldre som finns i olika lagar i en enda lag, samt att skapa förutsättningar för tillsynsmyndigheterna att övervaka kvaliteten på tjänsterna inom äldreomsorgen. Lagen skall även stärka klientens ställning. EKONOMIPLAN 2011-2013 Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Man strävar till att följa kvalitetsrekommendationerna om vård och tjänster för äldre på alla våra serviceenheter. 123

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2011 Mål Varje hemvårdsteam arbetar även i praktiken som ett samordnat team Satsning på personalens välmående En kunnig och motiverad personal som är positivt inställd till utveckling Utvärderingsverksamheten sätts i system Eftersträvad nivå / uppföljning Utvärdera/revidera indelningen av såväl klienter som personal Arbetet med teamens indelning och arbetsuppgifter har fortgått, bl.a via Eero Kitinojas utredning och arbetshandledning. Arbetshandledning i grupper fortsätter på Almahemmet. Utvärdering höst och vår. Arbetshandledningen på Almahemmet har fortsatt. Arbetshandledning för hemvården i Kimito har inletts under hösten. Kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal Hela personalen har fått HCI-utbildning ( H uvudsakligen på C entrala nervsystemet I nverkande läkemedel) Alla hemvårdare har utbildats i läkemedelslära. Ca hälften av hemvårdarna har fått "kunnonhoitaja" utbildning Utvecklingssamtalen har genomförts mycket bra på en enhet, i liten utsträckning på övriga enheter. Enkäter sänds till klienter/anhöriga i början av året Enkäter har sänts till klienter/anhöriga på åldringshemmen och boende-enheterna i januari-februari 124

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Hemvårdsbesök 41741 62 870 42000 42000 65867 Dag-center besök 2 320 2 227 3 400 3 400 2 350 Stöd för närståendevård klienter/år 39 39 40 40 28 Lätt serviceboende, vårddygn 2 863 2815 3200 3200 3413 Effektiverat boende, vårddygn 11025 11 051 11200 11200 11074 Institutionsvård, vårddygn 24931 24 797 25000 25000 24589 Mätare Hemvård euro/besök 29,79 18,76 30,40 30,40 20,74 Stöd för närståendevård /klient/år 3091,73 3 639 3496,25 3496,25 4561,11 Lätt serviceboende /boendedag 11,3 11,14 20,73 20,73 19,58 Effektiverat boende Alma /boendedag 43,50 39,54 69,79 69,79 63,46 Silverbacken /boendedag 85,37 93,70 111,04 111,04 101,53* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 110,48 109 122,33 122,33 131,53 Hanna-hemmet /vårddygn 77,36 71 85,88 85,88 88,13 * innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Äldreomsorgschef 1 1 1 1 1 Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 2 2 2 2 2 Ansvarig sjukskötare/förman 1 1 1 1 1 Ansvarig sjukskötare 2 2 2 2 2 Teamdragare 4 4 4 4 4 Sjukskötare/Hälsovårdare 6 6 6 6 7 Närvårdare/Primärskötare 32,8 32,8 34,8 34,8 33,8 Mentalvårdare 1 1 1 1 1 Konditionsskötare 1 1 1 1 1 Hemvårdare 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 Hemhjälpare 3,75 3,75 2,75 2,75 2,75 Vårdbiträde 11 11 11 11 11 Anstaltsvårdare 3 3 3 3 3 Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson 1 1 1 1 1 Totalt 93,207 93,207 94,207 93,207 94,207 125

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 1 346 071 1 623 605 1 511 060 1 511 060 1 708 832 Personalkostnader -4 132 994-4 437 720-4 530 100-4 595 779-4 768 655 Köp av tjänster -906 191-740 113-922 015-922 015-977 717 Material, varor och tillbehör -252 551-238 217-266 550-266 550-256 232 Understöd och bidrag -179 859-193 000-193 000-157 607 Övriga verksamhetskostnader -384 274-433 067-824 024-824 024-824 656 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 788 936-6 028 976-6 735 689-6 801 368-6 984 867 VERKSAMHETSBIDRAG -4 442 865-4 405 371-5 224 629-5 290 308-5 276 035 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade kostnader för interna hyror -12 275 Ökade kostnader för ADB-tjänster -17 285 Ökade inkomster pga aktiv uppföljning av vårdbidragsnivå samt ökat antal matserviceklienter +197 772 Ökade personalutgifter -172 876 Minskade läkemedelsutgifter +20 361 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med 10 000. Kostnaderna för interna hyror har varit drygt 12 000 dyrare än budgeterat, medan kostnaderna för intern mattjänst har underskridits med 4 396. Kostnaderna för ADB-tjänster har varit drygt 17 000 dyrare än budgeterat p.g.a. hemvårdens mobila dokumenteringsprogram som införskaffades under året. Inkomsterna för sålda matportioner har varit nästan 104 000 större än budgeterat. Eftersom hemvårdspersonalen distribuerar matportionerna har behovet av vikarier ökat. Den markanta ökningen av hemvårdsbesök beror delvis på att allt mer vårdkrävande klienter sköts hemma samt på ADB-programmets uppbyggnad och statistik (besök enl. planen jämfört med förverkligade besök 2009). En hög sjukfrånvaro samt moderskaps- och vårdledigheter bidrar även till ökade personalkostnader. Trots att äldreomsorgen kraftigt satsat på fortbildning under året, har anslaget för utbildning underskridits. Utbildningen har i stor utsträckning anordnats till låga kostnader i vuxeninstitutets regi. Vid pensionering har en uppgradering från primärskötare till sjukskötare skett på Hanna-hemmet. Inkomsterna för vårdavgifter har varit 121 644 högre än budgeterat. Detta beror i stor utsträckning på en aktiv uppföljning av vårdbidragsnivån bland patienter i långvarig anstaltsvård. En större satsning på kompetenshöjning inom hemvården är nödvändig för att kunna möta de förväntningar som ställs på hemvården idag. Samtidigt bör vi sträva till att närma oss de nationella rekommendationerna gällande vårdplatser i anstaltsvård och effektiverat boende. I framtiden bör det fastanställas fler personer med sjukvårdsutbildning i hemvården. Med nuvarande personalstyrka är vården mycket sårbar. 126

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis och Lammala ges befolkningen service vid rådgivningsbyråer. Vardera hälsostationen inrymmer förutom läkar- och tandläkarmottagning också rådgivning och bäddavdelning. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Från och med år 2005 finns föreskrifter för hur hälsocentralerna ska se till att klienterna omedelbart får kontakt med dem, hur de ska utföra bedömningen av vårdbehovet och inom vilken tid en patient ska få icke akut vård vid en hälsocentral. För att uppnå målsättningarna krävs i första hand att tillgången på personal tryggas. Också arbetsfördelningen mellan olika yrkeskategorier bör utvecklas. Den nya hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den 1.5.2011 är första steget i en totalreform av social- och hälsovården. Reformen genomförs stegvis så att stadganden som gäller innehållet i verksamheten och servicen i detta förslag samlas i en ny hälso- och sjukvårdslag. Stadganden som gäller ordnande av och strukturer i servicen kvarstår oförändrade i nuvarande lagar. Enligt den nya lagen skulle klienten friare få välja vårdplats och i mån av möjlighet en yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda denne. Valfriheten gällande vårdplats kommer att breddas stegvis. Det första skedet ska träda i kraft år 2011, och det andra skedet år 2014. I lagen betonas också främjandet av hälsa och välfärd och förebyggandet av hälsoproblem. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skoloch studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga trädde i kraft 1.7.2009. Återkommande hälsoundersökningar ska i enlighet med förordningen ordnas fr.o.m. 1.1.2011. EKONOMIPLAN 2011-2013 De olika verksamhetsområdenas arbetsmodeller utvecklas så att nuvarande och en eventuell ökad efterfrågan på tjänster kan uppfyllas med till buds stående personalresurser. I bäddavdelningarnas verksamhet beaktas den ökade efterfrågan på kostsam vård av poliklinisk karaktär. Ansvaret för anordnande av akutvård överförs från kommunen till sjukvårdsdistriktet, i enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagen. Den riksomfattande erecepttjänsten kommer enligt nuvarande plan att tas stegvis i bruk åren 2011 2012, och de nationella KanTatjänsterna kommer senare att innefatta också och earkivtjänster. 127

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Lyckad läkar- och tandläkarrekrytering. Ytterligare minst en läkare och två tandläkare fastanställs år 2011. Uppföljning 31.12.2011 Under år 2011 lyckades hälsocentralen rekrytera en deltidsoch en heltidsanställd läkare, och en tandläkare på deltid, men ingen fastanställning gjordes. Tillgången på hyresläkare och -tandläkare har varit relativt god. En demenspoliklinik startas inom bäddavdelningarna. Demenspolikliniken inleder sin verksamhet år 2011. Uppföljning 31.12.2011 Demenspolikliniken startade inte i bäddavdelninarnas regi eftersom hela hälsovårdens organisation utreddes under året. I framtiden kunde en minnesmottagning kombineras med andra rådgivningstjänster för äldre. Ibrukatgning av erecepttjänsten. Satsning på personalens välmående. erecepttjänsten tas i bruk enligt nationell tidtabell. Uppföljning 31.12.2011 erecepttjänsten kommer att ats i bruk våren 2012 på Kimitoön, enligt den nationella och regionala tidtabellen. Personalen har genomgått erecept- och dataskyddsutbildning, och en omfattande självauditering har genomförts. Arbetshandledning, kontinuerlig fortbildning, utvecklingssamtal. Utvärdering höst och vår. Uppföljning 31.12.2011 Arbetshandledning har ordnats enligt behov. Utvecklingsdagar har hållits för såväl bäddavdelningarnas personal som för öppna vården. Alla enheter har arrangerat TYKY-verksamhet. För en stor del av personalen har utvecklingssamtal hållits, enligt uppgjorda planer för de olika verksamheterna. Arbetsredskap som underlättar personalens arbete har anskaffats, och stor vikt fästs vid personalens arbetsförhållanden. 128

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök primärhälsovård 28 358 33 670 27 600 27 600 37 166 Besök, stödtjänster 21 538 22 271 20 400 20 400 26 863 Besök, tandvård 8 152 7 687 8 000 8 000 9 013 Vårddygn, DBA 5 204 *) 6 347 7 300 7 300 6 861 Vårddygn, KBA 8 452 8 491 8 395 8 395 8 157 * inkl. 437 vårddygn som köptjänst under den 12 veckor långa stängningen. Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård 1 649 1 958 1 588 1 588 2 138 Besök/vårdpersonal, stödtjänster 4 308 4 739 4 340 4 340 5 716 Platsantal, bäddavdeln. Dalsbruk (DBA) 23 23 23 23 23 Platsantal, Bäddavdeln. Kimito (KBA) 27 27 27 27 27 Vårdare/patient, bäddavd. Dalsbruk 0,61 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, bäddavd. Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 41,40 40,33 45,22 46,41 38,56 Tandvård, /besök 65,10 74,67 87,04 87,68 84,84 Vårddygn DBA, /dygn 198,94 *) 185,76 174,46 178,82 184,01 Vårddygn KBA, /dygn 154,13 157,51 174,79 176,53 163,62 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. 129

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Ledande läkare 1 1 1 1 1 Ledande skötare öv 1 1 1 1 1 Ledande skötare bädd 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,333 10,423 10,284 10,284 10,284 Läkare 4 4 4 4 4 Avdelningsskötare 1 1 1 1 1 Bitr. avdelningsskötare 3 3 3 3 3 Sjukskötare 15,4 14,9 15,5 15,5 15,5 Primärskötare/Närvårdare 14 14 14 14 14 Mottagningsbiträde 5 5 5 5 5 Instrumentvårdare 2 2 2 2 2 Hälsovårdare 8 8 7,583 7,583 7,583 Psykolog 1 1 1 1 1 Laboratorieskötare 2 2 2 2 2 Röntgenskötare 1 1 1 1 1 Fysioterapeut 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 3,5 3 Munhygienist 0 0 0 0 1 Tandskötare 5 5 5 5 5 Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,784 0,784 0,784 Sammanlagt 82,724 82,814 82,858 82,858 83,358 130

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 734 867 817 922 710 400 710 400 904 391 Personalkostnader -3 796 781-4 079 317-4 332 300-4 399 931-4 150 607 Köp av tjänster -1 119 849-1 210 721-958 772-998 772-1 525 576 Material, varor och tillbehör -397 892-444 093-435 500-435 500-454 845 Understöd och bidrag -5 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -230 672-293 045-475 897-475 897-487 211 VERKSAMHETSKOSTNADER -5 545 194-6 027 181-6 202 469-6 310 100-6 618 239 VERKSAMHETSBIDRAG -4 810 327-5 209 259-5 492 069-5 599 700-5 713 848 AVVIKELSER BG11 BS11: Ökade försäljnings- och avgiftsintäkter (bl.a. bäddavdelningsavgifter) -193 800 Minskade personalkostnader (vilket lett till höga kostnader för hyrd arbetskraft) -249 300 Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) +526 800 - Ökade kostnader för köp av fysioterapi och specialtandläkartjänster, +16 300 - Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och -tjänster, +19 200 - Ökade kostnader för köp av patienttransporter med ambulans, +10 600 - Ökade kostnader för personalens resor, +11 200 - Ökade kostnader för laboratorieanalyser, +16 000 - Minskade kostnader för köp av magnetröntgen och datortomografier, -6 100 - Minskade kostnader för köp av utbildningstjänster, -16 000 - Ökade kostnader för köp av hyrd arbetskraft (läkare, tandläkare), +480 000 - Minskade kostnader för intern mattjänst, -17 500 - Ökade kostnader för intern ekonomitjänst, +5 000 Ökade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskrivna nedan) +19 400 - Minskade kostnader för köp av kläder och textilier, -4 200 - Minskade kostnader för köp av läkemedel, -34 600 - Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter, +4 900 - Ökade kostnader förköp av utdelade vårdförnödenheter, +39 800 - Ökade kostnader för köp av hjälpmedel, + 12 000 - Ökade kostnader förköp av inventarier, +5 300 Ökade kostnader för övrigt (bl.a. ökade kostnader för kostnadsförda fordringar) +11 300 Sammanlagt +114 400 131

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nya hälsovårdslagen trädde i kraft 1.5.2011. Kundernas rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster utanför sin hemkommun, på den ort kunden vistas under en lägre tid, orsakade ingen stor förändring i efterfrågan av tjänster. Målet att en första konsultation vid läkarmottagningen skall fås inom tre dagar har nåtts. Om patientens första konsultation inte varit till läkare, har en skötare kunnat ge råd via telefon eller genom tidsbokning till skötarmottagning. Akut sjuka har alltid kunnat ges vård omedelbart. Astmaskötaren har gjort spirometrier. Samma skötare fungerar också som minnesskötare. Samarbetet med specialsjukvården har effektiverats då gäller öppna vårdens minnestester. Kommunens vårdenheter har kontaktat och konsulterat infektionsskötare betydligt mera än tidigare. ERecepten tas i bruk år 2012. En läkare på läkarmottagningarna har fungerat som testperson gällande erecept. Den sjukvårdsutbildade personalen inom öppna vården utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i erecept. Till båda läkarmottagningarna har skaffats nya arbetsstolar åt personalen. Instrumentvården i Kimito har fått en ny värmeförseglare och bord. Planerna om att ändra verksamheten på båda läkarmottagningarna har börjat förverkligas; akut- och icke akut mottagning. Utvecklandet av telefonrådgivningen och vårdbedömningen görs genom ändringar i sjukskötarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden samt med TeleQ -telefonsamtalstjänst. Under året har tre personer inom den öppna vården gått i pension. I och med att ett mottagningsbiträde pensionerades, har befattningen ändrats till en sjukskötarbefattning, som fylls år 2012. Med hjälp av en sjukskötare eftersträvas bättre möjligheter till bedömning av patienternas behov av vård. Då en hälsovårdare pensionerades, fördelades arbetsuppgifterna mellan de övriga hälsovårdarna. Åtgärden lyckades inte helt, utan har lett till övertider, och alla i lagen stadgade åtgärder har inte uppfyllts. En delorsak är t.ex. en betydande ökning av Axxell Brusabys behov av studerandehälsovård, och möjligheterna att kombinera rådgivningsarbetet med diabetesvården och vuxenmottagningarna. Utvecklingen av arbetsfördelningen fortgår år 2012. Speciell uppmärksamhet har under året fästs vid hjälpmedelsutlåningen, eftersom kostnaderna hela tiden stiger. Efterfrågan efter företagshälsovård har ökat. En del av de små företag som tidigare lämnat den kommunala företagshälsovården har nu återvänt. Samarbetsgruppen för hälsofostran har för högstadierna utarbetat en broschyr Med fart till vuxenlivet (?), som distribueras vårterminen 2012. Arbetet med en Strategi för hälsofrämjande för kommunen har påbörjats. Strategin har sin grund i kommunens strategi och Social- och hälsovårdsministeriets kvalitetsrekommendation gällande hälsofrämjande verksamhet. Öppna vården har haft två gemensamma utvecklingsdagar. Innehållet har varit framtidsplaner, samarbete och kommunikation. Personalen har deltagit i fortbildning inom sin egen bransch. Gällande stödtjänsternas verksamhet kan konstateras att man till fysioterapin lyckades fastanställa en fysioterapeut på deltid, vilket ledde till en förbättring av fysioterapitjänsterna, även om det ytterligare finns ett ökningsbehov. Antalet besök till laboratoriet var högt år 2011, närmare 20 000, vilket var 3 000 fler besök än året innan. Laboratorieprovtagningen i Västanfjärd avslutades i juni 2011 p.g.a. mycket få besök. Alla laboratoriets referensvärden uppdaterades och laboratorieprovens register städades upp för att motsvara det dagliga arbetet. En ny centrifug skaffades till Dalsbruk. INR skötarverksamhet börjar 2012. Skolningen har börjats år 2011. För röntgenskötaren fanns ingen semestervikarie år 2011, och kunderna hänvisades till Salo sjukhus för röntgen. Inom rådgivningarnas verksamhet har löner och arvoden överskridits med närmare 26 000 euro. Orsaken är ett ökat behov av hemsjukvård i skärgårdsområdet och sjukledigheter som har lett till ett vikariebehov. Inom läkarmottagningarnas verksamhet underskreds lönebudgeten med över 100 000 euro, men samtidigt åtgick 210 000 euro till kostnader för hyresläkare. Överskridningen gällande köp av tjänster blev över 28 000 euro inom rådgivningsverksamheten på grund av ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster. Kostnaderna för personalens resor har överskridit budgeten, främst p.g.a. att personalen arbetar på flera verksamhetspunkter, men också p.g.a. arbetet i skärgården. Till utdelade vårdförnödenheter åtgick över 17 000 euro mer än 132

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkaren budgeterat inom rådgivningarna p.g.a. den ovan nämnda utvidgade hemsjukvården, och 24 000 euro mer än budgeterat inom läkarmottagningarna. Kostnaderna för hjälpmedel överskred budgeten med närmare 12 000 euro, som en följd av ökad efterfrågan. Läkarmottagningarnas och företagshälsovårdens inkomster överskred budgeten, liksom även röntgenverksamhetens inkomster. De obesatta tandläkartjänsterna har inte fyllts under året. Endast en tjänst är besatt ordinarie, och från och med september 2011 arbetar en tandläkare som vikarie på deltid, men bara 15 h/vecka. I övrigt har tandläkararbetskraften kommit från företag som hyr ut arbetskraft (MedOne, Mediradix, Puumedi). Tandvården hade år 2011 fler patienter och fler besök än åren innan. År 2010 fanns det under hela året totalt sett färre än 3 tandläkare (1 ordinarie, under 2 hyrestandläkare). År 2011 köptes ca två tandläkares arbetsinsats som hyresarbetskraft. Utöver detta började i april en munhygienist med tidsbunden anställning. Till munhygienisten kunde flyttas en del av sådan vård som tidigare gjorts av tandläkarna och hos tandläkarna frigjordes tider för nya patienter. Anställningen av munhygienisten möjliggjorde också en utveckling av det förebyggande arbetet. Munhygienisten hade över 1 000 besök under nio månader. Tandvårdens budget överskreds år 2011 med närmare 48 000 euro. Överskridningen kommer till största delen från hyresarbetskraften, till vilken användes nästan 270 000 euro. Till ordinarie tandläkarlöner (3½) hade budgeterats 265 700 euro. Av det förverkligades 79 000 euro. Också av privata specialtandläkare har köpts mer tjänster än budgeterat, för ca 18 000 euro mot budgeterade 10 000 euro (skillnad ca 8 000 euro). Också till vårdförnödenheter åtgick mer än budgeterade 36 000 euro, ca 40 000 euro (skillnad ca 4 000 euro). Å andra sidan blev patientavgifterna högre än budgeterat, ca 208 000 euro mot budgeterade 162 000 euro (Skillnad ca 46 000 euro). Tandläkarsituationen fortsätter att vara dålig i hela landet. Man måste också förbereda sig för att det framöver kommer att vara brist också på vårdpersonal och hygienister. Antalet vårddygn på bäddavdelningarna var något högre år 2011 (15 018 st) än år 2010 (14 835 st). Beläggningen steg från 81,3 % år 2010 till 82,3 % år 2011. Antalet halva vårddygn (av poliklinisk karaktär) minskade något, från 65 st år 2010 till 59 st år 2011. Patientplatsernas antal reducerades till 17+24 platser p.g.a. vikariebrist under tio veckor på sommaren. Under år 2011 anställdes en sjukskötare till en vakant befattning inom bäddavdelningarna, i övrigt skedde inga personalförändringar. Det har varit svårt att rekrytera utbildad vårdpersonal till vikariat, speciellt sjukskötarvikarier till sommarsemestrar. Fysioterapeuten gjorde många hembesök, speciellt från den rehabiliterande avdelningen. Det finns behov av ökade fysioterapiresurser på bäddavdelningarna, för att ytterligare stärka rehabiliteringen inom avdelningarna. Resultaten från bäddavdelningarnas patientenkät visade att patienterna är nöjda med vården på bäddavdelningarna. Den internationellt och nationellt uppmärksammade patientsäkerheten har utvecklats inom bäddavdelningarna. Personalen deltog under våren 2011 i sjukvårdsdistriktets patientsäkerhetsseminarium. För hela personalen på respektive bäddavdelning hölls utvecklingsdagar, där den nya lagstiftningen om patientsäkerhet och SHM:s publikation Den finländska patientsäkerhetsstrategin 2009-2013 behandlades. Under år 2012 uppgörs plan för säker användning av sjukvårdsprodukter och säker patientvård. Den sjukvårdsutbildade personalen utförde år 2011 den obligatoriska utbildningen i e-recept. Personalen har flitigt deltagit i sjukvårdsdistriktets kostnadsfria utbildningar. Med investeringsanslag har en säng, en våg för rullstolspatienter (multifunktionsvåg) och en spolningsklosett till sköljrum anskaffats. Balkongen på bäddavdelningen i Dalsbruk renoverades för att bättre kunna utnyttjas av patienterna. Bäddavdelningarna höll sig inom budgetramen. Det flöt in drygt 90 000 euro mer i inkomster än budgeterat och inbesparingar gjordes gällande materialanskaffningar. Läkemedelskostnaderna underskreds p.g.a. att användningen av dyra intravenösa läkemedelsbehandlingar var mindre än åren innan. Kostnaden för intern mattjänst blev 17 500 euro lägre än budgeterat, medan kostnaden för patienttransporterna överskred budgeten med 5 000 euro, men kostnaden var ändå 2 700 euro lägre än år 2010. Kostnaden för personalutbildning blev drygt 7 000 euro lägre än budgeterat då fokus legat på personalens utvecklingsdagar och web-baserade utbildningar. 133

OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen en del av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Sjukvårdsdistrikten har förändrats och fler förändringar är att vänta. Vissa sjukvårdsdistrikt producerar en del av sina tjänster i gemensamma organisationer eller också köper de dem av sina grannar. Självförsörjningen har minskat. Servicen har organiserats i affärsverk eller aktiebolag. En del av dessa betjänar två eller flera sjukvårdsdistrikt. I framtiden kommer den service som den specialiserade sjukvården erbjuder att organiseras allt mer utgående från så kallade miljondistrikt, vars befolkningsmängd är tillräcklig också för läkar- och specialistutbildningens behov. De administrativa hindren inom bassjukvården och den specialiserade sjukvården ska göras mindre och elimineras. Datanäten, de gemensamma arkiven och de mobila tjänsterna möjliggör nya koncept i framtiden. Kommunens och sjukvårdsdistriktets gränser ska i framtiden utgöra ett allt mindre hinder för klienternas möjligheter att utnyttja servicen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kostnadsökningen gällande specialsjukvårdens tjänster ska för kommunens del hållas rimlig genom att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. BINDANDE MÅL 2011 Mål Inga straffavgifter från specialsjukvården. Eftersträvad nivå / uppföljning Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning 31.12.2011 Inga straffavgifter har uppkommit NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Öppenvårdsbesök (VSSHP) 11 303 11 698 11 320 11 320 11 963 Antal vårdperioder (VSSHP) 1 375 1 307 1 355 1 355 1 324 Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Nettokostnad, /invånare 1 011 1 073 1 026 1 034 1 049 134

OMSORDSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Omsorgschefen SPECIALSJUKVÅRDEN AVVIKELSER BG11 BS11: BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 0 0 0 0 0 Personalkostnader -163 384-190 391-175 800-193 028-200 709 Köp av tjänster -7 203 310-7 521 106-7 304 100-7 344 100-7 319 857 Material, varor och tillbehör 0 0 0 0 0 Understöd och bidrag -6 745-8 000-8 000-7 768 Övriga verksamhetskostnader 0 0 0 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER -7 375 518-7 718 242-7 487 900-7 545 128-7 528 334 VERKSAMHETSBIDRAG -7 375 518-7 718 242-7 487 900-7 545 128-7 528 334 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Privata specialsjukvårdstjänster ca -115.800 euro ca + 98.500 euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas erläggs nästan aldrig. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2011 varit mindre än de för ändamålet budgeterade utgifterna. Däremot har kostnaderna för köp av privata specialsjukvårdstjänster varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett höll sig specialsjukvården innanför den givna budgetramen. Kommunerna väntar på att staten skall göra riktlinjer för hur sjukvården i landet skall ordnas. 135

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK 15.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent 2% 2% 4% Personalkostnader 25% 36% Köpta tjänster 31% Material, förnödenheter och Understöd Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 37% 10% 40% MoT förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet 5% 8% Samhällsteknikenhet Planläggning 136

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 3 147 870 3 812 468 3 812 468 3 474 350 91,13 % Avgiftsintäkter 265 378 328 000 328 000 320 760 97,79 % Understöd och bidrag 70 217 85 610 85 610 90 966 106,26 % Hyresintäkter 2 002 702 3 380 700 3 380 700 3 371 587 99,73 % Övriga verksamhetsintäkter 501 484 128 000 128 000 176 745 138,08 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 5 987 651 7 734 778 0 7 734 778 7 434 408 96,12 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 304 292 2 502 341 2 502 341 2 348 438 93,85 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader 601 395 582 007 582 007 606 304 104,17 % Övriga lönebikostnader 126 189 156 666 156 666 132 164 84,36 % Lönebikostnader 727 584 738 673 0 738 673 738 468 99,97 % Personalkostnader 3 031 876 3 241 014 0 3 241 014 3 086 906 95,25 % Köp av tjänster 2 364 011 2 677 149 2 677 149 2 609 219 97,46 % Material, förnödenheter och varor 1 975 724 1 996 452 1 996 452 2 089 401 104,66 % Understöd 220 718 213 000 213 000 205 339 96,40 % Hyreskostnader 162 493 195 482 195 482 187 669 96,00 % Övriga verksamhetskostnader 24 506 34 200 90 000 124 200 122 017 98,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 7 779 329 8 357 297 90 000 8 447 297 8 300 550 98,26 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 791 677-622 519-90 000-712 519-791 650 111,11 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 454 533-1 523 158-1 523 158-1 416 706 93,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -3 246 210-2 145 677-90 000-2 235 677-2 208 356 98,78 % 137

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk BS 2010 Ursprunglig BG 2011 Budgetändringar BG 2011 BS 2011 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 4 765 665 5 429 468 5 429 468 4 972 391 91,58 % Avgiftsintäkter 265 378 328 000 328 000 320 760 97,79 % Understöd och bidrag 70 217 85 610 85 610 90 966 106,26 % Hyresintäkter 2 002 702 3 380 700 3 380 700 3 371 587 99,73 % Övriga verksamhetsintäkter 814 939 502 322 502 322 481 122 95,78 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 7 918 901 9 726 100 9 726 100 9 236 826 94,97 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden 2 304 292 2 502 341 2 502 341 2 348 438 93,85 % Lönebikostnader Pensionskostnader 601 395 582 007 582 007 606 304 104,17 % Övriga lönebikostnader 126 189 156 666 156 666 132 164 84,36 % Lönebikostnader 727 584 738 673 738 673 738 468 99,97 % Personalkostnader 3 031 876 3 241 014 3 241 014 3 086 906 95,25 % Köp av tjänster 3 210 605 3 580 869 3 580 869 3 406 421 95,13 % Material, förnödenheter och varor 2 299 999 2 199 252 2 199 252 2 433 746 110,66 % Understöd 220 718 213 000 213 000 205 339 96,40 % Hyreskostnader 162 493 195 482 195 482 187 669 96,00 % Övriga verksamhetskostnader 35 847 42 200 90 000 132 200 133 540 101,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 8 961 540 9 471 817 90 000 9 561 817 9 453 620 98,87 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 042 638 254 283-90 000 164 283-142 300-86,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 131 436-2 208 000-2 208 000-2 093 548 94,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -3 174 074-1 953 717-90 000-2 043 717-2 235 849 109,40 % 138

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 726 100 9 726 100 9 236 826 489 274 94,97 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 471 817-90 000-9 561 817-9 453 620-108 197 98,87 % VERKSAMHETSBIDRAG 254 283-90 000 164 283-142 300 306 583-86,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 208 000-2 208 000-2 093 548-114 452 94,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 953 717-90 000-2 043 717-2 235 849 192 132 109,40 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 380 160 201 184 178 976 52,92 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 040 582-1 056 717 16 135 101,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -660 422-855 533 195 111 129,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -35 000-40 651 5 651 116,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -695 422-896 184 200 762 128,87 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 236 859 195 242 41 617 82,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -466 720-360 425-106 295 77,23 % VERKSAMHETSBIDRAG -229 861-165 183-64 678 71,86 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -10 300-10 296-4 99,96 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -240 161-175 479-64 682 73,07 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 425 841 6 425 841 6 384 157 41 684 99,35 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 131 858-90 000-5 221 858-5 160 402-61 456 98,82 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 293 983-90 000 1 203 983 1 223 755-19 772 101,64 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 145 658-1 145 658-1 043 239-102 419 91,06 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 148 325-90 000 58 325 180 515-122 190 309,50 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 681 458 635 099 46 359 93,20 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 512 292-1 488 694-23 598 98,44 % VERKSAMHETSBIDRAG -830 834-779 102-51 732 93,77 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -332 200-322 520-9 680 97,09 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 163 034-1 101 622-61 412 94,72 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 460 18 725-8 265 179,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -205 845-234 311 28 466 113,83 % VERKSAMHETSBIDRAG -195 385-215 586 20 201 110,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -195 385-215 586 20 201 110,34 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 991 322 1 802 419 188 903 90,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 114 520-1 153 069 38 549 103,46 % VERKSAMHETSBIDRAG 876 802 649 349 227 453 74,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -684 842-676 842-8 000 98,83 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 191 960-27 493 219 453-14,32 % 139

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknikförvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, avfallshantering, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården, veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Trafik/kommunikationer står sannolikt i framtiden inför större förändringar än på länge i och med att färj- och förbindelsefartygstrafiken konkurrensutsätts. Likaså är kollektivtrafiken mitt uppe i en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Avfallshanteringen är i kommunen välordnad åtminstone på medellång sikt. I regionen finns det turbulens. Hela branschen står antagligen inför en sammanslagnings- och investeringsperiod som sätter prägel även på avfallshanteringen på Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Miljöhälso- och veterinärvården håller äntligen på att få den omfattning och förvaltningsbas som eftersträvades i och med bildandet av samarbetsområdet. Detta betyder för kommunens del att kostnaderna stabiliseras på en högre nivå än under startåret 2009. EKONOMIPLAN 2011-2013 Skötseln av bostadsfrågor, tomtproduktion och försäljning utvecklas som ett långtids strategiskt arbete via mark och boendepolitiska programmet. Försäljningen av kommunala fastigheter ges prioritet. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras. Avfallshanteringens regionala utveckling kommer att kräva ordentliga insatser. Tillämpning av miljömål inleds i kommunen. De kommunala byggnadernas energiövervakning intensifieras och stor uppmärksamhet fästs vid att åstadkomma nya miljövänliga uppvärmningssätt och energibesparingsåtgärder 140

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2011 Mål Utarbetande av ett mark- och boendepolitiskt program Programmet EKO-LOGISKT tillämpas Inom avdelningen fattas beslut om de miljömålen som beskrivs i EKO-LOGISKT. Gällande de mera långsiktiga målen, inleds arbetet under året. Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och statliga lösningar inom skärgårds- och kollektivtrafiken Eftersträvad nivå / uppföljning Programmet tas i bruk 1.1.2012 Uppföljning 31.12.2011 Arbetsgruppen som har sammanställt programmet blev klar med arbetet i december 2011. Ännu återstår politisk behandling av programmet. Rådgivning och stöd för övriga förvaltningar och verksamheter. Samtliga avdelningar har miljömål som kan mätas och uppföljas under året. Uppföljning 31.12.2011 Samtliga avdelningar har miljömål uppställda. Ibruktagning av Energi-effektiviseringsavtal eller alternativt Kommunernas energiprogram som redskap för kontroll av energianvändningen under 2011 Beslut om kommunalt anordnad fastighetsvis slamtömning görs under året Uppföljning 31.12.2011 Tekniska nämnden har fattat beslut om anslutning till kommunernas energieffektivitetsprogram, KEP som upprätthålls av Motiva. Förberedelser och utredningar har gjorts under året. Beslut om kommunalt anordnad, fastighetsvis transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar gjordes i februari 2012. Aktiv diskussion med användare och trafikupprätthållare Uppföljning 31.12.2011 Under året övertog staten ansvaret för Högsåra färja. Avdelningen har i det arbetet haft en central roll. I samarbete med skärgårdsborna och NTM centralen har man lyckas med några mindre ändringar av tidtabellen för m/s Aura. 141

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Tekniska nämndens möten 11 13 11 11 13 Behandlade paragrafer 249 238 250 250 256 Beslut tekniska chefen 83 106 120 120 112 Intressebevakningsuppdrag 23 25 25 25 22 Sålda eller utarrenderade tomter 5 14 10 10 7 Övriga köpebrev, bostäder, områden 3 6 10 10 7 Avfallshanteringsbeslut 122 130 70 70 58 Mätare BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Förvaltning netto/inv, totalt 91,13 4,85 91,09 91,09 119,04 Brand och räddning /inv 65,65 66,31 67,85 67,85 69,71 Miljöhälsovård /inv 15,96 19,22 22,21 22,21 22,14 Avfallshantering /in 1,64 1,37 1,67 1,67 0,39 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Teknisk chef 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,5 0,75 0,75 0,75 0,5 Totalt 1,5 1,75 1,75 1,75 1,5 142

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 227 352 516 848 380 160 380 160 201 184 Personalkostnader -156 215-154 633-162 543-162 543-181 440 Köp av tjänster -688 735-743 561-815 907-815 907-806 731 Material, varor och tillbehör -5 086-2 837-6 100-6 100-2 445 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -42 120-37 789-56 032-56 032-66 102 VERKSAMHETSKOSTNADER -892 156-938 820-1 040 582-1 040 582-1 056 718 VERKSAMHETSBIDRAG -664 804-421 972-660 422-660 422-855 534 AVVIKELSER BG11 BS11: Intäkter Tomtförsäljning -111 000 Försäljning av anläggningstillgångar -76 000. Kostnader Förtidspensionsbaserade pensionsavgifter +20 456. Avfallshantering - 9 300. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Lågkonjunkturen som allmänt drabbade landet syntes åtminstone ifråga om att efterfrågan på tomter och fastigheter minskade dramatiskt under året. Fastighetspriserna var också låga och den besvärskarusell som försäljningen av tomma skolfastigheter drabbades av, förbättrade inte möjligheterna att sälja skolhusen till förväntade priser. Det är ändå viktigt att sälja tomma fastigheter för att permanent lätta på avdelningens kostnader. MoT förvaltnings uppgifter ändras i och med att avfallshanteringens myndighetsuppgifter överflyttas till en regional avfallsnämnd den 1 maj 2012. Likaså kommer servicetrafiken att kraftigt minska under år 2012. Orsaken är verkligt litet behov av periferiskjutser och naturligtvis det faktum att statsstödet för servicetrafiken upphör 30.6.2012. MoT förvaltning övertar förvaltningen av kommunens åkrar och skogar av landsbygdsnäringsnämnden. 143

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för de uppgifter som ankommer på kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Omfattningen av byggandet uppskattas bli oförändrad ca 400 bygglov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före utgången av 2015. Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenheten arbetsbörda mer än tidigare. EKONOMIPLAN 2011-2013 Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2011 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Miljöskyddsföreskrifter görs under 2010-2011 Miljöskyddsföreskrifterna tas i bruk. Uppföljning 31.12.2011 Miljöskyddsföreskrifterna godkändes av fullmäktige den 7.12.2011 Satsning på personalens välmående Minst ett utbildningstillfälle/år för personalen. Uppföljning 31.12.2011 Tillsynsenhetens samtliga personal har deltagit i utbildningstillfällen. Årligen förs utvecklingssamtal med personalen. Uppföljning 31.12.2011 Med personalen har utförts utvecklingssamtal under år 2011. 144

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef NYCKELTAL Prestationer Byggnadstillsyn BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar 400 370 400 400 333 Utförda syner 439 461 500 500 496 Miljövård BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut 135 108 170 170 102 Utförda inspektioner 23 84 45 45 85 Beviljade tillstånd 7 2 2 3 Mätare BS09 BS10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Byggnadstillsyn Intäkter /beviljat lov tillstånd eller anmälning 493 612 455 455 536 Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut/ miljösekreterare 67 59 85 85 51 Utförda inspektioner/ miljösekreterare 11 42 23 23 43 Beviljade tillstånd/ Miljösekreterare 3 1 1 2 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Tillsynschef 1 1 1 1 1 Byggnadsinspektör 2 2 2 2 2 Ledande miljösekreterare 1 1 1 1 1 Miljösekreterare/Miljöinspektör 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1 1 1 1 Teknisk assistent 1 1 1 145

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ och TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef TILLSYNSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 210 475 242 259 236 859 236 859 195 242 Personalkostnader -295 797-328 851-371 735-371 735-307 212 Köp av tjänster -37 759-39 014-86 885-86 885-47 276 Material, varor och tillbehör -4 989-3 445-8 100-8 100-4 615 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -2 764-975 0 0-1 323 VERKSAMHETSKOSTNADER -341 309-372 285-466 720-466 720-360 426 VERKSAMHETSBIDRAG -130 834-130 026-229 861-229 861-165 184 AVVIKELSER BG11 BS11: Mindre intäkter, p.g.a. färre tillstånd och intern försäljning +18 000 Mindre utgifter, p.g.a. mindre personalkostnader, tekniska assistenten har inte vari anställd under hela verksamhetsåret och en av byggnadsinspektörerna har varit på faderskapsledighet -29 000 ledande miljösekreteraren har dels varit på föräldraledighet och dels på partiell vårdledighet, miljösekreterartjänsten har inte varit besatt under hela verksamhetsåret -36 000 Mindre köp av tjänster -14 500 Mindre material, varor och tillbehör -3 500 Sammanlagt -65 000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN P.g.a. det ekonomiska läget har bostadsbyggandet tillfälligt minskat, vilket syns i mängden av bygglov. Intresset för byggandet av vindkraftverk till Kimitoön kommer i framtiden sannolikt att bidra till flera bygglovsansökningar. Personalbudgeten kommer att hållas på samma nivå de kommande åren. 146

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef VERKSAMHET Fastighetsenheten förvaltar, underhåller och hyr ut kommunens byggnadsfastigheter. I huvudsak är det fråga om byggnader där det bedrivs kommunal verksamhet, men även en del affärsfastigheter, ekonomibyggnader och kommunala bostadshus samt aktiebostadslägenheter i olika bostadsbolag finns under enheten. Till fastighetsenhetens verksamhet hör även kost- och städfunktionen inom kommunen. Med undantag av omsorgsavdelningens vårdproducerande enheters städning, sköter fastighetsenhetens städfunktion om städningen i kommunens förvaltnings- och serviceproducerande byggnader. Kost- och städfunktionen ansvarar även för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt delvis till barnen i familjedagvården. Funktionen har verksamhet i åtta tillredningskök och i fyra utdelningskök samt städning i cirka 22 fastigheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Saker som finns på agendan gällande fastigheter nu och även i framtiden är bl.a. energifrågor samt inneluft och mögelskador i byggnader. Man strävar till att använda sig av energieffektiva lösningar då man bygger nytt eller vidtar åtgärder på en gamla byggnader. För att åstadkomma en bra och ren inneluft bör man åtgärda gamla byggnadsfel och lösningar. Gällande kostfunktionen, debatteras det allt livligare i vårt samhälle vad vi äter. Devisen mat för mättnad hör en förgången tid till och även uttrycket näringsrik mat verkar föråldrat. Idag handlar det om ren, oprocesserad näringsrik mat eftersom våra kunders välmående och hälsa delvis påverkas av den kost de serveras i våra kök. Utvecklingen inom städbranschen sker i snabb takt. Ekologiskt, ergonomiskt och effektivt är ledorden inom städfunktionen. EKONOMIPLAN 2011-2013 Under de kommande åren fokuseras i högre grad på skötsel och underhåll av de för kommunen centrala fastigheterna. Fastighetsbeståndet minskas i.o.m. att fastigheter som inte är nödvändiga för kärnverksamheten läggs till försäljning. Införande av en intern hyra innehållande även en kapitaldel i form av ett reparationsvederlag gör att de olika avdelningarna betalar en större andel av de verkliga kostnaderna för de utrymmen de använder. Den interna hyran utvecklas i framtiden ytterligare att omfatta även en ränteandel. Efter införandet av ränteandelen överförs samtliga kostnader för utrymmena de olika avdelningarna utnyttjar på dem själva. Detta medför att avdelningarna blir mera måna om vilka utrymmen de verkligen behöver och även detta kan ge upphov till en minskning av fastighetsbeståndet. I samband med att den nya interna hyran tas i bruk, uppgörs även ett internt hyresavtal mellan fastighetsenheten och de olika enheterna där innehållet i hyran definieras. Inom kost- och städfunktionen arbetar hela personalen med att hitta nya lösningar och idéer som kan leda fram till ett större välbefinnande för såväl kunderna som den egna personalen. 147

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef BINDANDE MÅL Mål Fastigheterna Fastighetsunderhållet planeras mera noggrant Register över kommunens byggnader Kost- och städfunktionen Fortbildning Kundundersökning Arbetsbyten för städpersonalen En ökning av andelen grönsaker i kosten för barn och unga Städavtal med kunderna Eftersträvad nivå / uppföljning En lista över kommande reparationer på de olika fastigheterna görs under år 2011. Listan sträcker sig över de kommande 5 åren och uppdateras årligen. Gällande det årliga underhållet uppgörs serviceböcker för de större fastigheterna, där de viktigaste återkommande åtgärderna noteras och uppföljs genom kvittering av fastighetsskötarna. Uppföljning 31.12.2011 Arbetet med listan har påbörjats, men sträcker sig ännu inte 5 år framåt. Konditionsgranskningar har gjorts för 4 fastigheter under året. Granskningsrapporterna ger underlag för den fortsatta planeringen av kommande åtgärder. Serviceböckerna för de större fastigheterna har inte uppgjorts. Ett register över kommunens byggnadsfastigheter uppgörs under 2011-2012. Registret innehåller basuppgifter om byggnaden samt de tekniska systemen. Planritningarna för de viktigaste byggnaderna överförs i elektronisk form. Uppföljning 31.12.2011 Arbetet har inletts och forstätter under år 2012. En fortbildningsdag/anställd Uppföljning 31.12.2011 För städpersonalen har det hållits 1 fortbildningsdag/anställd och för kökspersonalen 2 fortbildningsdagar/anställd En undersökning inom funktionen genomförs under året Uppföljning 31.12.2011 Undersökningen har inte utförts. En dag/anställd Uppföljning 31.12.2011 Arbetsbyten har skett i.o.m. att personal har vikarierat och då fått bekanta sig med nya städområden. Utvärdering görs vid årets slut av den egna personalen Uppföljning 31.12.2011 Andelen grönsaker som serveras till barn och unga har ökat. Ett städavtal görs med kunderna under år 2011 Uppföljning 31.12.2011 Städavtal med kunder har inte gjorts. Fastigheterna energikartläggs Under år 2011 görs en energikartläggning för minst 5 fastigheter. Uppföljning 31.12.2011 Under året har ingen fastighet energikartlagts. 148

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef NYCKELTAL Prestationer BS 09 BG 10 BS 10 BG 11 BS 11 Fastigheternas våningsyta 56 417 53 400 55 300 55 300 54 380 Antalet byggnader 49 50 48 48 46 Bostadslägenheter 56 60 51 51 51 Antal matportioner 400 147 438 000 385 066 458 720 445 335 Städade ytor 24 800 27 000 25 646 24 800 21 074 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BG 10 BS 10 BG 11 BS 11 Enhetschef 1 1 1 1 1 Teknisk expert - - - 0,5 0,5 Kost- och städchef 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,65 0,65 0,65 0,75 0,75 Fastighetsarbetsledare 1 1 1 1 1 Fastighetsskötare 7,66 7,66 7,66 8,66 8,66 Städarbetsledare 1 1 1 1 1 Kökspersonal 26,9 25,3 23,3 25 23,8 Städpersonal 18,5 18,4 18,9 15 15 149

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef FASTIGHETSENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 4 925 200 4 644 139 6 425 841 6 425 841 6 384 157 Personalkostnader -1 914 731-1 945 407-2 028 711-2 028 711-1 952 268 Köp av tjänster -1 080 468-1 207 028-1 308 567-1 308 567-1 213 530 Material, varor och tillbehör -1 581 683-1 624 775-1 642 430-1 642 430-1 744 964 Understöd och bidrag -49 330-30 000-30 000-26 367 Övriga verksamhetskostnader -138 879-132 694-122 150-212 150-223 274 VERKSAMHETSKOSTNADER -4 756 121-4 959 234-5 131 858-5 221 858-5 160 403 VERKSAMHETSBIDRAG 169 079-315 095 1 293 983 1 203 983 1 223 754 AVVIKELSER BG11 BS11: Verksamhetsintäkterna -41 500 Försäljningsintäkter - 58 000 Hyresintäkter -19 000 Understöd och bidrag + 15 000 Övriga verksamhetsintäkter + 21 000 Verksamhetskostnaderna -61 500 Personalkostnaderna -76 500 Köp av tjänster -95 000 Bygg och underhåll av byggnader +39 000 Expertkonsultation/-tjänster + 7 000 Interna avloppsvattenavgifter + 5 100 Personalens resekostnader + 4 800 Renhållnings- och tvätteritjänster + 3 600 Bygg och underhåll av maskiner och anläggn. - 13 900 Interna köp av servicepoolen - 10 200 Interna förvaltningstjänster - 36 000 Övriga tjänster - 94 000 Inköp av material, varor och förnödenheter +102 500 Livsmedel - 24 000 Internt vatten - 20 500 Övrig t material - 40 000 Värme + 149 000 Snöröjning + 19 500 Inventarier + 20 700 150

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Gällande fastigheterna, så har det under det gångna året uppdagats en del problem med inomhusluften på olika håll. Detta är ett fenomen som inte begränsar sig till Kimitoön, utan är landsomfattande. Byggnadernas skick är inte vad de borde vara eftersom det regelbundna underhållet inte skötts. Med begränsade resurser är det av yttersta vikt att i framtiden noga fundera på vilka fastigheter kommunen bör ha i sin ägo för att förmå underhålla dem på så sätt att de hålls friska. I framtiden bör de olika verksamheterna inom kommunen optimera användningen av utrymmena. Det kan i vissa fall vara befogat att slå samman enheter eller funktioner för att komma bort från utrymmen som är dåligt utnyttjade. Fastigheter som eventuellt töms och inte behövs för kommunens kärnverksamhet bör sättas till försäljning och underhållet koncentreras till de byggnader som förblir kvar i kommunens ägo. För kostfunktionens del har målet under 2011 varit att utveckla och förbättra matkvaliteten i våra skolkök. Detta arbete kommer att fortsätta samt leda till att ett skolmatsprojekt startas upp våren 2012. Inom städfunktionen gjordes en del omorganiseringar som ledde till minskade kostnader. 151

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenegenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service, så bör enhetens personal utökas med en expert. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. 152

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef BINDANDE MÅL 2011-2013 Mål Utbrytning av vägområden och grönområden på detaljplaneområden 2011-2013 Miljötillstånd för kommunens småbåtshamnar2011-2013 Vägbelysnings utredningen 2011-2012 Register över kommunens gator 2011-2012 Eftersträvad nivå / uppföljning Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. Uppföljning 31.12.2011 Förarbete har uppgjorts på flera planeområden för att möjliggöra styckningar, styckningarna har verkstälts i början av 2012 Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha alla nödvändiga tillstånd. Uppföljning 31.12.2011 Planer har gjorts för två hamnområden, vardera ansökan väntar på andra avtal innan ansökningarna kan lämnas in. Kännedom om kommunens vägbelysning; typ av armatur, typ av lamppor, antal ljuspunkter, centraler, stolppar, ålder, entreprenör som byggt, reparationsbehov och tidtabell. Uppföljning 31.12.2011 Utredningen är färdigställd, följande skede är under Beredning dvs ett åtgärdsprogram. Register uppgörs över samtliga gator. Registret bör innehålla byggnads år, mark bottnens ägo förhållande, gatuhållningsbesluts datum, detaljplan, typ av slityta, trafikmärken, anslutningar, längd och brädd, karta, reparations behov och tidtabell mm. Arbetsredskap. Uppföljning 31.12.2011 Arbetet med att skapa redskapets delar har pågått hela året. Men det egentliga registret har inte uppgjorts pga tidsbrist. 153

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer BS09 BS10 BG11 BS11 Antal bryggplatser 525 525 525 525 Personal Enhetschef 1 1 1 1 Expert 1 1 1,5 1,5 Byråsekreterare 2 2 2,25 2,25 Arbetsledare 1 1 1 1 servicemän 7 7 7,6 7,6 Mätare Nettokostnad, / innev. 102 108 113 109 SAMHÄLLSTEKNIKENHETEN BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 558 643 565 427 681 458 681 458 709 592 Personalkostnader -459 419-513 434-578 350-578 350-541 967 Köp av tjänster -339 040-302 168-360 620-360 620-412 570 Material, varor och tillbehör -284 437-343 365-338 822-338 822-336 772 Understöd och bidrag -182 815-171 389-183 000-183 000-178 973 Övriga verksamhetskostnader -37 179-15 161-51 500-51 500-18 412 VERKSAMHETSKOSTNADER -1 302 890-1 345 517-1 512 292-1 512 292-1 488 694 VERKSAMHETSBIDRAG -744 247-780 090-830 834-830 834-779 102 AVVIKELSER BG11 - BS11: De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut: El kostnaderna underskreds med 43 603 Internt arbete överskreds med 40 095 Underhållsanslaget underskreds med 26 842 Köp av tjänster underskreds med 13 898 Personalkostnaderna underskreds med 36 383 Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med 51 732 154

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Planläggning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN 2011-2013 Landskapsplanen för Egentliga Finland kommer att färdigställas under perioden. Det betyder att den nya landskapsplanen, som är den överordnade planen för kommunens generalplaner, i framtiden kommer att styra planeringsarbetet. Konkurrensen om kommuninvånarna (inflyttning/utflyttning) kommer att skärpas ytterligare. Planläggningen är en grund för att skapa trivsamma boendemiljöer, som är en förutsättning för en framgångsrik kamp för att svänga befolkningstrenden. EKONOMIPLAN 2011-2013 Kimito centrums delgeneralplan färdigställs under ekonomiplanperioden, liksom också Eknäs reviderade detaljplan och detaljplanen för Lammala. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Brinkkulla- området skall vara klara för beslut i slutet av perioden. I och med statens målsättning om förnybar energi samt på basen av Egentliga Finlands förbunds kartläggning på områden lämpade för vindkraft bör planläggningen ha beredskap att möta behov som markägare har för sina områden gällande energiproduktion. BINDANDE MÅL 2011 Mål Detaljplanen för Eknäs, uppdatering Detaljplanen för Lammala Delgeneralplanen för Kimito centrum Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Eftersträvad nivå / uppföljning Förs till fullmäktige för beslut under året. Uppföljning 31.12.2011 Planen har godkänts av fullmäktige och vunnit laga kraft. Planutkastet och förslaget sätts till påseende Uppföljning 31.12.2011 Planutkastet har varit till påseende Planutkastet sätts till påseende Uppföljning 31.12.2011 Planutkastet har varit till påseende Planutkastet sätts till påseende Uppföljning 31.12.2011 Planutkastet har varit till första påseende 155

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Planläggning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer Slutförda generalplaner eller BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 uppdateringar Slutförda detaljplaner eller 3 2 2 2 1 ändringar Slutförda stranddetaljplaner 1 2 2 2 2 Undantagslov eller planerings- 1 4 4 4 11 behovslösningar Mätare 32 25 40 40 32 BS09 BG10 BG11 ÄND BG 11 BS 11 Planläggning /inv 12,07 26,45 26,94 26,94 32,67 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 09 BS 10 BG 11 ÄND BG 11 BS 11 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Planeringsingenjör 0,45 1 1 1 1 Byråsekreterare 0,25 0,25 Totalt 1,25 1,8 1,8 2,05 2,05 156

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Planläggning Ansvarsperson: Tekniska chefen PLANLÄGGNINGSENHETEN AVVIKELSER BG11 BS11: Intäkter Serviceavgifter + 8 200 Kostnader Expertkonsultationer + 31 000 Personalkostnader + 4 300 BS 2009 BS 2010 BG 2011 ÄND BG 2011 BS 2011 TP 2009 TP 2010 TA 2011 MUU TA 2011 TP 2011 VERKSAMHETSINTÄKTER 8 110 18 977 10 460 10 460 18 725 Personalkostnader -59 487-89 552-99 675-99 675-104 018 Köp av tjänster -45 783-72 239-105 170-105 170-129 111 Material, varor och tillbehör -692-1 302-1 000-1 000-605 Understöd och bidrag 0 0 0 0 Övriga verksamhetskostnader -804-381 0 0-576 VERKSAMHETSKOSTNADER -106 766-163 474-205 845-205 845-234 310 VERKSAMHETSBIDRAG -98 656-144 497-195 385-195 385-215 585 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utvecklingen under 2010 med två resurspersoner (1,8 årsverken) på enheten gav bra skjuts åt planläggningen. Den utvecklingen fortsatte 2011 även om det har varit byte av personal och enheten vid utgången av året har bara en resursperson som är kompetent planerare. Många planer bereds för tillfället. Tre delgeneralplaner (Kimito centrum, Dalsbruk och Dragsfjärds östra skärgård). Kimito centrum delgeneralplan har varit speciellt jobbig och det är svårt att nå samstämmighet om tyngdpunkterna, med de regionala planeringsmyndigheterna. Tre detaljplaner är i aktiv fas (Stenbron, Norra centrum Kimito, Lammala) och dessutom två detaljplaner (Brinkkulla och Östra Dalsbruk) som väntar på att delgeneralplanerna går framåt. Dessutom har enheten fem vindkraftsplaner anhängigjorda och under arbete. Dessa har dock ännu inte påverkat budgeten, men nog verksamheten i form av merarbete. Vindkraftsplaneringen är den del av planläggningen som kommer att på ett flertal sätt dominera diskussionen den närmaste framtiden. Vindkraften har kommit med fart. Vid uppgörandet av budgeten för 2011 fanns det knappast nån som kunde vänta sig den utveckling som har skett inom branschen under året. Antagligen lugnar sig läget nu, eftersom det finns faktorer som på ett naturligt sätt reglerar nyetableringar av ytterligare vindkraftsplanering just nu. Trots det kommer vindkraftsplaneringen att ligga högt i fokus under de närmaste åren. För kommunens framtid är de två centrum delgeneralplanerna av yttersta vikt. Till detta ska tilläggas att få Brinkkulla detaljplan i aktiv fas för att få ett nytt tomtutbud och detaljplanen för Dalsbruk östra är också mycket viktig så att paradplatsen i Dalsbruk får ny utveckling och nytt flyt. 157

16 BUDGETUTFALL 16.1 Driftsekonomidelens utfall 2011 2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 223 440 2 394 199-170 759 107,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 040 380-2 200 241 159 861 107,83 % VERKSAMHETSBIDRAG 183 060 193 958-10 898 105,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -162 300-83 855-78 445 51,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 20 760 110 103-89 343 530,36 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 757 060 1 952 006-194 946 111,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -867 273-1 001 521 134 248 115,48 % VERKSAMHETSBIDRAG 889 787 950 484-60 697 106,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -27 000-30 711 3 711 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 862 787 919 774-56 987 106,60 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 35 690 70 765-35 075 198,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -309 115-385 179 76 064 124,61 % VERKSAMHETSBIDRAG -273 425-314 415 40 990 114,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -273 425-314 415 40 990 114,99 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 101 410 88 443 12 967 87,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -528 417-520 769-7 648 98,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -427 007-432 326 5 319 101,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -23 100-25 364 2 264 109,80 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -450 107-457 690 7 583 101,68 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 329 280 282 986 46 294 85,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -335 575-292 771-42 804 87,24 % VERKSAMHETSBIDRAG -6 295-9 785 3 490 155,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -112 200-27 781-84 419 24,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -118 495-37 567-80 928 31,70 % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 487 874 517 174-29 300 106,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 122 314-1 141 529 19 215 101,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -634 440-624 354-10 086 98,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 588 1 588-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -634 440-625 943-8 497 98,66 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 460 1 167-707 253,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -125 478-121 340-4 138 96,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -125 018-120 173-4 845 96,12 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 252 1 252-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -125 018-121 425-3 593 97,13 % 158

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -11 600-11 262-338 97,09 % VERKSAMHETSBIDRAG -11 600-11 262-338 97,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -11 600-11 262-338 97,09 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER 32 760 36 205-3 445 110,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -181 707-152 101-29 606 83,71 % VERKSAMHETSBIDRAG -148 947-115 897-33 050 77,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -148 947-115 897-33 050 77,81 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER 48 530 46 607 1 923 96,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -80 667-73 006-7 661 90,50 % VERKSAMHETSBIDRAG -32 137-26 399-5 738 82,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -32 137-26 399-5 738 82,14 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER 230 2 977-2 747 1294,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -121 918-119 920-1 998 98,36 % VERKSAMHETSBIDRAG -121 688-116 943-4 745 96,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -121 688-116 943-4 745 96,10 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER 71 630 63 787 7 843 89,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -98 894-96 246-2 648 97,32 % VERKSAMHETSBIDRAG -27 264-32 460 5 196 119,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -336 336-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -27 264-32 796 5 532 120,29 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER 334 264 366 432-32 168 109,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -502 050-567 653 65 603 113,07 % VERKSAMHETSBIDRAG -167 786-201 221 33 435 119,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -167 786-201 221 33 435 119,93 % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 635 935 863 609-227 674 135,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -13 272 684-13 624 257 351 573 102,65 % VERKSAMHETSBIDRAG -12 636 749-12 760 647 123 898 100,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -115 400-131 251 15 851 113,74 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -12 752 149-12 891 898 139 749 101,10 % 159

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 690 7 006-6 316 1015,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -187 536-202 298 14 762 107,87 % VERKSAMHETSBIDRAG -186 846-195 292 8 446 104,52 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -15 200-30 405 15 205 200,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -202 046-225 697 23 651 111,71 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 386 460 383 670 2 790 99,28 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 705 965-2 759 182 53 217 101,97 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 319 505-2 375 512 56 007 102,41 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 100 615 266 190-165 575 264,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -8 465 356-8 628 206 162 850 101,92 % VERKSAMHETSBIDRAG -8 364 741-8 362 016-2 725 99,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -26 500-26 321-179 99,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -8 391 241-8 388 337-2 904 99,97 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER 54 575 76 531-21 956 140,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -376 194-392 774 16 580 104,41 % VERKSAMHETSBIDRAG -321 619-316 243-5 376 98,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -350 350-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -321 619-316 593-5 026 98,44 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 14 800 30 234-15 434 204,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -611 824-636 659 24 835 104,06 % VERKSAMHETSBIDRAG -597 024-606 425 9 401 101,57 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -900-901 1 100,10 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -597 924-607 326 9 402 101,57 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 68 880 76 174-7 294 110,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -638 920-693 521 54 601 108,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -570 040-617 347 47 307 108,30 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -72 800-71 229-1 571 97,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -642 840-688 576 45 736 107,11 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 915 23 804-13 889 240,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -286 889-311 616 24 727 108,62 % VERKSAMHETSBIDRAG -276 974-287 812 10 838 103,91 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 045 2 045-100,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -276 974-289 857 12 883 104,65 % 160

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 435 540 0 2 435 540 2 819 538-383 998 115,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -23 802 649-234 000-24 036 649-24 598 954 562 305 102,34 % VERKSAMHETSBIDRAG -21 367 109-234 000-21 601 109-21 779 416 178 307 100,83 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -114 300-114 300-139 237 24 937 121,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -21 481 409-234 000-21 715 409-21 918 654 203 245 100,94 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 500 1 500 2 134-634 142,26 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -291 407-1 670-293 077-293 383 306 100,10 % VERKSAMHETSBIDRAG -289 907-1 670-291 577-291 249-328 99,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -36 600-36 600-46 161 9 561 126,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -326 507-1 670-328 177-337 409 9 232 102,81 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 212 580 212 580 204 181 8 399 96,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -3 085 184-1 792-3 086 976-3 174 134 87 158 102,82 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -2 872 604-1 792-2 874 396-2 969 953 95 557 103,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 511 060 1 511 060 1 708 832-197 772 113,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 735 689-65 679-6 801 368-6 984 867 183 499 102,70 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 224 629-65 679-5 290 308-5 276 034-14 274 99,73 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -4 000-4 000-8 242 4 242 206,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 228 629-65 679-5 294 308-5 284 276-10 032 99,81 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 710 400 710 400 904 391-193 991 127,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -6 202 469-107 631-6 310 100-6 618 238 308 138 104,88 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 492 069-107 631-5 599 700-5 713 847 114 147 102,04 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -73 700-73 700-84 835 11 135 115,11 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -5 565 769-107 631-5 673 400-5 798 682 125 282 102,21 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % VERKSAMHETSBIDRAG -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -7 487 900-57 228-7 545 128-7 528 333-16 795 99,78 % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 9 726 100 9 726 100 9 236 826 489 274 94,97 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -9 471 817-90 000-9 561 817-9 453 620-108 197 98,87 % VERKSAMHETSBIDRAG 254 283-90 000 164 283-142 300 306 583-86,62 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 208 000-2 208 000-2 093 548-114 452 94,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 953 717-90 000-2 043 717-2 235 849 192 132 109,40 % 161

2011 Budgetändring 2011 2011 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 380 160 201 184 178 976 52,92 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 040 582-1 056 717 16 135 101,55 % VERKSAMHETSBIDRAG -660 422-855 533 195 111 129,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -35 000-40 651 5 651 116,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -695 422-896 184 200 762 128,87 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 236 859 195 242 41 617 82,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -466 720-360 425-106 295 77,23 % VERKSAMHETSBIDRAG -229 861-165 183-64 678 71,86 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -10 300-10 296-4 99,96 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -240 161-175 479-64 682 73,07 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 6 425 841 6 425 841 6 384 157 41 684 99,35 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -5 131 858-90 000-5 221 858-5 160 402-61 456 98,82 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 293 983-90 000 1 203 983 1 223 755-19 772 101,64 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -1 145 658-1 145 658-1 043 239-102 419 91,06 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 148 325-90 000 58 325 180 515-122 190 309,50 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER 681 458 635 099 46 359 93,20 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493-74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 512 292-1 488 694-23 598 98,44 % VERKSAMHETSBIDRAG -830 834-779 102-51 732 93,77 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -332 200-322 520-9 680 97,09 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 163 034-1 101 622-61 412 94,72 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 10 460 18 725-8 265 179,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -205 845-234 311 28 466 113,83 % VERKSAMHETSBIDRAG -195 385-215 586 20 201 110,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -195 385-215 586 20 201 110,34 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 991 322 1 802 419 188 903 90,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -1 114 520-1 153 069 38 549 103,46 % VERKSAMHETSBIDRAG 876 802 649 349 227 453 74,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -684 842-676 842-8 000 98,83 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 191 960-27 493 219 453-14,32 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER 15 508 889 0 15 508 889 15 831 348-322 459 102,08 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 0 0 0 74 493-74 493-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER -49 709 844-324 000-50 033 844-51 018 601 984 757 101,97 % VERKSAMHETSBIDRAG -34 200 955-324 000-34 524 955-35 112 760 587 805 101,70 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -2 600 000 0-2 600 000-2 449 479-150 521 94,21 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -36 800 955-324 000-37 124 955-37 562 240 437 285 101,18 % 162

16.2 Resultaträkningsdelens utfall 2011 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2011 Budget- 2011 2011 Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 6 412 888 6 412 888 6 176 048,41-236 839,59 96,31 % Avgiftsintäkter 2 457 990 2 457 990 2 748 010,75 290 020,75 111,80 % Understöd och bidrag 2 524 289 2 524 289 2 580 664,02 56 375,02 102,23 % Hyresintäkter 3 510 700 3 510 700 3 522 771,46 12 071,46 100,34 % Övriga verksamhetsintäkter 603 022 603 022 803 852,86 200 830,86 133,30 % VERKSAMHETENS INTÄKTER 15 508 889 0 15 508 889 15 831 347,50 322 458,50 102,08 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 74 493,03 74 493,03-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 22 263 877 154 000 22 417 877 22 655 339,63 237 462,63 101,06 % Köp av tjänster 19 174 437 80 000 19 254 437 19 523 159,74 268 722,74 101,40 % Material, förnödenheter och varor 3 381 147 3 381 147 3 591 280,54 210 133,54 106,21 % Understöd 1 340 700 1 340 700 1 632 381,21 291 681,21 121,76 % Hyreskostnader 3 401 693 3 401 693 3 316 008,79-85 684,21 97,48 % Övriga verksamhetskostnader 147 990 90 000 237 990 300 430,99 62 440,99 126,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER 49 709 844 324 000 50 033 844 51 018 600,90 984 756,90 101,97 % VERKSAMHETSBIDRAG -34 200 955-324 000-34 524 955-35 112 760,37-587 805,37 101,70 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt 17 120 000 17 120 000 17 888 570,77 768 570,77 104,49 % Samfundsskatt 1 250 000 1 250 000 1 212 617,95-37 382,05 97,01 % Fastighetsskatt 2 100 000 2 100 000 2 371 847,52 271 847,52 112,95 % SKATTEINKOMSTER 20 470 000 0 20 470 000 21 473 036,24 1 003 036,24 104,90 % STATSANDELAR 17 500 000 17 500 000 18 959 127,96 1 459 127,96 108,34 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter 12 000 12 000 76 512,55 64 512,55 637,60 % Övriga finansiella intäkter 100 000 100 000 156 369,10 56 369,10 156,37 % Räntekostnader 730 000 730 000 601 011,54-128 988,46 82,33 % Övriga finansiella kostnader 25 000 25 000 38 429,86 13 429,86 153,72 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER -643 000 0-643 000-406 559,75 236 440,25 63,23 % ÅRSBIDRAG 3 126 045-324 000 2 802 045 4 912 844,08 2 110 799,08 175,33 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -2 600 000-2 600 000-2 449 479,46 150 520,54 94,21 % EXTRAORDINÄRA POSTER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 526 045-324 000 202 045 2 463 364,62 2 261 319,62 1219,22 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIFF 170 000 170 000 177 669,49 7 669,49 104,51 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV RESERVER ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV FONDER RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 696 045-324 000 372 045 2 641 034,11 2 268 989,11 709,87 % utan samgångsbidrag -1 031 955-1 355 955 913 034,11 163

Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse Kommunal inkomstskatt 17 120 000 17 120 000 17 888 571 768 571 Andel av intäkten av samfundsskatt 1 250 000 1 250 000 1 212 618-37 382 Fastighetsskatt 2 100 000 2 100 000 2 371 848 271 848 Skatteinkomster totalt 20 470 000 20 470 000 21 473 036 1 003 036 Inkomstskattesats Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad 2009 19 % 1 % 0,22 % 2010 19,75 % 1,1 % 0,32 % 2011 19,75 % 1,1 % 0,32 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Statsandel för kommunal basservice Ursprunlig budget Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse (en enda penningström), inkl. utjämningar 20 013 821 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -1 054 693 Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt 17 500 000 0 17 500 000 18 959 128 1 459 128 164

16.3 Investeringsdelens utfall 2011 Förvaltningsavdelningen 1. ADB utrustning för Kimitoöns Kommun, totalt 160.000 Förvaltningsavdelningen, totalt 33.000 för bl.a. hårdvara 7.000 och mjukvara (bl.a. SEPA-ändringar) 6.000. ADB utrustning för kommunens nätverk 20.000. Bildningsavdelningen, totalt 30.000 för hårdvara. Omsorgsavdelningen, totalt 85.000 för bl.a. hårdvara 12.000 och mjukvara 73.000 (bl.a. patientjournal, E-Arkiv, Sepa-ändringar) Miljö och Teknik, totalt 12.000 för bl.a. hårdvara 7.000 och mjukvara 5.000 (Facta) Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -160 000 10 000-150 000-136 602,20-13 397,80 Inkomster 0,00 Nettoutgift -160 000 10 000-150 000-136 602,20-13 397,80 Analys: Har förverkligats i enlighet med budget. 2. Aktiekapital Faxxell 2.0 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -40 000-40 000-40 000,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0-40 000-40 000-40 000,00 0,00 Analys: Kimitoöns kommun har tecknat 40 aktier till en totalsumma om 40 000 euro, vilket utgör 40 % av aktiekapitalet i aktiebolag Faxxell 2.0 Oy Ab. Bildningsavdelningen Fritidsenheten 1. Ishockeyrink Dalsbruk På grund av säkerhetsskäl har ishockeyrinken i Dalsbruk inte kunnat användas sedan vintern 2007. Behovet av en ishockeyrink har visat sig vara stort de två senaste vintrarna då det varit bra vintrar. På området har det under denna tid funnits en isplan som har skötts av Fritidsenheten. Ishockeyrinken används av skolan (gymnastiklektioner), Daghem samt på kvällar och veckoslut av främst barn och ungdomar. Ishockeyrink räknas till en basidrottsplats som bör finnas på tätorter. Investering 2011: 20 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -20 000-20 000-16 074,90-3 925,10 Inkomster Nettoutgift -20 000 0-20 000-16 074,90-3 925,10 Analys: Har förverkligats. Fortsätter som pågående anskaffning över årsskiftet på grund av att inte alla fakturor inkommit per 31.12.2011. 165

2. Simsalabim, iståndsättning av badstränder Projektet Simsalabim handlar om en profilhöjning av kommunens simstränder. Av kommunens simstränder underhåller fritidsenheten Ölmos, Kila samt Eknäs simstrand. Tillsammans med de av Folkhälsan ägda/underhållna simstränderna Solbad i Gammelby, Sandudden i Dalsbruk samt Gräggnäs i Västanfjärd, bildar de ett simstrandsnätverk som marknadsförs via turistinfo och fritidsenheten för alla kommunens invånare samt turister och deltidsinvånare. De övriga simstränderna i kommunen fungerar främst lokalt för de som bor nära simstranden och sköts av tekniska nämnden vid behov. För dessa tre kommunala stränderna planeras en allmän uppsnyggning samt höjande av standarden med omklädningsrum, lekutrustning, infotavlor samt räddningsutrustning. Utrustningen skall följa Undervisningsministeriets publikation nr 90 Uimarantaopas om hurudan utrustningsnivå som krävs för allmänna badstränder. Utrustningsnivån varierar lite på de olika stränderna för tillfället men allmänt kan konstateras att endast minimikravet uppfylls. Målet med planen är att förenhetliga utseendet på byggnader, skyltning etc på stränderna för att göra dem så användarvänliga som möjligt. Från invånare har det genom insändare i tidningar kommit önskemål om att förbättra simstränderna. Projektet utförs under två år 2011-2012. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen skall delta i projektet och finansiering har sökts från NTM-centralen. Projekttiden var ursprungligen planerad till 2010-2011 men eftersom NTM-centralen begärt komplettering av ansökan, skjuts projekttiden till 2011-2012. Budget 2011 : 36.500 - bidrag 25.550, nettoinvestering 10.950. Ekonomiplan 2012: 69.500 - bidrag 48.650, nettoinvestering 20.850. Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -36 500-36 500-36 637,99 137,99 Inkomster 25 550 25 550 25 646,59-96,59 Nettoutgift -10 950 0-10 950-10 991,40 41,40 Analys: Projektplanen godkändes av NTM - centralen i slutet av året, vilket gör att projektet är pågående och fortsätter under år 2012. Kulturenheten 1. Bio Fix (Villa Lande), digitaliserad biografutrustning Investering 2011: 90.000 - bidrag 50.000, nettoinvestering 40.000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -90 000-90 000-77 188,40-12 811,60 Inkomster 50 000 50 000 36 284,00 13 716,00 Nettoutgift -40 000 0-40 000-40 904,40 904,40 Analys: Digital filmutrustning införskaffades från Oy Kino-Foto Ab, efter lagstadgat upphandlingsförfarade. För investeringen beviljades bidrag från Finlands Filmstiftelse. Utrustningen togs i bruk i juli 2011. Under perioden juli-december 2011 visades i normala repertoaren 22 filmer i 39 visningar (varav 8 premiärer) för 1951 besökare. Under första hälften av år 2011 var visades 16 filmer i lika många visningar för 678 besökare. 166

Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. Äldreomsorgsenheten Vårdinventarier, bl.a. patientsäng, rollatorer, rullstolar Investering 2011: 10 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-17 404,48 7 404,48 Inkomster 0,00 Nettoutgift -10 000 0-10 000-17 404,48 7 404,48 Analys: Äldreomsorgsenhetens anslag överskreds p.g.a. att såväl Alma- som Hannahemmets Deko-apparater behövde förnyas i början av år 2011, vilket inte kunde beaktas i budgeteringsskedet. Med investeringsanslag anskaffades också en patientsäng till Hannahemmet och till Almahemmet en boningsmaskin och ett läkemedelskylskåp. 2. Hälsovårdsenheten Vårdinventarier, bl.a. patientsängar, rullstolar, duschstol, tandläkarstol, uppdatering av Agfabildavläsare Investering 2011: 48 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -48 000-48 000-59 151,22 11 151,22 Inkomster Nettoutgift -48 000 0-48 000-59 151,22 11 151,22 Analys: Anskaffningen av en ny tandläkarstol blev ca 4 000 dyrare än budgeterat (25 000 e mot budgeterat 21 000 e), och under året köptes också en begagnad tandläkarstol, som inkl. installation kostade ca 9 000 euro. Anskaffningen motiveras med att man genom köpet av en begagnad stol kan skjuta upp en nyanskaffning med flera år, i en situation då ytterligare tre tandläkarstolar behöver förnyas inom de närmaste åren. Röntgens bildavläsare uppdaterades planenligt till en kostnad av 11 500 euro. Till bäddavdelningarna köptes en rullstolsvåg, en klosett och en säng, läkarmottagningarnas arbetsstolar förnyades, och till instrumentvården köptes en sealer och ett packbord. Som helhet överskred omsorgsavdelningen anslaget för köp av vårdinventarier med 18 555,70 euro, men samtidigt användes för omsorgens dator- och it-anskaffningar 23 357,93 e mindre än budgeterat. 167

Avdelningen för miljö och teknik 1. Inköp och försäljning av markområden Analys: Under året köptes markområden med stöd av budgetändring på Kalkholmen, Västanfjärd, i Släts Dalsbruk och i Engelsby, Kimito. Dessutom köptes en tomt på Kalkholmen för 100 000 i utbyte mot övertagandet av ansvaret för att färdigställa gator och kommunalteknik på området. I Dahlby återköptes en tomt enligt de ursprungliga villkoren i köpebrevet för 35 000. Under året såldes fyra tomter plus en del mindre områden med försäljningsvinst om totalt ca 49 800. Biskopsö skola såldes och gav en försäljningsvinst på ca 50 500. 2. Försäljning av bostadsaktier Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -295 000-295 000-438 586,00 143 586,00 Inkomster 45 103,57-45 103,57 Nettoutgift 0-295 000-295 000-393 482,43 98 482,43 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0 0,00 Inkomster 29 366,87-29 366,87 Nettoutgift 0 0 0 29 366,87-29 366,87 Analys: En aktielägenhet såldes under året direkt till hyresgästen och medförde en försäljningsvinst på ca 30 600. Fastigheter 1. Ämbetshuset i Dalsbruk, hinderlöshetsanpassning och gårdsplan. (Pågående anskaffning från år 2010) Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0-7 065,99 7 065,99 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0 0 0-7 065,99 7 065,99 Analys: Arbetet med att förse samtliga ingångar på innergården invid kommunkansliet i Dalsbruk med ramper färdigställdes i början av 2011 inom budgeten. 2. Skolcentret i Kimito, ljudåtergivning (Pågående anskaffning från år 2010) Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0-47 422,00 47 422,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0 0 0-47 422,00 47 422,00 Analys: Arbetet färdigställdes i början av år 2011. Entreprenaden gick totalt ca 3 500 över budget p.g.a. diverse oförutsedda och oundvikliga tilläggsarbeten. 168

3. Almahemmet badrum (Pågående anskaffning från år 2010) Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0-12 868,00 12 868,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0 0 0-12 868,00 12 868,00 Analys: Renoveringen påbörjades under slutet av året och färdigställdes i början av år 2011. Kostnaderna totalt sett under det budgeterade i.o.m. att de befarade fuktskadade områdena var betydlig mindre än beräknat. 4. Ventilationen i Kimito skolcentrum Förverkligande av ventilationen i Kimito skolcentrum enligt planeringen som gjorts under 2010. Total investering 520 000 vilken förverkligas under 2011 och 2012. Budget 2011: 270 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -270 000 50 000-220 000-167 034,84-52 965,16 Inkomster 0,00 Nettoutgift -270 000 50 000-220 000-167 034,84-52 965,16 Analys: Första delen av ventilationsentreprenaden gjordes under 2011 inom budgeten. Entreprenaden upphandlades med en option om del två. Del två finns med i investeringsbudgeten för år 2012 och förverkligas under sommaren 2012. 5. Sanering av dusch och omklädningsutrymmen, Kimito skolcentrum Skolcentrets dusch- och omklädningsutrymmen är i hård användning och har inte åtgärdats sedan gymnastiksalsdelen byggdes 1980. Såväl flick- som pojksidans omklädningsrum samt duschutrymmen bör renoveras och förses med vattenisoleringar enligt dagens normer. Budget 2011: 145 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -145 000-145 000-105 897,52-39 102,48 Inkomster 0,00 Nettoutgift -145 000 0-145 000-105 897,52-39 102,48 Analys: Såväl elevernas som lärarnas omklädnings- och duschutrymmen fick en efterlängtad uppfräschning. Kostnaderna för saneringen av duschutrymmena blev betydligt lägre än budgeterat. Orsaken är att de gamla konstruktionerna var i bättre skick än antagits. 6. Amosparkens bad och servicebyggnad, återbetalning av bidrag Eftersom kommunen fått bidrag som förutsätter att Amosparkens bad förverkligas under 2011 och så inte sker, bör den del av bidraget som redan utbetalats betalas tillbaka. Budget 2011: 19 800 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -19 800-19 800-19 800,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -19 800 0-19 800 0,00-19 800,00 Analys: Bokförd som driftskostnad bland kommunfullmäktiges övriga kostnader. 169

7. Kommunkansliet i Kimito, källarutrymmena Källarutrymmena i Kimito kommunkanslis östra flygel åtgärdades inte i samband med renoveringen av de övriga utrymmena i huset. Källarutrymmena har innan förbättring av dräneringen varit utsatt för fukt och konstruktionerna i källaren har delvis tagit skada. Konstruktionerna öppnas och de kvarstående problemen åtgärdas. Budget 2011: 100 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -100 000-100 000-64 887,00-35 113,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -100 000 0-100 000-64 887,00-35 113,00 Analys: De icke-bärande väggarna, golvet samt underliggande jordlager har avlägsnats, dräneringsrör och grus anlagts och nytt isolerat golv har gjutits. Arbetet med utrymmena fortsätter över årsskiftet och färdigställs i början av 2012. 8. Teknisk planering för barnomsorgens behov i Kimito Barnomsorgen gör en intern behovsutredning gällande dagvårdsplatserna i Kimito och på basen av den utför fastighetsenheten i samråd med barnomsorgen en teknisk planering för att utreda möjligheter att lösa utrymmesbehovet. Efter att den tekniska planeringen gjorts, förverkligas planerna de kommande åren. Planeringens totala kostnad 100 000 som används under 2011 och 2012. Budget 2011: 50 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -50 000-40 000-90 000-36 662,18-53 337,82 Inkomster 0,00 Nettoutgift -50 000-40 000-90 000-36 662,18-53 337,82 Analys: Under året gjordes planer för såväl ett nytt daghem som för en renovering och tillbyggnad av det gamla daghemmet Pjånkis. Kostnadsberäkningarna visade att det skulle vara fördelaktigare att bygga ett nytt daghem invid Amosparkens skola. Under slutet av året tog projektet nya vändningar och under början av 2012 är det meningen att få en lösning på var det nya daghemmet skall placeras. 9. Lammala fjärrvärmenät, anslutningsavgifter och värmeväxlare Kommunens fastigheter i Lammala, Silverbacken, brandstationen/kommunkansliet samt biblioteket, kopplas till det planerade fjärrvärmenätet. Investeringen utgörs av värmeväxlare till fastigheterna samt anslutningsavgifter. Budget 2011: 50 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -50 000-50 000-26 777,00-23 223,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -50 000 0-50 000-26 777,00-23 223,00 Analys: Kommunens fastigheter i Lammala anslöts i slutet av 2011 till det nybyggda områdesvärmesystemet. De förverkligade kostnaderna under 2011 består av anslutningsavgifterna, värmeväxlarna samt därtill hörande montering faktureras under 2012. 10. Serveringslinje, skalmaskin, Almahemmet Serveringslinjen i Almahemmet är anskaffad år 1986. Upprepade reparationer har gjorts på linjen de senaste åren och därtill fyller inte de olika delarna i serveringslinjen helt de krav som idag ställs. I Almahemmet används nu den skalmaskin som kasserades i Kimito skolcentrums kök i samband med kökets renovering i början på 90-talet. Budget 2011: 14 000 170

Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -14 000-14 000-14 997,44 997,44 Inkomster 0,00 Nettoutgift -14 000 0-14 000-14 997,44 997,44 Analys: Serveringslinjen förnyades under året. Ytterligare införskaffades en del nya kärl till linjen. Skalmaskinen skaffades inte. 11. Golvvårdsmaskin, städtjänster Städarbetet utvecklas ständigt mot större effektivitet vilket medför mindre anställda/städade m². Detta medför ett ökat behov av städmaskiner. Budget 2011: 9 000. Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -9 000-9 000-7 497,00-1 503,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -9 000 0-9 000-7 497,00-1 503,00 Analys: Till städfunktionen anskaffades totalt tre städmaskiner. 12. Almahemmet värmeväxlare Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -15 000-15 000-14 300,00-700,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0-15 000-15 000-14 300,00-700,00 Analys: Under året var man tvungen att byta värmeväxlaren i Almahemmet eftersom den gamla hade nått sin livslängds slut. 13. Åtgärder för att tillfälligt kunna använda Pjånkis Analys: Under sommaren förnyades dräneringen runt hela byggnaden. Arbetet utfördes inom budgeten. 14. Fastigheternas fuktskadeåtgärder Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -70 000-70 000-67 658,71-2 341,29 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0-70 000-70 000-67 658,71-2 341,29 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -17 500-17 500-15 750,00-1 750,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0-17 500-17 500-15 750,00-1 750,00 Analys: Under året gjordes konditionsgranskningar för fyra av kommunens fastigheter. Detta som ett led i att få fastigheternas skick kartlagt. 171

Samhällsteknik 1. Planteringar på detaljplaneområden Planteringar på detaljplaneområden på olika håll i kommunen Budget 2011, 10 000 Ekonomiplan 2012, 10 000 Ekonomiplan 2013, 10 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-4 999,00-5 001,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -10 000 0-10 000-4 999,00-5 001,00 Analys: Planteringar utfördes inom budgeterade ramar. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget 2011, 40 000 Ekonomiplan 2012, 40 000 Ekonomiplan 2013, 40 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -40 000-40 000-34 743,90-5 256,10 Inkomster 0,00 Nettoutgift -40 000 0-40 000-34 743,90-5 256,10 Analys: Asfaltering utfördes inom budgeterade ramar. 3. Förplanering av lätt trafikled, Släts-Kulla-Vreta Lättrafikled längs med Dalsbrukvägen (landsväg 183) mellan Släts, Kulla och Vreta. Budget 2011, 40 000 28 000 = 12 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -40 000-40 000-21 099,82-18 900,18 Inkomster 28 000 14 769,87-14 769,87 Nettoutgift -12 000 0-40 000-6 329,95-33 670,05 Analys: Förplaneringen verkställdes enligt budget 4. Vägplan för lätt trafikled, Släts-Kulla Lättrafikled längs med Dalsbrukvägen (landsväg 183) mellan Släts och Kulla Budget 2011, 60 000 30 000 = 30 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -60 000 60 000 0 0,00 Inkomster 30 000-30 000 0 0,00 Nettoutgift -30 000 30 000 0 0,00 0,00 Analys: Arbetet påbörjades inte. 5. Vårdbackavägen, lättrafikled till HVC, Kimito För att trygga säkerheten vid Almahemmet och HVC bör vägen bräddas, lättrafikled byggas och vägtrumman sänkas. Trädallén förnyas. Budget 2011, 60 000 172

Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -60 000-60 000-85 795,57 25 795,57 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -60 000 0-60 000-85 795,57 25 795,57 Analys: Investeringen var ytterst utmanande pga stor mängd kablar, rör och slangar som skulle beaktas eller förnyas i samband med ombyggnaden. Kostnaderna överskred budgeten kännbart då även intilliggande parkeringsområde förnyades. Till kostnaderna har bifogats kostnaderna för eget arbete. 6. Förnyandet av Vretavägens vägbelysning och kabeldragning Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år tid i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Under år 2011 kommer två telebolag att dra fiberkabel längs med Vretavägen och det är ändamålsenligt för kommunen att samtidigt förnya och lägga ner elkablar för ny vägbelysning, i samma kabeldike. Budget 2011, 30 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -30 000-30 000-95 993,85 65 993,85 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -30 000 0-30 000-95 993,85 65 993,85 Analys: Förnyandet av vägbelysningskablarna och fundamenten längsmed del av Vretavägen gjordes som ett samarbetsprojekt med flera privata aktörer. På detta sätt kunde kostnaderna hållas på en skäligare nivå. Sträckan var dock svår byggd och det fanns mycket att lappa efter byggandet. Arbetet i sin helhet blev betydligt dyrare än på förhand beräknat arbete. 7. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt gamla markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Budget 2011, 25 000 Ekonomiplan 2012, 25 000 Ekonomiplan 2013, 25 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -25 000-25 000 0,00-25 000,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -25 000 0-25 000 0,00-25 000,00 Analys: Under året fanns inte personalresurser och behov av större grundförbättringar eller nybyggnad av detaljplanevägar. Anslaget behövdes inte. 8. Planering av Eknäs områdets vägar För att möjliggöra förverkligandet av vägnätet och försäljning av områdets tomter inom några år bör vägnätet planeras. Budget 2011, 10 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000 0,00-10 000,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift -10 000 0-10 000 0,00-10 000,00 Analys: Vägnätet planerades inte pga ovetskap om vem som skall förverkliga planområdet. 173

9. Vägplan för södra delen av Arkadiavägen För att förbättra trafikarrangemangen vid södra delen av Arkadiavägen bör en vägplan uppgöras Budget 2011, 5 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -5 000-5 000 0,00-5 000,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -5 000 0-5 000 0,00-5 000,00 Analys: Arbete med att uppgöra vägplan och gatuplan påbörjades under hösten. Arbetet färdigställs under följande år. Arbetet faktureras då arbetet är klart. 10. Byggandet av vägar och torrläggning av Industriområdet För att möjliggöra vidare försäljning av industritomter bör några vägavsnitt och ett torrläggningssystem byggas på Industriområdet. Budget 2011, 35 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -35 000-35 000-50 417,04 15 417,04 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -35 000 0-35 000-50 417,04 15 417,04 Analys: Investeringen utfördes enligt budget men anslaget överskreds pga utmanande markförhållanden. Till kostnaderna har bifogats kostnaderna för eget arbete. 11. Putsandet av Engelsby dike Engelsby dikets första avsnitt mellan Åbovägen och Vretavägen behöver putsas för att möjliggöra odling och för att trygga torrläggningen av parkområden. Projektet förverkligas av dikesbolaget som kommunen har en andel i. Det finns en liten möjlighet till bidrag för projektet. Budget 2011, 10 000 Ekonomiplan 2012, 10 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-2 312,00-7 688,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -10 000 0-10 000-2 312,00-7 688,00 Analys: Investeringen påbörjades och fortsätter under 2012. 12. Färdigställandet av Kalkholmens detaljplan Förverkligandet av Kalkholmens detaljplan för Kalkholmen Västanfjärd Ab:s del. Kommunen får en strandtomt med samma värde som motprestation. Budget 2011, 100 000 Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -100 000-100 000-74 851,16-25 148,84 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift -100 000 0-100 000-74 851,16-25 148,84 Analys: Investeringen är utförd enligt budget. Till kostnaderna har bifogats kostnaderna för eget arbete. Investeringsanslaget för samhällsteknik i sin helhet underskreds trots några enskilda överskridningar. 174

KOMMUNENS DELUTFALL Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -1 447 300-357 500-1 804 800-1 780 675,21-24 124,79 Inkomster 133 550-30 000 103 550 151 170,90-47 620,90 Nettoutgift -1 313 750-387 500-1 701 250-1 629 504,31-71 745,69 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -470 000-700 000-1 170 000-1 052 932,02-117 067,98 Inkomster 0 78 152,68-78 152,68 Nettoutgift -470 000-700 000-1 170 000-974 779,34-195 220,66 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -1 917 300-1 057 500-2 974 800-2 833 607-141 192,77 Inkomster 133 550-30 000 103 550 229 324-125 773,58 Nettoutgift -1 783 750-1 087 500-2 871 250-2 604 283,65-266 966,35 175

16.4 Finansieringsdelens utfall 2011 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2011 Budget- 2011 2011 Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 3 126 045-324 000 2 802 045 4 912 844,08 2 110 799,08 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel -200 000-200 000-183 930,09 16 069,91 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -1 917 300-1 057 500-2 974 800-2 833 607,23 141 192,77 Finansieringsandelar för investeringar 133 550-30 000 103 550 154 853,14 51 303,14 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 200 000 200 000 258 400,53 58 400,53 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 1 342 295-1 411 500-69 205 2 308 560,43 2 377 765,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket -580 000-700 000-1 280 000-1 144 972,49 135 027,51 Minskning av utlåningen 19 700 19 700-19 700,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 580 000 700 000 1 280 000 1 144 972,49-135 027,51 Ökning av långfristiga lån 0 0,00 Minskning av långfristiga lån -2 112 553-2 112 553-3 796 481,75-1 683 928,75 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten 0 663 860,77 663 860,77 Finansieringens kassaflöde -2 092 853 0-2 092 853-3 132 620,98-1 039 767,98 Förändring av likvida medel -750 558-1 411 500-2 162 058-824 060,55 1 337 997,45 176

17 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING 2011 2010 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 2 232 020,14 2 384 155,87 Avgiftsintäkter 2 748 010,75 2 566 090,26 Understöd och bidrag 2 580 664,02 2 581 435,19 Övriga verksamhetsintäkter 1 035 783,30 1 181 895,80 Verksamhetsintäkter 8 596 478,21 8 713 577,12 Tillverkning för eget bruk 74 493,03 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -17 347 583,77-16 884 096,85 Lönebikostnader Pensionskostnader -4 342 548,33-4 147 358,70 Övriga lönebikostnader -965 207,53-915 901,59 Lönebikostnader -5 307 755,86-5 063 260,29 Personalkostnader -22 655 339,63-21 947 357,14 Köp av tjänster -15 358 070,40-15 013 749,34 Material, förnödenheter och varor -3 522 017,28-3 329 093,25 Understöd -1 632 381,21-1 499 810,50 Övriga verksamhetskostnader -615 923,09-498 946,64 Verksamhetskostnader -43 783 731,61-42 288 956,87 Verksamhetsbidrag -35 112 760,37-33 575 379,75 Skatteinkomster 21 473 036,24 20 982 356,30 Statsandelar 18 959 127,96 17 777 244,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 76 512,55 22 375,23 Övriga finansiella intäkter 128 953,10 71 036,45 Räntekostnader -601 011,54-605 244,49 Övriga finansiella kostnader -11 013,86-9 427,35 Finansiella intäkter och kostnader -406 559,75-521 260,16 Årsbidrag 4 912 844,08 4 662 960,39 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan -2 449 479,46-2 477 579,68 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar -2 449 479,46-2 477 579,68 Räkenskapsperiodens resultat 2 463 364,62 2 185 380,71 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens 177 669,49 100 888,94 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 034,11 2 286 269,65 177

FINANSIERINGSANALYS 2011 2010 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 4 912 844,08 4 662 960,39 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel -183 930,09-464 488,35 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -2 833 607,23-3 209 149,62 Finansieringsandelar för investeringar 154 853,14 30 000,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 258 400,53 1 978 457,59 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2 308 560,43 2 997 780,01 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 2 000 000,00 Minskning av långfristiga lån -3 796 481,75-1 986 327,24 Förändring av kortfristiga lån 0,00 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -2 443,64 8 406,00 Förändring av omsättningstillgångar 1 235,85-13 106,98 Förändring av fordringar -107 441,15 554 470,43 Förändring av räntefria skulder 772 509,71 58 188,05 Finansieringens kassaflöde -3 132 620,98 621 630,26 Förändring av likvida medel -824 060,55 3 619 410,27 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 5 804 778,62 6 628 839,17 Likvida medel 1.1 6 628 839,17 3 009 428,90-824 060,55 3 619 410,27 178

BALANSRÄKNING AKTIVA 2011 2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 492,48 1 492,48 Datorprogram 95 589,63 177 802,42 Övriga utgifter med lång verkningstid 179 113,57 194 516,07 Immateriella tillgångar 276 195,68 373 810,97 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 5 388 115,50 4 994 633,07 Byggnader 21 174 407,65 21 879 980,85 Fasta konstruktioner och anordningar 12 095 429,25 11 644 742,73 Maskiner och inventarier 741 878,78 834 316,76 Övriga materiella tillgångar 11 773,15 11 773,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar 780 900,94 608 956,01 Materiella tillgångar 40 192 505,27 39 974 402,57 Placeringar Aktier och andelar 7 362 877,88 7 352 244,75 Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar Placeringar 7 363 769,28 7 353 136,15 BESTÅENDE AKTIVA 47 832 470,23 47 701 349,69 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 23 546,34 83 483,37 Donationsfondernas särskilda täc 180 026,47 187 679,02 Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL 203 572,81 271 162,39 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 48 144,11 49 379,96 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar 0,00 11 518,09 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar 0,00 11 518,09 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 937 011,75 1 110 961,31 Lånefordringar 0,00 39 745,64 Övriga fordringar 431 689,06 455 975,25 Resultatregleringar, fordringar 826 730,38 469 789,75 Kortfristiga fordringar 2 195 431,19 2 076 471,95 Fordringar 2 195 431,19 2 087 990,04 Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningsmarknadsinstrument Masskuldebrevslånefordringar Övriga värdepapper Finansiella värdepapper Kassa och bank 5 804 778,62 6 628 839,17 RÖRLIGA AKTIVA 8 048 353,92 8 766 209,17 AKTIVA SAMMANLAGT 56 084 396,96 56 738 721,25 179

PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 230,24 19 408 230,24 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder 6 344 525,18 4 081 939,18 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 641 034,11 2 286 269,65 EGET KAPITAL 28 393 789,53 25 776 439,07 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 207 891,99 3 385 561,48 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 3 207 891,99 3 385 561,48 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 43 544,06 107 837,78 Donationsfondernas kapital 180 026,47 187 679,02 Övrigt förvaltat kapital 5 929,15 4 016,10 FÖRVALTAT KAPITAL 229 499,68 299 532,90 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 11 112 953,51 14 238 794,20 Lån från offentliga samfund 3 574 760,21 4 112 480,43 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 877 700,91 1 963 907,81 Resultatregleringar, skulder Långfristigt 16 565 414,63 20 315 182,44 Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter 1 411 705,14 1 503 555,84 Lån från offentliga samfund 537 720,22 578 790,36 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 149 948,26 92 906,87 Skulder till leverantörer 1 576 691,72 1 150 112,79 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 974 059,39 968 841,51 Resultatregleringar, skulder 3 037 676,40 2 667 797,99 Kortfristigt 7 687 801,13 6 962 005,36 FRÄMMANDE KAPITAL 24 253 215,76 27 277 187,80 PASSIVA SAMMANLAGT 56 084 396,96 56 738 721,25 180

KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 24 300 29 163 Verksamhetskostnader -58 349-61 180 Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 5 0,2 Verksamhetsbidrag -34 044-32 175 Skatteinkomster 21 473 20 982 Statsandelar 18 959 17 777 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 73 7 Övriga finansiella intäkter 139 112 Räntekostnader -985-927 Övriga finansiella kostnader -83-98 Årsbidrag 5 532 5 837 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -3 558-3 484 Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar 0,5 Extraordinära 109 Räkenskapsperiodens resultat 2 082 2 354 Bokslutsdispositioner 169 40 Minoritetsandelar 3-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 2 254 2 392 Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,65 47,67 Årsbidrag / Avskrivningar, % 155,48 167,54 Årsbidrag, euro / Invånare 769,29 811,71 Invånarantal 7 172 7 191 181

KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL 2011 2010 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 5532 5 837 Extraordinära poster 109 Korrektivposter till intern tillförda medel -285-486 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -6561-3 229 Finansieringsandelar för investeringar 189 50 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 984 730 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -32 2 902 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -8 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån 4172 3 177 Minskning av långfristiga lån -4756-2 878 Förändring av kortfristiga lån 2-2 Förändringar i eget kapital 7 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -7 10 Förändring av omsättningstillgångar -1-61 Förändring av fordringar 82 299 Förändring av räntefria skulder 1026 370 Finansieringens kassaflöde 517 915 Förändring av likvida medel 485 3 817 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 8 048 7 562 Likvida medel 1.1 7 563 3 745 Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 86,82 183,61 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 49,68 96,37 Låneskötselbidrag 1,07 1,78 Likviditet, kassadagar 42 40 182

KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA 2011 2010 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 108 193 Övriga utgifter med lång verkningstid 296 315 Förskottsbetalningar 59 44 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 6 110 5 719 Byggnader 37 502 38 263 Fasta konstruktioner och anordningar 12 129 11 675 Maskiner och inventarier 2 018 1 638 Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar 33 45 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 3 334 1 982 Placeringar Andelar i intressesamfund 988 943 Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar 444 587 Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 17 Övriga fordringar Hos övriga 24 FÖRVALTADE MEDEL 435 527 Omsättningstillgångar 223 222 Fordringar Långfristiga fordringar 3-15 Kortfristiga fordringar 3 734 3 360 Kassa och bank 8 047 7 562 AKTIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 183

PASSIVA 2011 2010 1 000 1 000 EGET KAPITAL Grundkapital 19 408 19 408 Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder 1 033 958 Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper. 6 906 5 129 Räkenskapsperiodens över-/underskott 2 254 2 392 MINORITETSANDEL 1 407 1 402 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 3 383 3 595 Reserver 512 472 AVSÄTTNINGAR 229 216 FÖRVALTAT KAPITAL 477 576 FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital 27 907 28 605 Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital 2 884 2 666 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 9 089 8 017 PASSIVA SAMMANLAGT 75 488 73 076 Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 44 44 Relativ skuldsättningsgrad, % 136 134 Ackumulerat överskott (underskott), 1.000 9 160 7 521 Ackumulerat överskott (underskott), /inv 1 284 1 046 Koncernens lån, /inv 4 293 4 349 Koncernens lånestock 31.12, 1.000 30 791 31 271 Invånarantal 7 172 7 191 184

NYCKELTAL Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag / (Egen anskaffning för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Kassamedel 31.12 = 365 dagar * Likvida medel 31.12 / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % = 100 * (Egna kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Ackumulerat överskott (underskott), euro per invånare = ((Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)) / Invånarantalet Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lån euro / invånare = Lånestock / Invånarantal Lånefordringar 31.12 = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar 185

18 NOTER TILL BOKSLUTET 18.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2011 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 8 000 euro (adb-utrustning och program 3 000 euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Inga rättelser har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden. 18.2 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten 2011 2010 Förvaltningsavdelningen 2 025 930,32 1 830 378,29 Utvecklingsavdelningen 516 799,13 663 893,89 Bildningsavdelningen 846 053,38 775 235,27 Omsorgsavdelningen 2 804 537,65 2 674 049,79 Miljö och teknik 2 403 157,73 2 770 019,88 Sammanlagt 8 596 478,21 8 713 577,12 186

Specifikation av skatteinkomster 2011 2010 Kommunens inkomstskatt 17 888 571 17 463 745 Andel av samfundsskatteintäkter 1 212 618 1 201 777 Fastighetsskatt 2 371 848 2 316 834 Skatteinkomster totalt 21 473 036 20 982 356 Specifikation av statsandelar 2011 2010 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 17 194 891 16 689 809 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 2 378 425 1 685 001 Utjämning till följd av systemändringen 440 505 440 505 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet -1 054 693-1 038 071 Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt 18 959 128 17 777 244 Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 187

AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 8.000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 3.000 euro). Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 3 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 3 år Övriga 4 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 30 år Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år Ekonomibyggnader 20 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 20 år Broar 30 år Kajer 20 år Småbåtsbryggor 20 år Badinrättningar 20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk 15 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år Övriga transportmedel 5 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 10 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enl.användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 188

Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren 2010-2014: Planavskrivningar i medeltal 2 537 412 Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal 3 733 150 Differens -1 195 738 Differens % -32 % Under perioden 2010 2011 understiger investeringarna avskrivningsnivån. För åren 2012 2014 kommer en höjning som till stora delar beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen och inom Kimitoöns vatten. Under dessa år överstiger investeringarna avskrivningsnivån betydligt. Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva 2011 2010 Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster av mark- och vattenområden 153 296,96 178 088,34 Försäljningsvinster av byggnader 24 934,45 Övriga försäljningsvinster 30 633,13 261 465,56 Försäljningsvinster totalt 183 930,09 464 488,35 189

18.3 Noter till balansräkningen PLACERINGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA AKTIER OCH ANDELAR Aktier dottersamfund Samkommunandelar Aktier intresse- och övriga ägarintressesamfund och Övriga aktier andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift 1.1.2011 2 251 203,03 3 805 107,00 923 943,61 371 991,11 7 352 244,75 Ökning under räkenskapsperioden 40 000,00 40 000,00 Minskning under räkenskapsperioden -29 366,87-29 366,87 Anskaffningsutgift 31.12.2011 2 291 203,03 3 805 107,00 923 943,61 342 624,24 7 362 877,88 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12.2011 2 291 203,03 3 805 107,00 923 943,61 342 624,24 7 362 877,88 Ökning av aktier i dottersamfund; Aktier i Faxell 2.0 Minskning av övriga aktier och andelar; Försäljning av bostadslägenhet i Dalberga 190

Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 1.1.2011 1 492,48 933 636,02 354 283,01 1 289 411,51 4 994 633,07 39 738 288,85 24 431 022,71 3 490 024,42 11 773,15 608 956,01 73 274 698,21 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 31 840,70 0,00 31 840,70 438 586,00 316 349,54 952 590,08 202 926,60 851 314,31 2 761 766,53 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00-45 103,57 0,00 0,00 0,00-23 683,65-68 787,22 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 3 580,00 0,00 3 580,00 26 069,27 507 467,32 0,00-537 116,59 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2011 1 492,48 969 056,72 354 283,01 1 324 832,21 5 388 115,50 40 080 707,66 25 891 080,11 3 692 951,02 11 773,15 899 470,08 75 964 097,52 Planenliga avskrivningar 1.1.2011 0,00 716 082,94 159 766,94 875 849,88 13 720 905,54 10 467 739,78 2 367 269,94 26 555 915,26 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0,00 117 633,49 15 402,50 133 035,99 1 047 992,01 973 086,88 295 364,58 2 316 443,47 Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2011 0,00 833 716,43 175 169,44 1 008 885,87 14 768 897,55 11 440 826,66 2 662 634,52 0,00 28 872 358,73 Influtna finansieringsandelar 1.1.2011 0,00 39 750,67 39 750,67 4 137 402,30 2 318 540,21 288 437,72 0,00 6 744 380,23 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0,00 36 284,00 118 569,14 154 853,14 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 Influtna finansieringsandelar 31.12.2011 0,00 39 750,67 0,00 39 750,67 4 137 402,30 2 354 824,21 288 437,72 0,00 118 569,14 6 978 734,71 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 166 248,06 upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 1 492,48 95 589,62 179 113,57 276 195,67 5 388 115,50 21 174 407,81 12 095 429,24 741 878,78 11 773,15 780 900,94 40 192 505,42 Under räkenskapsperioden har konstaterats att fastigheten Sockenstugan tillhör Kimitoöns församling. Byggnadens balansvärde har minskat genom en tilläggsavskrivning på 49.775,07. Under pågående anskaffningar har 23.683,65 funnits för Friluftsbadets planeringskostnader. Kommunfullmäktige har beslutat inhibera projektet och kostnaderna har bokförts mot tidigare års överskott. 191

VÄRDEPAPPER INGÅENDE I PLACERINGAR Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön 100 16 818,79 100% 9 893,02 283 117,42-1 532,15 Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Kimitoön 100 85 547,65 100% 403 850,20 4 761 843,28-47 392,57 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,8 105 678,69 81,80% 97 705,72 1 896 679,24 10,47 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 62,69 1 541 957,05 62,69% 2 312 956,88 670 506,98-4 528,29 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100 218 644,31 100% 138 784,50 474 262,33 0,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100 84 093,96 100% 622 558,92 620 118,20 1,84 Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy Kimitoön 100 100% 132 351,07 42 907,15-72,10 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100% 2 251 203,03 3 718 100,31 8 749 434,60-53 511,81 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52% 11 022,96 15 859,02-748,62 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99% 3 669 604,25 6 627 570,03-136 524,40 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94% 292 362,37 401 334,12-22 549,67 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23% 10 283,24 15 885,82-2 147,01 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30% 362 770,94 84 561,08 10 190,00 3 805 106,99 4 346 043,77 7 145 210,06-151 779,69 Ägarintresse- och intressesamfund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy Kimitoön 22,10 62 325,20 22,10% 78 670,30 2 146,73-588,21 Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,9 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 170 374,37 43,6 % 168 123,68 1 197,92-2 940,41 Bostads Ab Boda Tull Kimitoön 20 36 381,14 20,00% 17 234,80 10 043,30-8 329,30 Dalmed Oy Ab Kimitoön 30 2 400,00 30,0 % 1 859,88 25 533,82-208,06 Bostads Ab Ängsblomman Kimitoön Region Åboland rf Väst-Åboland 32,8 32,8 % -29 165,05 177 434,40-40 274,21 Faxell 2.0 Kimitoön 40 40 000,00 40% 40 000,00 396 415,61 276 723,60 216 356,17-52 340,19 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Sparbacka 18 81 999,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I 15 565,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy 21 846,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab 19 884,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11,5 5 718,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta 10 122,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6,2 4 204,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9,77 162 500,00 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland 567 528,00 910 152,24 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 192

Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar 2011 2010 Dotterbolag Kundfordringar 33 929,27 63 314,89 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 33 929,27 63 314,89 Samkommuner Kundfordringar 358,22 Lånefordringar Övriga fordringar 1 468,00 Resultatregleringar 200 461,68 196 789,81 Sammanlagt 200 819,90 196 789,81 Intressebolag Kundfordringar 2 385,54 9 950,69 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 2 385,54 9 950,69 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar 2011 2010 Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för arbetshälsovård 205 600,00 * 103 600,00 EU-bidrag och övriga understöd 402 303,43 279 795,58 Övriga resultatregleringar 218 826,95 86 394,17 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 826 730,38 469 789,75 *FPA:s ersättning för arbetshälsovård från år 2010 ingår 193

Specifikation av det egna kapitalet 2011 2010 Grundkapital 1.1. 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 19 408 230,24 19 408 230,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 6 368 208,83 4 149 524,19 Ändringar under räkenskapsperioden -23 683,65 * Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. 6 344 525,18 4 149 524,19 Räkenskapsperiodens överskott / underskott 2 641 034,11 2 380 724,33 Eget kapital totalt 28 393 789,53 25 938 478,76 * Under pågående anskaffningar från åren 2005-2009 fanns 23.683,65 planeringskostnader för Friluftsbadet i Amosparken. Kommunfullmäktige har beslutat att projektet inhiberas. Beloppet 23.683,65 kostnadsförs mot tidigare års överskott. Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år 2011 2010 Saldo Saldo 31.12.2016 31.12.2015 Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter 5 672 757,90 8 262 067,11 Lån från offentliga samfund 1 655 416,00 2 114 945,42 Övriga skulder 1 532 873,31 1 619 080,21 Långfristiga skulder sammanlagt 8 861 047,21 11 996 092,74 194

Skulder hos dotterföretag, intressebolag och samkommuner 2011 2010 Långfristiga skulder Dotterbolag 961 342,91 1 047 549,81 Sammanlagt 961 342,91 1 047 549,81 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantör 18 167,73 34 067,91 Övriga skulder 86 206,90 86 206,90 Resultatregleringar Sammanlagt 104 374,63 120 274,81 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantör 162 347,78 221 611,08 Övriga skulder Resultatregleringar 87 445,19 Sammanlagt 162 347,78 309 056,27 Intressebolag Erhållna förskott Skulder till leverantör 9 029,29 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 9 029,29 Specifikation av övriga skulder 2011 2010 Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter 916 358,00 916 358,00 Övriga 961 342,91 1 047 549,81 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga 974 059,39 968 841,51 Övriga skulder totalt 2 851 760,30 2 932 749,32 195

Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder 2011 2010 Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar 105 178,99 117 469,05 Semesterlöneperiodisering 2 719 183,00 2 353 808,09 Övriga obetalda utgifter 213 314,41 196 520,85 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 3 037 676,40 2 667 797,99 Vårdtagarnas förvaltade medel 2011 2010 Vårdtagarnas medel och kapital 1.1. 1 998,96 14 737,66 Vårdtagarnas medel vid påbörjandet av förvalt. 1 957,93 20,47 (skett efter 1.1.) Inkomster under året 113 600,44 101 876,77 Utgifter under året 112 466,32 101 660,66 Vårdtagarnas medel vid avslutandet av förvalt. 426,63 12 975,28 under året Vårdtagarnas medel och kapital 31.12 4 664,38 1 998,96 Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd 2011 2010 Belopp som bokförs bland resultatregleringsfordringar i balansräkningen 31.12 13 375,00 15 327,47 196

18.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser per 31.12.2011 Ursprungligt Kapital 2011 Kapital 2010 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 1 454 200,00 1 579 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 2 800 000,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 426 185,35 1 475 647,96 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 816 477,56 839 648,86 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 1 047 549,81 1 133 756,71 Bab Kimito Lönnbacken (beviljad 2002, 529.200 ) 529 200 81 021,29 Bab Kimito Ängsblomman 569 541 199 363,31 207 295,70 (beviljad 2004, 580.000 ) Solkullastiftelsen rf 1 111 400 1 063 486,38 1 082 788,00 (beviljad 2008, 1.120.000 ) Dragsfjärds Industri Ab 210 000 9 062,50 35 312,50 484 997 444 989,00 464 993,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 542 055,50 577 795,46 392 436 215 248,10 Stiftelsen Silverringen 100 000 73 333,20 79 999,90 (beviljad 2005, 100.000 ) Bab Dragsfjärds Solberga 597 000 400 532,61 424 472,74 298 500 186 844,00 186 844,00 Rouskis Oy 366 349 113 186,85 289 302,64 (beviljad 2005, 366.349 ) Södersundvik vatten- och avloppsandelslag 400 000 400 000,00 400 000,00 (beviljad 2010, 400 000 ) Sammanlagt 10 977 266,07 9 073 326,86 197

Garantiansvar i kommunernas garanticentral 31.12.2011 31.12.2010 Kommunens andel av garanticentralens ansvar 23 490 256,23 21 228 576,25 Kommuenens andel av garanticentralens garantiansvar som saknar täckning Kommunernas eventuella ansvarstäckande andel av garanticentralens fond 17 390,47 17 290,84 18.5 Noter angående personalen Antalet anställda 31.12.2011 Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2011 Totalt 2010 Förvaltning 17 1 18 19 Utveckling 5 6 11 17 Bildning 158 54 212 209 Omsorg 161 84 245 250 Miljö och teknik 74 21 95 85 Sammanlagt 415 166 581 580 Kommunens personalkostnader 2011 2010 Löner och arvoden 17 588 434,19 17 119 176,67 Personalersättningar -240 850,42-235 079,82 Lagbestämda personalbikostnader 5 307 755,86 5 063 260,29 Sammanalgt enligt resultaträkningen 22 655 339,63 21 947 357,14 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar 74 493,03 0,00 Naturaförmåner 109 886,24 113 997,31 Personalutbildning 117 716,35 99 553,06 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 198

18.6 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Kiinteistö Oy Berglund Egentliga Finlands förbund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy 100% 1,52% 22,1 % Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Fastighets Ab Kimito Arkadia 100% 2,00% 9,9 % 33,3 % rösträtt i styrelsen Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kårkulla 81,80% 2,94% Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60% Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 62,69% 2,30% Bostads Ab Boda Tull Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri 20,00% Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23% 100% Dalmed Oy Ab Oy Dalsbostäder Ab 30,00% 100% Bostads Ab Ängsblomman Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy 100% Region Åboland 32,80% Faxell 2.0 41,2% Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % 31.12 ägarandel av eget kapital Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön 100 16 818,79 100% 9 893,02 283 117,42-1 532,15 Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Kimitoön 100 85 547,65 100% 403 850,20 4 761 843,28-47 392,57 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81,8 105 678,69 81,80% 97 705,72 1 896 679,24 10,47 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 62,69 1 541 957,05 62,69% 2 312 956,88 670 506,98-4 528,29 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100 218 644,31 100% 138 784,50 474 262,33 0,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100 84 093,96 100% 622 558,92 620 118,20 1,84 Bostads Ab Kommunalhuset Asunto Oy Kimitoön 100 100% 132 351,07 42 907,15-72,10 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder 198 462,58 100% 2 251 203,03 3 718 100,31 8 749 434,60-53 511,81 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1,52 5 264,44 1,52% 11 022,96 15 859,02-748,62 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2,00 3 315 162,97 1,99% 3 669 604,25 6 627 570,03-136 524,40 Kårkulla samkommun Pargas 2,94 258 878,78 2,94% 292 362,37 401 334,12-22 549,67 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0,23 7 132,68 0,23% 10 283,24 15 885,82-2 147,01 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2,30 218 668,12 2,30% 362 770,94 84 561,08 10 190,00 3 805 106,99 4 346 043,77 7 145 210,06-151 779,69 Ägarintresse- och intressesamfund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy Kimitoön 22,10 62 325,20 22,10% 78 670,30 2 146,73-588,21 Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9,90 84 934,90 9,9 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43,60 170 374,37 43,6 % 168 123,68 1 197,92-2 940,41 Bostads Ab Boda Tull Kimitoön 20 36 381,14 20,00% 17 234,80 10 043,30-8 329,30 Dalmed Oy Ab Kimitoön 30 2 400,00 30,0 % 1 859,88 25 533,82-208,06 Bostads Ab Ängsblomman Kimitoön Region Åboland rf Väst-Åboland 32,8 32,8 % -29 165,05 177 434,40-40 274,21 Faxell 2.0 Kimitoön 40 40 000,00 40% 40 000,00 396 415,61 276 723,60 216 356,17-52 340,19 199

Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 200

FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga fordringar 2011 2010 Samkommuner Kundfordringar Lånefordringar 961 342,91 1 078 813,54 Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 961 342,91 1 078 813,54 Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar 33 929,27 63 314,89 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 33 929,27 63 314,89 Samkommuner Kundfordringar 358,22 Lånefordringar Övriga fordringar 1 468,00 Resultatregleringar 200 461,68 196 789,81 Sammanlagt 200 819,90 198 257,81 201

EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen 2011 2010 Grundkapital 1.1 19 408 230,24 19 408 230,24 Ändringar under räkenskapsperioden -359 782,41 Grundkapital 31.12 19 408 230,24 19 048 447,83 Uppskrivningsfond 31.12 Övriga egna fonder 1.1 957 746,99 914 026,90 Ändringar under räkenskapsperioden 74 911,73 43 720,09 Övriga egna fonder 31.12 1 032 658,72 957 746,99 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 5 128 937,95 5 128 937,95 Ändringar under räkenskapsperioden 1 777 349,30 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 6 906 287,25 5 128 937,95 Räkenskapsperioden över- / underskott 2 254 178,59 2 391 545,09 Eget kapital sammanlagt 29 601 354,80 27 526 677,86 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga skulder 2011 2010 Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer 18 167,73 34 067,91 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 18 167,73 34 067,91 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 162 347,78 175 443,52 Övriga skulder Resultatregleringar 87 445,19 Sammanlagt 162 347,78 262 888,71 202

BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2011 Kapital 2010 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, 2.500.000 ) 2 500 000 1 454 200,00 1 579 200,00 (beviljad 2011, 4.300.000 ) 2 800 000 2 800 000,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, 1.800.000 ) 1 800 000 1 426 185,35 1 475 648,00 (beviljad 2006, 900.000 ) 900 000 816 477,56 839 649,00 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, 3.000.000 ) 3 000 000 1 047 549,81 1 133 757,00 Dragsfjärds Industri Ab 210 000 9 062,50 35 313,00 484 997 444 989,00 464 993,00 Dalsbostäder Oy Ab 1 940 510 542 055,50 577 795,00 392 436 0,00 215 248,00 Totalt borgensansvar per 31.12.2011 8 540 519,72 6 321 603,00 203

19 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 19.1 Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultatbildning under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkning i exkl. VA-verket kommunens bokslut (interna) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa 1 291 406,51 1 291 406,51 Försäljningsinkomster, interna 246 126,08 206 634,95-246 126,08 1) -206 634,95 2) 3) 0,00 Avgiftsintäkter 0,00 Understöd och bidrag 0,00 Övriga verksamhetsintäkter 24,00 304 377,29-24,00 2) -304 377,29 1) 0,00 Verksamhetsinkomster 246 150,08 1 802 418,75-246 150,08-511 012,24 1 291 406,51 Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader 0,00 Köp av tjänster, externa -225 872,78-225 872,78 Köp av tjänster, interna -102 868,59-571 328,77 102 868,59 3) 571 328,77 1) 3) 0,00 Material, förnödenheter och varor -63 905,26-344 345,07 63 905,26 3) 5 358,00 3) -338 987,07 Understöd 0,00 Övriga verksamhetskostnader, externa -11 498,87-11 498,87 Övriga verksamhetskostnader, interna -13 677,70-24,00 13 677,70 2) 24,00 2) 0,00 Verksamhetskostnader -180 451,55-1 153 069,49 180 451,55 576 710,77-576 358,72 Verksamhetsbidrag 65 698,53 649 349,26-65 698,53 65 698,53 715 047,79 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 848,07 848,07 Övriga finansiella intäkter, externa 6 158,84 6 158,84 Övriga finansiella intäkter, interna 27 416,00-27 416,00 4) 0,00 Räntekostnader -164 196,56-164 196,56 Övriga finansiella kostnader -35,92-35,92 Ersättning för grundkapital -27 416,00 27 416,00 4) 0,00 Finansiella intäkter och kostnader 27 416,00-184 641,57-27 416,00 27 416,00-157 225,57 Årsbidrag 93 114,53 464 707,69-93 114,53 93 114,53 557 822,22 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -676 841,95-676 841,95 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar 0,00-676 841,95-676 841,95 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat 93 114,53-212 134,26-93 114,53 93 114,53-119 019,73 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 854,92 35 854,92 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0,00 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)93 114,53-176 279,34-93 114,53 93 114,53-83 164,81 Elimineras: 1) Intern försäljning och köp av personaltjänster 2) Övrig intern försäljning och köp 3) Köp/försäljning av internt vatten och avloppsvatten 4) Ersättning till kommunen för grundkapital 204

Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av kommunens verksamhet Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (interna) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 93 114,53 464 707,69-93 114,53 1) 93 114,53 1) 557 822,22 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel 0,00 Kassaflödet i verksamheten 93 114,53 464 707,69-93 114,53 93 114,53 557 822,22 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -1 052 932,02-1 052 932,02 Finansieringsandelar för investeringar 78 152,68 78 152,68 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0,00 Kassaflödet för investeringarnas del 0,00-974 779,34-974 779,34 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 93 114,53-510 071,65-93 114,53 93 114,53-416 957,12 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket -1 144 972,49 1 144 972,49 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen 1 144 972,49-1 144 972,49 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av långfristiga lån -640 312,37-640 312,37 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten 342 726,79 5 411,53-342 726,79 2) 342 726,79 2) 348 138,32 0,00 Finansieringens kassaflöde -802 245,70 510 071,65 802 245,70-802 245,70-292 174,05 Förändring av likvida medel -709 131,17 0,00 709 131,17-709 131,17-709 131,17 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp av personaltjänster 2) Omvandling av kommunens räntefria fordran på vattenaffärsverket till räntebärande lån till affärsverket 205

19.2 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2011 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 206

Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2011 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSIDE 3 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 ORGANISATION OCH PERSONAL 4 KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 5 UTGIFTER 6 VATTENANSKAFFNING 7 RENING AV AVLOPPSVATTEN 8 VATTEN- OCH AVLOPPSVATTEN NÄT 11 KIMITOÖNS VATTENS BUDGET ANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 12 INVESTERINGAR 2011 13 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 16 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 17 RESULTAT RÄKNING 2011 18 BALANSRÄKNING 31.12.2011 19 FINANSIERINGS ANALYS 31.12.2011 21 SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 22 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 25 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGS RAM 29 BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 29 207

1. VERKSAMHETSIDE Kimitoöns vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av vatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt leda avfallsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med tillståndsvillkoren. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bla följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam för att kunna bära alla drifts- och kapitalkostnader. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten betjänar idag ungefär 4350 människor fördelade på 1581 kundförhållanden, varav 175 är fritidsfastigheter. Det tredje verksamhetsåret har varit utmanande på många sätt, organisationens krisberedskap och handlingsförmåga har såsom tidigare år testats vid flera tillfällen. Över 13 vattenläckor åtgärdats under året, de flesta av dem var i Dalsbruk (8 st). Den kalla vintern resulterade i frusna rör och vattenmätare på flera håll inom verksamhetsområdet. Smältvattnet förorsakade ett stort vårflöde och höstens rikliga regn höstflöden, dessa ställde till med utmaningar för avloppsvattenreningsverken som var tvungna att ta emot stora mängder spillvatten. Dagmarstormen på annandag jul och därpå följande strömavbrott på över 24 h lade verksamheten hårt på prov. Tackvare två generatorer kunde såväl Nordanå och Kårkulla vattenverk förse kunderna med vatten och efter ombyggnadsarbeten kunde även Björkboda vattenandelslags kunder och Västanfjärdsområdets kunder förses med vatten från Nordanå. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7 beredskap gällande driften har fungerat bra trots utmaningar. Dejoureringsringen består av fyra servicemän och en arbetsledare. De nämnda personerna är turvis en vecka i dejour. Dejoureringsringen förtjänar ett stort tack. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året, byggandet av Genböle områdets kommunalteknik färdigställdes under senhösten, avtal med Senatsfastigheter, Marinens Materialverk och Försvarsmaktens byggnadsverk uppgjordes om Skinnarvik områdets grundvattentillgångar samt om anslutning av deras fastigheter till nätverket. Byggandet av vatten- och avloppsvattenlinjer Björkboda - Skinnarvik påbörjades i slutet av året för att trygga kundernas tillgång till rent vatten. Planerna för att koncentrera avloppsvattenhanteringen till Tyskaholmens reningsverk samt bygga ihop vattennätet mellan centralorterna framskred genom att en generalplan uppgjordes och detaljplaneringen påbörjades. Planerna väckte en del diskussion på våren 2011 och i samband med att centraliseringsbeslutet fattades, beslöt kommunfullmäktige att reda ut möjligheterna att anlägga en våtmark i närheten av Dalsbruk som ett efterreningssteg för det renade avloppsvattnet. Våtmarksutredningen inleddes under hösten med ett studiebesök till referensobjekt i Sverige varefter terrängstudier gjordes i närheten av Dalsbruk. Utredningen färdigställs 2012. 208

Under året har investeringar förverkligades för 0,97 miljoner euro. Verkställande av och ibruk tagningen av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Bokslutet för 2011 visar en förlust på 176 000 euro vilket betyder att det sammanlagda underskottet uppgår nu till 321 000 euro. Resultatet är dåligt och främsta orsaken är att för få fastigheter har anslutits till nätverket, industrins vattenförbrukning har minskat från tidigare år samtidigt som driftskostnaderna har överskridit det budgeterade. Årets förlust kunde redan prognostiseras under hösten och som en följd av detta justerades taxan 1.1.2012 för att förlustspiralen skulle brytas, förlusten blev dock större än beräknat. Sammanfattningsvis kan konstatera att året varit aktivt och mångsidigt och att Kimitoöns Vattens verksamhet har utvecklats i rätt riktning bortsett från ekonomin. Kimitoön den 6 mars 2012 Roger Hakalax Verkställande direktör 209

3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader varav en arbetar deltid, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för vattenmätare samt en för linje byggnad. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 %. Inom förvaltningen jobbar en tekniskexpert på 50 % med bla övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50%. Den totala arbetsstyrkan är således drygt sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen, den totala arbetsstyrkan kan snabbt vid behov fördubblas. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens VD Roger Hakalax har deltagit som föreläsare i vattenförsörjningsfrågor på riksplanet för bla vatten- och avloppsvattenföreningen i Finland (VVY) där han bla sitter som styrelsemedlem för sjätte året. Kimitoöns Vattens direktion består av följande fem personer: Kia Lundqvist, Jari Lehtivaara, Jörgen Törnqvist, ordförande Lars Nummelin och Merja Juvonen 4. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes ungefär 206 000 m 3 vatten och 238 000 m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Den sålda vatten mängderna är lite mindre än budgeterat och mindre än senaste år. Orsaken till minskad försäljning är att industrin använt klart mindre vatten än tidigare, nya anslutningar har sålts mindre än budgeterat och dessutom har kundernas börjat använda vatten mera sparsamt med anledning av taxa justeringar. Under året såldes 22 vattenanslutningar, 28 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är klart mindre än budgeterat. Kimitoöns Vatten har 1581 kundavtal den 31.12.2011. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit kraftigt från tidigare år, från 21 till 14 %, men de står fortfarande för en ytterst betydande andel av hela omsättningen. Detta gör ekonomin sårbar, om verket inte utvidgar sitt nät i nuvarande takt så fås inte nya anslutningar och då faller en 210

betydande inkomstkälla bort. Anslutningsavgifterna täcker idag 50-80 % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Bruksavgift er Inkomster / Tulot Grundavgif ter Slam avgifer Anslutning savgifter Övriga inkomster BS 2009 771 418 305 378 71 115 331 351 26 683 BS 2010 847 066 343 585 66 777 338 846 31 123 BG 2011 895 000 358 000 75 000 268 000 21 000 BS 2011 828 894 375 325 66 276 203 230 31 323 Omsättningen för Kimitoöns Vattens tredje verksamhetsår sjönk till 1 498 000 euro vilket är ungefär 119 000 euro mindre än budgeterat (externa inkomster). Underskridningen beror på färre nya anslutningar under året och mindre försäljningsökning än beräknat. Inkomstfördelning / Tulojakauma 2% 4% 25% 14% 55% Bruksavgifter Grundavgifter Slam avgifer Anslutningsavgifter Övriga inkomster 211

5. UTGIFTER Enligt budgetutfallet var driftskostnaderna lite högre än budgeterade d.v.s. 35 026 euro (innehåller interna tjänster). Ränteläget på marknaden utvecklades gynnsamt under året och därav underskreds anslaget för räntor med 20 800 euro. Verksamhetsårets stora kostnadsposter som överskred det budgeterade var vattenläckor, material, ADB-tjänster och el. 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Utgifter / Kustannuksia Mater ial och förnö denhe ter Intern t arbet e Tjänst er Övrig a kostn ader Avskri vning ar Ränte kostn ader Övrig a finna nsiell a kostn ader Ersätt ning för grund kapita l BS 2009 253 12 288 31 243 36 8 756 606 76 155 95 401 45 000 BS 2010 324 27 306 34 226 79 11 341 672 96 155 74 111 39 140 BG 2011 202 80 276 78 252 61 8 000 684 84 185 00 0 27 416 BS 2011 344 34 244 26 248 56 11 523 676 84 164 19 36 27 416 En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är drygt 4 gånger större än omsättningen! Räntestegring och färre nya anslutningar per år är de största ekonomiska riskerna för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till fast ränta vilket dämpar en möjlig räntestegring. På långsikt är det dock viktigt fästa uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 51 % och driftskostnadrna utgör 49 % av den totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är köptjänster 15 %, löner 18 % och material 16 % de övriga posterna är relativt små. År 2011 har en del av lönekostnaderna bokförts på investeringar vilket minskat lönekostnaderna i driften. 212

Kostnadsfördelning / Kustannusjakauma 38% 0% 3% 10% 0% 16% 15% 18% Material och förnödenheter Internt arbete Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Ersättning för grundkapital 6. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra under året. Nordanå vattentag har belastats klart mindre under 2011 än tidigare år, men trots allt för hårt. Enligt Nordanå vattenverks miljötillstånd har Kimitoöns Vatten rätt att pumpa upp i medeltal 500 m 3 vatten per dygn från täkten. Under året så utrustades Nordanå vattenverk med reservaggregat för eventuella strömavbrott. Kårkulla vattentag har belastats klart mindre än vad miljötillståndet skulle tillåta. Miljötillståndet tillåter att Kimitoöns Vatten pumpar upp 250 m 3 vatten per dygn i medeltal från täkten. Under senhöstens långa strömavbrott var såväl Kårkulla som Nordanå vattenverks reservaggregat i användning. Tack vare dem kunde vattendistribution skötas normalt trots massiva strömavbrott. I Västanfjärds delen av nätet distribueras vatten som köps av Björkboda vattenandelslag. Vattenleveransen har fungerat relativt bra under året förutom störningar vid strömavbrott. Vattenkvaliteten har varit bättre än under tidigare år. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris där spillvattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m3: 213

Vatten m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Björkboda andelslag 19 818 54 11 891 0.60 Kårkula vattenverk 70 584 193 55 203 0.78 Nordanå vattenverk 223 955 614 73 945 0.33 Dalsbruk ytvattenverk 0 0 7 122 - Renade m3 314 357 861 148 161 0.47 Sålda m3 205 922 564 148 161 0.72 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 7. RENING AV AVLOPPSVATTEN Tyskaholmens avloppsreningsverk Kimitoöns Vattens största avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år 2008. Verket fungerar bra och har renat vattnet i enlighet med miljötillståndet. Den största utmaningen för anläggningen är kvävereningen som vid låg processvattentemperatur, under 12 grader blir svår. Under 2011 lyckades kvävereningen dock bra, ett årsmedeltal på 60 % kvävereduktion uppnåddes. Alla parametrar i miljötillståndet uppfylldes. Reningsgrad i % Tyskaholmens reningsverk 120 100 80 % 60 40 20 0 CODCr BOD7ATU kok.p KA N Årsmedeltal 2009 96 99 100 99 46 Årsmedeltal 2010 97 99 100 99 41 Årsmedeltal 2011 97 100 99 99 60 Gränsvärde 90 95 95 95 50 214

Tyskaholmens Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 CODCr Behandlat vatten mg/l 34 21 23 60 Reningsgrad % 96 97 97 90 BOD7ATU Behandlat vatten mg/l 2.9 1,6 6.5 10 Reningsgrad % 99 99 100 95 kok.p Behandlat vatten mg/l 0.065 0,082 0.05 0.3 Reningsgrad % 100 100 99 95 KA Behandlat vatten mg/l 4.4 3,4 4.3 15 Reningsgrad % 99 99 99 95 Behandlat vatten mg/l 29 27 19 - N Reningsgrad % 46 41 60 50 Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk Björkboda Lås Ab har levererat betydligt mindre mängd avloppsvatten än beräknat till Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen. Kimito avloppsvattenreningsverk Kimito reningsverket som är byggt 1981 har fungerat enligt sitt miljötillstånd. Kimitoöns Vatten har redan hösten 2007 sökt om nytt miljötillstånd för reningsverket men behandlingen av miljötillståndet har inte framskridigt pga Kimitoöns Vattens centraliseringsplaner. Reningsverket är i dåligt skick och det kan med fog konstateras att reningsverket har tjänat ut sig, vilket betyder att det inte är ändamålsenligt att sanera anläggningen. Kimito avloppsvattenreningsverk med små kapital- och driftkostnader renar avloppsvattnet mycket kostnadseffektivt, kostnaden är 0,48 /m3. 215

Reningsgrad i % Kimito reningsverk 120 100 80 % 60 40 20 0 CODCr BOD7AT U kok.p KA N Årsmedeltal 2009 89 90 91 91 40 Årsmedeltal 2010 93 96 94 91 43 Årsmedeltal 2011 94 97 95 95 41 Gränsvärde 75 90 90 90 0 Kimito Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 CODCr Halt i utgående vatten mg/l 54 57 36 125 Reningsgrad % 89 93 94 75 BOD7ATU Halt i utgående vatten mg/l 14 13 5.8 15 Reningsgrad % 90 96 97 90 kok.p Halt i utgående vatten mg/l 0.7 0,76 0.4 1 Reningsgrad % 91 94 95 90 KA Halt i utgående vatten mg/l 15 34 18 35 Reningsgrad % 91 91 95 90 Halt i utgående vatten mg/l 32 37 18 - N Reningsgrad % 40 43 41-216

Lammala avloppsvattenreningsverk Lammala reningsverk har fungerat lite bättre än under tidigare år, men dock inte de krav som ställts i det lindriga miljötillståndet. Reningsresultatet är känsligt för variationer i inkommande vattenmängder, dvs läckagevatten ger direkt driftstörningar som resulterar i sämre reningsresultat. Reningsresultatet framgår av nedanstående graf. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Reningsgrad i % Lammala reningsverk CODCr BOD7AT U kok.p KA N Årsmedeltal 2009 73 80 48 62 20 Årsmedeltal 2010 84 91 74 84 44 Årsmedeltal 2011 85 85 79 83 36 Gränsvärde 75 90 90 90 0 Lammala Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk 2009 2010 2011 CODCr Halt i utgående vatten mg/l 240 160 120 125 Reningsgrad % 73 84 85 75 BOD7ATU Halt i utgående vatten mg/l 81 36 48 15 Reningsgrad % 80 91 85 90 kok.p Halt i utgående vatten mg/l 7.6 3.9 2.7 0.7 Reningsgrad % 48 74 79 90 KA Halt i utgående vatten mg/l 120 63 42 35 Reningsgrad % 62 84 83 90 Halt i utgående vatten mg/l 69 51 46 - N Reningsgrad % 20 44 36-217

I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m3 räknats fram. Från tabellen framgår även tydligt spillvattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. Avloppsvattnet borde i proportion till det rena vattnet prissättas högre än det görs idag. m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Tyskaholmens reningsverk 223 955 614 299 921 1.34 Kimito reningsverk 100 983 277 48 464 0.48 Lammala reningsverk 30 697 84 110 017 3.58 Renade m3 355 635 974 458 402 1.29 Sålda m3 237 578 651 458 402 1.93 Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 8. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTEN NÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2011 byggdes vattennätet ut med ungefär 12,2 km (+ 7 %) och avloppsnätet med ungefär 12,2 km (+ 8 %). Kimitoöns Vatten har även ansvar för 350 st pumpstationer varav 58 st är linje- eller områdes pumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets funktion så har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året så att alla linje- och områdespumpstationer nu är anslutna till automation. Denna automation bygger på radioteknik och på det automationssystem som tidigare tagits i bruk i Tyskaholmens reningsverk. Systemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet. Under året har dokumentering och uppmätning av Kimitoöns Vattens nät fortsatt. Målet är att få hela materialet digitaliserat och tillgängligt för alla som behöver informationen. Målsättningen är att möjliggöra för alla som jobbar med underhåll eller byggherreverksamhet att själv göra ändringar i materialet och underhållsanteckningar i systemet. Delområde Linje P Fastighets P Totalt Tryckhöjning Dragsfjärd 32 51 83 2 Kimito 10 99 109 1 Västanfjärd 16 142 158 1 Totalt 58 292 350 4 218

Vattennät 31.12.2010 171 000 byggt 2011 12 200 31.12.2011 183 200 Avloppsnät 31.12.2010 148 000 byggt 2011 12 200 31.12.2011 160 200 9. KIMITOÖNS VATTENS BUDGET ANALYS ENLIGT KONCERNANVISNINGARNA BINDANDE MÅL 2011-2013 Mål Uppgörandet av planer för transport-avlopp och vattenförsörjningslinjer Eftersträvad nivå / uppföljning Planeringen bör färdigställas våren 2011 för att möjliggöra att projektet kan verkställas som statligt vattenförsörjningsarbete år 2012 Planen färdigställs i början av år 2012 Avtal med försvarsmakten gällande Skinnarvik Tryggandet av tillgången på grundvatten samt behandling av försvarsmaktens avloppsvatten. Avtalet undertecknades i augusti 2011 Web-baserat kartmaterial över vatten- och avloppsvatten nätet Uppmätning av vatten- och avloppsnätet samt införandet av ledningsnätet på en Web-server som ger alla berörda tillgång till all information om nätet. Kartmaterialet är i bruktaget och materialet uppdateras kontinuerligt Ansluta minst 50 st fastigheter tillnätet En del fastigheter på områdena Östanå, Genböle och Långdalen ansluts. Endast 33 nya kunder anslöts under 2011 219

NYCKELTAL Prestationer BS09 BS10 BG11 BS11 Antal kunder 1489 1548 1590 1581 Vattenpris, /m3 1,5 1,5 1,5 1,5 Avloppsvattenpris, /m3 1,8 2,3 2,3 2,3 Sålt vatten (1000 m3) 230 224 235 205 Sålt avloppsvatten (1000 m3) 236 238 245 226 Mätare Sålda vatten m3/m rör 1,44 1,31 1,44 1,12 Sålda avloppsvatten m3/m rör 1,73 1,61 1,73 1,41 Lån per kund 4215 4290 4000 *) 4303 *) budgettändringen gav större investeringsfullmakt vilket resultera i större lånebörda 9.1. INVESTERINGAR 2011 Fjärrövervakning av VA-nätet Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -50 000-50 000-94 379.69 44 379.69 Inkomster 0.00 Nettoutgift -50 000 0-50 000-94 379.69 44 379.69 Grundvattenundersökning Skinnarvik Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0 0-3 036.90 3 036.90 Inkomster 0.00 Nettoutgift 0 0 0-3 036.90 3 036.90 220

Reservkraft till Nordanå Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -30 000-30 000-20 747.31-9 252.69 Inkomster Nettoutgift -30 000 0-30 000-20 747.31-9 252.69 V linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -20 000-20 000-107 798.47 87 798.47 Inkomster Nettoutgift -20 000 0-20 000-107 798.47 87 798.47 A linjer och anslutningar på verksamhetsområde Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -20 000-20 000-111 113.51 91 113.51 Inkomster 0.00 Nettoutgift -20 000 0-20 000-111 113.51 91 113.51 Vattennät Genböle verksamhetsområde Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -100 000-100 000-136 407.57 36 407.57 Inkomster 0.00 Nettoutgift -100 000 0-100 000-136 407.57 36 407.57 Avloppsnät Genböle verksamhetsområde Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -200 000-200 000-153 263.42-46 736.58 Inkomster Nettoutgift -200 000 0-200 000-153 263.42-46 736.58 221

V Nordanå-Skinnarvik-Björkboda, planering av transportavlopp Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-350 000-360 000-196 593.44-163 406.56 Inkomster 39 000.00-39 000.00 Nettoutgift -10 000-350 000-360 000-157 593.44-202 406.56 A Nordanå-Skinnarvik-Björkboda, planering av transportavlopp Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-350 000-360 000-182 874.20-177 125.80 Inkomster 39 152.68-39 152.68 Nettoutgift -10 000-350 000-360 000-143 721.52-216 278.48 V Dalsbruk-Björkboda-Kimito, planering av transportavlopp Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-32 774.51 22 774.51 Inkomster 0.00 Nettoutgift -10 000 0-10 000-32 774.51 22 774.51 A Dalsbruk-Björkboda-Kimito, planering av transportavlopp Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-13 943.00 3 943.00 Inkomster 0.00 Nettoutgift -10 000 0-10 000-13 943.00 3 943.00 Nivelax-Björkboda planering av transportavlopp Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -10 000-10 000-10 000.00 Inkomster 0.00 Nettoutgift -10 000 0-10 000 0.00-10 000.00 222

KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2011 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter -470 000-700 000-1 170 000-1 052 932.02-117 067.98 Inkomster 0 78 152.68-78 152.68 Nettoutgift -470 000-700 000-1 170 000-974 779.34-195 220.66 ANALYS Fjärrövervakning av VA nätet Budgeterade anslaget överskreds kännbart. Största orsaken var extra utbyte av 7 pumpstationers hela styr- och elskåp i samband med utbyggnad av automation. Grundvattenundersökning Skinnarvik Grundvattenundersökningarna färdigställdes efter att den nya brunnen provpumpats. Reservkraft till Nordanå Till Nordanå grundvattenverk skaffades ett reservaggregat. Anskaffningspriset underskred kännbart det budgeterade anslaget. A anslutningar på verksamhetsområde Tack vare aktivt utbyggande av avloppsvattenlinjer på verksamhetsområde i närheten av befintligt nätverk har tom 28 st nya avloppsanslutningar och 1 st nya dagvatten anslutningar sålts under året. I kostnaderna ingår även en sanering av en storpumpstation i Genböle, det var tvungen sak att verkställa. Kostnaderna innehåller även kostnaderna för egen personals insats för investeringen. Det budgeterade anslaget överskreds kännbart. V anslutningar på verksamhetsområde Analysen är samma som för avloppsnätet. Arbetet har resulterat i 22 st nya vattenanslutningar. Avloppsnät Genböle verksamhetsområde Investeringen slutfördes under senhösten 2011. Anslaget för avloppsvattennätet överskreds pga att fördelningen mellan vatten och avloppsnätet inte i budgeteringsskedet specificerats tillräckligt noggrant. Vattennät Genböle verksamhetsområde Samma förklaring som för A Genböle, men att anslaget underskreds. A detaljplanering och byggande av Skinnarvik-Nordanå-Björkboda Planeringen färdigställdes och byggandet påbörjades under senhösten 2011. På grund av sen byggstart underskreds anslaget klart. Utsökt EAKR-bidrag har dessutom beaktats enligt utbetalningsansökan. V Generalplanering Skinnarvik-Nordanå-Björkboda Samma förklaring som för A. A detaljplanering Dalsbruk-Björkboda-Kimito Planerings framskred bra med färdigställs först 2012. Arbetet var mera omfattande än budgeterat varav anslaget överskreds. 223

V detaljplanering Dalsbruk-Björkboda-Kimito Samma förklaring som för A. Nivelax-Björkboda planering av transportavlopp Arbetet påbörjades inte 2011 pga planerarens tidsbrist. Sammanfattning Det av kommunfullmäktige fastslagna nettoinvesteringstaket underskreds med 195 220,66. Orsaken till underskridningen var att byggandet av linjerna Björkboda Skinnarvik påbörjades så sent på hösten och ansökta EAKR-bidrag för nämnda linjer. Utan dessa förmildrande omständigheter hade det varit svårt att hålla investeringsramen. Kimitoöns Vatten investerade netto 974 779.34 euro under sitt tredje verksamhetsår. 224

9.2. FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK BUDGETENS UTFALL 2011 RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Avvikelse % Omsättning 1 617 000,00 1 498 041,46 118 958,54 92,6 Övriga intäkter av affärsverksamhet 374 322,00 304 377,29 69 944,71 81,3 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -202 800,00-344 345,07 141 545,07 169,8 Köp av tjänster -903 720,00-797 201,55-106 518,45 88,2 Material och tjänster -1 106 520,00-1 141 546,62 35 026,62 103,2 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -684 842,00-676 841,95-8 000,05 98,8 Avskrivningar och nedskrivningar -684 842,00-676 841,95-8 000,05 98,8 Övriga kostnader för affärsverksamhet -8 000,00-11 522,87 3 522,87 144,0 Rörelseöverkott (-underskott) 191 960,00-27 492,69 219 452,69-14,3 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 848,07-848,07-100,0 Övriga finansiella intäkter 6 158,84-6 158,84-100,0 Till övriga betalda räntekostnader -185 000,00-164 196,56-20 803,44 88,8 Ersättning för grundkapital -27 416,00-27 416,00 0,00 100,0 Övriga finansiella kostnader -35,92 35,92-100,0 Överskott (underskott) före extraordinära poster -20 456,00-212 134,26 192 526,33 1037,0 Överskott (underskott) före överföring till reserver -20 456,00-212 134,26 191 678,26 1037,0 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 854,00 35 854,92-0,92 100,0 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 15 398,00-176 279,34 191 677,34-1144,8 225

9.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig Bokslut Avvikelse ändring budget Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 191 960 191 960-27 492,69 219 452,69 Avskrivningar och nedskrivningar 684 842 684 842 676 841,95 8 000,05 Finansiella intäkter och kostnader -212 416-212 416-184 641,57-27 774,43 Kassaflödet i verksamheten 664 386 664 386 464 707,69 199 678,31 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -470 000-700 000-1 170 000-1 052 932,02-117 067,98 Finansieringsandelar för investeringar 0 78 152,68-78 152,68 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0 Investeringarnas kassaflöde -470 000-700 000-1 170 000-974 779,34-195 220,66 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 194 386-700 000-505 614-510 071,65 4 457,65 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen 580 000 700 000 1 280 000 1 144 972,49 135 027,51 Ökning av långfristiga lån från övriga 0 0,00 Minskning av långfristiga lån från övriga -632 553-632 553-640 312,37 7 759,37 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga 129 746,44-129 746,44 Förändring av räntefria skulder till kommunen -342 726,79 342 726,79 Förändringar av räntefria skulder till övriga 218 391,88-218 391,88 Finansieringens kassaflöde -52 553 700 000 647 447 510 071,65 137 375,35 Förändringar i likvida medel 141 833 0 141 833 0,00 141 833,00 226

10. RESULTAT RÄKNING 2011 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING 1.1-31.12.2011 1.1-31.12.2010 Omsättning 1 498 041,46 1 617 794,91 Övriga intäkter av affärsverksamhet 304 377,29 313 454,87 Understöd och bidrag av kommunen Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 344 345,07 324 275,43 Köp av tjänster 797 201,55 846 594,64 Material och tjänster 1 141 546,62 1 170 870,07 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 676 841,95 676 902,90 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar 676 841,95 676 902,90 Övriga kostnader för affärsverksamhet 11 522,87 11 340,82 Rörelseöverkott (-underskott) -27 492,69 72 135,99 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 848,07 832,40 Övriga finansiella intäkter 6 158,84 8 769,55 Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader 164 196,56 155 741,31 Ersättning för grundkapital 27 416,00 39 139,18 Övriga finansiella kostnader 35,92 111,45 Överskott (underskott) före extraordinära poster -212 134,26-113 254,00 Överskott (underskott) före överföring till reserver -212 134,26-113 254,00 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 35 854,92 35 854,92 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Inkomstskatt Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -176 279,34-77 399,08 AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % -0,20 % 0,86 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % -4,30 % -1,86 % Vinst, % -14,16 % -7,00 % 227

11. BALANSRÄKNING 31.12.2011 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK BALANSRÄKNING 31.12.2011 31.12.2010 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Datorprogram 3 938,82 7 877,58 Materiella tillgångar Mark- 1100 Mark- och och vattenområden 109 440,28 109 440,28 Mark- och vattenområden 109 440,28 109 440,28 Byggnader 1120 Fabriks- och produktionsbyggnader 2 650 753,74 Byggnader 2 556 706,62 2 650 753,74 Fasta konstuktioner och anläggningar Fasta konstuktioner och anläggningar 8 287 534,35 7 732 592,45 Maskiner 1170 ADB-utrustning och inventarier Maskiner och inventarier 4 703,10 7 323,78 Övriga 1195 Förskottsbetalningar materiella tillgångar och och pågående nyanläggningar nyanläggningar 534 523,29 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 378 125,34 534 523,29 Materiella Placeringartillgångar 11 336 509,69 11 034 633,54 Placeringar BESTÅENDE AKTIVA 11 340 448,51 11 042 511,12 RÖRLIGA Omsättningstillgångar AKTIVA Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 341 084,49 486 921,56 Lånefordringar Fordringar på kommunen Övriga Resultatregleringar fordringar 6 409,17 68 500,33 Resultatregleringar 78 744,88 563,09 Kortfristiga fordringar 426 238,54 555 984,98 Finansiella Fordringar värdepapper 426 238,54 555 984,98 Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA 426 238,54 555 984,98 AKTIVA 11 766 687,05 11 598 496,10 228

PASSIVA 31.12.2011 31.12.2010 EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond 3 006 081,46 3 006 081,46 Överskott Räkenskapsperiodens (underskott) överskott från tidigare (underskott) räkenskapsperioder -144 984,09-67 585,01 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -176 279,34-77 399,08 EGET KAPITAL 2 684 818,03 2 861 097,37 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 929 484,82 965 339,74 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS AVSÄTTNINGAR OCH RESERVER 929 484,82 965 339,74 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 3 925 698,29 4 398 532,77 Lån från kommunen offentliga samfund 1 068 640,99 Lån från offentliga samfund 1 094 981,47 1 259 095,61 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 916 358,00 916 358,00 Resultatregleringar Långfristigt 7 005 678,75 6 573 986,38 Kortfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 472 834,48 472 834,48 Lån från kommunen offentliga samfund 76 331,50 Lån Leverantörsskulder från offentliga samfund 164 114,14 167 477,89 Leverantörsskulder Räntefria skulder till kommunen 361 973,19 168 380,86 Räntefria Övriga skulder/anslutningsavgifter till kommunen och övriga skulder 0,00 342 726,79 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder 25 715,26 263,24 Resultatregleringar Resultatregleringar 45 736,88 46 389,35 Kortfristigt 1 146 705,45 1 198 072,61 FRÄMMANDE KAPITAL 8 152 384,20 7 772 058,99 PASSIVA 11 766 687,05 11 598 496,10 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Soliditetsgrad, % 30,72 % 32,99 % Relativ skuldsättningsgrad, % 452,30 % 402,44 % Ackumulerat överskott (underskott), 1.000-321,26-144,98 Lånestock 31.12, 1.000 6 802,60 6 297,94 Lånefordringar 31.12, 1.000 0,00 0,00 229

12. FINANSIERINGS ANALYS 2011 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK FINANSIERINGSANALYS 2011 2010 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) -27 492,69 72 135,99 Avskrivningar och nedskrivningar 676 841,95 676 902,90 Finansiella intäkter och kostnader -184 641,57-185 389,99 Extraordinära poster Inkomstskatt Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet i verksamheten 464 707,69 563 648,90 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -1 052 932,02-986 667,69 Finansieringsandelar för investeringar 78 152,68 30 000,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde -974 779,34-956 667,69 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -510 071,65-393 018,79 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen 1 144 972,49 Ökning av långfristiga lån från övriga 780 000,00 Minskning av långfristiga lån från övriga -640 312,37-588 312,37 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga 129 746,44 142 266,74 Förändring av räntefria skulder till kommunen -342 726,79 172 187,79 Förändringar av räntefria skulder till övriga 218 391,88-113 123,37 Finansieringens kassaflöde 510 071,65 393 018,79 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 0,00 0,00 Likvida medel 1.1 0,00 0,00 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET Intern finansiering av investeringar, % 47,67 % 58,92 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 28,77 % 36,48 % Låneskötselbidrag 0,78 0,97 Likviditet, kassadagar 0,00 0,00 Quick ratio 0,37 0,46 Qurrent ratio 0,37 0,46 230

13. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader 2009 2010 2011 Kunder (kund) 1 489 1 548 1 581 Antal anslutna personer (pers.) ca 4 095 4 257 4 348 Lån av kreditinstitut ( ) 6 106 253 6 297 941 5 657 629 Lån av kommunen ( ) 170 539 342 727 1 144 972 Lånebörda samanlagt ( ) 6 276 792 6 640 668 6 802 601 Betalda räntor ( ) 155 951 155 741 164 197 Lån per kund ( /kund) ca 4 215 4 290 4 303 Lån per ansluten pers. ( /pers.) ca 1 533 1 560 1 565 Betalda räntor per kund ( /kund) 105 101 104 Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund. Det är viktigt att sträva till att öka kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast minskas. Under året har lånebördan ökat med sammanlagt 161 933 euro, interna lån har lyfts i ställe för externa i enlighet med koncernbeslut av kommunstyrelsen. Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder 2009 2010 2011 2009 2010 2011 m3 m3 m3 m3/m m3/m m3/m Sålt vatten 230 433 224 079 205 922 1.44 1.31 1.12 Sålt avloppsvattenr 236 538 237 578 226 092 1.73 1.61 1.41 Kimitoöns Vattens försäljning är ytterst liten, endast 1,5 m3/m. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m3/m rör/år. Det här bekräftar enbart att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har byggt ut mycket kommunalteknik på 231

glesbygden. Det här är samtidigt ett resultat av subventionerade vattentaxor, de som bor utanför centrumområdena har velat ansluta sig till det subventionerade nätet. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets längd. Vatten- och avloppsvatten näten har vardera ökat med ungefär 10-15 km/år under de senaste 6 åren. Det här betyder att nätet har fördubblats på 6 år trots att kunderna ökat med högst 30 %. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för vattentjänster. Från tabellen kan även tydligt läsas att kunderna har börjat använda vatten mera sparsamt. Vattenkonsumtion har sjunkit ungefär 8 % fast 22 nya anslutningar sålts. Avloppsvatten försäljningen har sjunkit med närapå 5 % fast 28 st nya anslutningar sålts. Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd Spill 2009 2010 2011 Ofakturerat vatten i % (läckor ut ur nätet) 16.84 % 55.20 % 52.66 % Ofakturerat avloppsvaten i % (läckor in i nätet) 21.37 % 57.38 % 57.30 % Spillvattenprocenten har sjunkit lite för såväl vattennätet som avloppsvattennätet men andelen är fortfarande för hög. Det är helt uppenbart att detta kommer att kräva en del åtgärder de närmaste åren. Det största behovet är att öka organisationens kunnande när det gäller att lokalisera läckor samt sedan skaffa utrusning och hjälpmedel för detta arbete. Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder År vatten och avlopp Omsättning Omsättning Omsättning m /år /m /kund 2009 296 600 1 499 005 5.05 1 007 2010 319 000 1 617 795 5.07 1 045 2011 343 400 1 498 041 4.36 948 Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder, Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till infrastrukturens omfattning. Utbyggnaden av nätverket i kombination med få nya kunder år 2011 har ytterligare försämrat omsättningen i proportion till nätverkets längd. Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden. 232

Analys av förhållandet mellan driftskostnader för vatten och avloppsvatten: Bruksavgifter 31.12.2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 m /år /år /år /m /m /m Vatten nät 183 200 123 918 154 755 104 129 0.78 0.91 0.57 Avloppsvatten nät 160 200 207 700 207 520 269 763 1.51 1.35 1.68 Bruksavgifter 31.12.2011 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 m /år /m /m /m /m3 /m3 /m3 Vattenförsörjning 183200 335 895 2.32 2.24 1.83 1.60 1.71 1.63 Avloppsvatten försörjning 160200 691 265 4.42 4.46 4.32 2.56 2.78 3.06 Tabellen innehåller inte avskrivningskostnader över huvudtaget. Kostnadsfördelningen innehåller en 50/50 % fördelning av räntekostnader samt ersättning för grundkapital. När man jämför driftskostnaderna för nätverket (den övre tabellen), euro/m-kostnader för vatten med avloppsvatten så kan man konstatera att avloppsnätet är ca 100 % dyrare att upprätthålla per m än vatten nätet (3 års medelpris). De årliga tyngdpunktsområdena i underhållet syns tydligt i jämförelsepriserna. Då man jämför driftkostnaderna mellan vattenförsörjning och avloppsvattenhantering (den nedre tabellen) fördelat på euro/m3, 1,63 / 3,06 = 1 / 1,88 med förhållandet i taxan som är 1,6/2,5 = 1/1,56 (taxa from 1.1.2012) kan man tydligt konstatera att taxan inte är i balans. Förhållandena borde vara i balans. Om även avskrivningskostnaderna skulle finnas med i jämförelsen skulle skillnaden vara ännu större. Tolkningen av detta är entydig, i och med att driftskostnaderna för avloppsvattenhanteringen är ungefär 88 % större för avloppsvattenhanteringen än för vattenhanteringen bör detta beaktas i nästa taxa justering. För att lagens krav på kostnadsmotsvarighet skall uppnås i taxan bör skillnaden mellan priserna göras större. En kommande prisjustering av avloppsvattenpriset med 0,5 /m3 skulle ge ett avgiftsförhållande 1,6 /3,0 = 1/1,88. Detta skulle motsvara kostnadsfördelningen. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Kimitoöns Vatten står inför en svår situation! Verket har ett relativt litet antal kunder som ökar långsamt. Ett stort nätverk, stora skulder, stora avskrivningar och stora oundvikliga investeringar framför sig för att kunna trygga vattenförsörjningen för sina kunder. Detta betyder entydigt att Kimitoöns Vatten kommer att ha relativt höga avgifter de närmaste åren jämfört med många andra kommuner. Det positiva är att Kimitoöns Vatten har en motiverad personal som tackvare bildandet av ett affärsverk har redskapen att sköta denna basservice operativt och målmedvetet för sina kunders bästa. 233

14. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under 8.000 (adb-utrustning och program 3.000 ) har bokförts som årskostnad. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Noter till resultaträkningen Anläggningstillgångar och avskrivningar Redogörelse för grunderna för avskrivningarna enligt plan i vattenaffärsverkets bokslut Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tas i bruk efter 1.1.2009 avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetod är följande: 234

AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under 8.000 euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program 3.000 euro). Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Goodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program Övriga Materiella tillgångar 3 år 5 år 2 år 3 år 4 år Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 30 år Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år Ekonomibyggnader 20 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 20 år Broar 30 år Kajer 20 år Småbåtsbryggor 20 år Badinrättningar 20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk 15 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år Övriga transportmedel 5 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar Adb-utrustning Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella tillgångar Naturresurser Konst- och värdeföremål Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 10 år 3 år 3 år avskrivning enl.användning ingen avskrivningstid ingen avskrivningstid 235

Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid Utredning om överensstämmelsen mellan avskrivningarna enligt plan och de investeringar som är föremål för avskrivning Genomsnittliga avskrivningar och investeringar 2010-2014: Planavskrivningar i medeltal 698 370 Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal 1 024 489 Differens -326 119 Differens % -32 % Investeringsbudgeten 2010-2014 baserar sig på Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster. Investeringarna i planen är relativt framtunga, men på en 10 års period så planar investeringstakten ut. Det är viktigt att netto investeringstakten inte överskrider avskrivningsnivån under en längre period. De stora investeringarnas förverkligande är även bundna till statliga bidrag och krav på miljötillstånd. 236

Noter till balansräkningen Materiella och immateriella tillgångar Immateriell a tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta konstruktioner Maskiner och inventarier Pågående anskaffningar Sammanlagt Anskaffningsutgift 1.1.2011 36 419,67 109 440,28 2 892 315,26 15 295 562,41 14 195,59 534 523,29 18 882 456,50 Ökning under räkenskapsperioden 623 709,97 429 222,05 1 052 932,02 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 507 467,32-507 467,32 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2011 36 419,67 109 440,28 2 892 315,26 16 426 739,70 14 195,59 456 278,02 19 935 388,52 Planenliga avskrivningar 1.1.2011 28 542,09 177 561,52 5 718 944,42 6 871,81 5 931 919,84 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 3 938,76 94 047,12 576 235,39 2 620,68 676 841,95 Anskaffningsutgiftsrest 31.12.2011 32 480,85 271 608,64 6 295 179,81 9 492,49 6 608 761,79 Influtna finansieringsandelar 1.1.2011 64 000,00 1 844 025,54 1 908 025,54 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 78 152,68 78 152,68 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 Influtna finansieringsandelar 31.12.2011 0,00 64 000,00 1 844 025,54 0,00 78 152,68 1 986 178,22 Småanskaffningar som under räkenskapsper. 6 270,00 upptagits som kostnader Bokföringsvärde 31.12. 3 938,82 109 440,28 2 556 706,62 8 287 534,35 4 703,10 378 125,34 11 340 448,51 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsfordringarna 2011 2010 NTM-centralens bidrag för projektet "Trygga vattenförsörjningen på Kimitoön" 78 152,68 0 Specifikation av det egna kapitalet 2011 2010 Grundkapital 1.1. 3 006 081,46 3 006 081,46 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12. 3 006 081,46 3 006 081,46 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. -144 984,09-67 585,01 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. -144 984,09-67 585,01 Räkenskapsperiodens överskott / underskott -176 279,34-77 399,08 Eget kapital totalt 2 684 818,03 2 861 097,37 237

LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER FEM ÅR 2011 2010 Saldo Saldo 31.12.2016 31.12.2015 LÅN FRÅN FINANSIELLA INSTITUT OCH FÖRSÄKRINGSANSTALTER Lån från OKO 153 400,00 184 060,00 Lån från Nordea 139 655,20 212 931,06 LÅN FRÅN KOMMUNFINANS AB Lån från Kommunfinans 1 844 028,00 2 175 962,00 LÅN FRÅN KOMMUNEN Lån från kommunen 763 314,99 LÅN FRÅN OFFENTLIGA SAMFUND Lån från Kommunernas Pensionsförsäkring 452 064,00 612 730,30 SAMMANLAGT 3 352 462,19 3 185 683,36 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringsskulder 2011 2010 Låneränteperiodisering 45 736,88 46 389,35 238

15. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGS RAM Direktionen föreslår för kommunfullmäktige att årets förlust på 176 279 euro över förs till konto för affärsverkets ackumulerade över/underskott. Det sammanlagda ackumulerade underskottet utgör därmed 321 263 euro. Underskottet skall täckas inom 3 år: - Använda kraftansträngningar för att få nya anslutningar på verksamhetsområdet - Taxa justering - Återhållsamhet gällande nya investeringar 16. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE Kimitoön den 12.3.2012 Verkställande direktör Roger Hakalax Direktion Lars Nummelin Ordförande Jörgen Törnqvist Viceordförande Kia Lundqvist Merja Juvonen Jari Lehtivaara Jag har granskat bokslutet Kimitoön den..2012 239

20 BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE Kimitoön 28.3.2012 Kommundirektör Tom Simola Kommunstyrelsen Jag har idag avgivit berättelse över utförd revision Kimitoön. 2012 240

21 BILAGA: PERSONALRAPPORT 241