Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet vid Seminarieskolan 7-9 i Landskrona kommun

2 _ Skolinspektionen Verksam het3 ra p po rt 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet under våren Granskningen vid Seminarieskolan 7-9 i Landskrona kommun ingår i detta projekt. Seminarieskolan 7-9 besöktes den 26 till 27 april Utredarna Verica Stojanovic och Ulrika Lassborn Arntell har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet genomförs på totalt 24 skolor, 17 kommunala och 7 fristående. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund till och syfte med kvalitetsgranskningen Användningen av digitala medier har ökat markant och är numera en integrerad del av elevers vardagsliv. På nätet precis som i den fysiska skolmiljön förekommer trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrimineringslagen och skollagen gör ingen skillnad på var kränkningarna sker. Skolan har en skyldighet att utreda alla påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten, oavsett om de sker på skolan eller på nätet. Det finns dock några viktiga skillnader som gör att det finns skäl att tala om kränkningar på nätet i särskild ordning. De som utsätter andra på nätet upplever ofta att de är anonyma vilket gör att kränkningarna kan bli grövre. Via kommunikation över nätet ser inte heller elever vilken inverkan kränkningen har på personen som utsätts. Det gör att empati och ånger tydligt minskar och kan leda till att kränkningarna fortsätter och blir grövre. Kränkningar på nätet och traditionella kränkningar skiljer sig också i tillgänglighet av den utsatte. Traditionella kränkningar förekommer oftast i skolan under skoldagen medan kränkningar via nätet kan pågå dygnet runt, sju dagar i veckan. Dessutom har kränkningar på nätet en mycket större potentiell publik än traditionella kränkningar. Elevernas interaktion via nätet står ofta utan insyn från vuxenvärlden, vilket gör att kränkningar på nätet kan vara svåra att upptäcka och utreda. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolor bedriver ett arbete som motverkar trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet.

3 Vet bet2 ya p po 2(12) En central frågeställning är om skolan har ett främjande arbete som bidrar till att göra eleverna trygga på nätet. Vidare granskas om skolans förebyggande arbete bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet samt om de åtgärder som skolan vidtar leder till att kränkningarna upphör. Bakgrundsuppgifter om Seminarieskolan 7-9 Seminarieskolan 7-9 är en kommunal skola, belägen i Landskrona kommun. Skolan har totalt 286 elever och klasserna är organiserade i tre arbetslag. Skolan leds av en rektor. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att 40 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 186 poäng. Motsvarande genomsnittliga värden för samtliga skolenheter i riket var 77 procent och 225 poäng. Av Skolenkäten vårterminen framgår att 41 procent av skolans elever i årskurs 9 som besvarat enkäten uppger att det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande värde för samtliga elever i årskurs 9 som besvarat enkäten under 2015 är 51 procent. 1 Skolinspektionen genomför Skolenkäten två gånger per år som en del av den regelbundna tillsynen. Under en tvåårsperiod deltar samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor i Skolenkäten. I varje enkätomgång deltar cirka en fjärdedel av alla skolor i landet. Delar av enkätresultaten redovisas också på Skolverkets webbplats Välja skola.

4 Verksamhetsrappg5 3(12) Resultat Har skolan ett främjande arbete som bidrar till att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet? Här bedöms skolans arbete för att skapa trygghet och förstärka respekten för allas lika värde. Granskningen av skolors främjande arbete tar sin utgångspunkt i det generella men fokuserar särskilt på hur arbetet omfattar nätet. Skolans främjande arbete bör vara en del av det vardagliga arbetet samt bedrivas systematiskt och långsiktigt. Centralt är det normkritiska arbetet som innebär att personalen, sinsemellan och tillsammans med eleverna, diskuterar och ifrågasätter egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt att personalen är uppmärksam på det språkbruk och den jargong som råder för att motverka att kränkningar banaliseras eller normaliseras. För att kunna bidra till en trygg miljö på nätet där alla elever blir respekterade som de är behöver personalen ha kunskap om nätet och om elevernas sociala relationer på nätet. Vidare behöver personalen och eleverna ha en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet och vad skolan ska reagera på. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Elever, personal och rektorn uttrycker samstämmigt i intervjuer att det är en god stämning mellan elever och personal på Seminarieskolan 7-9 samt att skolmiljön är trygg. Elever berättar att på skolan är alla elever "schyssta" och hälsar på varandra även om alla inte känner varandra så väl. Enligt intervjuade elever finns det alltid någon vuxen att vända sig till. Elever säger att de alltid är omgivna av vuxna såsom rektorn, lärare och elevhälsoteamet. På skolan finns enligt rektorn också ett antal medarbetare som står elever nära; nämligen vaktmästaren, skolvärdinnan och studie- och yrkesvägledaren/coachen. I intervjun med lärare, rektorn och elevhälsan framkommer att skolan genomför flera aktiviteter för att stärka den sociala gemenskapen. Rektorn berättar att skolans elever arbetar i block som pågår fem veckor i taget och där alla ämnen ingår. Under blockperioderna arbetar årskursvisa parallellklasser gemensamt med olika grupparbeten vilket ger elever på skolan tillfälle att lära känna varandra. I skolan finns en fritidsgård "Arenan" som drivs av kommunens fältarbetare. På fritidsgården kan elever från olika klasser, som elever beskriver det i intervjun "hänga med kompisar "och spela pingis. Enligt rektorn har fritidsgården öppet två gånger i veckan under skoltid samt på kvällar.

5 Verksamhetsrappor: 4(12) Av skolans likabehandlingsplan framgår att skolan har tagit fram två mål för det främjande arbetet; att ingen elev på skolan ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av elever eller vuxna samt att alla elever ska känna trygghet och trivsel. Det finns strategier nedskrivna i planen för att kunna nå målen. En strategi är att mentorer ska ansvara för att göra likabehandlingsarbetet till en del av vardagen i skolan. Detta ska ske genom att lärare tillsammans med elever arbetar med olika värderings- och relationsskapande övningar. I planen beskrivs att mentorn inför terminsstart ska informera elever om likabehandlingsplanen och vad eleverna ska göra om de själva eller någon arman elev upplever sig utsatt för trakasserier och kränkande behandling. Vidare ska kuratorn och studie- och yrkesvägledaren, enligt samma plan, löpande under terminen arbeta med tjejgrupper samt ansvara för att tillsammans med mentorer hålla i introduktionsdagarna för elever i årskurs sju och åtta. Kuratorn och studie- och yrkesvägledaren ska dessutom genomföra en årlig enkätundersökning som är kopplad till likabehandlingsplanen, ta fram resultat samt tillsammans med skolans elevråd följa upp arbetet med likabehandlingsplanen. Ytterligare en strategi som är nedskriven i likabehandlingsplanen är att vuxna på skolan ska vistas ute i verksamheten för att skapa relationer med elever. Vistelsen ska vara en del av personalens arbetsuppgifter. Personal ska vistas tillsammans med elever i skolmatsalen och i skolans elevhall för att på så sätt skapa trygghet och goda relationer med elever. En annan strategi är att all personal ska reagera och omedelbart agera om det uppkommer trakasserier, kränkningar eller diskriminering. Rektorn ansvarar för att personal genom fortbildning ökar sin kännedom om likabehandlingsarbetet. Skolan ska också under en tvåveckorsperiod på höstterminen arbeta med "kärleksveckan" som ska innehålla extra satsningar på värdegrundsarbetet. Av samtliga intervjuer framgår att strategierna följs och att det främjande arbetet upplevs som systematiskt eftersom aktiviteterna återkommer regelbundet under årskurserna 7-9. I samtliga grupper framkommer också att den två veckor långa "kärleksveckan" upplevs tillföra väldigt mycket för värdegrundsarbetet på skolan. Elever berättar att de under kärleksveckorna haft föreläsningar om hedersmord, kvinnors rättigheter, mobbning, barnens rättigheter med mera. Enligt lärare och elever är värdegrundsarbetet integrerat på ett naturligt sätt i alla ämnen. Lärare beskriver hur de använder Utbildningsradions olika filmer för att samtala om värdegrund med elever. I intervjuerna med medarbetare som står elever nära och i intervjuer med lärare, berättar de att då de har mycket informell tid med elever i elevhallen och alla lärare "tar ansvar för alla elever" sker värdegrundsarbetet spontant och naturligt. Medarbetare som står elever nära säger också att ofta är elever kvar på skolan efter skoltid eftersom de inte vill gå hem. Skolvärdinnan berättar att i elevhallens café erbjuds elever

6 Verksamhetsrapport 5(12) bland annat samtal, fika och olika material. Vaktmästaren berättar att om en elev har en dålig dag kommer de ofta in och pratar med honom. Enligt vaktmästaren har de korta samtalen lett till att elever blivit lugnare. Rektorn berättar att hela elevhälsoteamet, en dag i veckan under ett två timmars pass på eftermiddagen, finns tillgänglig i "öppen mottagning". Elevhälsoteamet säger i intervjun att iden med öppen mottagning uppkom då många föräldrar och elever uppsökte elevhälsoteamet. På öppen mottagning sitter elevhälsoteamet ute i elevhallen tillsammans med elever. Behöver elever och föräldrar hjälp av olika professioner kan de få det i de olika arbetsrummen som elevhälsoteamet har i anslutning till elevhallen. Enligt samtliga intervjuade är "öppen mottagning" väldigt uppskattad både bland elever och föräldrar. I intervjun med elevhälsoteamet säger de att genom detta förfaringssätt har de lyckas skapa goda relationer med elever och föräldrar men även lyckas fånga upp elever som annars hade tyckt att det varit pinsamt att uppsöka elevhälsoteamet i någon avsides lokal. Av intervjun med elever framkommer att det alltid brukar vara hög vuxennärvaro i korridorer och i elevhallen. I intervjun uppger elever att de förstår att detta är unikt för deras skola när de jämför med vänner på andra skolor som berättar att de har knapphändiga relationer med vuxna på sina skolor. Enligt intervjuade elever kan de alltid vända sig till rektorn och han har alltid tid för dem. I intervjun med rektorn framkommer att han anser att hans och personalens relationer med elever är en avgörande faktor för ett lyckat värdegrundsarbete, för elevers lust att lära och för att kunna uppnå goda kunskapsresultat. Rektorn berättar att med anledning av detta är han till exempel väldigt mån om se till att anställa personal som tycker om att umgås med elever. I samtliga intervjuer framgår att det normkritiska perspektivet är en viktig del i det främjande värdegrundsarbetet. Lärare berättar att de ständigt arbetar normkritiskt. Lärare uppger i intervjun att de med elever har diskuterat homosexualitet, vad en kärnfamilj är och hur olika kön tar olika mycket plats. Diskussionerna har bland annat föranletts av att det på skolan finns många elever som på grund av religion eller åsikter som finns i hemmet är emot homosexualitet. Lärare berättar att elever har fått titta på en film där två killar kysstes och fått reagera och diskutera kring detta. Lärare har också identifierat att det finns hierarkier hos elever på skolan utifrån etnicitet. Enligt lärare har de därför haft många diskussioner med elever om genetik till exempel i ämnet biologi. Lärare i förberedelseklassen för också diskussioner kring hierarkiskapandet som bygger på etnicitet dagligen. I intervjun med elevhälsoteamet, berättar de att de också i hög grad diskuterar normer med elever då teamet är placerade runt elevhallen där samtliga elever befinner

7 6(12) sig under dagarna. Som tidigare nämnts är normer också något skolan arbetar mycket med under "kärleksveckan". Enligt elever använder de sig mest av slangspråk på raster medan de på lektioner använder sig av, som de själva uttrycker det, "formellt" språk. Både elever och lärare uppger att det på skolan förekommer svordomar men enbart elever mot elever. Elever påpekar i intervjuerna att de ibland säger ord som de vet att de inte borde säga och att samtliga lärare reagerar och säger till direkt när någon elev svär. Elever berättar också att lärare alltid förklarar varför elever inte ska använda vissa svordomar. Att användande av svordomar inte enbart leder till tillsägelser från lärare utan också kombineras med förklaringar menar elever är bra för då "lär vi oss inför framtiden". Lärare säger i intervjun att de ofta diskuterar språkbruket på skolan och att de hela tiden arbetar med elevers jargong. Enligt lärarna är förklaringar när elever använder svordomar nödvändiga eftersom många elever på skolan ofta inte förstår innebörden av orden de använder. I intervjun med elever berättar de att språkbruket på nätet är hårdare eftersom elever där får möjlighet att gömma sig bakom skärmar. Elever uppger i intervjuerna att de anser att det är "fegt" att skriva hårda ord på nätet och berättar att när elever konfronteras med något de skrivit vågar de inte stå för det. Elever i intervjun berättar att det förekommer att elever på skolan skapar falska konton men eftersom alla känner alla på skolan så blir det oftast enkelt att lista ut vem som skrivit negativa kommentarer. Språkbruket på nätet, säger elever i intervjun, tas upp av lärare och diskuteras under "kärleksveckan" men också i blockundervisningen. Elever berättar att lärare har upplyst om att ord som kränker andra kan leda till allvarliga följder både för den som skriver dem och för de som drabbas. Att skapa en trygg miljö i skolan och på nätet I blockundervisningen och i de övningar som genomförs under "kärleksveckan" är enligt samtliga intervjuade nätet inkluderat. Lärare beskriver hur de i blockundervisningen tillsammans med elever diskuterar vikten av att vara försiktig med vad som läggs ut på nätet. Lärare har exempelvis enligt elever, varnat för att pedofiler kan få åtkomst till fotografier som läggs ut samt att bedragare kan få åtkomst till kontoutgifter. Elever berättar också att lärare har tagit upp och informerat om hur snabbt fotografier sprids samt att fotografier kan screenas på några sekunder. Lärare säger i intervjun att de i klasserna också haft mycket samtal om publicerandet av lättklädda bilder på nätet och kopplingen till framtid och att söka jobb. Elever berättar att elever på skolan vet att det är förbjudet att fotografera andra elever på skolan och lägga upp fotografierna exempelvis på Instagram, utan medgivande från de personer som är med

8 Verksam hetsrapport 7(12) på bilderna. Eleverna säger att lärare berättar om fördelar med användandet av nätet. Fördelar som lärare nämnt är att nätet kan vara bra till att hitta fakta och att hålla sig informerad om vad som händer runt om i världen. När det gäller sociala mediet Facebook har lärare spridit budskapet om att vara vänlig i kommentarer till andras bilder och texter på forumet. Elever berättar att de i undervisningen har pratat om lagstiftningen vid nätanvändning. Intervjuade lärare och elever berättar även att i årskurs 7 har elever ett särskilt block, kallat "nätetikett", som specifikt handlar om nätet. Lärare säger att funderingar finns på att införa liknande block även i de övriga årskurserna, fast då med olika innehåll om nätet för att variera och utveckla elevers kunskaper. Elever berättar i intervjun att det finns lärare på skolan använder sociala medier och att deras uppfattning är att många lärare som "kan nätet". Främst handlar det om yngre lärare som enligt elever "kan sociala medier". I intervjuerna med lärare säger de att lärare som kan nätet mer än andra lärare eller som har varit på någon utbildning, förmedlar kunskapen vidare till andra lärare. På så sätt sprids kunskaper om nätet i organisationen. Nyligen var en grupp lärare på kompetensutveckling om nätet. Intervjuade lärare och elever nämner i intervjuer att de önskar mer kunskap om hur långt skolans ansvar sträcker sig vad gäller kränkningar på nätet utanför skoltid Lärare framför att de borde diskutera frågan sinsemellan och ta fram tydliga riktlinjer. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans främjande arbete för att skapa en trygg miljö för elever på nätet i huvudsak fungerar väl. Granskningen visar dock att skolans ansvar gällande trakasserier och kränkande behandling på nätet behöver förtydligas både för lärare och elever

9 Verksam hetsmppork 8(12) Bedriver skolan ett förebyggande arbete som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att avvärja identifierade risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet. Arbetet bedrivs på förekommen anledning. Skolan bör i det förebyggande arbetet regelbundet kartlägga elevernas trygghet på nätet samt deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet. Därefter bör skolan analysera resultatet av kartläggningen för att identifiera risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet och i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet. Utifrån de identifierade riskerna bör skolan sätta upp mål för arbetet samt planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. Ett framgångsrikt arbete kännetecknas av att eleverna involveras i hela processen. Vidare bedöms om skolan har en likabehandlings plan behandling som tydliggör och stärker arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling Under våren 2016 får eleverna på Seminarieskolan besvara två enkäter om trygghet och förekomsten av kränkningar. Dels en kommurtgemensam och dels Seminarieskolans egen enkät. Den senare enkäten innehåller frågor om nätet. Enligt rektorn har enkätresultaten ännu inte analyserats och skolan har därför inte formulerat några mål för det förebyggande arbetet. I intervjun med rektorn framkommer att elever på Seminarieskolan och på andra skolor i Landskrona kommun också har besvarat en annan enkät om internetvartor hos elever i årskurs 7-9. Enkäten har tagits fram av kommunens ungdomssamordnare. Av enkäten och resultatsammanställningen framgår att enkäten innehåller frågor som handlar om vad elever till största delen använder mobiler, datorer och surfplattor till, hur många timmar i snitt de använder dessa mediekanaler och om de blivit kränkta via dessa kanaler. Det finns också fråga om i vilka sociala medier som elever upplever att de blivit kränkta. Vidare får elever svara på hur ofta och av vad de känt sig kränkta. Förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier utifrån etnisk tillhörighet undersöks också. Elever tillfrågas dessutom om vem som sett kränkningar, om elever vet vem som kränkt dem och om någon har sagt ifrån via en kommentar i medierna. Slutligen tillfrågas elever även om hur de skulle agera ifall de blev kränkta via mobil, dator och surfplatta samt hur mycket föräldrar och lärare är intresserade av vad de gör på nätet och vilken information de givit elever om hur man ska vara på nätet och vem elever ska kontakta ifall de blir kränkta på nätet.

10 Ve pi s EM hets P.51 p, p o 9(12) Skolsköterskan berättar att frågor om nätet ingår i hennes enkät och i hälsosamtalen som hon har med elever. Till exempel har skolsköterska sett genom sin kartläggning att ett fåtal elever har blivit kränkta på nätet. Detta resultat har förmedlats till rektorn. Elevhälsoteamet säger i intervjuerna att de håller i tjejgrupper där de också gör kartläggning av deras nätanvändande. Kuratorn säger i intervjun att ifall de ser några mönster förmedlar de det vidare i elevhälsoteamet (där rektorn ingår) och vidtar åtgärder, t.ex. genom att prata med lärare eller gå ut i klasser och informera. Kuratorn och studie- och yrkesvägledaren har också uppmärksammat att få tjejer kärmer sig utsatta på nätet. Utsattheten var istället, enligt kuratorn och studie- och yrkesvägledare, mer fokuserad på klassrumssituationen där elever kunde fnissa eller kommentera. Ytterligare en sak som uppmärksammades av samtalen i tjejgruppen var, enligt kuratorn och studie- och yrkesvägledaren att toleransnivån avseende det språk som användes på nätet tycktes ha höjts så att elever inte längre reagerade på vissa svordomar samt att den enda gång tjejer på skolan kände oro var att de skulle bli filmade i omklädningsrummen. Skolans likabehandlingsplan I Seminarieskolans reviderade likabehandlingsplan, som tagits fram detta läsår, finns skolans uppdrag angående kränkande behandling, definitioner på skollagens och diskrimineringslagens innehåll och centrala begrepp och skolans vision om en fri skola från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling nedskrivna. Av skolans likabehandlingsplan framkommer att kränkande behandling även omfattar text- och bildburna kränkningar på nätet. I planen står också att skolan ska använda sig av en, även den nyligen reviderad, skolenkät. Vidare står det att ansvariga för arbetet är kurator och studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra aktörer i elevhälsoteamet, personal på skolan och elever. Det är också kurator och studie- och yrkesvägledaren som ska ansvara för att med hjälp av skolans elevråd följa upp arbetet med likabehandlingsplanen och att resultatet från kartläggningen används i arbetet med likabehandlingsplanen inför kommande läsår. Övriga steg i ett systematiskt förebyggande arbete är inte genomfört och dokumenterat i skolans likabehandlingsplan. Planen är också enligt elevhälsoteamet att sammanställning och analysen av svaren kommer att diskuteras i arbetslagen och med eleverna vid terminsstart. Likabehandlingsplanen är känd bland alla intervjuade. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans förebyggande arbete för att avvärja trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl i vissa delar men behöver utvecklas i andra. Skolans likabehandlingsplan

11 Verksamhetsrapport 10 (12) omfattar nätet och det görs olika sorters kartläggningar på skolan i form av enkäter och många samtal. Övriga steg analyser och utformande av åtgärder är inte genomfört och dokumenterat i skolans likabehandlingsplan. Eleverna bör göras delaktiga i hela processen Vidtas åtgärder om elever utsätts för trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan bör ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för detta. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Skolan bör också följa upp och analysera om de enskilda fallen av kränkningar på nätet är del av ett större mönster som har sin grund i generella problem i skolan. Vidare bedöms om skolan har fungerande system och rutiner för att anmäla uppgifter om trakasserier och kränkande behandling till rektorn och från rektorn vidare till huvudmannen. Att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet Elever uttrycker att det är ovanligt med kränkningar på nätet. De uttrycker att deras lärare är duktiga på att ta reda på detta eftersom de har nära relationer och dagligen pratar med elever. En del lärare är också ute på nätet där de till exempel är vänner med elever på Facebook. Lärare säger i intervjun att de inte heller tror att det förekommer så mycket kränkningar men påpekar att det nog förekommer mer än vad de känner till eftersom elever döljer sin identitet eller blockerar lärare från till exempel appen Snapchat. Elever säger i intervjuerna att de vet hur de ska agera om de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Elever säger att de skulle kontakta elevhälsoteamet, studie- och yrkesvägledaren, någon lärare eller rektorn. Av skolans likabehandlingsplan framkommer att om någon i personalen misstänks för att ha kränkt en elev ska rektorn ansvara för utredningen.

12 Verksam hetsrapport 11(12) Om personal upptäcker kränkningar mellan elev och elev, vare sig det är på skolan eller via olika sociala medier på nätet, ska han/hon lämna informationen vidare till mentorn. Mentorn ska ha samtal med de inblandade och tillsammans med den berörda eleven fylla i en blankett "Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". Mentorn ska vidare skyndsamt informera vårdnadshavaren och överlämna anmälan till rektorn eller elevhälsoteamet där rektorn ingår. Rektorn ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränknin. garna i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Eleven ska också erbjudas samtalskontakt och råd och stöd av personal med tystnadsplikt, det vill säga kuratorn eller skolsköterskan. I intervjuerna med både lärare och elever framkommer att lärare känner till och har informerat elever om rutinerna. Samtliga intervjuade upplever att rutinerna följs. När det gäller händelser på nätet, säger rektorn, måste skolan agera snabbt eftersom handlingar på nätet sprids snabbt. Rektorn uppger att skrivarbetet får komma i andrahand. Att anmäla trakasserier och kränkande behandling I samtliga fall där elever känner sig trakasserade eller utsatta för kränkande behandling anmäler personalen händelsen till rektorn via blanketten "Anmälan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling". Rektorn anmäler i sin tur vidare till huvudmannen. Anmälan till huvudmannen sker, enligt rektorn utsaga, vid akuta fall via mail men vanligtvis skickar han blanketterna som personalen fyllt i. Enligt rektorn gör verksamhetschefen jämförelser av inkomna anmälningar från olika de skolorna i kommunen. Av intervjuerna med elevhälsoteamet och lärarna framgår att samtliga på skolan anmäler om det sker trakasserier eller kränkningar. Ibland löses enklare konflikter som svordomar och störningar på lektioner med hjälp av tillsägelser kombinerade med förklaringar på plats eller via "förbättringsplaner". "Förbättringsplaner" är ett dokument som elever tar fram i samråd med någon vuxen, t. ex kuratorn, skolsköterskan, rektorn osv, och som skrivs under av föräldrar Planen innehåller åtgärder på hur något ska lösas. Enligt rektorn är planerna framtagna för att personal på skolan ska kunna utreda mer på elevens villkor, d.v.s. genom att låta elever vara delaktiga i framtagandet av åtgärder. Anmälningarna och förbättringsplanerna följs upp av rektorn och elevhälsoteamet och personal vidtar kompletterande åtgärder om kränkningar inte upphör. Enligt rektorn har han god kännedom om situationen avseende kränkningar på skolan då han har daglig kontakt med all personal. Rektorn är också med i elevhälsoteamet och tar del av samtliga anmälningar och "förbättringsplaner" som skrivs på skolan. Tillsammans med elevhälsoteamet följer rektorn upp och

13 VerksamhetsrappoK 12 (12) analyserar kränkningarna i ett systemperspektiv för att se om de enskilda fallen är en del av större problem på skolan. Rektorn berättar att den vanligaste formen av nätkränkning på Seminarieskolan 7-9 har handlat om att elever, som givit vissa skolkamrater förtroende och vänskap på nätet, nonchalerar detta när de får nya vänner på nätet. Kränkningar som sker handlar också om fotografier eller något som elever har skrivit och som någon känt sig kränkt av. Sedan finns också exempel på situationer där kränkningar i skolan spridits till nätet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att åtgärda fall av trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl. Utredningar och åtgärder vidtas omedelbart och det finns rutiner för anmälan om trakasserier och kränkande behandling som är kända både för personal och elever och rutinerna följs. Enskilda fall av trakasserier och kränkande behandling följs upp och analyseras i ett systemperspektiv för att se om de enskilda fallen är en del av större problem i skolan. Metod och underlag Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet utgår från skolbesök där underlag samlas in genom att inspektörerna intervjuar elever, lärare, andra medarbetare och rektorer. Inför besöket genomförs också en enkät riktad till elever och personal i årskurserna 7-9. Syftet med enkäterna är att svaren ska ge inspektörerna en första bild av läget på skolan. Enkäten är frivillig för eleverna att delta i. När inspektörerna kommer till skolan har de studerat svaren på enkäten och läst olika dokument, bland annat skolans likabehandlingsplan samt kartläggningar som ligger till grund för skolans insatser för att förebygga kränkningar på nätet. Skolinspektionens bedömningar av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling tar sin utgångspunkt i aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktuell forskning är också ett viktigt underlag för att bedöma kvaliteten i det arbete som skolan genomför.