nternati Årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan För Ormkärrskolan, Västerås stad Antagen av Skolans personal 2011-11-01 progr polic handlings riktlin Alltid bästa möjliga möte Ormkärrskolan ska upptäcka diskriminering och kränkande behandling och inte lämna någon utsatt utan hjälp. Ormkärrskolan ska vara en skola för alla
Handlingsplan för likabehandling program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Inledning I skollagen (SFS 2010:800)står följande att läsa: 1 kap 4 : Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. / / Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. / / 1 kap 6 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. För att ge elever rättsskydd och en trygg skolmiljö, fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling regleras dessa frågor av diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och kapitel 6 i skollagen. Diskrimineringslagen omfattar frågor som rör diskriminering och trakasserier. Kapitel 6 i skollagen behandlar kränkande behandling, vilket inkluderar exempelvis mobbning. Tillsyn utförs av Diskrimineringsombudsmannen när det gäller diskrimineringslagen och Skolinspektionen när det gäller skollagen. Som underlag för arbete med dessa frågor är skolor skyldiga att upprätta handlingsplaner, en årlig plan för arbete mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan för arbete mot diskriminering och trakasserier. Eftersom planerna har i det närmaste samma syfte kan de föras samman i en, men det ska klart och tydligt framgå att denna plan avser att uppfylla båda lagarna, en del som gäller likabehandling och en del som handlar om att motverka kränkande behandling. Båda dessa planer som upprättas årligen. Definitioner och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Ålder Könsöverskridande identitet eller uttryck Begrepp Diskriminering Definition Direkt diskriminering En person får inte diskrimineras genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Indirekt diskriminering En person får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Trakasserier Annan kränkande behandling Mobbning Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Sexism Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett uppträdande som kränker persons värdighet men inte är kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna. Här avses mobbning och liknande beteenden som kan vara av både fysisk och psykisk art. En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktärsdrag. En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo-, bisexualitet, trans- eller queerpersoner. Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ utifrån dess könstillhörighet. Främjande arbete Vision På Ormkärrskolan ska alla känna sig trygga. Personal och elever ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen/värdegrundsarbetet följs och hålls levande. Alla ska veta vem de kan vända sig till om någon är utsatt. Ormkärrskolan ska jobba för att förebygga diskriminering och kränkande behandling genom att arbeta med våra värdegrundsteman Empati, Samarbete, Ansvar, Respekt för mig själv och andra samt Uthållighet. Alla ska behandlas lika, tolereras och respekteras oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Inte heller får någon uppleva sig diskriminerad på grund av ovanstående. Ansvar Allas ansvar Alla på skolan ska vara observanta på att personer inte diskrimineras av verksamheten, organisation eller av tillämpningen av olika bestämmelser. Rektors ansvar Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan i samarbete med personal, elever och föräldrar. Se till att personal, elever och föräldrar känner till och följer skolans plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan.
Regelbundet granska den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat och beslutseffekter. Kontaktar lämplig myndighet vid behov. Personalens ansvar Följa skolans plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan. Vidta åtgärder vid upptäckt av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Kontakta föräldrarna. Informera rektor och elevhälsoteam. Dokumentera ärendet. Vara ett stöd. Prata med eleverna om planen vid skolstart och flera gånger under terminen. Elevernas ansvar Stötta den kränkta. Berätta för en vuxen i skolan eller på fritids. Berätta för sina föräldrar. Gå till kamratstödjarna. Uppmuntra till att alla får vara med. Inte själv delta i kränkande behandling av andra. Föräldrarnas ansvar Slå larm till skolan/fritids. Prata med sitt barn om dennes upplevelser. Förebyggande arbete Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbetet. Det bygger på sex olika teman: ansvar, empati/solidaritet, att vara schysst, uthållighet, samarbete och respekt för mig själv och andra. Varje tema sträcker sig över en termin. Personalen träffas inför varje tema för att tillsammans diskutera och reflektera över hur vi alla visar och lär våra elever på bästa sätt. Vi involverar föräldrar genom en värdegrundsläxa som är kopplat till temat. Vi arbetar för ett öppet klimat för oliktänkande och vi har etik och klassråd på schemat varje vecka för att skapa ett positivt klimat. Skolan har ordningsregler som vi diskuterar tillsammans med elever och föräldrar varje läsårsstart. Vi vuxna är tydliga mot barnen, då det gäller frågor som handlar om vänskap, solidaritet och tolerans. Nolltolerans vad gäller kränkande ord och ovårdat språk. Alla vuxna som är rastvärdar har på sig reflexvästar för att synas bra. Då vet barnen vilka de kan vända sig till om något händer. Varje månad träffas skolans kamratstödjare, det är representanter från grundskolans årskurser 2-5 och grundsärskolan årskurser 1-6, för att diskutera aktuella frågor i verksamheten. Kamratstödjarnas uppgift är att vara observanta på kränkande behandlingar och föra denna information vidare till någon ansvarig vuxen i kamratstödjargruppen. Vi arbetar aktivt för att samverka mellan grundskolan och grundsärskolan. Syftet är att alla skall få större förståelse för varandra. Samarbetet kan vara i form av rastfaddrar, gemensamma storsamlingar, klassrumsaktiviteter och friluftsdagar.
Åtgärdande arbete Upptäcka Diskriminering och kränkande behandling kan vara svår att upptäcka eftersom de utsatta inte alltid vill visa att de är utsatta och kanske skäms över sin situation. Föräldrarna vet ofta inte om att deras barn är utsatt. De som diskriminerar eller kränker kan också vara svåra att upptäcka. De kan gömma sig bakom kommentaren det var bara på skoj. Av dessa skäl måste vuxna och elever vara vaksamma och våga agera snabbt när fysiskt eller psykiskt våld uppstår. Skolan arbetar för att alla, såväl vuxna som elever ska vara uppmärksamma på situationer där elever kan utsättas för kränkande behandling. T.ex. kapprum, omklädningsrum och på raster. Kamratstödjarna är en resurs för att upptäcka kränkande behandling och deras uppgift är att föra detta vidare till någon vuxen. Utanför klassrummet verkar kamratstödjare och rastvärdar för att främja en lugnare och tryggare skolmiljö. Rastvärdarna har färgade västar på sig för att barnen lätt skall kunna se vem de kan vända sig till. I samtliga klasser genomförs trivselenkäter två gånger per läsår. Ansvariga för det är de vuxna i kamratstödjargruppen. Värdegrundsarbetet är en viktig del i att göra eleverna medvetna. Utreda Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling agerar vi omedelbart. Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska upphöra så snabbt som möjligt. Ansvaret för de akuta åtgärderna ligger i första hand hos lärlagen. All personal har dock skyldighet att ingripa vid konflikter. När vi får reda på att en viss elev troligen är utsatt: 1. Samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Samtalet ska alltid föras med två vuxna och dokumenteras. 2. Inom arbetslaget pratar man med varandra och bestämmer hur man ska arbeta med situationen. Är det diskriminering och kränkande behandling? Vilka har utfört kränkningen? 3. När de/den som utfört kränkningen finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. De upplyses om att vi vet att de utsätter någon för kränkande behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den/de får tid att berätta själv och att den vuxne inte ger för mycket information. Säg aldrig att den utsatte själv har berättat. Samtalet ska alltid föras med två vuxna och dokumenteras.
4. Kontakt med de inblandades föräldrar för att berätta om vad som hänt. Samtalet dokumenteras. 5. Inom en vecka sker enskilda uppföljningssamtal med de/den som utfört kränkningen och den utsatte. Samtalet dokumenteras. Särskild blankett för dokumentation finns, se bilaga. Dokumentationen förvaras i en speciell pärm som finns hos elevhälsoteamet. Observera att hela problemet är mycket känsligt. Fel information vid fel tillfälle kan försvåra eller sabotera hela processen. De/den som utfört kränkningen får före det första samtalet inte veta om att det ska äga rum. De bygger då upp ett försvar som kan påverka kommande samtal. Det som är viktigast i början är att diskrimineringen eller den kränkande behandlingen upphör. Vad gör vi om diskriminering och kränkande behandlingen inte upphör? Om diskriminering och kränkande behandlingen eller konflikten inte upphör informeras rektor och elevhälsoteam. Föräldrarna till den/de som kränkt kallas till skolan på en elevvårdskonferens för att diskutera situationen. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. En sista utväg som de inblandade bör känna till, och som skall informeras om vid elevvårdskonferensen, är polisanmälan. Rektor ansvarar för polisanmälan. Utvärdering och uppföljning av läsåret 2010/2011 Nulägesanalys Under läsåret 2010/2011 har vi reviderat vår plan både i personalgrupp, föräldraråd och med eleverna via elevrådet. De punkter som vi reviderade i planen var visionen och ansvarsgrupperna. På föräldrarådet hade man inga synpunkter på förändring när det gällde dessa punkter. De yngre eleverna har svarat att vår vision är svår att förstå, de äldre eleverna har svarat att de tycker det är svårt att säga till egna klasskamrater som kränker någon annan. Vi har utformat ett årshjul för arbetet med vår årliga plan mot kränkande behandling, för att lättare kunna följa upp den. Vi har läst och diskuterat planen på lärlagsträffar och i sina utvärderingar har lärlagen sagt att den väl känd för dem. Förskoleklasspersonalen har fått kompetensutveckling med Komet. Vi har fortsatt att genomföra trygghetsvandringar tillsammans med eleverna. Detta år handlade det om vad trygghet är och vilka platser på skolan som känns trygga respektive otrygga. Resultatet visar att eleverna tycker att trygghet är bl. a: Att vara snäll. Inte mobba eller frysa ut någon. Att det finns vuxna ute på rasterna. Att man inte är ensam eller att det förkommer bråk. Tryggaste platsen på skolan är biblioteket samt klassrummen och där man blir sedd. Otrygga platser enligt eleverna är korridorerna där man kan krocka, skolspåret där det är långt till vuxna, toaletterna som man inte kan låsa upp utifrån samt i närheten av de äldre barnen inomhus. Några har sagt att det är otäckt uppe på och bakom kullen då det oftast inte finns någon vuxen där. Ett sätt att lösa detta problem vore att se till att den som rastvärdar alltid går upp till kullen.
Produktion: Västerås stad Ormkärrskolan 2007-10-24 Målsättning läsåret 2011/2012 Fortsätta med uppföljningar av trivselenkäter och trygghetsvandringar. Diskutera skolans vision på klassråd. Byta alla toalettlås till handikapplås. Någon rastvärd ska röra sig i och kring kullen. Åtgärder och ansvarsfördelning Kvalitetsgruppen utformar underlag för hur lärlagen ska behandla resultaten av trivselenkäter och trygghetsvandringar. Klasslärare ansvar för att ta upp Årliga planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen på klassråd för att eleverna ska få möjlighet att förstå skolans vision. Vaktmästaren ansvarar för att följa upp elevernas önskemål om att byta lås på toaletterna. Förankring i lärlag föräldraråd elevråd klassråd Kamratstödjar- enkät Klasslärarna följer upp sitt. Återkoppling från staben Uppföljning av enkät + sammanställn ing Kamratstödjar enkät Trygghetsvandring Uppföljning, Ny reviderad plan. Nya mål Årshjul för årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlings plan analys från kamtatstödjar enkät och trygghetsvandring Analys av utvärdering Utvärdering Revidering
Ormkärrskolan 721 87 Västerås Telefon 021-39 36 65 www.vasteras.se