rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet vid Gårdstensskolan i Göteborgs kommun
Verksarnhetsrappoirt 1(10) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet under våren 2016. Granskningen vid Gårdstensskolan i Göteborgs kommun ingår i detta projekt. Gårdstensskolan besöktes den 7 och 8 april 2016. Utredaren Anna Alm och utredaren Annika Welinder har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet genomförs på totalt 24 skolor, 17 kommunala och 7 fristående. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund till och syfte med kvalitetsgranskningen Användningen av digitala medier har ökat markant och är numera en integrerad del av elevers vardagsliv. På nätet precis som i den fysiska skolmiljön förekommer trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrirnirteringslagen och skollagen gör ingen skillnad på var kränkningarna sker. Skolan har en skyldighet att utreda alla påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten, oavsett om de sker på skolan eller på nätet. Det finns dock några viktiga skillnader som gör att det finns skäl att tala om kränkningar på nätet i särskild ordning. De som utsätter andra på nätet upplever ofta att de är anonyma vilket gör att kränkningarna kan bli grövre. Via kommunikation över nätet ser inte heller elever vilken inverkan kränkningen har på personen som utsätts. Det gör att empati och ånger tydligt minskar och kan leda till att krärtkningarrta fortsätter och blir grövre. Kränkningar på nätet och traditionella kränkningar skiljer sig också i tillgänglighet av den utsatte. Traditionella kränkningar förekommer oftast i skolan under skoldagen medan kränkningar via nätet kan pågå dygnet runt, sju dagar i veckan. Dessutom har kränkningar på nätet en mycket större potentiell publik än traditionella kränkningar. Elevernas interaktion via nätet står ofta utan insyn från vuxenvärlden, vilket gör att kränkningar på nätet kan vara svåra att upptäcka och utreda. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolor bedriver ett arbete som motverkar trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet. En central frågeställning är om skolan har ett främjande arbete som bidrar till att
2(10) göra eleverna trygga på nätet. Vidare granskas om skolans förebyggande arbete bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet samt om de åtgärder som skolan vidtar leder till att kränkningarna upphör. Bakgrundsuppgifter om Gårdstensskolan Gårdstensskolan är en kommunal skola, belägen i Göteborgs kommun, och omfattar årskurserna 4 till 9. Skolan har totalt 340 elever och lärarna är organiserade i flera arbetslag. Skolans leds av en rektor och en biträdande rektor. Dessutom arbetar skolsköterskan halvtid som biträdande rektor. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att 25 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 162 poäng. Motsvarande genomsnittliga värden för samtliga skolenheter i riket var 77 procent och 225 poäng. Av Skolenkäten vårterminen 20151 framgår att 37 procent av skolans elever i årskurs 9 som besvarat enkäten uppger att det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande värde för samtliga elever i årskurs 9 som besvarat enkäten under 2015 är 51 procent. 1 Skolinspektionen genomför Skolenkäten två gånger per år som en del av den regelbundna tillsynen. Under en tvåårsperiod deltar samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor i Skolenkäten. I varje enkätomgång deltar cirka en fjärdedel av alla skolor i landet. Delar av enkätresultaten redovisas också på Skolverkets webbplats Välja skola.
3(10) Resultat Har skolan ett främjande arbete som bidrar till att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet? Här bedöms skolans arbete för att skapa trygghet och förstärka respekten för allas lika värde. Granskningen av skolors främjande arbete tar sin utgångspunkt i det generella men fokuserar särskilt på hur arbetet omfattar nätet. Skolans främjande arbete bör vara en del av det vardagliga arbetet samt bedrivas systematiskt och långsiktigt. Centralt är det normkritiska arbetet som innebär att personalen, sinsemellan och tillsammans med eleverna, diskuterar och ifrågasätter egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt att personalen är uppmärksam på det språkbruk och den jargong som råder för att motverka att kränkningar banaliseras eller normaliseras. För att kunna bidra till en trygg miljö på nätet där alla elever blir respekterade som de är behöver personalen ha kunskap om nätet och om elevernas sociala relationer på nätet. Vidare behöver personalen och eleverna ha en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet och vad skolan ska reagera på. Gårdsstensskolan har sedan läsåret 2012/13 gjort ett flertal förändringar av sin inre organisation. Under våren 2013 började rektorn utforma skolans organisation i enlighet med den aktuella forskningen i ämnet. Därefter anställdes ett stort antal nya lärare. Lärarna menar att skolan fick en nystart i och med den stora omorganisationen. Förändringen ställde också krav på lärarna att de ville vara med och driva utvecklingsarbetet och att de var intresserade av att arbeta tillsammans med kollegiet för att hitta olika former av samarbete. Lärare och elever har, sedan omorganisationen, arbetat med likabehandlingsplanen som en kärriverksamhet i det främjande arbetet. Förra året hade personalen en utbildningsdag som handlade om hur man kunde jobba med värderingsövningar tillsammans med eleverna. Kollegiet åkte då iväg tillsammans för att diskutera skolans vision och hur skolan skulle tillämpa denna i arbetet med eleverna. Därefter utvecklade skolan arbetet med likabehandlingsdagar ytterligare då kollegiet tog fasta på de diskussioner som förts om skolans vision gällande likabehandlingsarbetet. På skolan genomförs två likabehandlingsdagar under ett läsår. Diskussionerna och övningarna ska då främst vara inriktade på det främjande arbetet och klasserna är blandade, vilket eleverna menar är bra för då kommer man närmare varandra. På likabehandlingsdagarna bjuds eleverna också in för att diskutera likabehandlingsplanen. När Skolinspektionen frågar om man på dessa likabehandlingsdagar har speciella diskussioner avseende nätet svarar lärarna att de ser nätet som ännu en arena för elevernas
4 (10) möten och att det gäller att arbeta med grundläggande värden i allmänhet för att främja en god stämning också på nätet. Likabehandlingsplanen har i sin vision fyra lättillgängliga fokuspunkter t.ex. "att alla kan och vill lära sig", som resten av planen sedan är byggd kring. Skolan intensifierar arbetet med var och en av punkterna kvartalsvis. Fokuspunkterna har personalen tagit fram i samarbete med elevrådet. Det främjande arbetet i den vardagliga verksamheten I det vardagliga arbetet betonar personalen den främjande aspekten. Eleverna ger exempel på hur skolan arbetar med värderingsövningar i flera ämnen. Eleverna säger också att lärarna gärna återkommer till likabehandlingsplanen på skolan, den ska enligt eleverna "sitta i ryggmärgen". Enligt lärarna bedrivs det främjande arbetet också genom den återkommande mentorstiden, genom elevrådet och genom utvecklingssamtalens tidiga placering under läsåret. Det främjande arbetet bedrivs också genom att eleverna varje månad skriftligen får nominera "Månadens elev" utifrån kriterier som elevrådet satt upp. Det kan handla om en elev som uppmärksammas utifrån att hen har kämpat väl akademiskt eller att denne är en bra kompis. Rektorn väljer sedan "Månadens elev" utifrån elevers nominering och eleven får då ett diplom och biobiljetter. Eleven uppmärksammas också genom att en bild med namn och motiveringen till nomineringen sätts upp på en vägg på skolan. Det är enligt trygghetsteamet viktigt att eleverna blir uppmärksammade för något annat än kunskapsresultaten som det annars är fokus på. De som blivit framröstade får ett diplom och ett presentkort. Just den vardagliga främjande verksamheten är något som lyftas fram av samtlig personal. Lärarna menar att alla elever är allas elever och elevhälsoteamet betonar relationsskapandets främjande dimension. Det är viktigt att också skapa goda relationer till hemmen, säger elevhälsoteamet, då eleverna på många sätt lever i olika världar. Rektorn ser stabiliteten i organisationen som en av de viktigaste punkterna i det främjande arbetet. Eleverna behöver den stabiliteten eftersom de många gånger inte har någon annan stabilitet runt sig, menar rektor. Rektorn pekar också på att det är viktigt att personalen stannar kvar på skolan så att eleverna kan bygga goda relationer med personalen. Det främjande arbetet beträffande nätet ser rektorn som ett utvecklingsarbete som skolan håller på att arbeta med. Vårens likabehandlingsdag handlar om nätet och personalen har skapat lektionsplaneringar i ämnet som genom kuratorernas kunskap om klassernas skräddarsytts åt varje klass. Enligt eleverna är deras lärare snälla och trevliga. Tidigare var det mycket bråk mellan elever men nu är det lugnare, berättar eleverna. Eleverna betonar det faktum att lärarna är närvarande i korridorerna och hela tiden pratar med ele-
5 (10) verna, får eleverna att tänka efter och vara sj älvreflekterande när det gäller kränkningar och trakasserier. Enligt lärarna finns det en ömsesidig respekt och öppenhet på skolan. Vidare uppger lärare att eleverna visar stor tilltro till de vuxna. Lärarna menar dock att den kulturella mångfalden hos elevgruppen kan vara en utmaning men också en tillgång. Det är viktigt att som lärare veta vad det finns för hierarkier mellan elevgrupperna och den dynamik som dessa hierarkier ger upphov till. Lärarna pekar på att de tydliga reglerna kring kränkningar och trakasserier som finns på skolan är till stor hjälp. Likabehandlingsplanen är mycket tydlig på detta område. Tydligheten kring "vad som gäller", gör skolan till en trygg plats för eleverna även om det givetvis inte betyder att alla är trygga, säger en lärare. En annan lärare säger att det finns platser som är mer otrygga än andra på skolan. En sådan plats är nätet. Alla elever på skolan har en I-pad som de använder dagligen. Sociala medier som eleverna använder är till exempel Ask, Instagram, Snapchat och Facebook. Eleverna spelar också spel, t.ex. FIFA. Personalen på skolan har försökt begränsa användandet av nätet genom ett mobilförbud på lektionerna. Detta har enligt trygghetsteamet varit mindre framgångsrikt för de äldre eleverna och togs inte heller väl emot av delar av personalgruppen. Av elevintervjun framgår att både lärare och övrig personal intresserar sig för vad eleverna gör på nätet. Däremot anser eleverna att det är svårt för lärarna att ha kontroll på det som sker på nätet. Lärarna uppger i intervjun att de informerar sig om var eleverna befinner sig på nätet. De poängterar dock att diskriminering och trakasserier på nätet inte begränsas till nätet utan får efterverkningar i de fysiska mötena på skolan. Blir man inte inbjuden att spela på nätet får man kanske inte vara med och spela fotboll på planen, menar en lärare. Lärarna tar också upp att den kulturella mångfalden i viss mån försvårar arbetet med hur skolan ska arbeta mot kränkningar. Vad som kan uppfattas som en kränkning skiljer sig åt mellan olika individer och grupper, bland annat utifrån etnisk bakgrund. Nätkränlalingama är också många gånger svåra att få syn på, inte bara för att de sker i gränszonen mellan den offentliga skolvardagen och den privata hemmiljön, utan därför att eleverna ibland använder sig av ett kodat språk som de vuxna på skolan inte ser eller förstår. En elevgrupp berättar att några elever hade haft en stor konflikt på nätet för något år sedan, men att skolan upptäckte det när man började gå till fysiskt angrepp mot varandra. Eleverna vet vad lagen säger och vad man får och inte får göra på nätet kan de räkna upp flera korrekta förhållningssätt Regelverket kring vad som är kränkande behandling på nätet har skolan informerat eleverna om. Eleverna visar i intervjuerna olika åsikter om skolans ansvar för kränkningar på nätet och vad detta ansvar i så fall innebär. Eleverna säger att de inte pratat så
6(10) mycket om detta på skolan medan trygghetsteamet som består av lärare, elevhälsa och annan personal berättar att eleverna är mycket ärliga och öppna med vad som händer på nätet. Öppenheten gör också att man har en ingång till att diskutera vad som händer på nätet med eleverna. Trygghetsteamet pekar också på att skolans kompensatoriska uppdrag på Gårdstensskolan är mycket stort då det finns många vårdnadshavare som inte har kunskaper om nätet eller ens om språket. Trygghetsteamet och elevhälsan arbetar tillsammans med lärarna i syfte att hjälpa eleverna i deras vardag på nätet. Lärarna uppger att de har tillräcklig kompetens för detta. Det normkritiska arbetet i ett främjande perspektiv Eleverna på Gårdstensskolan säger att de upplever att man på skolan kan vara som man vill. Intervjuade elever beskriver exempelvis att om en elev skulle berätta att hen är homosexuell skulle andra elever inte reagera negativt. I lärarintervjun bekräftas elevernas bild, samtidigt som lärare beskriver att heteronormen är stark på skolan. Hur lätt eller svårt det är att exempelvis komma ut som homosexuell, beror ofta på den status eleven har i klassen. Det starkaste motståndet när det gäller normöverskridande företeelser möter skolan från barnens vårdnadshavare, enligt lärarna. Krocken mellan skolvärldens normer och hemmets normer kan ofta bli förvirrande för eleverna. Lärarna menar att nätkulturen nog kan fungera mer neutralt. På nätet kan eleven röra sig på en arena som genom exempelvis språket inte är lika traditionstyngd som den kultur som rår i skolan. Det finns hos eleverna mycket starka föreställningar om olika kulturella grupper, normer som enligt personalen inte ifrågasätts av eleverna. Personalen ser de kulturella "gruppnormerna" hos eleverna som ett utvecklingsområde. Också jargongen och språkbruket är ett utvecklingsområde, enligt personalen. Eleverna använder mycket svordomar och slangord, men eleverna menar att just användandet av nätet har fått dem att tänka till när det gäller språkbruket. Det man skriver på nätet finns ju kvar. Det finns dock ord och uttryck som används inom en begränsad krets av elever och dessa fraser har personalen svårt att komma åt, enligt eleverna. När det gäller personalens normkritiska arbete har detta inte initieras ännu i någon mer regelbunden form. Skolan har haft en studiedag i ämnet i form av en föreläsning och man har diskuterat frågan i personalgruppen. Det finns förslag på hur man återkommande skall arbeta självreflekterande med det normkritiska perspektivet som en del av det främjande arbetet. Rektorn säger att de många nyutexaminerade lärarna är en tillgång i de normkritiska samtalen på skolan eftersom dessa lärare kan betrakta verksamheten med nya och analyserande ögon. Det finns en stor öppenhet kring normer bland skolans personal.
Verksam h ets rapport 7(10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet till övervägande del fungerar väl. Framförallt är personalens fokus på att bygga tillitsfulla relationer med eleverna en framgångsfaktor för verksamheten. Detta öppna förhållningssätt skapar en god plattform för att vidarutveckla diskussionen om hur skolans ansvar för kränkningar på nätet ska hanteras. Skolan behöver framförallt fortsätta sitt arbete med det självreflekterande normkritiska arbetet hos elever och personal eftersom de kulturella normer som finns på skolan påverkar uppfattningen av vad som kan definieras som en kränkning. Skolan behöver därför skapa en samsyn kring hur man skall definiera en kränkning på skolenheten. Bedriver skolan ett förebyggande arbete som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att avvärja identifierade risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet. Arbetet bedrivs på förekommen anledning. Skolan bör i det förebyggande arbetet regelbundet kartlägga elevernas trygghet på nätet samt deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet. Därefter bör skolan analysera resultatet av kartläggningen för att identifiera risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet och i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet. Utifrån de identifierade riskerna bör skolan sätta upp mål för arbetet samt planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. Ett framgångsrikt arbete kännetecknas av att eleverna involveras i hela processen. Vidare bedöms om skolan har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som tydliggör och stärker arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan gör regelbundna kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel i form av elevenkäter där fokus är på trygghet och förekomsten av kränkningar. Vidare använder skolan sig också av en fokusgrupp bestående av elevrådet som under ledning av kuratorn identifierar otrygga platser på skolan. Skolan kartlägger också föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet i skolan genom en föräldraenkät. Elevenkäten berör förekomsten av nätkränkningar. I enkäten efterfrågas var eller på vilket sätt eleven blivit kränkt. Nätet finns med som svarsalternativ. I sammanställningen av enkätsvaren redovisas att det finns elever som blivit kränkta på nätet. Skolan har inte genomfört någon fördjupad kartläggning och
Vor fil hets rapp') Ft, 8 (10) analys av elevernas umgängesklimat på nätet utifrån resultatet. I intervjuerna visar dock personalen stor kännedom om elevernas nätvanor. Förutom genom kartläggningarna som redovisas i likabehandlingsplanen sker det förebyggande arbetet på skolan genom återkommande diskussioner i elevrådet, genom att incidentrapporterna samlas in och analyseras samt genom diskussioner i trygghetsteam, EHT och resten av kollegiet. Skolan samarbetar också med socialtjänst och polis genom att kuratorerna är aktiva i SSPF (Skola, socialtjänst, polis, fritid). Analysen av resultatet ifrån kartläggningen gjordes inför hösten 2015 av trygghetsteamet. Enligt trygghetsteamet identifierades inga särskilda risker avseende kränkningar på nätet i samband med analysen.eleverna är också med och analyserar resultat av enkäterna genom att mentorn går igenom hela resultatet och diskuterar det med eleverna. Skolan jobbar också med likabehandlixtgsplanens kartläggning på likabehandlingsdagarna som ligger utspridda under året. Eleverna menar att de känner sig delaktiga i likabehandlingsarbetet. I skolans likabehandlingsplan finns väl synliga mål för verksamheten. Man kan tydligt följa kartläggningens resultat genom enkätsvaren och presentationen av fokusgruppens diskussioner. Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet finns redovisat. Det finns bilagor med hänvisningar till de lagtexter som ligger till grund för planen. Skolans förebyggande arbete tar avstamp i skolans vision som finns återgiven i likabehandlingsplanen. Visionen är ett resultat av analysen av kartläggningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl. Skolan bör dock utveckla kartläggningen för att fånga det umgängesklimat som finns mellan eleverna på nätet.
r 3l TL h e_ ts ppovit 9 (10) Vidtas åtgärder om elever utsätts för trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan bör ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för detta. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Skolan bör också följa upp och analysera om de enskilda fallen av kränkningar på nätet är del av ett större mönster som har sin grund i generella problem i skolan. Vidare bedöms om skolan har fungerande system och rutiner för att anmäla uppgifter om trakasserier och kränkande behandling till rektorn och från rektorn vidare till huvudmannen. I Gårdstensskolans likabehandlingsplan finns rutiner kring hur skolan går tillväga då man ska utreda fall av trakasserier och kränkande behandling. Det finns också instruktioner i likabehandlingsplanen till vad man gör som förälder om man misstänker att ens barn har blivit utsatt för en kränkning av någon på skolan. I likabehandlingsplanen beskrivs utförligt rutinerna kring olika typer av kränkningsärenden, exempelvis i vilken ordning man skall prata med vem. Lärarna berättar att det är viktigt att börja det åtgärdande arbetet med att prata med eleverna om varför de upplevt något som en kränkning. I en miljö som präglas av kulturell mångfald så kan kränkningar ibland handla om språkliga eller kulturella missförstånd. Det är därför det är så viktigt att man hela tiden har en positiv dialog med eleverna, menar lärarna. När det gäller det åtgärdande arbetet med nätkränkningar så finns detta arbetet inte specificerat i likabehandlingsplanen. Eleverna uttrycker också osäkerhet kring vad som gäller om det skulle inträffa. De uttrycker dock att de skulle lita på att skolan på något sätt skulle ta tag i problemet om det uppkom. Eleverna visar att de är medvetna om sina rättigheter och att de vet vem man kan vända sig till om de själva eller en kompis skulle bli utsatt för kränkande behandling.
Ve ir kg a rn hets [c p 10(10) De utredningar angående nätkränkningar som Skolinspektionen tagit del av visar på att skolan följer de rutiner som finns i likabehandlingsplanen med utgångspunkt i den enskildas upplevelser. De dokumenterade utredningarna visar att skolan reagerar omgående vid fall av kränkningar. Incidentrapporterna som många gånger ligger till grund för utredningarna utgör också ett underlag för skolans uppföljningar av kränkningar ur ett systemperspektiv. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl. Metod och underlag Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet utgår från skolbesök där underlag samlas in genom att inspektörerna intervjuar elever, lärare, andra medarbetare och rektorer. Inför besöket genomförs också en enkät riktad till elever och personal i årskurserna 7-9. Syftet med enkäterna är att svaren ska ge inspektörerna en första bild av läget på skolan. Enkäten är frivillig för eleverna att delta i. När inspektörerna kommer till skolan har de studerat svaren på enkäten och läst olika dokument, bland annat skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt kartläggningar som ligger till grund för skolans insatser för att förebygga kränkningar på nätet. Skolinspektionens bedömningar av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling tar sin utgångspunkt i aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktuell forskning är också ett viktigt underlag för att bedöma kvaliteten i det arbete som skolan genomför.