Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 en Bilaga 1 Skolinspektionen Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet vid Vallaskolan i Östersunds kommun

2 Vekt.WJ-Lil'HLg.1)Y 1(11) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet under våren Granskningen vid Vallaskolan i Östersunds kommun ingår i detta projekt. Vallaskolan besöktes den maj Utredarna Margareta Bure och Carina Nilsson har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet genomförs på totalt 24 skolor, 17 kommunala och 7 fristående. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund till och syfte med kvalitetsgranscmingen Användningen av digitala medier har ökat markant och är numera en integrerad del av elevers vardagsliv. På nätet precis som i den fysiska skolmiljön förekommer trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrirnineringslagen och skollagen gör ingen skillnad på var kränkningarna sker. Skolan har en skyldighet att utreda alla påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten, oavsett om de sker på skolan eller på nätet. Det finns dock några viktiga skillnader som gör att det finns skäl att tala om kränkningar på nätet i särskild ordning. De som utsätter andra på nätet upplever ofta att de är anonyma vilket gör att kränkningarna kan bli grövre. Via kommunikation över nätet ser inte heller elever vilken inverkan kränkningen har på personen som utsätts. Det gör att empati och ånger tydligt minskar och kan leda till att kränkningarna fortsätter och blir grövre. Kränkningar på nätet och traditionella kränkningar skiljer sig också i tillgänglighet av den utsatte. Traditionella kränkningar förekommer oftast i skolan under skoldagen medan kränkningar via nätet kan pågå dygnet runt, sju dagar i veckan. Dessutom har kränkningar på nätet en mycket större potentiell publik än traditionella kränkningar. Elevernas interaktion via nätet står ofta utan insyn från vuxenvärlden, vilket gör att kränkningar på nätet kan vara svåra att upptäcka och utreda. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolor bedriver ett arbete som motverkar trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet. En central frågeställning är om skolan har ett främjande arbete som bidrar till att

3 Verksam hetsrappoki; 2(11) göra eleverna trygga på nätet. Vidare granskas om skolans förebyggande arbete bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet samt om de åtgärder som skolan vidtar leder till att kränkningarna upphör. Bakgrundsuppgifter om Vallaskolan Vallaskolan är en kommunal skola, belägen i Östersunds kommun, med totalt 450 elever. Skolan är organiserad i två spår, Alfa och Omega, som vardera innefattar förskoleklass och årskurserna 1 till 9 samt fritidshem och fritidsklubb. Varje spår består av två arbetslag, Alfa F-5 och Alfa 6-9 samt Omega F-5 och Omega 6-9. Skolinspektionens granskning omfattar Alfa 6-9. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att 83 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 238 poäng. Motsvarande genomsnittliga värden för samtliga skolenheter i riket var 77 procent och 225 poäng. Skolans verksamhet omorganiseras under perioden 1 april 2016 till 1 juli För årskurserna 7-9 Alfa innebar omorganisationen att det från 1 april 2016 fram till vårterminens slut fanns två rektorer för årskurs 7-9. Den avgående rektorn ansvarade för årskurs 9 och tillträdande rektorn ansvarade för årskurserna 7-8.

4 Verksam hetsrapport 3(11) Resultat Har skolan ett främjande arbete som bidrar till att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet? Här bedöms skolans arbete för att skapa trygghet och förstärka respekten för allas lika värde. Granskningen av skolors främjande arbete tar sin utgångspunkt i det generella men fokuserar särskilt på hur arbetet omfattar nätet. Skolans främjande arbete bör vara en del av det vardagliga arbetet samt bedrivas systematiskt och långsiktigt. Centralt är det normkritiska arbetet som innebär att personalen, sinsemellan och tillsammans med eleverna, diskuterar och ifrågasätter egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt att personalen är uppmärksam på det språkbruk och den jargong som råder för att motverka att kränkningar banaliseras eller normaliseras. För att kunna bidra till en trygg miljö på nätet där alla elever blir respekterade som de är behöver personalen ha kunskap om nätet och om elevernas sociala relationer på nätet. Vidare behöver personalen och eleverna ha en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet och vad skolan ska reagera på. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Enligt intervju med rektorerna är skolans värdegrundsdokument "Värdegrunden Vallaskolan" utgångspunkten för skolans främjande arbete. Den tydliggör förväntningarna på lärarnas värdegrundsarbete och vad elever och föräldrar ska förhålla sig till. Dokumentet aktualiseras varje år i personalgruppen. I skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling finns mål för skolans främjande arbete. Dessa har formulerats av rektorn och kuratorn efter diskussion i personalgruppen i samband med läsårsstart. Av intervjuer med personal framgår att likabehandlingsgruppen, som består av representanter från samtliga arbetslag, och elevhälsoteamet inte är med i arbetet med att ta fram mål för det främjande arbetet. Personal och elever hänvisar i intervjuer till skolans värdegrundsdokument i högre utsträckning än till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. På skolans hemsida presenteras skolans friluftsprofil och i intervjuer med rektorerna och personal nämns denna som en del av skolans främjande arbete. Syftet är att skapa ett intresse för rörelse och friluftsliv och samtidigt stärka relationerna elever emellan och mellan lärare och elever. Aktiviteterna bygger på samarbete och ger möjlighet att upptäcka att alla elever är bra på olika saker. Enligt intervju med lärare styr lärarna aktiviteterna och vilka som ska samarbeta tillsammans. Det finns fasta friluftsaktiviteter från förskoleklass till årskurs

5 Verk2 4(11) 9.1 intervju med elever framgår att detta är uppskattat och lärare beskriver att det är bra tillfällen att stärka tillit och relationer. Kamratstödjare är en del av skolans främjande arbete. Kuratorn och två lärare håller i kamratstödjarverksamheten och har regelbundet träffar med de elever som utsetts till kamratstödjare. Olika frågor tas upp och diskuteras och olika samarbetsövningar genomförs. Kamratstödjama tar sedan med sig frågorna och fortsätter att diskutera med sina respektive klasser på handledartid. De håller även i samarbetsövningar med sina klasskamrater. Kamratstödjarna ordnar även olika skolövergripande aktiviteter, till exempel maskeraddag. I intervju med elever framkom en osäkerhet om vilka som är kamratstödjare och vilket uppdrag de har. Vidare framkom att det firms elever som saknar den fadderverksamhet som tidigare fanns på skolan. Elever uttrycker även önskemål om att få arbeta och samarbeta mer tillsammans med andra klasser. Elever ger i intervjuerna inte några exempel på normer i skolan utan menar att man får se ut som man vill. Elever uttrycker att alla blir accepterade som de är. Om en elev känner för att ha på sig något som sticker ut eller uttrycka sig på ett annorlunda sätt så skulle inte andra elever säga något, men många skulle nog reagera och titta extra, och man skulle nog uppleva sig uttittad. Om en kille kom sminkad skulle nog eleven få kommentarer tror eleverna. I intervjuer med rektorerna och personal beskrivs att skolans elevgrupp är homogen och att eleverna nog inte gärna vill avvika. I intervju med lärare gavs exempel på elever som på olika sätt urskilt sig från flesta andra elever, vilket i vissa fall tagits emot positivt och i andra fall resulterat i blickar. Enligt intervju med personal är det nog inte så lätt att exempelvis berätta om sin homosexuella läggning. Lärare beskriver att det inte förekommer negativa tillmälen, men däremot elaka blickar. Lärare beskriver att de diskuterar normer och värden med elever i undervisningen och under handledartid. De nämner att detta sker inom ramen för undervisningen i svenska, engelska, biologi och samhällsvetenskap. Exempelvis har elever fått se en film om att berätta om homosexualitet. Elever beskriver att de pratat om könsroller. I ämnet samhällskunskap har läraren diskuterat utseendefrågor. Personal beskriver att skolans normkritiska arbete skulle kunna utvecklas på skolnivå och att det finns ett behov att diskutera normer personalen sinsemellan. Elever berättar att det förekommer att elever använder svordomar när de pratar med varandra. Det förekommer även att elever säger nedlåtande kommentarer, inte direkt till varandra, utan bakom ryggen. Elever beskriver att det finns regler för språkbruket, att det ska vara ett vårdat språk. I intervju med rektorerna och personal beskrivs att det är en tuff jargong, att det förekommer svordomar och könsord, men att det skiljer sig mellan olika klasser. Enligt rek-

6 Verk2_1 fmn 5(11) torerna vet all personal att de ska reagera på ett negativt språkbruk hos eleverna, men säger samtidigt att alla nog inte gör det. Personal uttrycker i intervjuerna ett behov av att sinsemellan diskutera sitt förhållningssätt till elevernas språkbruk. Att skapa en trygg miljö i skolan och på nätet Rektorerna och personal uppger att deras förhållningssätt är att kränkningar på nätet inte ska särskiljas från värdegrundsarbetet i stort utan ingå som en naturlig del. I intervjuer med rektorerna och personal beskrivs att händelser, till exempel konflikter som uppstått i sociala medier eller andra kränkningar som inträffat på fritiden och som påverkar eleven i sin skolsituation, är skolans ansvar. Elever uttrycker i intervjuer att de vet att de kan vända sig till en lärare, handledaren eller kuratorn om de skulle uppleva sig utsatta på nätet eller i skolan. Handledaren är mentor/klasslärare (Skolinspektionens anmärkning). Elever uttrycker samtidigt att det inte är självklart att de skulle göra det, särskilt inte om händelsen inträffat på fritiden. Av intervjuer med elever framgår vidare att vissa elever har kunskap om skolans ansvar för kränkande behandling på nätet, men inte alla. Samtliga intervjugrupper uppger att kränkningar på nätet inte är särskilt vanligt. Personal uttrycker emellertid en oro för att det kan finnas ett mörkertal. Lärare beskriver att diskussioner om nätvanor och nätkränkningar förekommer i undervisningen och under handledartid. I ämnet engelska har elever i uppsatser skrivit om sin vardag på nätet. Elever i årskurs 7 gjorde inom ämnet matematik en statistikuppgift och fick då göra en enkät om elevers nätvanor och förekomsten av kränkande behandling på nätet. Lärare har diskuterat med elever om hur man ska vara mot varandra på nätet utifrån kampanjen "No Hate" från Statens medieråd. Kuratorn var delaktig i arbetet och har även arbetat med tjejgrupper. Kuratorn tipsar lärare på skolans intranät om material som de kan använda för att diskutera olika frågor med sina elever, bland annat om nätvanor och kränkande behandling på nätet. Även lärare tar del av olika material och tipsar varandra på arbetslagsmöten. Lärare i årskurs 9 har pratat med elever om vad som är lagligt och inte på nätet. Exempelvis genom TV-programmet #hashtag om nätmobbning där bland annat Instagram-målet diskuterades. Av intervju med personal och elever framgår att kuratorn håller i en utbildning för elever och föräldrar i årskurs 7. Handledarna deltar även i utbildningen. Kuratorn beskriver att utbildningen består av fyra träffar med olika teman. Det handlar om kommunikation mellan föräldrar och barn, om gränssättning, om droger och vid ett tillfälle handlar det om ungdomar på nätet. Då får eleverna information om vad som är lagligt på nätet. Kuratorn håller i en diskussion om bra och mindre bra saker med nätet och uppmärksammar elever på vad de kan

7 Verkv h( 6(11) missa om de ägnar hela sin fritid till att vara på nätet. Handledarna deltar också vid dessa tillfällen, vilket innebär att samtliga lärare 7-9 har fått kompetensutveckling inom området. Kuratorn har även vid andra tillfällen visat filmer på samma tema för eleverna. En lärare har fått utbildning beträffande online-spel och spelberoende och övrig personal kan vända sig till honom för att få tips och råd i olika situationer som handlar om spel på nätet. Enligt elever har de i skolan pratat om både för- och nackdelar med olika typer av nätanvändning. Elever och personal ger i intervjuer samma exempel på vad som kan vara en kränkning på nätet, till exempel ryktesspridning och bilder som sprids. Elever uttrycker att de i skolan pratat om anonymt näthat och att de vid återkommande tillfällen fått information om vad som är lagligt respektive olagligt att ägna sig åt på nätet. De vet också vad de ska göra om de blir utsatta på nätet. Elever beskriver att riskerna är större i forum och i online-spel där man kan vara anonym. De beskriver att i sociala medier och spel där man har kontakt med sina vänner skrivs inget elakt för då ser alla vem som skrivit vad. Av samtliga intervjuer framgår att det finns regler för användningen av skolans datorer och regler för mobilanvändningen. Enligt elever uppmärksammar lärare reglerna i olika utsträckning och det förekommer att elever smygfilmas och att elever använder mobilerna på ett sätt som inte är förenligt med de regler man kommit överens om. Elever uttrycker i intervjuer att de pratat i skolan om hur man förväntas vara mot varandra på nätet. Enligt elever skulle skolan även kunna pratat om konsekvenser av kränkande behandling. De uttrycker också att det kunde vara bra med en plan för sociala medier och regler för hur man ska behandla varandra på nätet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet fungerar väl i vissa delar men behöver utvecklas i andra. Granskningen visar att personal och elever har en medvetenhet om skolans ansvar för att motverka kränkande behandling på nätet. Skolan har medvetet arbetat för att ge såväl elever som personal kunskap om nätvändning och kränkande behandling på nätet. Skolans personal och elever har en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet. Skolinspektionen konstaterar att skolans främjande arbete bedrivs med utgångspunkt i situationen i klassen och att kuratorn har en framträdande roll i det främjande arbetet. Skolinspektionen ser positivt på att åtgärder anpassas efter respektive elevgrupps behov. Arbetet kan utvecklas genom att tydliggöra lärares, elevhälsoteamet och likabehandlingsgruppens roll i det främjande arbe-

8 Verksam hetsrapport 7(11) tet. Skolledningen behöver säkerställa att målsättningen för det skolövergripande främjande arbetet som framgår av skolans plan är väl kända av personalen och att all personal arbetar mot samma mål. Hur skolans värdegrundsdokument och skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling förhåller sig till varandra behöver tydliggöras. Vidare kan skolan uppmärksamma elevers önskemål om samarbete mellan klasser och årskurser. Personalen behöver, sinsemellan och tillsammans med eleverna, reflektera över och diskutera skolans normer. Syftet med en normkritisk diskussion är att medvetandegöra deltagarna om normernas påverkan på de sociala relationerna samt om de kan leda till att elever kränks såväl i skolan som på nätet. Skolan behöver vidare säkerställa att all personal är uppmärksam på språkbruk och jargong mellan elever för att motverka att ett kränkande språkbruk banaliseras eller normaliseras. Slutligen behöver skolan säkerställa att all personal har ett gemensamt förhållningssätt till överenskomna regler för mobilanvändning och elevernas språkbruk Bedriver skolan ett förebyggande arbete som bidrar tili att förhindra trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att avvärja identifierade risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet. Arbetet bedrivs på förekommen anledning. Skolan bör i det förebyggande arbetet regelbundet kartlägga elevernas trygghet på nätet samt deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet. Därefter bör skolan analysera resultatet av kartläggningen för att identifiera risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet och i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet. Utifrån de identifierade riskerna bör skolan sätta upp mål för arbetet samt planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. Ett framgångsrikt arbete kännetecknas av att eleverna involveras i hela processen. Vidare bedöms om skolan har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som tydliggör och stärker arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet Av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och av samtliga intervjuer framgår att skolan sedan flera år tillbaka genomför enkäten "min skolsituation" som samtliga elever får svara på. Enkäten innehåller frågor om elevernas trygghet och arbetsmiljö i skolan. I intervju med rektorerna beskrivs att handledarna, utifrån det sammanställda resultatet från enkäten, arbetar med fördjupande frågor i samtal eller med egna enkäter i klassen. 1 intervjun med

9 Verksam hetsrapport 8(11) lärare framgår att lärarna får resultatet av enkäten "min skolsituation" både för den klass för vilken läraren är ansvarig och för årskurserna 7-9 samt skolan som helhet. Lärarna ges möjlighet att diskutera resultatet sinsemellan och med sina elever. Lärarna lämnar sedan sina synpunkter till skolledningen. Det samlade resultatet från skolsköterskans hälsosamtal tas också till vara. I intervju med rektorerna beskrivs att lärarna diskuterar resultatet inom ramen för skolans kvalitetsarbete i juni samt i augusti varje år. Vid dessa två tillfällen utformas mål för skolans kvalitetsarbete. Exempelvis visade utvärderingen av föregående års arbete, vilket framgår av skolans plan, att skolan behövde vidta åtgärder för att eleverna i högre grad ska känna att de har en vuxen att vända sig till när det inträffar något. Vidare behövdes åtgärder för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet och åtgärder för att öka tryggheten på vissa platser i skolan. Sedan höstterminen 2015 använder skolan även organisationen Friends1 kartläggning av skolans arbete med att motverka kränkande behandling. Den genomförs efter att målen för skolan kvalitetsarbete formulerats. Elever och lärare i årskurserna 3-9 svarar på en enkät som bland annat innehåller frågor om elevernas nätvanor och risker för att bli utsatta för kränkande behandling på nätet. Friends presenterade resultatet av enkäten för elever och lärare under första delen av höstterminen Eleverna får enligt planen, utifrån resultatet av Friends kartläggning, ta fram åtgärder för skolans likabehandlingsarbete. Handledarna gör en planering utifrån resultatet i respektive klass och följer därefter upp arbetet på handledartid under läsåret. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Enligt skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling granskar, diskuterar och utvärderar personalen planen i slutet av oktober varje år inför att den ska revideras i november. Elevrådet och kamratstödjarna deltar i utvärderingen av planen och är med i framtagandet av åtgärder utifrån resultaten. Av planen framgår att Vallaskolans likabehandlingsgrupp har ett särskilt uppdrag att delta i upprättandet och utvärderingen av planen. Vidare framgår att även elevhälsoteamet deltar i utvärderingen av skolans likabehandlingsarbete och plan. I intervjun med lärare framgår att målen i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling uppfattas som fasta, men att det är öppet för diskussion Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning och diskriminering. Arbetet sker genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang.

10 9(11) på vilket sätt som varje klass ska nå dit. Vidare uppfattar lärare att det är likabehandlingsgruppen som tar fram planen. I intervju med likabehandlingsgruppen framkom emellertid att gruppen inte är med i framtagandet av planen. Elevhälsoteamet medverkar inte heller i utarbetandet av planen. Enligt intervju med lärare lämnar arbetslagen kvalitetsredovisningar som rektorn kan använda för att formulera mål för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling i skolans plan. I intervju med elever framgår att vissa elever som haft uppdrag som kamratstödjare känner igen planen. Andra elever, även elever med uppdrag i elevrådet, känner inte igen planen. Vissa elever uppfattar att lärare sagt att det ska vara ett samtal om planen under handledartiden, men att det i praktiken inte blivit så. Elever känner dock igen vissa av de uppsatta målen och åtgärderna i planen. Vidare beskriver eleverna att de fått svara på två enkäter varje år och att de får svara på frågor innan utvecklingssamtal. De uppfattar att det kan vara upp till två läsår sedan de diskuterade resultatet av enkäten "min skolsituation". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl i vissa delar, men behöver utvecklas i andra. Det är positivt att nätet som arena finns med i skolans förebyggande arbete och att elevers nätvanor årligen kartläggs i en enkät. Skolan genomför olika kartläggningar för att ta reda på hur eleverna upplever sin skolsituation och situation på nätet. Rektorn behöver säkerställa att all personal och alla elever informeras om innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling eftersom planen ska vara ett stöd i det främjande och förebyggande arbetet. Skolan har tidigare uppmärksammat att skolan behöver vidta åtgärder för att eleverna i högre grad ska känna att de har en vuxen att vända sig till när det inträffar något och åtgärder för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet. Skolinspektionens intervjuer med elever visar att skolan behöver fortsätta arbetet med att öka förtroendet mellan personal och elev samt för ökad delaktighet. VicKes åtgärd' ona elever utsätts för fralcasserier oc behandling på nätet?.inicando Här bedöms skolans arbete för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan bör ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för detta. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna bör

11 Verksam hets ra ppo 10(11) följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Skolan bör också följa upp och analysera om de enskilda fallen av kränkningar på nätet är del av ett större mönster som har sin grund i generella problem i skolan. Vidare bedöms om skolan har fungerande system och rutiner för att anmäla uppgifter om trakasserier och kränkande behandling till rektorn och från rektorn vidare till huvudmannen. Att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet Skolan reviderade sina rutiner för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling våren Skolinspektionen har tagit del av de aktuella rutinerna. Enligt rektorerna kommer rutinerna att aktualiseras och diskuteras vid nästkommande personalmöte och vid skolans uppföljningsdag i juni. De nu aktuella rutinerna kommer att framgå av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling när den revideras i november Av intervjuer med elever framgår att de uppfattar att personal agerar när de får information om att en kränkning har inträffat. Enligt elever har lärare samtal med eleverna om det som hänt och lärare kan också genomföra samarbetsövningar efter att en situation uppstått. Lärare uttrycker att de agerar när de ser eller får information om kränkande behandling. Enligt intervju med lärare tar likabehandlingsgruppen vid när en kränkning uppmärksammats. Enligt lärare är det en medveten strategi att de berörda elevernas lärare inte ska hålla i samtal med eleverna om enskilda händelser. Därför ska likabehandlingsgruppen ta över. I intervju med likabehandlingsgruppen framkom emellertid att gruppen enbart hanterar allvarligare kränkningsärenden och att lärare hanterar övriga själva. Enligt skolans reviderade rutin beslutar rektorn om en utredning ska genomföras och utser ansvarig för utredningen. Av intervjun med likabehandlingsgruppen framgår att arbetet inte fungerat som det är tänkt och att gruppen enbart haft ett fåtal möten det senast läsåret. Av intervju med elevhälsan framgår att elevhälsoteamet vid ett fåtal tillfällen fått information om kränkningar som inträffat. Att anmäla trakasseriey och kränkande behandling I intervjuer med personal framkommer att det finns personal som inte alltid anmäler händelsen till rektorn. Vidare förekommer det att lärare värderar hur allvarlig en händelse ska betraktas innan en anmälan till rektorn görs, en mindre allvarlig händelse anmäls inte till rektorn. I intervju med lärare respektive likabehandlingsgrupp framfördes att personalen behöver diskutera vad som kan betraktas som en kränkning. I intervju med lärare framfördes önskemål om en tydlig rutin för hur ärenden ska dokumenteras. Vidare framkom att det är

12 11(11) oklart om det är rektorn och/eller likabehandlingsgruppen som ska ta emot anmälan. Enligt intervju med likabehandlingsgruppen är det oklart om det är läraren som får information om händelsen eller om det är en representant för likabehandlingsgruppen som ska upprätta en anmälan. Rektorerna uppger att de händelser som anmälts till rektorerna anmäls vidare till huvudmannen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet behöver utvecklas. Personalen uttrycker en osäkerhet när det gäller skolans rutiner för det åtgärdande arbetet. En anmälan till rektorn görs inte alltid och det är oklart vem som är ansvarig för utredning av omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. De fall av trakasserier och kränkningar som kommer till rektors kännedom anmäler rektorn till huvudmannen. I de fall kränkningarna utreds, vidtar skolan åtgärder som följs upp. I undantagsfall är elevhälsan inkopplad. Metod och underlag Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet utgår från skolbesök där underlag samlas in genom att inspektörerna intervjuar elever, lärare, andra medarbetare och rektorer. Inför besöket genomförs också en enkät riktad till elever och personal i årskurserna 7-9. Syftet med enkäterna är att svaren ska ge inspektörerna en första bild av läget på skolan. Enkäten är frivillig för eleverna att delta i. När inspektörerna kommer till skolan har de studerat svaren på enkäten och läst olika dokument, bland annat skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt kartläggningar som ligger till grund för skolans insatser för att förebygga kränkningar på nätet. Skolinspektionens bedömningar av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling tar sin utgångspunkt i aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktuell forskning är också ett viktigt imderlag för att bedöma kvaliteten i det arbete som skolan genomför.