Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148
Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 4 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 6 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 7 Budgetarbetet... 7 Driftbudget... 8 Justering av ramar beslutade av KF i juni 2011 avseende 2012 samt justeringarnas konsekvenser på 2013 och 2014... 8 Förändringar i beslutad investeringsram... 9 Skattesats... 9 Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2004 2011... 9 Taxering per församling... 10 Befolkning... 10 Kommunens finansiella utveckling... 11 Jämförelse med andra kommuner... 11 Den finansiella profilens utveckling mellan 2008 och 2010... 11 Resultatbudget... 12 Balansbudget... 13 2
Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2012 togs i juni. Det kan konstateras att 2012 sannolikt blir ett år med försämrad ekonomi och som det ser ut nu så finns det inga signaler om en förbättring 2013-2014. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 11:37 från Sveriges kommuner och Landsting) Anders Borg sällar sig till de efter sommaren publicerade konjunkturbedömningarna (däribland SKL:s) och presenterar en betydligt svagare utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste åren. Den höga farten i svensk ekonomi mattas nu betänkligt på grund av den allt svagare internationella utvecklingen. BNP beräknas öka med 4,1 (4,6) procent i år och med beskedliga 1,3 (3,8) procent år 2012. Således en rätt dramatisk omsvängning jämfört med vårpropositionens prognos. Det är den svagare internationella utvecklingen med statsfinansiella problem och finansiell oro som gör att den svenska återhämtningen tappar fart. Sverige är som bekant en liten exportberoende ekonomi. Den svagare internationella efterfrågan leder till en svagare export och även till mindre behov av investeringar. Hushållen som enligt tidigare prognoser skulle ta över och vara lite av dragloket i den svenska ekonomin väljer att fortsätta spara. Den turbulenta situationen på de finansiella marknaderna med stora prisfall på aktier gör hushållen mer försiktiga. En faktor som gör att tillväxten blir så låg som 1,3 procent nästa år är att minskade lagerinvesteringar bidrar negativt med hela 0,9 procentenhet. Även den offentliga konsumtionen beräknas öka i långsammare takt, 0,1 procent, jämfört med prognoserna i vårpropositionen (0,6 procent). En anledning är att regeringen nu bedömer att kommunsektorn kommer att minska sin volym under 2012 med 0,4 procent. I våras gjordes bedömningen att kommunsektorns volym skulle öka med 0,6 procent år 2012. Anledningen till den minskade volymutvecklingen anges vara utfasningen av konjunkturstödet samtidigt som skatteintäkterna inte beräknas öka i samma takt som enligt tidigare prognos. Regeringen ser en paus i återhämtningen på arbetsmarknaden med en oförändrad sysselsättning och en viss ökning i arbetslösheten. Arbetslösheten ökar till 7,8 procent år 2012 innan den åter minskar något då återhämtningen väntas komma igång igen hösten 2012. Från år 2013 har regeringen lagt en betydligt högre ökningstakt i ekonomin, vilket förutsätter att den internationella utvecklingen förbättras något. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock bli långsam och därmed blir det en lång period med lågt resursutnyttjande i Sverige. Det finns fortfarande ett arbetsmarknadgap år 2015 då arbetslösheten enligt bedömningen uppgår till 5,5 procent 3
Detta leder i sin tur till förhållandevis låga löneökningar och låg inflation, vilket även innebär att riksbanken kan hålla en låg ränta. Regeringen bedömer att risken för denna osäkra konjunkturprognos ligger på nedsidan. Framförallt är risken att de statsfinansiella problemen förvärras och att den finansiella oron ökar och sprids till banksektorn. Sverige har en stor banksektor som kan bli indragen i en internationell finansiell kris, även om de svenska bankerna inte har dåliga krediter så hänger finansieringen ihop i hela banksektorn. För att skapa utrymme för Sverige att klara en finansiell kris lägger regeringen en budget med ett stort överskott i det finansiella sparandet åren efter 2012. Det kommunala skatteunderlaget Regeringen räknar med att skatteunderlaget växer med 22,8 procent åren 2010-2015. Ökningen 2011 beror främst på att antalet arbetade timmar i näringslivet beräknas öka förhållandevis starkt. År 2012 väntas enligt regeringen tillväxten mattas till följd av inbromsningen i den ekonomiska återhämtningen. Regeringen bedömer vidare att ekonomin därefter tar fart igen och för åren 2013-2015 görs bedömningen att skatteunderlaget växer med 4-5 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga utvecklingen 2000-2008. En kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i enlighet med tidigare budgetproposition med det under 2011 tillfälliga tillskottet om 2 100 miljoner kronor. 5 miljarder satsas på infrastruktur, främst drift- och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder En karriärutvecklingsreform införs för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan som ska permanentas från år 2016. Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. Förhandlingarna avslutades formellt i september 2011 utan att parterna var överens. SKL:s uppfattning är att reformen inte leder till någon besparing. Förslag till förändrad beräkning av underlaget för ekonomiskt bistånd. Höjt bostadstillägg för ålderspensionärerna, 500 miljoner per år. För att bl.a. stärka skyddet för utsatta barn föreslår regeringen att 140 miljoner kronor avsätts för år 2012 och 200 miljoner årligen från och med 2013. Förbundet anser att riktade statsbidrag bör permanentas. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. 4
Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla. Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. 5
Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Finansiella mål 1. Förändring av eget kapital skall vara positivt dock lägst ett 0-resultat 2012. För 2013 är målet 0,75 % av skatteintäkterna och för 2014 är det 1%. 2. Soliditeten, inkl den del av pensionsskuld som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50-55%. Dock lägst 50 %. 3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr 4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2020 Gnosjö kommun har för år 2012 fått sänka sitt resultatkrav ytterligare och sparbeting har lagts på verksamheterna för att klara ett 0-resultat. Detta är ingen långsiktigt hållbar nivå och arbetet med att höja resultatmålet måste påbörjas redan under våren 2012 när arbetet med budget 2013 startar. Gnosjö kommun har rutiner för hur avdelningar/nämnder får disponera tidigare års resultat. En resultatdisponering innebär en försämring av resultatet vilket måste beaktas vid antagande av budgeten. I ett läge när budgeten inte inte visar på mer än ett 0-resultat bör resultatdisponeringar ej tillåtas. Målet för soliditeten uppnås under hela treårsperioden. Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. 6
Soliditetsutveckling % 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet Fin mål Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. 7
Driftbudget Förändrad ram år 2012 i förhållande till 2011 års budget (exkl löneökningar) Ram 2011 Ram 2012 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2012 KS Gemensamt* 6 963 6 897-8 6 889 Kansliavdelningen 13 251 15 405 125 15 530 Ekonomiavdelningen 15 904 13 389-26 13 363 Personalavdelningen 9 074 8 090-532 7 558 Tekniska avdelningen 14 964 20 852 266 21 118 Kultur/Fritidsnämnd 17 134 18 114-187 17 927 Miljö- och Byggnämnd 3 307 3 902-20 3 882 Barn-och 213 743 218 930-2 550 216 380 utbildningsnämnd Socialnämnd 126 866 131 875-1 057 130 818 Räddningstjänst 8 866 9 396 9 396 Revision 650 633 633 Löneöversyn 13 118 15 596-1 000 14 596 Summa 443 840 463 079-4 989 458 090 *Under KS-gemensamt ligger för 2012 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500 tkr. Justering av ramar beslutade av KF i juni 2011 avseende 2012 samt justeringarnas konsekvenser på 2013 och 2014 2012 2013 20114 Tillkommande kostnader Ökade kostnader för HPH 142 142 142 Hyressubvention nya LSS-boendet 99 298 298 Gemensamhetslokaler nya LSS-boendet 194 582 582 Ny organisation LSS-verksamheten 250 950 950 Ökade kostnader ny 2,5-avdelning 200 200 Internhyra pga investeringar i bef fastigheter 276 276 276 Minskning av kostnader Minskade kostnader med ny gymnasiereform -222-464 Sänkt avgift till AFA -1 100 Sparbeting Barn och utbildning -2 000-2 000-2 000 Sparbeting Socialförvaltning -1 200-1 200-1 200 Sparbeting Kultur och fritid -150-150 -150 Sänkning av lönepott -1 000-1 000-1 000 Sänkning budget för rehabinsatser -500-500 -500 Inflationen för 2012 bedöms vara 1,9 % vilket inte kompenserats i ramarna på grund av sparbeting. Löneökningarna för 2012 beräknas uppgå till 2,6 %.För 2013 och 2014 räknas med en inflation på 2,4 % för bägge åren och löneökningarna till 2,7 % för bägge åren. 8
Skatt/nettokostnadsutveckling Mkr 500 480 460 440 420 400 380 360 340 320 300 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteint Nettokostn I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna tom 2012 dock med en mycket liten marginal. För åren 2013 och 2014 försämras läget och här krävs kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans och för att uppnå de resultatkrav som föreslås i detta dokument. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så kan inte denna avsaknad av strukturella beslut fortsätta. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. Förändringar i beslutad investeringsram Annelund 3 270 tkr stryks Förskola Kulltorp ändras till 3 000 tkr 2012 och 6 000 tkr 2013. Konstgräsplan flyttas till 2013, enbart projekteringen görs 2012, 5 000 tkr Skattesats Skattesatsen är oförändrad jämfört med 2011 förutom skatteväxlingen gällande kollektivtrafiken på 33 öre och nivån är därmed 21:80. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2004 2011 Markerad skattesats visar på en förändring 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Aneby 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 Eksjö 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Gislaved 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 Gnosjö 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 Habo 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 Jönköping 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 Mullsjö 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 Nässjö 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 Sävsjö 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 Vaggeryd 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 9
Vetlanda 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 Värnamo 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Län, ovägt 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 Län, vägt 21,21, 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 Lägsta 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 Högsta 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 Riket 20,74 20,78 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2011-2012 Källeryd 21,80 11,00 0,0 1,62 0,05 34,47 0,00 Åsenhöga 21,80 11,00 0,0 1,62 0,05 34,47 0,00 Kävsjö 21,80 11,00 0,0 1,62 0,05 34,47 0,00 Kulltorp 21,80 11,00 0,0 1,57 0,05 34,42-0,03 Gnosjö 21,80 11,00 1,23 0,0 0,05 34,08 0,00 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog har brutits under 2007. Antalet har stått sig även 2008. För 2009 går dock utvecklingen åt fel håll med en kraftig minskning. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 530 invånare. År Invånare Förändring 1999 10 266-89 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 2009 9 536-122 2010 9 546 +10 Prognos 2011 9 453-93 2012 9 460 +7 10
Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö kommun Den finansiella profilens utveckling mellan 2008 och 2010 Gnosjö hade en bra balans mellan kostnader och intäkter under 2010. Kan kommunen fortsätta med detta kommer kommunens goda finansiella handlingsutrymme att bibehållas. Detta behövs inför att möta framtida utmaningar i form av bland annat förväntade volymökningar och ökade pensionskostnader till följd av ökade utbetalningar för den s.k. gamla pensionsskulden upparbetad före 1998. Med rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta under de närmaste åren, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Gnosjö möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. Ekonomiavdelningen 2010-12-02 Gunilla Folkesson Ekonomichef 11
Resultatbudget Budgetår Prognos 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettoramar -446 580-458 090-471 487-483 607 Utbetalda pensioner -23 749-23 039-23 419-24 360 Kompl.pensioner (KP) 15 670 16 081 16 510 16 824 Pensionsskuldsförändring 11 10 9 6 Kapitalkostnader som är med i ram 39 381 39 381 39381 39381 Avskrivningar -24 330-24 030-24 030-24 030 Verksamhetens nettokostnad -439 597-449 687-463 036-475 786 Skatteintäkter 448 700 452,115 461 659 474 814 Finansiella intäkter 126 104 100 100 Finansiella kostnader -2 600-2 460-2 300-2 300 Pensionsskuldsränta -29-34 -37-39 Sparbeting 2013 och 2014 för att uppnå resultatmål 7 076 7 959 Förändring av Eget Kapital 6 600 38 3 462 4 748 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2011 2012 2013 20134 Den löpande verksamheten Årets resultat 6 600 38 3 462 4 748 Justering för av- o nedskrivningar 24 330 24 030 24 030 24 030 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar -768-783 -800-816 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder -28 300 1 719 1 753 1 788 Medel från den löpande verksamheten 1 862 25 004 28 445 29 750 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -23 300-17 890-50 045-27 820 Medel från investeringsverksamheten -23 300-17 890-50 045-27 820 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar 2 907 998 17 016 1 178 Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 2 907 998 17 016 1 178 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 42 119 23 588 31 700 27 116 Likvida meddel vid årets slut 23 588 31 700 27 116 30 224 Förändring av likvida medel -18 531 8 112-4 584 3 108 12
Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2010 2011 2012 2012 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 416 256 415 226 409 086 435 101 438 891 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 38 419 39 187 39 970 40 770 41 586 Likvida medel 42 119 23 588 31 700 27 116 30 224 Summa omsättningstillgångar 80 538 62 775 71 670 67 886 71 810 Summa tillgångar 496 794 478 001 480 756 502 987 510 701 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 271 075 285 647 292 247 292 285 295 747 Årets resultat 14 571 6 600 38 3 462 4 748 Summa Eget Kapital 285 647 292 247 292 285 295 747 300 495 Skulder Långfristiga skulder 96 916 99 823 100 821 117 837 119 015 Kortfristiga skulder 114 231 85 931 87 650 89 403 91 191 Summa skulder 211 147 185 754 188 471 207 240 210 206 Summa skulder och Eget Kapital 496 794 478 001 480 756 502 987 510 701 Soliditet i % 57,5 61,1 60,8 58,8 58,8 13