Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan. Antagen av fullmäktige

Transkript

1 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan Antagen av fullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bedömning av den svenska ekonomin... 3 Kommunalekonomisk utjämning... 4 Träffsäkerheten höjs i LSS-utjämningen... 4 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 6 Finansiella mål... 7 Redovisningslagen... 8 Budgetarbetet... 9 Driftbudget... 9 Kostnadsökningar... 9 Skattesats Taxering per församling Befolkning Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Den finansiella profilens utveckling mellan 2005 och Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget

3 Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2009 togs i juni. I detta dokument finns förslag på justering av barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens ramar med hänvisning till det kärva ekonomiska läge kommunen befinner sig i. Ramarna för 2010 och 2011 grundar sig på samma verksamhetsvolym som 2009 kompletterat med en inflations- och löneuppräkning. Slutligen finns förslag på skattesats. Höstpropositionen Följande citat är hämtat ur prop. 2008/09:1 och beskriver regeringens syn på kommunernas ekonomiska situation. Under har kommunerna och landstingen sammantaget redovisat ett resultat före extraordinära poster på mellan 13 och 15 miljarder kronor årligen. De kommunala konsumtionsutgifterna har under samma period realt ökat med omkring 1,5 procent per år, vilket är mer än vad som beräknas behövas för att möta effekterna av de demografiska förändringarna. Det har därmed varit möjligt att höja ambitionsnivån i de kommunala verksamheterna. Regeringens bedömning av den svenska ekonomin (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 08:66 från Sveriges kommuner och Landsting) Avmattningen i den internationella konjunkturen fortsätter, enligt regeringen, och väntas nu bli djupare och mer utdragen än vad regeringen förutsåg i 2008 års ekonomiska vårproposition. Nedväxlingen i BNP-tillväxten är tydlig i alla viktiga regioner. Avmattningen har pågått längst i USA, medan konjunkturen i euroområdet försämrades först under våren Även ekonomier utanför OECD-området väntas växa långsammare framöver. Den relativt höga tillväxten i dessa länder bidrar ändå till att den globala BNP-tillväxten blir förhållandevis hög under 2008 och Regeringen bedömer att förutsättningarna för den globala tillväxten förbättras under andra halvåret 2009 i takt med att den finansiella turbulensen klingar av och inflationen dämpas. BNP-tillväxten beräknas tillta mot slutet av 2009 och vara god både under 2010 och Regeringen förutser att konjunkturförsvagningen i Sverige blir djupare och mer långvarig jämfört med bedömningarna i 2008 års vårproposition. Därmed växer BNP långsammare 2008 och 2009 och utvecklingen på arbetsmarknaden blir svagare framöver. Den fortsatta finansiella turbulensen och den svagare omvärldskonjunkturen som följt i dess spår leder till en svagare exporttillväxt. När den finansiella oron bedarrat och den internationella konjunkturen börjat återhämta sig finns förutsättningar för tillväxten att ta fart 2010 och Under 2010 och 2011 bedömer regeringen att BNP ökar med 3,1 respektive 3,5 procent. 3

4 Flera faktorer har bidragit till att hushållens konsumtion dämpats. Börsen har fallit och inflationen tagit fart. Dessutom väntas, enligt regeringen, sysselsättningen stagnera efter flera års uppgång. Osäkerheten på bostadsmarknaden dämpar hushållens konsumtionsbenägenhet ytterligare. Enligt regeringen väntas hushållen öka sin konsumtion kraftigt under 2010 och 2011 när den finansiella oron avtagit och inflationen dämpats. Den svagare tillväxten under slutet av 2007 och början av 2008 har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft växer långsammare. Den avtagande arbetskraftsefterfrågan speglas sedan en tid i flertalet indikatorer. Indikatorerna tyder sammantaget, enligt regeringen, på en svag sysselsättningsutveckling mot slutet av 2008 och början av Den allt svagare konjunkturen väntas också leda till att antalet arbetade timmar börjar minska, enligt regeringen. I takt med att sysselsättningen vuxit snabbare än arbetskraften de senaste åren har arbetslösheten minskat snabbt. När sysselsättningen sjunker framöver så stiger arbetslösheten, för att återigen sjunka 2011 när efterfrågan på arbetskraft tilltar. Löneökningstakten var oväntat låg 2007 och uppgick till 3,3 procent enligt nationalräkenskaperna. Regeringen bedömer att löneökningstakten uppgår till 4,7 procent 2008 och 4,4 procent Inflationen är för närvarande hög till följd av höga räntekostnader för egna hem, höga energipriser och höga livsmedelspriser. Det svagare efterfrågeläget bedöms dock få relativt stort genomslag på inflationen nästa år, vilket i kombination med sjunkande energipriser medför en snabbt sjunkande inflation enligt regeringen. Kommunalekonomisk utjämning De förslag som läggs fram i budgetpropositionen innehåller ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen samt som följd av ändringar i skattesystemet. Detta innebär att inga obundna tillskott anslås till anslaget kommunalekonomisk utjämning. SKL:s kommentar Att inga obundna medel tillförs anslaget innebär att en större del av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen som utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta medför en allt högre regleringsavgift för kommunerna och därmed en faktisk urholkning av det generella statsbidraget. Urholkningen kan beräknas till drygt 2 miljarder kronor per år. Vidare lämnar SKL följande kommentar Sveriges Kommuner och Landsting hade gärna sett en uppräkning av de generella statsbidragen. Förbundet befarar att den nya budgetordningen, med en detaljerad budget först på hösten, försämrar och försvårar kommunernas planeringsförutsättningar. Träffsäkerheten höjs i LSS-utjämningen I propositionen föreslås förändringar i kostnadsutjämningen för LSS-insatser kopplade till boendet. Regeringen gör också bedömningen att även andra justeringar och uppdateringar bör göras för att höja träffsäkerheten. Däribland ingår nya kostnadsfördelningar för de insatser 4

5 som utjämnas samt uppdatering av det personalkostnadsindex som används i utjämningen. Koncentrationsindexet, som tillkommit för att justera för tidigare antagna stordriftsfördelar, slopas då sådana fördelar inte har kunnat beläggas i den utredning som har gjorts. Förändringarna träder i kraft den 1 januari Regeringens har lagt ett antal förslag inom de olika områden som berör kommunerna. De större förändringarna är: Arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket beräknas ge motsvarande 3 miljarder lägre kostnader för kommuner och landsting. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år innebär drygt 1 miljard i lägre kostnader. 650 miljoner, utöver de 250 miljoner som tidigare aviserats, satsas för att förbättra situationen för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa. 920 miljoner avsätts för att bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. Ytterligare en dryg miljard anslås till en rad andra integrationsåtgärder. Barnomsorgspeng införs från halvårsskiftet 2009 och allmän förskola för treåringar från halvårsskiftet För att stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan avsätts 200 miljoner per år För att skapa fler platser på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen avsätts 124 miljoner 2009, 250 miljoner 2010 samt 376 miljoner Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet och delaktighet livskvalitet för alla. 5

6 Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara Sveriges bästa kommun för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet 6

7 att inspirera till nya näringsgrenar vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Finansiella mål 1 Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. 2 Soliditeten, inkl pensionsskuld, skall ej vara lägre än 58%. Det kan konstateras att Gnosjö kommun för 2009 når upp till målet att förändringen av eget kapital skall vara lägst 2 % av skatteintäkterna. Resultatet ger en förändring på 2,1 %. För åren 2010 och 2011 ser det dock sämre ut, förändringen är då 0,3 respektive 0,8 %. För 2010 och 2011 överskrider ökningen av nettokostnaderna ökningen av skatteintäkterna. Detta innebär att vi inte fullt ut får täckning för inflations- och löneökningar. Kommunen startar därför redan i december 2008 ett arbete som ska leda till kostnadsminskningar av sådan storlek att 2 %-målet uppnås. Gnosjö kommun har rutiner för hur nämnder och styrelser får disponera tidigare års resultat. En resultatdisponering innebär en försämring av resultatet vilket måste beaktas vid antagande av budgeten. Målet att soliditeten ej ska vara lägre än 58 % uppnås inte under något av de tre år som denna plan innefattar. För 2009 är soliditeten 56,6 %, ,0 % och ,5 %. Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Soliditetsutveckling % Soliditet Fin mål 7

8 Halverad låneskuld Kommunen antog för 2001 och framåt en plan för halvering av låneskulden till För att uppnå detta så måste amorteringarna uppgå till 3mkr/år. Under 2005 och 2006 ökade istället skulden med 15 mkr. Detta har till viss del kompenserats med en större amortering under 2007 (10 mkr). Även 2008 har amorteringen legat högre än plan (10,7 mkr) vilket innebär att vi med god marginal har anpassat oss till planen igen. I planen för finns inlagt en årlig amortering på 3 mkr. Låneskuld Mkr ,8 105,8 103,9 113,6 118,7 108,7 98,0 95,0 92,0 89, Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. 8

9 Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2009 i förhållande till 2008 års budget (exkl löneökningar) Ram 2008 Ram 2009 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2009 KS Gemensamt* Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Tekniska avdelningen Kultur/Fritidsnämnd Miljö- och Byggnämnd Barn-och utbildningsnämnd Socialnämnd Räddningstjänst Revision Löneöversyn Justering PO-pålägg Summa *Under KS-gemensamt ligger för 2009 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till tkr. Kostnadsökningar På grund av det kärva ekonomiska läget har verksamheterna för 2009 inte fått kompensation för inflation. Löneökningarna för 2009 beräknas uppgå till 4,0 %. För 2010 och 2011 räknas med en inflation på 1,6 % respektive 1,8 % och löneökningarna till 4,0 % per år. Skatt/nettokostnadsutveckling Mkr Skatteint Nettokostn 9

10 I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna i förhållande till nettokostnaderna har en positiv utveckling 2009 och att denna utveckling bryts redan När sedan verksamheterna gjort beräkningar på de kostnadsökningar kommunen kommer att få enligt budgetpropositionen blir resultatet än värre. Det är kostnader för barnomsorgspeng, allmän förskola för treåringar, höjning av förbehållsbeloppet enligt SoL, införande av nationella prov i årskurs 3 och 5 samt ämnesprov och slutligen kostnader för asylsökande barn. Finansieringen av dessa kostnader beräknas till 359 tkr för 2009, 632 tkr för 2010 och 868 tkr för 2011 och är redan inräknat i skatteintäkterna. Tillkommande kostnader är också 250 tkr i ägartillskott till Länstrafikbolaget 2010 och ytterligare 250 tkr Skattesats Skattesatsen höjs med 85 öre och blir totalt 22:13 under perioden. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner Markerad skattesats visar på en förändring Aneby 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 Eksjö 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Gislaved 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Gnosjö 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 Habo 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 Jönköping 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Mullsjö 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 Nässjö 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 Sävsjö 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 Vaggeryd 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 Vetlanda 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Värnamo 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Län, ovägt 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 Län, vägt 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 Lägsta 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 Högsta 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 Riket 20,50 20,47 20,64 20,74 20,78 20,83 20,78 20,71 Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. Het Totalt Förändring Källeryd 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,87 Åsenhöga 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,87 Kävsjö 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,87 Kulltorp 22,13 10,67 0,0 1,60 0,05 34,45 0,85 Gnosjö 22,13 10,67 1,23 0,0 0,05 34,08 0,85 10

11 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog har brutits under Det invånarantal som använts som beräkningsunderlag för skatteintäkterna avseende åren är för 2009, för 2010 och för År Invånare Förändring Prognos Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Gnosjö Kommun 2005 Gnosjö Kommun 2006 Gnosjö Kommun

12 Den finansiella profilens utveckling mellan 2005 och 2007 Gnosjö kommun förbättrade poängen för perspektiven risk och långsiktig handlingsberedskap. För de två övriga perspektiven kontroll och kortsiktig handlingsberedskap är poängen oförändrade. KFI:s avslutande kommentar är: Gnosjö kommun har under de senaste åren inte haft fullständig kontroll över sin ekonomiska utveckling. Resultatet för 2007 uppnådde återigen inte god ekonomisk hushållning. Med tanke på rådande ekonomiska läge borde det ha varit några procentenheter starkare. Vi ser redan tecken på ett mer ansträngt ekonomiskt läge de närmaste åren. Detta visar sig i form av ett vikande skatteintäktsunderlag som i kombination med en ökad inflation kommer att tära på kommunens resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivån fortfarande, för olika typer av investeringar, är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Kommunen bör därför snarast försöka förbättra sitt resultat för att nå en nettokostnadsandel under 98 %. Kan kommunen kombinera en sådan resultatnivå med en balanserad investeringsvolym, kommer Gnosjös långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven. Ekonomiavdelningen Gunilla Folkesson Ekonomichef 12

13 Resultatbudget Prognos Budgetår Verksamhetens nettoramar Utbetalda pensioner Kompl.pensioner (KP) Pensionsskuldsförändring Kapitalkostnader som är med i ram Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsskuldsränta Förändring av Eget Kapital Finansieringsbudget Budgetår Internt tillförda medel Förändring av kapitalbindning Försäljning av anläggningstillgångar Ökning av långfristiga skulder Summa tillförda medel Nettoinvesteringar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Övriga rörelsepåverkande poster Summa använda medel Förändring av likvida medel

14 Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början Årets resultat Summa Eget Kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och Eget Kapital Soliditet i % 55,3% 55,6% 56,6% 57,0% 57,5% Förändring av Eget Kapital