Strategisk kompetensförsörjningsplan 2017-2019 Institutionen för idé- och samhällsstudier Fastställd 2016-11-25 Institutionens diarienummer: Idésam 1.1-102-16
Beredning Föregående års kompetensförsörjningsplan har under HT 2016 diskuterats på ämnesmöten i alla ämnen som har utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samverkan har ägt rum i Utökad lokal samverkansgrupp 2016-11-23.
1. Strategisk kompetensförsörjningsplan - nulägesanalys 1.1 Nuläge bemanning, kompetens, ålder och könsfördelning (statistik per 1 oktober 2016) Institutionen för idé- och samhällsstudier bedriver forskning och har ett stort utbildningsutbud inom filosofi, religionsvetenskap, teologi, historia, idéhistoria, historia med utbildningsvetenskaplig inriktning samt arkeologi och miljöarkeologi. Dessutom finns två nationella resurser inom institutionens verksamhetsområde, det Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL), som bedriver uppdragsforskning och säljer tjänster till länsstyrelser, muséer, andra universitet, företag och föreningar, och The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD), som ger Open Acess till data om forntida klimat och miljöer. Institutionen har idag generellt hög kompetens ifråga om forskning och forskarutbildning, även om det föreligger ganska stora variationer mellan ämnena. Detsamma gäller grundutbildningen. Mer än 90% av undervisningen på grundnivå och avancerad nivå görs av disputerade lärare, och en betydande andel av undervisningen görs av docenter och professorer. Vid institutionen finns några starka forskningsmiljöer, liksom framgångsrika enskilda forskare. Institutionen kan dock inte långsiktigt underhålla alla starka forskargrupper utan extern- eller universitets/fakultetsfinansiering. Professorer (totalt 17), antal kvinnor i kategorin inom parentes: Arkeologi: två professorer (0). Filosofi: två professorer (0). Historia: sex professorer (2) Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning: två professorer (0). Idéhistoria: tre professorer (1). Idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning: en professor (1). Religionsvetenskap: en professor (0). Teologi (kyrkohistoria): en professor (0). I arkeologi går en professor (som nu är tjänstledig 75%) i pension i mars 2017, och den andra professorn (som nu arbetar 50%) går i pension under 2018. Ämnet står då, om inte en rekrytering görs, utan professorskompetens. I filosofi slutar en professor i början av 2017. I historia går en professor (man) i pension under 2018. En professor (man), med inriktning mot befolkningshistoria, är inte verksam vid institutionen och har inte varit det de senaste åren. I historia med utbildningsvetenskaplig inriktning är en professor under 2016 tjänstledig och fyller 65 år under 2017. En professor i ämnet är även professor i kyrkohistoria. Professorerna i historia (och idéhistoria) med utbildningsvetenskaplig inriktning utgör en resurs för forskning och forskarutbildning även inom historia (och idéhistoria). I idéhistoria är en professor (kvinna) långtidstjänstledig. Docenter (totalt 17):
Arkeologi: två docenter, båda med inriktning mot miljöarkeologi (0). Filosofi: tre docenter (1). Historia: tre docenter (1) Idéhistoria: fyra docenter (3). Religionsvetenskap: två docenter (1). Teologi: tre docenter (1). En docent i idéhistoria och en i religionsvetenskap (båda kvinnor) går under 2017 i pension. En lektor i filosofi och en forskare i historia har ansökt om docentur hösten 2016. Doktorander: Institutionen har för närvarande 29 doktorander med anställning (44 doktorander är registrerade som aktiva); av dessa har en anställning som forskningsassistent och en som universitetsadjunkt. Av dessa 29 doktorander är 16 män och 13 kvinnor. Antalet doktorander vid institutionen kommer att minska under kommande år då färre doktorander anställs än tidigare (sex personer i 2016 års utlysning (fyra män, två kvinnor)). Lärare (lektorer och adjunkter): Arkeologi: tre lektorer, varav två med inriktning mot miljöarkeologi (0). Filosofi: nio lektorer (2). Historia: sex lektorer (2). Idéhistoria: sex lektorer (4). Religionsvetenskap och teologi: nio lektorer (3), en adjunkt (0). Institutionen har för närvarande 33 lektorer (22 män, 11 kvinnor) och en adjunkt (man). 17 av dessa är docenter. En lektor i historia (man) och en i religionsvetenskap/teologi (kvinna) är tjänstlediga. I idéhistoria går en lektor (kvinna) i pension i januari 2017 och en lektor (kvinna) är långtidssjukskriven på 90%. Två lektorer i idéhistoria är deltidsanställda, på 50 och 60% och en lektor i idéhistoria har från och med april 2017 en anställningsgrad på 20% och kommer enbart att arbeta med forskning. I religionsvetenskap/teologi är två lektorer deltidsanställda, på 50 och 75%. En adjunkt i religionsvetenskap/teologi disputerar i juni 2017. En forskare inom Pro Futura-programmet tillsvidareanställs antingen som lektor eller biträdande lektor under 2017. Under höstterminen 2016 finns ingen vikarierande lärare anställd. Teknisk och administrativ personal: Institutionen har åtta anställda inom gruppen teknisk och administrativ personal (6 kvinnor, 2 män): en administrativ samordnare, tre administratörer inriktade på studieadministration, en ekonomiadministratör, en datatekniker (man), en kommunikatör (kvinna) och en assistent (man). Datatekniker (75%), kommunikatör (75%) och assistent (25%) är deltidsanställda.
2-3. Utbildning på grund- och avancerad nivå: nuläge, framtid och kompetensanalys Nulägesbeskrivning, framtid och kompetensanalys Överlag finns vid institutionen gott om kompetens för den utbildning som ges på grundnivå och avancerad nivå. En mycket hög andel av undervisningen görs av disputerade lärare, och docenter och professorer är delaktiga i undervisningen (under 2015 gjordes 9% av undervisningen av professorer och 42% av docenter). Institutionen har ett brett utbildningsutbud, och inom olika utbildningar skulle det vara önskvärt med förstärkningar av kompetensen på vissa områden se nedan. I flertalet ämnen behövs dock en fortlöpande diskussion om hur man ska göra: om man ska förstärka kompetensen på ett visst område för att det bedöms vara en central del av utbildningen, eller om man istället ska göra förändringar av utbildningen för att bättre dra nytta av den kompetens som för närvarande finns tillgänglig vid institutionen. I många fall är det inte klart att det finns ett utrymme för att göra nya rekryteringar (i form av utlysningar av lektorat) för att tillgodose kompetensförstärkningar som man inom ett ämne ser som önskvärda. Arkeologi Inom arkeologi finns för närvarande två lektorer med inriktning mot miljöarkeologi som till stor del arbetar vid MAL och med SEAD, en lektor i arkeologi, och två professorer som inte har utrymme för undervisning, vilket innebär att den större delen av undervisningen måste göras av en enda lektor i arkeologi. Efter att en professor pensionerades under 2015 finns en brist på kompetens för undervisning i arkeobotanik, både på grundnivå (arkeologiprogrammet) och på avancerad nivå (masterprogrammet i miljöarkeologi). En rekrytering av en lektor med kompetens inom arkeobotanik är därför angelägen. Institutionen bedömer det också som viktigt att åter kunna ge utbildning på avancerad nivå i arkeologi, och för att kunna göra det är det viktigt att rekrytera en ny professor i arkeologi. Filosofi Inom filosofi är kompetensförsörjningen ifråga om undervisning på grundnivå och avancerad nivå generellt god men det behövs fler lärare. På grund av att filosofiämnet varit lyckosamt ifråga om externa forskningsanslag och på grund av att ämnet har stora utbildningsuppdrag inom lärarutbildningens vetenskapliga kärna finns det, definitivt på kort sikt och sannolikt på lång sikt, behov av att rekrytera ytterligare kompetens både inom teoretisk filosofi och praktisk filosofi. På kort sikt finns ett särskilt stort behov inom praktisk filosofi, men på sikt behövs kompetensen för undervisning inom teoretisk filosofi förstärkas genom en nyrekrytering. Religionsvetenskap/teologi En lektor med religionspedagogisk inriktning pensioneras under 2017. Religionspedagogisk kompetens är nödvändig för ämnets insatser inom lärarutbildningen och för teologiprogrammet. Delar av det kompetensbehovet kan täckas av lärare som nu arbetar deltid och ansökt om utökad sysselsättningsgrad. Lärarhögskolan har beslutat om finansiering på 50% av ett forskningslektorat inom området, men det är inte klart hur detta ska kopplas till det behov av undervisning och den befintliga kompetens som redan finns vid institutionen. Både religionsvetenskap och teologi rymmer många inriktningar, och vid institutionen finns önskemål om att stärka kompetensen på flera delområden: t.ex. islamologi, religionspedagogik, religionssociologi, exegetik, kyrkovetenskap. På inget av dessa delområden finns dock utrymme för en rekrytering av en heltidsanställd lärare och generellt gäller att det inom religionsvetenskap och teologi behövs föras en fortsatt och fördjupad diskussion om i vilken utsträckning man bör anpassa bemanningen till den undervisning man vill ge inom ämnet
eller om man istället bör anpassa utbildningen och undervisningen till den bemanning som finns tillgänglig de närmaste åren. Historia Inom historias utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan man notera att institutionen de senaste åren, på grund av pensionsavgångar, på grund av att en professor slutat, och på grund av att lektorer och professorer inom ämnet har uppdrag på institutionsnivå och fakultetsnivå, finns en viss brist ifråga om kompetens för undervisning och handledning inom äldrehistoria. Denna brist blir förhoppningsvis mindre kännbar på sikt genom att en forskare med äldrehistorisk kompetens tack vara Pro Futura-programmet från och med nästa år tillsvidareanställs vid institutionen. Värt att notera är också att på utbildningen i historia deltar i anmärkningsvärt hög grad professorer i ämnet, något som gör att förutsättningarna för att ge en utbildning i historia med hög kvalitet och grad av forskningsanknytning generellt är goda. Idéhistoria Inom idéhistoria har de senaste åren ett flertal lektorer och professorer gått i pension. Av de lektorer som nu är anställda övergår en lektor under 2017 till en anställningsgrad på 20% som enbart utgörs av forskning, en lektor går i pension 1 januari 2017, och en lektor arbetar huvudsakligen med ledningsuppdrag. Det innebär att undervisningsbehovet på grundnivå och avancerad nivå till större delen måste täckas av två lektorer som arbetar 50 respektive 60% tillsammans med två professorer som har en stor andel forskning i sina anställningar. Det innebär att bredden på den idéhistoriska kompetens som finns tillgänglig för undervisning har minskat väsentligt på senare tid. Det finns dock under de närmaste åren inte ekonomiskt utrymme för rekrytering av någon ytterligare lektor i ämnet. Pågående rekryteringar Inom arkeologi pågår processen att anhålla om en rekrytering av en professor i arkeologi. Möjligheten att utlysa ett forskningslektorat i arkeologi med inriktning mot arkeobotanik övervägs också en sådan rekrytering skulle stärka satsningen på MAL som infrastruktur och också tillgodose det viktiga behovet av arkeobotanisk kompetens på både grundnivå och avancerad nivå. Inom filosofi planeras utlysning av ett vikariat som lektor i filosofi med inriktning mot praktisk filosofi (för att kompensera för att lärare inom inriktningen fått externa forskningsmedel) och utlysning av ett lektorat med inriktning mot teoretisk filosofi, i syfte att bland annat kunna garantera bemanningen på kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, övervägs. I religionsdidaktik finns inom ramen för Lärarhögskolans forskningssatsning utrymme för utlysning av ett forskningslektorat i religionsdidaktik med 50% forskning här återstår dock att inom ämnet diskutera om det finns ett utrymme för att med grundutbildningsmedel delfinansiera en sådan anställning.
4-5. Forskning och forskarutbildning: nuläge, framtid och kompetensanalys 4-5. 1. Nulägesbeskrivning, framtid och kompetensanalys Överlag har institutionen inför framtiden en god kompetensförsörjning för forskning och forskarutbildning tack vare att vi har ett stort antal professorer och docenter, och därutöver en hög andel disputerade lärare. Institutionen har under 2016 varit lyckosam både när det gäller att erhålla forskningsmedel ur humanistiska fakultetens resultatbaserade resurs (5 lärare 2016) och lärarhögskolans motsvarande forskningsresurs (2 lärare 2016). Institutionen har de senaste åren varit relativ framgångsrik ifråga om ansökningar om externa medel även om man under 2016 kan notera en nedgång då forskare vid institutionen bara fått tre nya externa forskningsanslag: ett projekt från RJ och 2 projekt från Formas. Ifråga om forskarutbildning har institutionen i nuläget fungerande rutiner, och tillgången på kvalificerad handledning är mycket god. Tendensen är dock att färre doktorander antas till forskarutbildning, vilket beror på att anslagen för forskarutbildning och institutionens tilldelning av doktorandutrymmen minskar. Arkeologi I och med att båda nuvarande professorer i arkeologi går i pension (mars 2017 och någon gång under 2018) finns behov av att rekrytera en ny professor i arkeologi. För att få ett bra söktryck bör en utlysning vara generell snarare än inriktad mot en viss inriktning inom arkeologin. Inom såväl utbildning på grundnivå i arkeologi och (i synnerhet) på avancerad nivå i miljöarkeologi, som forskning och uppdragsforskning kopplad till Miljöarkeologiska laboratoriet finns också ett stort behov av kompetens inom området arkeobotanik. Institutionens bedömning är att det är osannolikt att detta kompetensbehov kan lösas genom rekryteringen av en professor i arkeologi, och därför övervägs en särskild rekrytering av en lektor finansierad med medel både från MAL och från grundutbildningsanslag. Filosofi I och med att en av de två professorerna slutar sin anställning 2017 innebär det att det inom ämnet kommer att saknas professorskompetens med inriktning mot praktisk filosofi. Detta behov kan förhoppningsvis på några års sikt tillgodoses genom att någon av ämnets docenter befordras till professor. Filosofiämnet är för närvarande forskningsmässigt starkt, och det finns sannolikt utrymme för att forskningsmiljön kan styrkas ytterligare genom att externa forskningsmedel möjliggör nya rekryteringar av lektorer. Historia Inom historia, där man har sex professorer och tre docenter inom ämnet, är kompetensförsörjningsläget ifråga om forskning och forskarutbildning gott, även om man kan notera att kompetensen inom äldrehistorisk forskning försvagats på grund av tidigare pensionsavgångar och
att en professor slutat vid institutionen under 2018 går ytterligare en professor med inriktning mot äldrehistoria i pension. Idéhistoria Inom forskning i idéhistoria utgörs den största förändringen ifråga om forskningsinriktning av att den forskningssatsning som tidigare gjorts på VTM-området (Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier) upphört. Även om institutionen under 2016 beviljats forskningsanslag med inriktning mot VTM, kan området inte längre sägas utgöra ett starkt forskningsområde inom institutionen. Religionsvetenskap/teologi Inom religionsvetenskap har en lektor befordrats till professor för drygt ett år sedan, vilket stärker ämnet och öppnar för möjligheter att utveckla den religionsvetenskapliga forskningsmiljön. För forskning inom religionspedagogik innebär det faktum att en docent med denna inriktning går i pension under 2017 en förlust av kompetens. Eventuellt kan den forskningsresurs på 50% inom religionsdidaktik som Lärarhögskolan finansierar användas för att stärka den religionspedagogiska forskningsmiljön, men det är fortfarande oklart hur en sådan anställning ska utformas. 4-5.2. Globala utmaningar och digital humaniora I och med att en lektor vid institutionen som har en inriktning mot digital humaniora från och med nästa år går över från anställning på 100 till 20% försvagas institutionens kompetens inom digital humaniora. Inom arkeologi med inriktning mot digital humaniora finns dock en fortsatt stark kompetens inom området, och forskning inom digital humaniora bedrivs också av doktorander vid institutionen. Flera av institutionens forskare bedriver forskning och söker forskningsmedel med inriktning mot globala utmaningar. Forskare vid institutionen har, med stöd från humanistiska fakulteten, skrivit forskningsansökningar och erhållit forskningsmedel från Formas för forskning om globala utmaningar.