Antagandehandling PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för TRAFIKPLATS BOTKYRKALEDEN / KATRINEBERGSVÄGEN Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Dp 10-C-1 Handlingar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning 1. Planens syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen är att reglera den nya trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen. Underlag för utformningen är Vägverkets arbetsplan för vägen som upprättas parallellt med denna plan. Nuvarande Glömstavägen har låg standard i förhållande till sin trafikuppgift. En förbättring har sedan länge varit önskvärd. En ny led, sk Botkyrkaleden, är redovisad i översiktsplanen för Huddinge ÖP 90, antagen i december 1990 av kommunfullmäktige. Ett nytt förslag, ÖP 2000, har varit utställd i oktober 2000 och kommer att antas under 2001 och redovisar även Botkyrkaleden. I den sk Dennisöverenskommelsen från 1991 angavs att Botkyrkaleden (Masmo-Flemingsberg) skall utföras med fyra körfält. Kommunfullmäktige har i beslut 1992-02-04 förordat dalgångens södra sida som läge för den nya leden. Vägverket har upprättat utredningsplan för vägen i detta läge. Byggnadsnämnden har i samband med beslut 1993-06-21 uttalat, att som inriktning för detaljplanearbetet skall trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen i princip utformas som en överliggande (planskild) cirkulationsplats. 1
Ett detaljplaneförslag, upprättat 1993, har varit föremål för plansamråd under december 1993 - februari 1994. Ett markägarsammanträde om Södertörnsleden i sin helhet hölls 1999-06-17. Vägverket ställde ut arbetsplanen för den nya trafikplatsen, vad gäller korsningen vid Huddingevägen, med tre olika alternativ i mars 2000. Ett beslut i Kommunfullmäktige togs i augusti 2000, där det bl a beslöts att: Alt. H förordas dvs, Vägverkets huvudförslag, som val av alternativ för Södertörnsleden. Flemingsbergsledens anslutning till Huddingevägen bibehålls. Glömstavägens anslutning till Huddingevägen antingen bibehålls eller ersätts med en anslutning till Storängsledens trafikplats och som finansieras inom projektet Södertörnsleden. För att inte ytterligare öka på problemen på Glömstavägen är det av stor vikt att Botkyrkaleden byggs i samma etapp som sträckan Gladökvarn- Flemingsberg. Att vid detaljplaneläggning av förbifarten järnväg/huddingeväg skall studeras om vägen kan förskjutas norrut och därmed finna ett möjligt läge som ger förutsättningar för en tunnel under järnväg/huddingeväg. Det schakt som då uppstår på Solgårdssidan kan täckas över på motsvarande sätt i Stuvsta. Ett förtydligat yttrande om Södertörnsleden togs av kommunstyrelsen den 24 september 2001. Den planerade Södertörnsleden ingår i en trafiköverenskommelse, det s k Dennispaketet, som innebär en satsning på trafiksystemet i länet fram till år 2005. Södertörnsleden ingår i Yttre Tvärleden och är uppdelad i två delar: Botkyrkaleden (aktuellt planområde) och Haningeleden. 2. Avvägning enligt miljöbalken 3 kapitlet Markanvändningen inom planområdet är förenlig med hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. 3. Plandata 3.1 Läge, areal Planområdet är beläget i den västra delen av Huddinge kommun och omfattar del av föreslaget vägområde för den blivande Botkyrkaleden i Glömstadalgången samt dess anslutningar till Katrinebergsvägen mot Huddinge sjukhus respektive till Glömstavägen mot Glömsta-Vistaberg. 2
Området begränsas i norr av befintlig bebyggelse i Glömsta-Vistaberg, i söder av Glömstadalgångens sydsluttningar och i väster och öster av föreslagna rampanslutningar till trafikplatsen. Planområdet omfattar en areal av ca 10 hektar. 3.2 Markägoförhållanden Huddinge kommun äger i huvudsak all mark inom planområdet. Utmed Glömstavägen berörs privata fastigheterna Glömsta 4:49, 4:48, 5:27, 5:26 och 5:24. Jordbruksmarken är utarrenderad. 4. Kommunala planer och program 4.1 Översiktsplan Den nya översiktsplanen, ÖP 2000, har antagits den 17 december 2001. Planen redovisar vägreservat för Botkyrkaleden, för snabbspårväg samt ett kraftledningsreservat på 400 kv. Vägreservatet och kraftledningsreservatet anges som riksintresse. 4.2 Program Samråd om detaljplan för trafikplatsen ägde rum 1993-1994. Ett programsamråd om planens åtgärdspunkter och mål bedöms därför vara onödigt. 4.3 Detaljplaner För området gäller följande detaljplaner: Västra Flemingsberg IV (Katrinebergsvägen) 10-D-8, 1947-09-09 Kästa 1-D-12, 1990-03-08 5. Regionala och statliga intressen 5.1 Regionplan 2000 RUFS 2000 Regionplan 91 har ersatts av ett samrådsunderlag till ny Regionplan 2000 RUFS 2000. Den redovisar en utbyggnad av Södertörnsleden (Haningeleden och Botkyrkaleden) i enlighet med Dennisöverenskommelsen. Planen understryker ledens betydelse med hänsyn till Haninges koppling till Europanätet och utvecklingen vid Flemingsberg. Vägen är en primär länsväg. I Glömstadalsgången anges ett reservat för en 400 kv kraftledning som förbinder Bredäng-Masmo-Ekudden. Flemingsberg anges som ett regionalt utvecklingsområde. 3
5.2 Botkyrkaleden Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden som förbinder Huddingevägen- Flemingsberg med E4/E20 och bedöms vara av riksintresse. Väster om Masmo är leden redan utbyggd. Trafikalstringen till Huddinge sjukhus och Flemingsbergs station, trafikens fördelning på riksvägnätet samt det regionala vägnätet har studerats i utredningsplan för Botkyrkaleden sept. 1992. Till utredningsplanen finns särskilda trafikutredningar. I utredningsplanen för Botkyrkaleden föreslås vägen få fyra körfält och en bredd av 25 meter. I planen ingår utbyggnad av en planskild trafikplats vid Katrinebergsvägen inklusive separat gång- och cykelvägsförbindelse. 6. Befintliga förhållanden 6.1 Naturmiljö och friluftsliv Glömstadalen är en långsträckt uppodlad dalgång i öst-västlig riktning. I berört avsnitt har dalgången inga större naturvärden. Gång- och cykelvägar som passerar området har stort värde ur friluftssynpunkt. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.1 och 3.2. 6.2 Kulturmiljö och landskapsbild Odlingslandskapet präglar Glömstadalgången som i Huddinge kulturmiljöinventering 1989 (underlag till ÖP 90) är klassificerad som kulturlandskapsmiljö med så stora värden att särskilda restriktioner gäller för eventuella förändringar. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Dalen utgör en serie vackra landskapsrum avgränsade i längsled av mindre höjder och skogsdungar. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.3 och 3.4. 6.3 Luft, mark och vatten De topografiska förhållandena i dalgången kan ge förutsättningar för sk kalluftsjöar med stillastående luft. Ett stort antal fastigheter utmed Glömstavägen är idag störda av trafikbuller. Dalgången domineras av lösa lerjordar utan genomgående torrskorpa. Mot dalsidorna grundar lerorna ut och blir fasta. På höjdsluttningarna går ställvis morän eller berg i dagen. Genom planområdet går ett dike som dels avvattnas via dagvattentunnel mot Albysjön, dels mot Orlången. Strax öster om den föreslagna trafikplatsen går vattendelaren. Grundvattentrycket i dalgången är högt och periodvis artetiskt. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 4.1 t o m 5.2. 6.4 Bebyggelse Planområdet är obebyggt. 4
6.5 Biltrafik Trafikmängden på Glömstavägen är idag ca 21 000 fordon per dygn på den mest belastade sträckan. Katrinebergsvägen betjänar 14 500 fordon per dygn. Övriga gatuanslutningar har relativt måttlig trafikbelastning. Framkomlighetsproblem för trafiken på Glömstavägen förekommer under toppbelastning morgon och kväll och antalet polisrapporterade olyckor är högre än normalt för en väg med denna standard. 6.6 Kollektivtrafik Glömstavägen och Katrinebergsvägen trafikeras av busslinjerna 712 och 740. Hållplatser med varierande standard finns utmed båda vägarna. 6.7 Gång- och cykeltrafik Längs Glömstavägen finns randbebyggelse som tillsammans med närliggande villaområden alstrar gång-, cykel- och mopedtrafik. Dessa trafikanter är separerade från övrig trafik på Glömstavägen. Gång- och cykelväg är utbyggd i dalgångens södra del, väster om Katrinebergsvägen. 6.8 Teknisk försörjning Inom och i omedelbar närhet av vägområdet finns vatten-, dagvatten- och avloppsledningar, fjärrvärmeledningar samt el- och teleledningar. 7. Planförslag 7.1 Naturmiljö och friluftsliv I anslutning till trafikplatsen mot Glömsta-Vistaberg förerslås landskapsplanteringar/naturmark. Mot Kästa, där Katrinebergsvägen ligger idag, föreslås terrängmodulering i kombination med landskapsplanteringar. Planteringar får på sikt bl a betydelse som visuell avskärmning. Den regionala cykelleden utmed dalgångens södra sida ansluts till den planskilda korsningen av Botkyrkaleden. Den går också under Katrinebergsvägen, för fortsatt utbyggnad öster ut mot Flemingsbergs gård. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.1 och 3.2. 7.2 Kulturmiljö och landskapsbild Botkyrkaleden med trafikplats tar odlad mark i anspråk samt kommer att förändra dalgångens rumsliga indelning. Landskapsplanteringar samt mjuka anpassningar av bankar och ramper avser dock dämpa effekterna. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.3 och 3.4. 7.3 Luft, mark och vatten Föreslagna landskapsplanteringar i anslutning till trafikplatsen kommer på sikt utöver betydelsen som visuell avskärmning, även att fungera som filter/luftrenare mot damm, sotpartiklar mm. Profilen på Botkyrkaleden har hållits så låg som möjligt i förhållande till de geotekniska, grundvattenmässiga och trafiktekniska förhållandena för att bl a minska bullret. 5
Vägen med trafikplats kommer att avvattnas mot Albysjön. Där så är möjligt infiltreras och fördröjs vägvattnet i dikena lokalt samt att det passerar flera mindre dammar, varav en belägen inom planområdet, för uppsamling av slam mm, för att inte öka belastningen på recipienten. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 4.1 t o m 5.2. Den nya trafikplatsen Botkyrkaleden / Katrinebergsvägen Källa: VBB 7.4 Bebyggelse Höjdförändringen av Glömstavägen kommer att medföra släntintrång på kvartersmark. Utfarter från fastigheterna bibehålles. Tre tomtutfarter som ligger i anslutning till korsningen med Kästavägen, sker på den i ett kortare avsnitt, förstärkta och extra breda GC-vägen. Utfarten sker där mot Kästavägen. Till delar sker så redan idag. 7.5 Biltrafik Botkyrkaleden ges dubbla 7.5 m breda körbanor, vardera med 2.0 m yttre vägrenar och 1.0 m inre vägrenar. Mittremsan föreslås bli 4.0 m bred. I denna placeras belysning och räcke. Totalt blir vägbredden 25 m. I planen ingår utbyggnad av planskild trafikplats vid Katrinebergsvägen samt ombyggnad av delar av Katrinebergsvägen och Glömstavägen med anslutningsvägar. Anslutningen av Grantorpsvägen till Katrinebergsvägen kommer att läggas om i ett sydligare läge för att skapa en fyrvägskorsning, mitt emot Kästadalsvägen. 7.6 Kollektivtrafik Ny snabbspårväg mellan Kungens kurva och Flemingsberg har åter aktualiserats. Den berör aktuellt område men planens utformning hindrar inte dess sträckning. 6
7.7 Gång- och cykeltrafik mm Gång- och cykeltrafiken korsar Botkyrkaleden på separat GC-bana i anslutning till den upphöjda cirkulationsplatsen. Separat GC-bana anläggs också utmed Glömstavägen inom planområdet. Den regionala cykelleden utmed dalgångens södra sida justeras något i sitt befintliga läge. Den ansluts för planskild korsning av Botkyrkaleden, men går också i tunnel under Katrinebergsvägen för fortsatt utbyggnad, men går öster ut mot Flemingsbergs gård och planskild gång- och cykelförbindelse över Botkyrkaleden mot Vistaskolan. 7.8 Teknisk försörjning Befintliga ledningar inom området förstärks, flyttas eller läggs om. 8. Administrativa frågor I genomförandebeskrivningen behandlas frågor om ansvarsfördelning, finansiering, och tidplan mm. Ekonomiska åtaganden mellan Vägverket och Huddinge kommun skall regleras i särskilt avtal. Detaljplanens genomförandetid är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. 9. Medverkande Detaljplanearbetet leds av Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningens (MSB) planavdelning genom en projektgrupp. I projektgruppen har deltagit; Lars Nilsson, MSB-planavdelningen, projektledare Inger Forsberg, Näringslivs- och exploateringskontoret Lennart Lindgren, MSB-gatukontoret Lena Fyrvald, MSB-miljökontoret Kjell Thelander, KDF Flemingsberg Eva Eriksson, KDF Sjödalen-Fullersta Kristina Källqvist och Lars Johanson, Sundell Arkitekter Dessutom har samråd skett med Vägverket. Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningen i maj 2001, reviderat i december 2001 Lars Nilsson Planchef Sundell Arkitekter AB Lars Johanson Planarkitekt Kristina Källqvist Fysisk planerare 7
Antagandehandling GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Förslag till detaljplan för TRAFIKPLATS BOTKYRKALEDEN / KATRINEBERGSVÄGEN Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Dp 10-C-1 Handlingar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning 1. Organisatoriska frågor 1.1 Tidplan Samråd för trafikplatsen genomfördes i november-december 1993. Utställning av planförslaget skedde i juni-september 2001. 1.2 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vunnit laga kraft. 1.3 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats inom området. Vägverket ansvarar för utbyggnaden av trafikplatsen med anslutningar till befintligt gatunät samt för ombyggnad och flyttning av befintliga ledningar. Vägverket ansvarar också för erforderliga bullerskyddsåtgärder samt anpassning av väganläggningar till angränsande mark och i samband därmed erforderliga planteringar. 1
2. Fastighetsrättsliga frågor Höjdförändringen av Glömstavägen kommer att medföra släntintrång på kvartersmark på fastigheterna Glömsta 4:49, 5:24 och 5:25, vilket regleras med avtal eller med servitutsupplåtelse genom fastighetsbildning. 3. Ekonomiska frågor 3.1 Avtal Frågor om ekonomi, genomförande, ansvar, mm kommer att regleras genom avtal mellan kommunen och Vägverket. Ekonomiska frågor angående förstärkning, flyttning och omläggning av befintliga ledningar inom planområdet regleras i avtal mellan Vägverket och respektive bolag. Ekonomiska frågor angående ev. bullerskyddsåtgärder inom fastigheter kommer att regleras i avtal mellan Vägverket och respektive fastighetsägare. 4. Tekniska frågor 4.1 Tekniska anläggningar Den nya vägen med anslutningar knyts till sin helhet ihop enligt Vägverkets arbetsplaner. Befintliga ledningar inom planområdet förstärks, flyttas eller läggs om i samband med utbyggnaden av den nya trafikplatsen. Fördelningskammaren avseende fjärrvärme vid korsningen Kästadalsvägen- Katrinebergsvägen, kan p g a höjning av vägprofilen, tvingas att höjas på och om påfyllnaden på anslutande fjärrvärmeledningar överstiger ca 1.5 m kan även större ombyggnader bli nödvändiga. Skyddning av lokalkablar i mark utmed Katrinebergsvägen erfordras i samband med att vägutbyggnaden påbörjas. En 70 kv kabel är förlagd i den åkerväg som korsar planområdets östra del. I korsningen med Botkyrkaleden måste kabeln förläggas i skyddsrör av stål, diameter 300 mm, samt eventuellt läggas om på annat djup. Vägverket skall utföra bulleråtgärder i enlighet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för Botkyrkaleden som helhet. ÖP 90 och 2000 redovisar i Glömstadalen ett reservat för en 400 kv kraftledning. Kraftledningen är av riksintresse. Ett samråd har skett mellan Vägverket samt Svenska Kraftnät AB och kommunen om anpassning av ledningsreservat till trafikplatsen. 2
ÖP 90 redovisar vidare reservat för en framtida snabbspårväg mellan Skärholmen och Flemingsberg som berör trafikplatsen. Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningen i maj 2001, reviderat i december 2001 Lars Nilsson Planchef Sundell Arkitekter AB Lars Johanson Planarkitekt Kristina Källqvist Fysisk planerare 3
Antagandehandling MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Förslag till detaljplan för TRAFIKPLATS BOTKYRKALEDEN / KATRINEBERGSVÄGEN Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Dp 10-C-1 Handlingar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Denna beskrivning baseras på berörda delar av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättats 1997 av Vägverket i samband med arbetsplan för Södertörnsleden, delen Masmo Flemingsberg, Botkyrkaleden. Sammanfattning Utbyggnaden inom planområdet och de förändringar den innebär har konsekvensbeskrivits avseende miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Den har också jämförts med ett nollalternativ som ett bibehållande av nuvarande vägnät skulle innebära, inklusive den förväntade trafikökningen på detta nät. Detaljplanen innebär utbyggnad på vad som idag är öppen och uppodlad jordbruksmark. Området har inga större naturvärden. Gång- och cykelvägar som passerar genom området har stort värde ur friluftssynpunkt. Gång- och cykelvägen söder om Botkyrkaleden kommer att bli utsatt för ökat buller och avgaser men blir däremot säkrare trafikmässigt sett genom att den korsar Katrinebergsvägen planskilt, vilket även minskar barriäreffekten. Trafikplatsen kommer att förändra dalgångens rumsliga indelning. Den gamla Katrinebergsvägen rivs och trafikplatsens slänter samt marken i dalgångens botten plante- 1
ras med högre vegetation för att bryta ner trafikplatsens dimensioner, men också för att delvis dölja anläggningen och på så vis anpassa denna till landskapet. Utan skyddsåtgärder kommer bl a angränsande bostadshus till planområdet att utsättas för högre bullernivåer än rekommenderade riktvärden. Bullerskärmar, med en höjd på 2 m, föreslås därför utmed de norra ramperna på Botkyrkaleden. Husen i Kästa, väster om Katrinebergsvägen förses med 2.2 m höga plank vid byggnaderna. Eventuellt sätts lokal skärm upp för bullerstörda hus utmed Grantorpsvägen. Situationen förbättras för husen längs Glömstavägen jämfört med idag medan den försämras något för bebyggelsen i Kästa. Om trafikplatsen byggs ut sker en ökning av luftföroreningshalten i dess närområde. Enligt beräkningar bedöms kvävedioxidbildningen (NO 2 ) vara dimensionerande faktor vid denna väg- och trafiksituation. Gällande gränsvärden för NO 2 -halten kommer dock ej att överskridas för den intilliggande bebyggelsen. Luftförorenings-situationen vid bostäderna längs Glömstavägen kommer att förbättras. I och med utbyggnaden förändras dagvattensituationen. Mängden dagvatten som leds till Albysjön kommer att öka. Ökningen av andelen hårdgjorda ytor innebär koncentrationer av förorenat dagvatten som måste tas om hand. Ytvatten från körytor avvattnas via vägslänter och vägdiken. Avledningen av dagvatten från vägområdet sker i om möjligt till befintliga eller delvis omlagda diken eller där så erfordras till kulverterade diken. Innan vattnet leds via dagvattentunnlar ner mot Albysjöns reningsverk passerar det mindre dammar i vilka flytslam och eventuell olja uppsamlas. 1. Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för att belysa de miljömässiga konsekvenserna av en utbyggnad av del av Södertörnsleden, Botkyrkaleden. Syftet med detaljplanen är att reglera den nya trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen. MKB ska göra det möjligt att bedöma de planerade förändringarnas inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. MKB har upprättats av Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningens planavdelning och Sundell Arkitekter efter samråd med den kommunala projektgruppen för detaljplanearbetet och Vägverket. Beskrivningen följer Huddinge kommuns metod för miljökonsekvensbeskrivningar, januari 1994. Beräkningar av buller har utförts av Scandiaconsult och luftberäkning har utförts av VBB VIAK. En miljöbedömning har utförts av FNNS. 1.1 Agenda 21 Huddinge är Ekokommun och verkar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Enligt kommunens lokala Agenda 21, skall, vid planläggning, en prövning alltid ske mot de fyra systemvillkoren. Kommunen avser att verka för kretsloppsprincipen enligt de fyra grundvillkoren: 2
Ämnen från jordskorpan får inte tas upp och användas fortare än de nybildas, utvinningen av ändliga resurser som metaller och fossila bränslen måste alltså minska dramatiskt. Ämnen som vi människor skapat, och som är främmande för naturen och svåra att bryta ned, får inte nyproduceras och spridas. Naturen får inte systematiskt skadas eller trängas undan och vi får inte använda mer ur naturen än vad som återskapas. Jordens naturresurser ska fördelas rättvist och effektivt, både inom respektive land och mellan världens alla länder. 2. Utbyggnadsalternativ - nollalternativ Planområdet innefattar korsningen mellan Glömstavägen och Katrinebergsvägen. Planförslaget innebär att den nya trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen regleras. Det planeras en fyrvägskorsning vid Kästadalsvägen och Grantorpsvägen med en ny sträckning av Grantorpsvägen. Gång- och cykelleden söder om Botkyrka-leden justeras något i sitt läge och planskiljs med Katrinebergsvägen med en gångport. 2.1 Nollalternativ Ur flera miljöaspekter ska förändring jämföras med ett nollalternativ, dvs. ett alternativ där den föreslagna utbyggnaden inte genomförs. Nollalternativet utgår i detta fall från den situation som gäller idag, dvs. Glömstavägen behålls i sitt nuvarande skick i dalgångens norra kant med trafiksignaler vid Katrinebergskorset och utfarter från bebyggelsen i Glömsta-Vistaberg. Under 2.2 diskuteras nollalternativet i form av en jämförelse med en utbyggd Botkyrkaled. Positiva resp. negativa effekter anges. Från och med 3. beskrivs förutsättningarna samt att analys och förslag till åtgärder sker för planförslaget som sådant. 2.2 Jämförelse av nollalternativ-utbyggnad Trafikmängden på Glömstavägen är idag 21 000 fordon per dygn på den mest trafikerade sträckan, väster om Katrinebergsvägen. Störningar, framförallt för de som bor i Glömsta-Vistaberg, är påtagliga, dels ur buller- och avgassynpunkt, men också ur säkerhetssynpunkt. 40 000 fordon per dygn beräknas trafikera den mest trafikerade sträckan på Botkyrkaleden år 2015. Skyltad hastighet blir 70 km/h. Analys av nollalternativet, jämfört med en utbyggd Botkyrkaled i dalgångens södra kant, ger sammanfattningsvis följande (+) effekter. + Oförändrad landskapsbild + Sverigeleden/gc-vägen ligger kvar i ostört läge + Bebyggelsen i Kästa kommer inte att bullerutsättas i samma utsträckning av trafiken i dalgången. Analys av nollalternativet, jämfört med om man inte bygger ut Botkyrkaleden i dalgångens södra kant, ger sammanfattningsvis följande negativa (-) effekter. - Trafiksäkerheten kommer att försämras i synnerhet för oskyddade trafikanter - Barriäreffekten av Glömstavägen kommer att öka när man inte har några 3
planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik. - Totalt sett kommer fler hus att bullerutsättas - Trafik från bebyggelsen i Glömsta-Vistaberg kommer att ha det svårt att komma ut på vägen p g a trafikintensiteten. - Den ljusreglerade korsningen vid Katrinebergsvägen kommer att medföra längre köer både på Glömstavägen och på Katrinebergsvägen, vilka i sin tur medför buller och föroreningar mm. - Kapaciteten innebär att de fordon som inte kommer att kunna få utrymme på Glömstavägen, kommer att finna andra och längre vägar med mer trafikarbeten som resultat och övriga konsekvenser det innebär. 3. Naturgivna förutsättningar 3.1 Naturmiljö Glömstadalen är en långsträckt uppodlad dalgång i öst-västlig riktning. Den södra sidan är skogsklädd och stupar på sina håll brant. På höjdryggen bakom ligger bebyggelsen i Kästa. Den norra sidan sluttar svagt mot bebyggelsen i Glömsta-Vistaberg. I berört avsnitt har den uppodlade dalgången inga större naturvärden. Den öppna jordbruksmarken är en kompletterande biotop till skogsmarken i söder och bidrar till variationen i området. Utanför planområdet (väster om) finns utmed Glömstavägen en gammal ek, den sk Hagstaeken, som är naturminnesförklarad. Eken är dock i dålig kondition pga ålder. Väster om planområdet ansluter Flottsbroområdet som är av regionalt intresse ur såväl botanisk, zoologisk som geologisk synpunkt. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Busk- och trädvegetationen lämnas i stort opåverkad av Botkyrkaleden eftersom den går över idag odlad mark. Vid Kästa kommer emellertid skogsbrynet att påverkas då gång- och cykelleden kommer att delvis läggas om. Där Glömstavägen breddas och profilen höjs kommer brynvegetationen och en del trädkronors nedre grenvarv att påverkas. Även rotsystemen hos vissa träd riskerar att påverkas. Förslag till åtgärder Där skogsbrynen påverkas skall de återställas genom att för platsen typiska jordar läggs ut varefter plantering sker med för området typiska växtarter. Trädkronornas höjning skall utföras av kunnig trädbeskärningspersonal. Ingrepp och/eller uppfyllnad av rotsystem skall särskilt beaktas och åtgärdas av kvalificerad personal. Gång- och cykelvägar inplaceras och utformas med hänsyn till terräng och befintlig vegetation. 3.2 Friluftsliv Gång- och cykelvägar som passerar området har stort värde ur friluftslivssynpunkt. I söder går en regional cykelled som utgör en del av den sk Sverigeleden. I gränsen 4
mellan den öppna marken och den trädbevuxna sluttningen väster ut ansluter leden till Flottsbro friluftsområde. Öster ut mot Flemingsbergs gård är dock ej leden utbyggd. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Den befintliga gång- och cykelvägen utmed dalens södra sida blir utsatt för ökat buller och avgaser och kommer att mista sin relativa ostördhet i dalgångens södra kant. Dalgången med sina öppna fält blir i ökad utsträckning tillgänglig för de boende i Glömsta-Vistaberg då trafiken på Glömstavägen minskar kraftigt. Botkyrkaleden i sig medför dock en barriär för gång- och cykeltrafiken mellan områdena norr och söder om leden. Förslag till åtgärd Barriäreffekten för gång- och cykeltrafiken minskas då GC-vägen korsar Botkyrkaleden på separat GC-väg i anslutning till den upphöjda cirkulationsplatsen. Den regionala cykelleden utmed dalgångens södra sida justeras något i sitt befintliga läge. Den ansluts planskilt med korsningen av Botkyrkaleden, men går också i tunnel under Katrinebergsvägen för utbyggnad öster ut mot Flemingsbergs gård. 3.3 Kulturmiljö Under 1800-talet skapades stora sammanhängande odlingsenheter i dalgången. Flemingsbergs gård spelade härvidlag en stor roll. Odlingslandskapet präglar fortfarande dalgången. Glömstadalgången är i Huddinge kulturmiljöinventering 1989 (underlag till ÖP 90) klassificerad som kulturlandskapsmiljö med så stora värden att särskilda restriktioner gäller för eventuella förändringar. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Den öppna odlade marken anges i Huddinge kulturmiljöinventering 1989 som dalgångens viktigaste karaktärsdrag. Då Botkyrkaleden inklusive trafikplatsen i huvudsak ianspråktar odlad mark, kommer miljön i denna bemärkelse att förändras. Förslag till åtgärd För att den kvarvarande odlade marken även fortsättningsvis fyller sin funktion i kulturhistoriskt hänseende, bör upplåtelsen av marken styras så att den även framöver förblir odlad. Se även 3.4 Landskapsbild. 3.4 Landskapsbild Dalgången är en markant och långsträckt sprickdal i öst-västlig riktning. Dalen utgör en serie vackra landskapsrum avgränsande i längsled av mindre höjder och skogsdungar. Gränsen mellan den öppna dalbottnen och de vegetationsklädda fastmarkssidorna är tydlig. 5
Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Trafikplatsen vid Katrinebergsvägen kommer att förändra dalgångens rumsliga indelning. Den upphöjda cirkulationsplatsen med av- och påfartsramper kommer att skärma möjligheten att uppfatta dalgången som en helhet från kullen vid Flemingsberg till höjdpartiet vid Lovisebergsvägen. Längs den del av Glömstavägen som breddas och där profilen höjs kommer det markerade brynet att påverkas. Trädkronor måste höjas, rötter måste ev. behandlas och vegetation försvinner. Förslag till åtgärd Vägbankar samt av- och påfartsramper utformas så att övergången till befintlig mark blir mjuk. Se även 3.3 Kulturmiljö. Skärning på sydsidan, där den regionala cykelledens läge justeras, skall återplanteras med för området naturliga arter. Se även 3.1 Naturmiljö. Den gamla Katrinebergsvägen rivs och trafikplatsens slänter samt marken i dalgångens botten planteras med högre vegetation för att bryta ner trafikplatsens dimensioner, men också för att delvis dölja anläggningen och på så vis anpassa denna till landskapet. 4. Omgivningspåverkan 4.1 Buller Trafikbuller kan beskrivas i ekvivalent ljudnivå, som är medelljudnivån under t ex ett dygn, eller i maximal ljudnivå som är den högsta ljudnivån t ex när en lastbil passerar. Riksdagen fastställde i mars 1997 bl a nedanstående riktvärden för trafikbuller i bostadsbebyggelse. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar eller annan trafikinfrastruktur. Av riksdagen antagna riktvärden för buller från vägtrafik 6
På lång sikt är det önskvärt att begränsa bullret till ovanstående nivåer även i befintlig bebyggelse. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdesnivåerna bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vägbullerberäkningarna för den nya vägen har genomförts med hjälp av Den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller. Både ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå har beräknats. Glömstavägen är en av de mest bullerbelastade vägarna i Huddinge, särskilt väster om korsningen med nuvarande Katrinebergsväg. Biltrafiken längs Glömstavägen är idag 21 000 fordon/dygn på den mest trafikerade sträckan, där både lokal och regional trafik blandas. I bakgrundsmaterialet till den översiktliga bullerstudie som utfördes av Slb-analys åt Huddinge kommun 1995 kan man utläsa att med dagens trafik finns ett antal hus med olika störningsgrad av trafikbuller längs Glömstavägen. I Slbs analys har man inte tagit hänsyn till nivå-skillnader i terrängen. Ett stort antal villor utmed Glömstavägen har höga i dag värden som överskrider 55 db(a). I planbestämmelser för detaljplan för Kästa anges att bullerplank skall anordnas mellan hus till en höjd av 1.8 m ovanför medelhöjden på angränsande gata. Området är dock ej helt utbyggt enligt plan. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Till år 2015 bedöms biltrafiken bli 40 000 fordon/dygn på den mest belastade sträckan. I beräkningarna har både referenshastigheten 70 km/h och 90 km/h på Botkyrkaleden simulerats. För husen längs Glömstavägen förbättras situationen så gott som genomgående i förhållande till noll-alternativet. Trots detta ligger många hus kvar med värden över 55 db(a). Sämre blir det för bebyggelsen i Kästa, se bullerutbredningskartor (Bilaga 1 och 2). Förslag till åtgärd Profilen på Botkyrkaleden har hållits så låg som möjligt i förhållande till geotekniska, grundvattenmässiga och trafiktekniska förhållanden för att bl a minska bullret och intrånget i landskapsbilden. För att dämpa bullerstörningen borde större delen av vägen förses med bullerplank eller vallar upp till 3-4 m. Av geotekniska, lanskapsmässiga och kulturhistoriska skäl föreslås ej detta som lämpliga generella åtgärder. Dalgången kan inte bära högre vallar utan att man grundförstärker. Den odlade dalgången skulle ytterligare krympa areellt och visuellt om man anlade vallar. Dessutom uppnår man inte så stor bullerreduktion som man önskar då merparten av bebyggelsen ligger högt. För husen längs Glömstavägen intill trafikplatsen föreslås att de norra ramperna, som i sig verkar bullerdämpande på själva Botkyrkaleden, kompletteras med 2 m höga genomsiktliga skärmar mot bebyggelsen. 7
För hus norr om Glömstavägen, kan eventuellt lokalt bullerskydd inom den egna fastigheten utföras i samråd med markägare. Åtgärder längs nuvarande Glömstavägen för att dämpa buller föreslås regleras i separat avtal mellan Vägverket och kommunen. Husen i Kästa, söder om Botkyrkaleden och väster om Katrinebergsvägen förses, i samband med utbyggnaden av Botkyrkaleden, med 2.2 m höga plank vid byggnaderna. Åtgärder för fasad bedöms ej vara nödvändigt. När utbyggnaden av bebyggelsen närmast Katrinebergsvägen sker bör detta utföras med 1.8 m höga plank mellan byggnaderna, enligt gällande detaljplan För hus utmed Grantorpsvägen som berörs av höga bullernivåer sätts eventuellt lokal skärm upp i samråd med fastighetsägaren. 4.2 Luftföroreningar Bilavgaser innehåller en mängd olika föroreningar som kan vara skadliga för människors hälsa. Naturvårdsverket har angivit riktvärdet för kolmonoxid (CO) till 6 mg/m 3 per 8 timmar. Halten av kvävedioxid (NO 2 ) uttryckt som 98-percentil (timvärden för vinterhalvåret) får uppgå till ett riktvärde av högst 110 µg/m 3. Från den 31 december 2005 gäller även miljökvalitetsnormer för bl.a. kvävedioxid. Miljökvalitetsnormens gränsvärde 90 µg/m 3 uttryckt som 98-percentil för kvävedioxid i utomhusluft, är satt till skydd för människors hälsa. Avgasberäkningar har genomförts med hjälp av en modell för beräkning av avgashalter intill landsväg. I Glömstadalen bedöms i vissa situationer förhöjda föroreningshalter uppstå. Dels vid svag vind och klart väder, främst nattetid, dels vid sk inversionsförhållanden då luften blir stående som under ett lock. Med dagens trafik på Glömstavägen överskrids Naturvårdsverkets riktvärde för NO 2 fram till 20 m från vägmitt. Halten sjunker sedan successivt vid bostäderna. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Som tidigare angivits, beräknas Botkyrkaleden år 2015 erhålla 40 000 fordon per dygn. Beräkningarna är gjorda för en trafikhastighet på 70 km/h. Den nya leden har fyra körfält och planfri korsning, vid Katrinebergsvägen. Detta innebär att trafikrytmen blir jämna och utsläppen lägre. Beräkningarna visar att NO 2 halten kommer att ligga betydligt under både riktvärdet, dvs. 110 µg/m 3 samt miljökvalitetsnorm för kvävedioxid 98-percentil, dvs 90 µg/m 3, beräknat vid de närmast liggande husen. Redan 20 m från vägmitt kommer värdena att underskridas. Gång- och cykelvägen ligger mer än 20 m från vägmitt, utom i cirkulationsplatsen vid Katrinebergsvägen. De nyligen antagna miljökvalitetsnormerna för partiklar bedöms inte överskridas. Luftföroreningssituationen vid bostäderna längs Glömstavägen kommer att förbättras väsentligt. 8
Förslag till åtgärd Föreslagen naturmark/landskapsplanteringar i anslutning till trafikplatsen kommer på sikt att utöver betydelsen som visuell avskärmning även att fungera som filter mot damm och sotpartiklar mm. I övrigt föreslås inga andra åtgärder. 4.3 Markföroreningar Planområdet innehåller såvitt känt inte några markföroreningar. 4.4 Elektriska och magnetiska fält Inom planen har ett utrymme för en 400 kv kraftledning reserverats i enlighet med kommunens översiktsplan. Utbyggnaden ligger minst tio år fram i tiden. När den aktualiseras kommer en särskild prövning att göras över utformning och lokalisering. Bl a får frågan om elektriska och magnetiska fält, med hänsyn till närhet till främst bostäder, då övervägas. 4.5 Vibrationer Erfarenhetsmässigt är det känt att vid hastigheter på 70 km/h kan vibrationshastigheter på 0.4 mm/s uppmätas max 10 m från vägkant i sandiga och moränhaltiga jordar. I lerjordar fortplantar sig vibrationerna längre sträckor. Upp till 100 m från vägbanekant kan vibrationshastigheter på 0.4 mm/s registreras. Vibrationer mellan 0.4-1 mm/s anges som måttlig störning i Förslag till svensk Standard SS460 4861: Mätning och vägledning för bedömning av komfort i byggnader. Utmed Glömstavägen som idag fungerar för både lokal och regional trafik, ligger många hus nära stora trafikflöden och riskerar att vara utsatta för vibrationer. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad När trafikleden flyttas till den södra delen av dalgången kommer husen på norrsidan av Glömstavägen att hamna mer än 100 m från vägens nordligaste vägkant, varför inga tillkommande vibrationer från Botkyrkaleden behöver befaras. Längs den breddade delen av Glömstavägen, bedöms samtliga byggnader inom 100 m från närmsta vägkant ligga på fastmark, utom husen vid Kästavägen. Dessa ligger möjligen på lösa jordlager och kan störas av vibrationer. Huset Glömsta 5:27 ligger närmare än 20 m från den ombyggda Glömstavägen. Den reducerade trafiken och lägre hastigheten på vägen kommer att minska risken för olägenhet av vibrationer. Några klagomål har inte framförts. Förslag till åtgärd I samband med utbyggnad bör en kontrollmätning ske av vibrationer från biltrafik i fastigheten 5:27. Beroende av mätresultat kan de förstärkningsåtgärder som planeras på aktuell vägsträcka eventuellt utvidgas med ytterligare kalkcementpelare som 9
skärmning mellan väg och tomt. Särskild omsorg bör även läggas vid det framtida underhållet av Glömstavägen då ojämnheter i vägbanan kan frambringa vibrationer. 5. Utbyggnaden 5.1 Dagvatten Glömstadalen avvattnas genom öppet dike i dalens mitt. Dagvattnet har tidigare via diken runnit ut i sjön Orlången, men leds nu mot Albysjön via en ca 4 km bergtunnel. I tunnelns mynning vid Albysjön är en reningsanläggning utbyggd. Anläggningen är i första hand avsedd för att avskilja slam i stora sedimenteringsdammar, men också för att ha möjlighet att fånga in oljespill. Dessutom har den möjlighet till att utjämna flöden. Anläggningen kan kompletteras för eventuellt ytterligare rening av dagvatten. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad När Botkyrkaleden byggs ut kommer mängden dagvatten som leds till Albysjön att öka. Ökningen av andelen hårdgjorda ytor innebär koncentrationer av förorenat dagvatten som måste tas om hand. Den utbyggda vägen inkl. trafikplats kommer att avvattnas mot Albysjön och tunneln dit. Befintliga öppna diken närmare vägen än 30 m kommer att kulverteras för att minska konsekvenserna vid föroreningar i samband med haverier med fordon lastade med miljöfarligt gods. Förslag till åtgärd Ytvatten från körytor avvattnas via vägslänter och vägdiken. Avledningen av dagvatten från vägområdet sker i första hand till befintliga eller delvis omlagda diken eller där så erfordras till kulverterade diken. Innan vattnet leds via dagvattentunnlar ner mot Albysjöns reningsverk passerar det mindre dammar i vilka flytslam och eventuell olja uppsamlas. Allt vatten som leds bort mot Albysjön kommer att passera reningsverket vid Albysjön. En av ovan nämnda dammar för oljeavskiljning avses att läggas i anslutning till trafikplatsen, på dess västra sida mellan Glömstavägen och Botkyrkaleden, och ingå i planområdet. Den avser att samla upp slam och olja för att undvika nedsmutsning i dagvattentunneln. 5.2 Grundvatten Det finns grundvatten både i jordlagren och i berggrunden. Grundvattentrycket i de genomsläppliga lagren under leran är högt i dalgången periodvis artesiskt. Lösa leror förhindrar dock ett uppflöde av grundvatten. Vid mätningar har grundvattentrycknivån mätts från ungefär i nivå med omgivande markytan och ned ett par meter under markytan. 10
Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Den höga grundvattennivån i dalgången medför risk för vattensänkning som i sin tur kan leda till sättningar. Vid projekteringen är därför höjdsättningen vi Katrinebergsvägens trafikplats gjord så att detta undviks. Inom lerområdena är lerorna så täta, att man kan räkna med att inget ytvatten når ner till grundvattenförande lager och därmed finns här ej risk för föroreningar av grundvattnet. I de partier där det finns morän i dagen eller där vägen ligger i moränskärning, finns inte detta skydd, som vid den sydvästra rampen, där risk finns för att t ex utflöden från en tankbilsolycka kan påverka grundvattnet. Påverkan kommer dock att bli lokal och därmed också lätt att åtgärda, eftersom moränen är relativt finkornig och därför har liten genomsläpplighet. Se även 5.1 Dagvatten. Förslag till åtgärd Inga speciella åtgärder föreslås. 5.3 Materialval Vägbyggande innebär ett omfattande behov av bra byggnadsmassor. Naturgrus är en bristvara som så långt möjligt ej skall användas utan ersättas av bergkrossmassor. Förslag till åtgärder Mål för hushållande av byggnadsmaterial är att material som finns inom området ska om möjligt återanvändas. 5.4 Skydd mot olyckshändelser, trafiksäkerhet Den regionala trafiken mellan Masmo och Flemingsberg går idag på Glömstavägen. Den har relativt låg standard med bl a många tomtutfarter samt avsaknad av vänstersvängfält och planskilda korsningar för oskyddade trafikanter. Vägen passerar tätt inpå befintlig bostadsbebyggelse. Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Med Södertörnsleden fullt utbyggd avlastas dagens trafiknät vilket innebär att trafik som idag går förbi tätbebyggda områden, flyttas till lämpligare miljöer. Glömstavägen övergår till att vara en mindre belastad gata. I trafikplatsen vid Katrinebergsvägen ordnas signalreglerade övergångsställen i cirkulationsplatsen. Gång- och cykelvägen söder om Botkyrkaleden kommer att ordnas planskilt från Katrinebergsvägen, för att de oskyddade trafikanterna inte skall korsa Botkyrkaleden i plan. 5.5 Farligt gods Konsekvenser av föreslagen utbyggnad Transporter med farligt gods kommer att ske utmed Botkyrkaleden. Eventuella olyckor inom planområdet kan beröra reningsanläggningen vid Albysjön. Utsläpp bör kunnas tas om hand i dammarna för oljeavskiljning. 11
5.6 Störningar under byggtiden Riktvärdena för buller från byggarbetsplatser är utomhus vid bostäder 60 dba dagtid, 50 dba kvällstid och 45 dba nattetid (ekvivalentnivåer). Momentana ljud nattetid får ej överstiga gränsvärderna med mer än 10 dba. För arbetsplatser är riktvärdet 70-75 dba dagtid, 65-70 dba kvällstid och 70 dba nattetid (ekvivalentnivåer). Konsekvenser av utbyggnaden Under byggtiden kommer trafiken att kunna gå som vanligt på Glömstavägen och Katrinebergsvägen. Vid sammankopplingen med befintligt vägnät kommer tillfälliga vägomläggningar att behövas. Under byggtiden kan byggnadsarbetena orsaka störningar för omgivningen av skiftande slag såsom buller, vibrationer, damning och nedsmutsning, intrång, mark- och vegetationsskador samt inverkan på friluftsliv och naturmiljöer. En särskild viktig fråga är att därvid förhindra läckage av olika slag ut i dagvattensystemet som mynnar ut i Albysjön. Eftersom projektet inte är massbalanserat kommer transporter av massor vara nödvändiga. Viss påverkan av buller från byggtrafiken kan man räkna med under byggtiden. Förslag till åtgärd Under byggtiden ska skadeförebyggande åtgärder tas såsom: skydd för befintlig vegetation skogliga åtgärder för att förhindra stormfällning skydd för bostäder vid byggtrafik inom området skyddsåtgärder mot neddammning vid sprängningsarbeten skyddsåtgärder för dagvatten från byggverksamheten tillfällig väg bör endast läggas ut inom område som ändå påverkas av byggnationen. Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningen i maj 2001, reviderad i december 2001 Lars Nilsson Planchef Sundell Arkitekter AB Lars Johanson Planarkitekt Kristina Källqvist Fysisk planerare 12