Bilaga 1. Verksamhetsrapport Dnr :6584. Verksamhetsrapport

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet vid Åsaskolan 6-9 i Kungsbacka kommun

2 1 (12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet under våren Granskningen vid Åsaskolan 6-9 i Kungsbacka kommun ingår i detta projekt. Åsaskolan 6-9 besöktes den 24 och 25 maj Utredarna Anna Alm och Ulrika Lassborn Arntell har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet genomförs på totalt 24 skolor, 17 kommunala och 7 fristående. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund till och syfte med kvalitetsgranskningen Användningen av digitala medier har ökat markant och är numera en integrerad del av elevers vardagsliv. På nätet precis som i den fysiska skolmiljön förekommer trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrimineringslagen och skollagen gör ingen skillnad på var kränkningarna sker. Skolan har en skyldighet att utreda alla påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten, oavsett om de sker på skolan eller på nätet. Det finns dock några viktiga skillnader som gör att det finns skäl att tala om kränkningar på nätet i särskild ordning. De som utsätter andra på nätet upplever ofta att de är anonyma vilket gör att kränkningarna kan bli grövre. Via kommunikation över nätet ser inte heller elever vilken inverkan kränkningen har på personen som utsätts. Det gör att empati och ånger tydligt minskar och kan leda till att kränkningarna fortsätter och blir grövre. Kränkningar på nätet och traditionella kränkningar skiljer sig också i tillgänglighet av den utsatte. Traditionella kränkningar förekommer oftast i skolan under skoldagen medan kränkningar via nätet kan pågå dygnet runt, sju dagar i veckan. Dessutom har kränkningar på nätet en mycket större potentiell publik än traditionella kränkningar. Elevernas interaktion via nätet står ofta utan insyn från vuxenvärlden, vilket gör att kränkningar på nätet kan vara svåra att upptäcka och utreda. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolor bedriver ett arbete som motverkar trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet. En central frågeställning är om skolan har ett främjande arbete som bidrar till att

3 2 (12) göra eleverna trygga på nätet. Vidare granskas om skolans förebyggande arbete bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet samt om de åtgärder som skolan vidtar leder till att kränkningarna upphör. Bakgrundsuppgifter om Åsaskolan 6-9 Åsaskolan är en kommunal skola som består av tre skolenheter, Åsaskolan F-2, 3-5 respektive 6-9. Denna granskning gäller skolenheten Åsaskolan 6-9. Skolenheten är belägen i Kungsbacka kommun. Skolenheten har totalt 225 elever och lärarna är organiserade i ett enda arbetslag. Skolenheten leds av en rektor. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att 70 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 228 poäng. Motsvarande genomsnittliga värden för samtliga skolenheter i riket var 77 procent och 225 poäng. Av Skolenkäten höstterminen framgår att 74 procent av skolans elever i årskurs 9 som besvarat enkäten uppger att det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande värde för samtliga elever i årskurs 9 som besvarat enkäten under 2015 är 51 procent. 1 Skolinspektionen genomför Skolenkäten två gånger per år som en del av den regelbundna tillsynen. Under en tvåårsperiod deltar samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor i Skolenkäten. I varje enkätomgång deltar cirka en fjärdedel av alla skolor i landet. Delar av enkätresultaten redovisas också på Skolverkets webbplats Välja skola.

4 3 (12) Resultat Har skolan ett främjande arbete som bidrar till att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet? Här bedöms skolans arbete för att skapa trygghet och förstärka respekten för allas lika värde. Granskningen av skolors främjande arbete tar sin utgångspunkt i det generella men fokuserar särskilt på hur arbetet omfattar nätet. Skolans främjande arbete bör vara en del av det vardagliga arbetet samt bedrivas systematiskt och långsiktigt. Centralt är det normkritiska arbetet som innebär att personalen, sinsemellan och tillsammans med eleverna, diskuterar och ifrågasätter egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt att personalen är uppmärksam på det språkbruk och den jargong som råder för att motverka att kränkningar banaliseras eller normaliseras. För att kunna bidra till en trygg miljö på nätet där alla elever blir respekterade som de är behöver personalen ha kunskap om nätet och om elevernas sociala relationer på nätet. Vidare behöver personalen och eleverna ha en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet och vad skolan ska reagera på. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter I intervjuer med både elever och lärare framkommer att skolenheten på olika sätt arbetar med ett i undervisningen integrerat värdegrundsarbete. Elever berättar att de får öva sig på att diskutera ett specifikt ämne, exempelvis mänskliga rättigheter, i grupp. Vidare berättar elever att de får öva sig på att göra etiska ställningstaganden, exempelvis under lektionerna i svenska. Även lärare uppger att de i flera ämnen arbetar med etiska ställningstaganden som metod. Enligt lärare har skolan ibland haft speciella temadagar och fadderdagar då eleverna fått arbeta med värderingsövningar. Elever berättar att under veckans sista mentorspass har klassen Positiva rundan. Då måste alla säga något bra som har med skolan att göra, för att öva sig i positivt tänkande. Enligt skolans likabehandlingsplan är Positiva rundan en del av skolenhetens främjande arbete under innevarande läsår. Rektorn framhåller att skolenheten i det främjande arbetet innevarande år fokuserar på positivt tänkande och respekt. Eleverna säger att de flesta lärare lyssnar på dem och tar tillvara deras kunskaper och intressen när det gäller värdegrundsarbetet. I intervjuer med lärare framkommer att skolan också arbetar med åldersblandad verksamhet genom att under några dagar i slutet av varje termin ha Elevens val då skolenhetens elever i årskurserna 5-9 får arbeta tillsammans i verksamheter som eleverna själva bestämt. Skolenheten arbetar också med ålders-

5 4 (12) blandad verksamhet genom teateruppsättningar och musikunderhållning. Enligt skolenhetens likabehandlingsplan samarbetar skolan med fritidsgården när det gäller det sociala samspelet mellan elever i olika årskurser. Eleverna säger att lärare och annan personal sällan tar reda på eller diskuterar vad eleverna gör på nätet. Rektorn uppger att värdegrundsarbetet i relation till kränkningar på nätet är ett utvecklingsområde men säger samtidigt att eftersom skolenheten inte identifierat just kränkningar på nätet som ett stort problem har skolenheten heller inte aktivt arbetat med detta. Enligt intervjuade lärare arbetar skolan systematiskt och målinriktat med det främjande arbetet. I skolenhetens likabehandlingsplan finns de främjande insatserna för år 2016 beskrivna. I likabehandlingsplanen visar skolenheten också hur personalen har utvärderat 2015 års främjande insatser. De främjande insatserna för året är kända av elever och personal. Skolan arbetar utifrån Hour education på kommunens initiativ vilket betyder att skolenheten, varje läsår, jobbar med olika typer av värdegrundsarbeten utifrån aktuell forskning i ämnet. Detta år lyfter skolenheten upp områdena positivt tänkande och respekt. Intervjuade lärare och representanter för elevhälsan uttrycker dock en önskan om att på ett tydligare sätt innefatta nätet i det främjande arbetet. Rektorn säger att skolenhetens främjande arbete ska genomsyras av de prioriterade mål som skolenhetens personal för vart år sätter upp och som utgår från skolans vision. Enligt intervjuade elever välkomnar vissa lärare diskussioner kring normer utifrån diskrimineringsgrunderna. I intervjuer med elever framkommer det att det finns tydliga normer bland eleverna på skolan. Dessa normer som tydligt återspeglas i elevers språkbruk berör främst kön och sexualitet. Flickorna berättar att pojkarna kan kalla dem för nedsättande könsord. Flickorna berättar att feminist är ett skällsord. De berättar att de alltid försöker markera när detta händer men framhåller också att lärare inte alltid agerar vid en sådan händelse. Att uttrycket feminist blivit ett skällsord är något flickorna önskar att skolan hade lyft. När flickorna ville uppmärksamma internationella kvinnodagen tidigare under terminen ifrågasatte pojkarna att kvinnor skulle ha en egen dag. Detta resulterade i att diskussionen i klassen fick avbrytas. Polariseringen mellan pojkar och flickor är tydligare på nätet, menar pojkarna. De berättar att de stöter på det de kallar extrema feminister som säger att killar är skit. Pojkarna säger att tjejer som nedvärderar killar får många likes på sociala medier och berättar att de vid ett tillfälle försökte lyfta frågan om extrem feminism men att frågan nonchalerades av lärare. Pojkarna framhåller att då de blir kränkta på nätet är det av okända flickor och inte av någon skolkamrat.

6 5 (12) I intervjuer med elever framkommer att det finns ett språkbruk på skolan som är tydligt kopplat till normer. Enligt intervjuade lärare har eleverna svårt att koppla samman sitt språkbruk med de normer och värderingar som dessa ord är bärare av. Lärarna framhåller att de alltid agerar när eleverna använder ett normerande språkbruk som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna. På skolenheten har personalen någon gång haft tjej- och killsamtal för att med eleverna belysa hur normer och värderingar kan kopplas till ett språkbruk. Lärarna berättar att de försöker hjälpa eleverna att förstå kopplingen mellan språkbruk och normer men säger också att de skulle behöva arbeta normkritiskt även i personalgruppen på ett mer systematiskt sätt för att uppnå detta. Enligt intervjuade lärare skulle skolenheten behöva ta ett helhetsgrepp på den normkritiska aspekten av värdegrundsarbetet genom att samarbeta med föräldrarna. Rektorn säger att skolenheten för några år sedan initierade ett normkritiskt arbete i enlighet med ett färdigt stödmaterial kallat Husmodellen i personalgruppen. Resultaten skulle mentorerna sedan sprida till sina klasser. Enligt rektorn har skolenheten för avsikt att fortsätta med detta stödmaterial till hösten. Båda elevgrupperna säger att man kan vara hårdare mot varandra på nätet men de framhåller samtidigt att de inte bryr sig lika mycket om saker som sägs på nätet. Eleverna säger att det är fegt att skriva något på nätet om någon annan och att de skulle ta mer illa vid sig om någon sa något kränkande, ansikte mot ansikte. Både pojkarna och flickorna säger att de upplever att de är trygga på nätet. Pojkarna säger att språkbruket dem emellan kan låta hårt men att det ofta är skojbråk. Pojkarna berättar att det hänt att skojbråk har övergått i mobbning och utfrysning, men för det mesta löser sig missförstånd av sig själv. De uttrycker mycket tydligt att man inte skall berätta något för lärarna. Tjallare är inte populära säger pojkarna. Enligt pojkarna hjälper det inte att säga till de vuxna, eftersom de ändå inte kan göra något, speciellt inte då det gäller kränkningar på nätet. Både flickorna och pojkarna säger att lärarna alltid agerar om det inträffar fysiska kränkningar. Enligt intervjuade lärare är eleverna trygga på skolan. Lärarna framhåller dock att språkbruket och jargongen, både på skolan och på nätet, är hård mellan vissa elever. Personalgruppen framhåller att det är svårt att arbeta mot denna typ av normerande uttryck på nätet då det finns vissa vårdnadshavare som också uttrycker sig mycket grovt på sociala medier. Stora Trygghetsgruppen är en grupp som består av elevhälsans personal och några lärarrepresentanter. Gruppen ansvarar för de kränkningsärenden som lärarna rapporterar. De samarbetar också med Lilla trygghetsgruppen som består av elevrepresentanter och lärare. Enligt Stora Trygghetsgruppen har man uppmärksammat att det finns ett behov av att arbeta med normer kopplade till

7 6 (12) språk, etnicitet och uttryck på skolan och det finns planer på att bland annat anställa en värdegrundspedagog som ska arbeta med detta. Rektorn säger att värdegrundspedagogen skall arbeta både med elever och med lärare ur ett normkritiskt perspektiv och understryker att om lärarna inte kan vara normkritiska kan inte heller eleverna förväntas vara det. Stora Trygghetsteamet uppger att det finns en rädsla för det som kan upplevas annorlunda bland eleverna på skolan. De tillägger att det kanske beror på att samhället Åsa är ett mycket socialt och etniskt homogent samhälle. Att skapa en trygg miljö, på skolan och på nätet Enligt intervjuade elever och lärare arbetar skolenheten med att skapa en tillitsfull relation mellan elever och personal. Elever säger att lärarna är närvarande i verksamheten och att även rektorn kan sätta sig ner och prata med dem vilket de är mycket positiva till. Lärare framhåller att personalens närvaro även utanför klassrummet bidrar till elevers trygghet på skolan. Elevers trygghet på nätet är däremot en utmaning för skolenheten att hantera, säger både lärare och representanter för elevhälsan. Från skolenhetens sida kan man hantera konkreta händelser som fotografering när skolans IT-verktyg används, säger lärare, men framhåller att de inte kan veta vad som händer med materialet efter skoltid. Intervjuade lärare säger att de intresserar sig för vad eleverna gör på nätet och efterfrågar elevernas kunskaper för att komplettera sina egna. Lärare, elever och föräldrar har vid några tillfällen träffats för att diskutera farorna med nätet. Lärarna säger att detta var ett bra sätt att bedriva ett främjande och förebyggande arbete på och att det skulle vara bra att ha detta som ett återkommande inslag i verksamheten men tillägger att det är svårt att få tiden att räcka till. Både lärare och elever säger att de pratar med varandra om vad som händer på nätet, speciellt om det är något som uppmärksammas nationellt, exempelvis Instagramupploppet eller applikationen Periscope. Skolenheten har också arbetat främjande med nätet genom att externa föreläsare, som har pratat kring ungas nätvanor, bjudits in. När det inträffar något allvarligt går både lärare och Stora Trygghetsteamet in och stöttar, säger både personal och elever. Lärarna framhåller att skolan skulle behöva utveckla en samsyn kring hur man skall arbeta, både med positiva och negativa aspekter av nätet. Enligt intervjuade lärare skulle personalen behöva kompetensutveckling gällande kränkningar på nätet. I likabehandlingsplanen finns ordningsregler för hur eleverna ska hantera datorer och telefoner. Lärarna berättar att eleverna har varit med och tagit fram dessa regler vilket intervjuade elever bekräftar. Den ena elevgruppen uttryckte en uppgivenhet kring nyttan med att berätta om kränkningar för personalen på skolenheten. Eleverna säger att skolenheten

8 7 (12) inte upplyser dem kring vad som är brottsligt på nätet med undantag för de regler som gäller fotografering. Enligt intervjuade lärare berättar de för eleverna hur de ska använda nätet på ett säkert sätt. Några lärare säger att de också berättar vad som är brottsligt men framhåller samtidigt att man gör detta på eget initiativ och inte med någon systematik. Lärare säger att de inte har tillräcklig kompetens för att prata om lagar och förordningar kring nätanvändning och tillägger att de upplysningar som ges utgår från sunt förnuft. De intervjuade lärarna framhåller dock att de upplyser eleverna om att skolan har ansvar för kränkningar och trakasserier även på nätet om det på något sätt påverkar skolan eller har med skolan att göra. Enligt Stora Trygghetsteamets representanter kan skolenheten inte säkerställa att eleverna känner till vilket ansvar skolan har då det gäller trakasserier och kränkande behandling. Enligt de intervjuade eleverna har skolan inget ansvar för saker som händer på nätet. Rektorn uppger i intervjun att även om skolenheten arbetar aktivt med att åtgärda kränkningar kan skolenheten bli bättre på att inom ramen för det främjande arbetet upplysa eleverna om vad som är en kränkning på nätet. Eleverna säger dock att de vet vem på skolan de ska vända sig om de skulle uppleva sig kränkta på nätet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolenhetens främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet fungerar väl i vissa delar men behöver utvecklas i andra. Framförallt är personalens och rektorns fokus på att bygga tillitsfulla relationer med eleverna positivt för att skapa en trygg skolmiljö. Personalen bedriver också ett systematiserat och målinriktat värdegrundsarbete som är väl förankrat i den vardagliga verksamheten. Skolenheten behöver däremot utveckla sitt normkritiska arbete och sträva efter en ökad samsyn bland personalen kring hur skolenheten bemöter ett nedvärderande språkbruk. Inom ramen för arbetet behöver personal och elever tillsammans diskutera hur språkbruket är kopplat till de normer som råder i verksamheten. Skolenheten behöver också systematisera det sätt på vilket personalen upplyser eleverna om deras rättigheter så att alla elever får reda på hur långt skolans ansvar sträcker sig då det gäller kränkningar på nätet.

9 8 (12) Bedriver skolan ett förebyggande arbete som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att avvärja identifierade risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet. Arbetet bedrivs på förekommen anledning. Skolan bör i det förebyggande arbetet regelbundet kartlägga elevernas trygghet på nätet samt deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet. Därefter bör skolan analysera resultatet av kartläggningen för att identifiera risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet och i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet. Utifrån de identifierade riskerna bör skolan sätta upp mål för arbetet samt planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. Ett framgångsrikt arbete kännetecknas av att eleverna involveras i hela processen. Vidare bedöms om skolan har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som tydliggör och stärker arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet Elever säger att skolenheten gör regelbundna kartläggningar av deras trygghet och trivsel i form av elevenkäter där fokus är på trygghet och förekomsten av kränkningar. Enligt elever och lärare innefattar kartläggningen nätet genom någon enstaka fråga. Lärare och elevhälsans personal framhåller att skolenheten behöver fråga mer om nätet i enkäten för att kunna gå på djupet med nätrelaterad problematik. Intervjuade elever säger att de endast får reda på klassens enkätresultat inför sitt utvecklingssamtal medan skolenhetens resultat i sin helhet inte återkopplas till dem. Utöver enkäten kartläggs verksamheten genom återkommande diskussioner i elevrådet, genom rektorns sammanställning och analys av incidentrapporter och händelserapporter, samt genom diskussioner i Stora Trygghetsgruppen, elevhälsoteamet och resten av kollegiet. Enligt rektorn är också föräldrarådet med och analyserar skolans resultat av trygghet och trivselenkäten samt utkastet till likabehandlingsplanen. Enligt intervjuade lärare sammanställs de olika kartläggningarna för att därefter diskuteras på arbetsplatsträffar då lärare och annan personal i olika konstellationer för diskussioner om resultatet. Skolenhetens personal säger att den har en god bild av vilka effekter de förebyggande insatserna har gett. Personalen har utifrån kartläggningsmaterialet inte identifierat kränkningar på nätet som ett riskområde på skolenheten trots att det enligt skolans trygghetsenkät är 10,5

10 9 (12) procent av eleverna som uppger att de ganska ofta blir kränkta via SMS, MMS, mail eller chat. Eleverna görs delaktiga i det förebyggande arbetet bland annat genom Lilla Trygghetsgruppen. Denna grupp har till uppgift att vara ett bollplank för Stora Trygghetsgruppen och att hålla koll på elevgruppen om något bråk förekommer eller håller på att eskalera. Enligt intervjuade elever är alla elever på skolenheten med och röstar fram ordningsregler för sin klass och skolenheten utifrån kartläggningens resultat. Enligt lärarna finns inga gemensamma riktlinjer kring hur eleverna ska göras delaktiga i det förebyggande arbetet utan det är upp till varje mentor att hantera. Enligt elevhälsan är eleverna med och analyserar resultatet av enkäten men framhåller att skolenheten behöver göra eleverna medvetna om att de medverkar i och påverkar analysen. I skolans likabehandlingsarbete finns mål för verksamheten. Under innevarande år ska skolenheten arbeta med att öka tryggheten i de gemensamma utrymmena på skolan som exempelvis i kaféet eftersom detta är en samlingsplats för många elever. Utifrån en analys av kartläggningen har en ökad vuxennärvaro identifierats som en adekvat åtgärd. Skolans likabehandlingsplan. I skolenhetens likabehandlingsplan beskrivs rutiner för hur enkätsvaren som ligger till grund för planen sammanställs, analyseras och följs upp. Det främjande, förebyggande samt det åtgärdande arbetet på skolan presenteras och ställs i relation till innevarande års satsningar på området. Vidare framgår hur skolenheten arbetar främjande och förebyggande, vilka mål som finns identifierade på skolenheten samt vem som är ansvarig för att skolenheten når målen. Rutinerna för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling beskrivs också. Rutinerna ser likadana ut oavsett om kränkningen sker ansikte mot ansikte eller på nätet. Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet är synliggjort. Det förebyggande arbetet tar avstamp i skolans vision som finns konkretiserad i skolans kärnvärderingar vilka återges i likabehandlingsplanen. Visionen och kärnvärderingarna är ett resultat av analysen av kartläggningen. Likabehandlingsplanen är känd för eleverna. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolenhetens förebyggande arbete för att avvärja risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl i vissa delar men behöver utvecklas i andra.

11 10 (12) Skolenheten behöver i kartläggningen av verksamheten skaffa sig en tydligare bild över elevernas upplevelse av kränkningar på nätet. Skolenheten behöver också säkerställa att elevers kunskap tas tillvara i analysen av kartläggningens resultat. Vidtas åtgärder om elever utsätts för trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan bör ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för detta. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Skolan bör också följa upp och analysera om de enskilda fallen av kränkningar på nätet är del av ett större mönster som har sin grund i generella problem i skolan. Vidare bedöms om skolan har fungerande system och rutiner för att anmäla uppgifter om trakasserier och kränkande behandling till rektorn och från rektorn vidare till huvudmannen. Att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet Genom intervjuer med elever framkommer att de vet hur de ska agera om de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Eleverna säger i intervjun att de skulle vända sig till någon lärare. I skolenhetens likabehandlingsplan finns rutinerna kring hur personalen går tillväga då de utreder fall av trakasserier och kränkande behandling. I planen beskrivs på vilka sätt personalen arbetar med kränkningsärenden tills dessa upphört. Enligt rektorn har skolenheten uppföljningar med olika tidsintervall beroende på typen av kränkning. Det finns också information om hur skolan ska dokumentera trakasserier och kränkande behandling. Lärarna berättar att det är viktigt att börja det åtgärdande arbetet med att prata med eleverna om varför de upplevt något som en kränkning. Det är viktigt att

12 11 (12) man hela tiden har en positiv dialog med eleverna, säger lärarna. Enligt intervjuade lärare löser personalen en hel del konflikter genom samtal på plats. Om detta inte hjälper kontaktar läraren föräldrarna och skriver en incidentrapport som lämnas till Stora Trygghetsgruppen. Om det är fråga om en kränkning eller en allvarligare händelse skrivs en händelserapport och sedan gör man en grundlig utredning av händelsen och de åtgärder som skolan beslutat att sätta in. Stora Trygghetsgruppen kan i vissa fall göra en kartläggning av en klass där det förekommer kränkningar. Kartläggningen sker genom att Stora Trygghetsgruppen intervjuar alla inblandade elever i den aktuella klassen på en och samma gång för att skapa sig en helhetsbild av det sammanhang som kränkningarna har uppstått i. Det finns tydliga rutiner kring hur trakasserier och kränkande behandling följs upp och rutinerna utvärderas varje år, enligt intervjuad personal. Att anmäla trakasserier och kränkande behandling De utredningar angående nätkränkningar som Skolinspektionen tagit del av visar att skolenheten följer de anmälningsrutiner som finns i likabehandlingsplanen med utgångspunkt i den enskildas upplevelser. De dokumenterade utredningarna visar att skolenheten reagerar omgående vid fall av kränkningar. Enligt rektorn har hon god kännedom om situationen avseende kränkningar på skolenheten genom att hon deltar i Stora Trygghetsgruppens möten och är involverad i samtliga fall av trakasserier och kränkande behandling. Samtliga händelserapporter och incidentrapporter når rektorn och rektorn rapporterar dem vidare till huvudmannen. Händelserapporterna och incidentrapporterna, som många gånger ligger till grund för utredningarna, utgör också ett underlag för skolans uppföljningar av kränkningar ur ett systemperspektiv. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att åtgärda fall av trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl. Metod och underlag Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet utgår från skolbesök där underlag samlas in genom att inspektörerna intervjuar elever, lärare, andra medarbetare och rektorer.

13 12 (12) Inför besöket genomförs också en enkät riktad till elever och personal i årskurserna 7-9. Syftet med enkäterna är att svaren ska ge inspektörerna en första bild av läget på skolan. Enkäten är frivillig för eleverna att delta i. När inspektörerna kommer till skolan har de studerat svaren på enkäten och läst olika dokument, bland annat skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt kartläggningar som ligger till grund för skolans insatser för att förebygga kränkningar på nätet. Skolinspektionens bedömningar av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling tar sin utgångspunkt i aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktuell forskning är också ett viktigt underlag för att bedöma kvaliteten i det arbete som skolan genomför.