UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD

Datum 2010-09-07 Diarienummer LiH Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn 035-13 11 10 anders.dybjer@lthalland.se UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2010 LÄNSSJUKHUSET HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2 2. Uppföljning av mål kring det generella HSU-uppdraget 4 2.1 God hälsa 4 2.2 Nöjda och engagerade invånare 4 2.3 God vård 6 2.4 Stark ekonomi 9 2.5 Stolta och engagerade medarbetare 12 3. Uppföljning av genomförandeuppdrag enligt HSU 2010 13 Bilagor Bilaga 1 Faktaruta Bilaga 2 Verksamhetsstatistik Bilaga 3 Kommentarer till verksamhetsstatistik Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 8 God vård Bilaga 11 Personal Bilaga 12 Tillgänglighet

1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS De första åtta månaderna 2010 har präglats av det fortsatta arbetet med att förbättra tillgänglighet, produktion och ekonomi. Dessutom har ett utökat samarbete med Sjukhuset i Varberg initierats på en rad områden. Detta har bland annat resulterat i att gemensamma styrgrupper för Informationsstöd till vården, Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling samt Investeringar etablerats och verkat sedan i våras. En gemensam struktur för produktionsplanering har också kommit på plats. Även på det medicinska planet har alltfler samarbeten startats mellan verksamhetsområden och kliniker. Antalet gemensamma mötesplatser mellan sjukhusen har ökat markant, vilket börjar avspegla sig i bättre samarbete. En till sjukhuschefen rådgivande ledningsgrupp med representanter från båda sjukhusen är etablerad sedan årsskiftet och så även sammanhållna länsorganisationer för Medicinsk diagnostik och FoUU. Sedan sommaren pågår förberedelser för den nya organisationen 2011 med arbetsnamnet Hallands sjukhus, bland annat genom bildande av en gemensam administration. Utmärkande för året såhär långt, speciellt under andra tertialet, är att produktionen varit mycket hög och hela tiden i stigande. Dessutom har en ansenlig mängd vård utförts av andra vårdgivare via vårdgarantiservice. Med tanke på den gynsamma kösituationen som rådde vid årets början, är det inte längre frågan om någon puckel som betats av. De halländska vårdbehoven, som nu måste tillgodoses enligt lag, synes därför vara klart större än 2010 års beställning/budget. Tillgänglighetsarbetet har varit fortsatt framgångsrikt. Som nämndes i Uppföljning 1, bidrog Länssjukhusets goda resultat under januari-mars kraftfullt till att Halland fick full pott vid utdelningen av Kömiljardens första 25%. Från och med april har måluppfyllelsen blivit svårare, eftersom även patienter med självvald väntan > 90 dagar räknas med. Fram till semestern klarade sjukhuset en måluppfyllelse på 90%, men under semesterperioden har den sjunkit till en bit under 90%. Resultatet har inom ögonverksamheten krävt fortsatt stora insatser av andra vårdgivare via vårdgarantiservice. Alltmer av ortopedin har dock kunnat klaras i egen regi. Inom den förstnämnda pågår rekryteringsansträngningarna fortsatt för att kunna utföra större andel av vården i egen regi. För ortopedin fokuseras arbetet på att kunna använda landstingets interna kapacitet maximalt med en optimal fördelning mellan Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Läkarpensioneringar inom neurologi under våren har medfört en ökning av antalet väntande till nybesök. Situationen kommer dock att förbättras från och med september, då en ny neurolog börjar. Även inom kirurgi har läget försämrats successivt under andra tertialet med fler patienter som väntat > 90 dagar både till nybesök och behandling. På behandlingssidan handlar det främst om så kallad skumbehandling av åderbråck. Fler läkare utbildas nu i detta samtidigt som den medicinska indikationen ses över.

Länssjukhusets ekonomiska åtgärdsprogram från 2009 fortsätter att ge resultat, främst inom personalområdet. För att komma hela vägen till ett 0-resultat, har en åtgärdsplan även för 2010 fastställts av driftstyrelsen. Effekterna av denna bedöms till och med augusti vara 14,5 mnkr. Sammantaget visar Länssjukhuset för perioden januari-augusti en avvikelse mot periodiserad budget på knappt -10 mnkr. Produktionen och intäkterna ligger fortsatt klart över budget, men kostnadsökningstakten har successivt stigit under andra tertialet. För jämförbara verksamheter uppgår den nu till 3,6%, vilket dock är lägre än 2009 och även understiger produktionsökningen på ca 4%. Prognosen för helåret är ett resultat på - 25 mnkr, främst beroende på en lägre intäktsnivå i november/december då samtliga brytpunkter för prestationsersättning kommer att överskridas. Fokus för resten 2010 är att fullfölja lagd åtgårdsplan och att ha största uppmärksamhet på att bromsa kostnadsökningstakten inom såväl personal som på totalen. Inom övriga målområden har arbetet med att utveckla och förbättra processindikatorer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet fortsatt. Det innebär att ca 65 indikatorer regelbundet följs upp. De senast utförda prevalensmätningarna av trycksår visar på ett förbättrat resultat. Sjukfrånvaron fortsätter att förbättras och uppgick för senaste 12- månadersperioden till 4,1%, klart lägre än motsvarande mätning för ett år sedan och även en sänkning från nivån 4,3% vid Uppföljning 1. Antal anställda har givetvis ökat på grund av överförda verksamheter från Sjukhuset i Varberg, men utbetalda tjänster för 2009 års verksamheter vid Länssjukhuset ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Andelen medarbetare som haft medarbetarsamtal 2009 blev ca 93%, det högsta någonsin vid Länssjukhuset.

2. UPPFÖLJNING AV MÅL KRING DET GENERELLA HSU-UPPDRAGET 2.1 GOD HÄLSA Mål 1: LiH ska främja god hälsa genom att vara ett tobaksfritt sjuhus där patienter och medarbetare inte använder tobak under sjukhusvistelsen respektive på arbetstid. Målet följs endast upp i årsuppföljningen. Mål 2: LiH:s miljöpåverkan från persontransporter, lustgas och skadliga kemikalier ska minska med 2% inom respektive område. Målet följs endast upp i årsuppföljningen. 2.2 NÖJDA ENGAGERADE INVÅNARE Mål 3: LiH ska ha en tillgänglighet inom ramen för landstingets vårdgaranti och maximalt 4 timmars handläggningstid på akutmottagningen. Tillgänglighet Tillgängligheten på Länssjukhuset sedan sättet att mäta för Kömiljarden förändrades, framgår av diagram 1 och 2 nedan. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Diagram 1. Antal som väntat på nybesök > 90 dagar 2010 (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) ÖVRIGA KIR ÖNH NEUROLOGI KK ORT HUD ÖGON

160 140 120 100 80 60 40 20 0 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 ÖVRIGA KIR ÖGON URO ORT ÖNH Diagram 2. Antal som väntat på behandling > 90 dagar 2010 (SKL:s def) ( inklusive patientvald väntan) Mätningen avseende den första fjärdedelen av Kömiljarden 2010 gjordes för perioden januari-mars enligt samma kriterier som 2009. Halland hamnade då i topp avseende behandling och bland topp 3 avseende nybesök! Länssjukhusets siffror för dessa månader blev 97% för båda områdena. Från och med april inkluderas även patienter med självvald väntan som väntat mer än 90 dagar. Detta ökade antal väntande > 90 dagar till nybesök till nivån 200 och till behandling till nivån 30-40 st. Tillgängligheten låg fram till semesterperiodens början på 92-94%. Under semesterperioden har, av kapacitetsskäl hos såväl sjukhuset som de alternativa vårdgivarna, tillgängligheten försämrats. Det gäller främst på behandlingssidan, där tillgängligheten per den 31 augusti sjunkit till 83%. Det är framförallt inom kirurgin, läs åderbråck, och i viss mån ortopedin (framförallt i augusti) som lägets försämrats. Åderbråcksproblematiken beror på att Länssjukhuset är relativt ensamma om en ny och mycket mer skonsam metod, så kallad skumbehandling, vilken drar till sig intresse från ett stort antal patienter. Fler läkare utbildas nu på metoden samtidigt som indikationsgränserna ses över (möte i Södra regionen i oktober). Till nybesök är försämringen under semesterperioden inte lika stor, tillgängligheten låg per den 31 augusti på 87%. Pensioneringar inom neurologin under våren och en allmän lägesförsämring inom kirurgin är orsakerna till nedgången i resultat. En ny neurolog har dock kunnat rekryteras och börjar 1 september. Det ska noteras, att slutet på augusti (= slutet på semesterperioden) utgör den sämsta mätpunkten under året. Länssjukhuset och övriga vårdgivare går nu åter med full kapacitet, vilket ganska snart kommer att förbättra läget generellt. Resultatet 2010 är också klart bättre än vid samma tidpunkt 2009. De goda tillgänglighetsresultaten har möjliggjorts av goda interna planeringsrutiner, noggranna genomgångar av patienter med självvald väntan samt fortsatt stort användande av vårdgarantiservice framförallt inom ögon som till och med har en ökning mot föregående år, se diagram 3 nedan. Sedan

april har dock antal patienter som skickats inom ortopedi legat på en klart lägre nivå och har minskat rejält mot 2009. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 Övrigt Hud Kirurgi Medicin Urologi Ortopedi Ögon Diagram 3. Antal vårdgarantisedlar per specialitet januari-augusti 2007-2010 Ca 70% utgörs av mottagningsbesök och vårdgarantisedlar till behandling har i stort sett bara utfärdats inom ögon (merparten) och ortopedi. Dessutom har dagkirurgiska operationer i Falkenberg återupptagits av Länssjukhusets ortopedklinik sedan mitten på mars, eftersom behovet har funnits och kapaciteten ännu inte kunnat fyllas från Sjukhuset i Varberg. Det fortsatt stora användandet av vårdgarantiservice visar på att läkarbristen, främst inom ögon består. Alla möjliga sätt att försöka rekrytera prövas. Kapacitetsproblemet på läkarsidan inom hud (två läkare har slutat) har kunnat lösas genom ökade insatser genom vårdgarantiservice Produktion Kommenteras under Mål 7, avsnitt 2.4. Max 4 timmars handläggningstid på akuten Den genomsnittliga handläggningstiden på akuten (exkl jourläkarcentralen) under årets åtta första månader är 2,8 timmar och drygt 81% av alla patienter handläggs inom 4 timmar. Vissa månader har legat ännu bättre, 2,5 timmar och 83% inom 4 timmar. Mål 4: Vid LiH:s samtliga kliniker ska minst 90 % av patienterna vara nöjda med bemötandet och delaktigheten. Målet följs endast upp i årsuppföljningen.

2.3 GOD VÅRD Mål 5: LiH ska utveckla den medicinska kvaliteten genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per specialitet. Avstämning i augusti gällande processindikatorer: VO 1: VO 1 följer 31 indikatorer varav 3 är verksamhetsområdesövergripande. Subspecialiteterna kardiologi, diabetes, AK-mottagning, hematologi har en vardera. Akutkliniken, gastro, stroke, dialys, lung/allergi och sekreteriat har minst två indikatorer. Indikatorerna redovisas vid varje ledningsmöte och det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete på basen av befintliga indikatorer men för närvarande också en revision av befintliga indikatorer. VO 2: Rehab har 4 indikatorer varav 2 medicinska, ögonkliniken har 1 och ÖNH 3 st. Inom övriga kliniker pågår en översyn och revision av indikatorer. VO 3: Varje specialitet har en processindikator som följs upp i ledningsgruppen varje månad. VO 4: 17 indikatorer totalt varav Barn- och Ungdomskliniken har 15 och Kvinnokliniken 2 st. VO 5: Varje specialitet har minst en indikator som redovisas i samband med områdets ledningsmöten. Mål 6: LiH:s patientsäkerhet ska förbättras genom ytterligare sänkning av de vårdrelaterade infektionerna och tryckskadorna till under 5 respektive 20 %. Vid SKL-mätning i november 2009 befanns 6 % av patienterna vid Länssjukhuset ha en vårdrelaterad infektion, vilket är en förbättring jämfört med den mätning som gjordes i april 2009. Förnyad mätning 8 april 2010 visade 9,3%. I antal patienter rör det sig om ett 10-tal fler som bedömdes ha VRI av vid mättidpunkten inlagda 324 patienter. Detta visar att prevalensmätning som metod är tveksam som utvärdering av det preventiva vårdhygienarbetet vid Länssjukhuset, då antalet faktiska patienter är litet. Några få individer fler eller färre medför stora, och i praktiken ej styrbara, procentuella förändringar i resultatet mellan olika mättillfällen. De senaste åren har diskuterats möjligheten att införa en metod för incidensmätning (vilket innebär att alla patienter under året kontinuerligt bedöms utifrån VRIförekomst), vilket skulle ge en helt annan kvalitet av data och bättre underlag för det fortsatta arbetet att bekämpa vårdrelaterade infektioner. SKL i samarbete med annat landsting har genomfört en pilotstudie avseende ett systemstöd för incidensmätning för att se på möjligheten av ett nationellt gemensamt system för incidensmätning. Vi avvaktar resultatet av denna utvärdering. Ny prevalensmätning avseende trycksår hos inneliggande patienter på Länssjukhuset genomfördes 11 mars. Preliminär rapport visar på en minskning med 5 % och att andelen patienter med trycksår ligger i nivå med mål 6.

Övrigt Omorganisationen av Länssjukhuset som trädde i kraft vid årsskiftet 2009 innebar förändrade och förbättrade förutsättningar även för sjukhusets arbete med ständiga förbättringar och ökad patientsäkerhet. Styrgruppen Säker Vård fick ett utökat uppdrag vid halvårsskiftet 2009 och ersattes av Styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Under våren 2010 förändrades uppdraget för styrgruppen till att omfatta både Länssjukhuset och Sjukhuset i Varberg och sjukhusens chefläkare fick i uppdrag att ta fram en ny organisation för detta. Det finns därför sedan i april en för sjukhusen gemensam strategisk styrgrupp Styrgruppen för Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling ( SpoK). På båda sjukhusen finns i den nya organisationen dessutom operativa arbetsgrupper som består av medlemmar från alla verksamhetsområden och med skiftande professioner. Arbetsgrupperna får uppdrag av och rapporterat till SpoK och många projekt sker i samverkan om frågorna är sjukhusgemensamma. Aktuella fokusområden under 2010 vid Länssjukhuset: På uppdrag av SPoK genomförs en inventering och samordning av rutiner inom patientsäkerhetsområdet. Syftet är att skapa gemensamma rutiner som gäller på båda sjukhusen. Prevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner har tidigare genomförts med olika metoder på de båda sjukhusen. Sedan maj används samma metod efter beslut i SPoK. Strategiskt beslut fattades i september om att alla patientvårdande enheter skall delta i följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner. Detta är en nödvändig förberedelse inför den satsning inom området som SKL just initierar. WHOs checklista i samband med operation är genomförd inom alla opererande specialiteter vid Länssjukhuset. Ny prevalensmätning av trycksår genomfördes 11 mars. Jämförande analys med mätning från 2008 visar en minskning av trycksårsförekomsten. Under hösten 2009 initierades av Vårdhygien Halland tre pilotprojekt: att förebygga urinvägsinfektioner, förebygga postoperativa infektioner samt förebygga infektioner vid central venösa infarter i enlighet med de program som finns i SKL:s patientsäkerhetssatsning och som berör hygienområdet. Projekten har ännu ej sammanställts och redovisats. Utbildning för all vårdpersonal i vårdhygien har gjorts obligatorisk och tillhandahålls bland annat genom föreläsningar, praktiska övningar och självstudier i TILDA-systemet. Utbildning i strålhygien för all berörd personal genomförs i hela Landstinget. Täckningsgraden avseende utbildning är på Länssjukhuset över 80 % f.n. men med målet 100 % enligt landstingets strålskyddsorganisation. I TILDA finns för närvarande 5 interaktiva kurser i strålskydd.

Anestesi- och intensivvårdskliniken fick 2009 i uppdrag att utveckla en bättre och mer täckande registreringar av centrala venösa infarter (CVK). Detta uppdrag har ännu inte rapporterats. Projektet breddinförande av aktiv återrapportering av givna blodprodukter till blodcentralens dataregister med hjälp av IT-stödet InterInfo, är slutfört. Global Trigger Tool (GTT) är ett utvärderingsinstrument av vårdkvalitet som innebär att man systematiskt och regelbundet utvärderar ett antal slumpmässigt utvalda medicinska journaler. Under hösten 2009 utbildades ett antal personer vid Länssjukhuset. Under första kvartalet har vårdutvecklargruppen vid Länssjukhuset börjat spåra vårdskador enligt GTT genom stickprovskontroller av ett antal journaler. Det krävs ytterligare ett antal rapporter innan några slutsatser kan dras avseende systematiska patientsäkerhetsrisker. TILDA (interaktivt utbildningsprogram) har införs vid Länssjukhuset och utveckling av diverse kursmaterial pågår omfattande bland annat delar av utbildning inom brandskydd, VAS, medicintekniska produkter och inom området vårdhygien. 2.4 STARK EKONOMI Mål 7: LiH:s ekonomiska resultat ska vara >= 0 genom att uppnå budgeterade prestationer och hålla en hög kostnadseffektivitet. ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Via vård- 2009 2010 Antal % 2010 Antal % garantiservice Antal vårdtillfällen 15 119 15 820 701 4,6% Antal vårddagar 70 086 70 741 655 0,9% Medelvårdtid 4,6 4,5-0,2-3,5% Antal DRG-poäng 15 319 15 869 550 3,6% 15 674 195 1,2% 165 Case mix index (CMI) 1,013 1,003-0,01-1,0% Antal dagkirurgipoäng 901 976 75 8,3% 978-2 -0,2% 261 Antal cytostatikapoäng 2 741 3 092 350 12,8% 2 730 362 13,2% Ytterfall 2 661 2 756 95 3,6% 3 023-267 -8,8% Läkarbesök 93 954 93 651-303 -0,3% 89 026 4 625 5,2% 2 340 Sjukvårdande behandling 43 192 55 259 12 067 27,9% 49 206 6 052 12,3% Viktade vårdtjänster 29 477 30 697 1 220 4,1% 29 654 1 042 3,5% Tabell 1. Utförd vård januari-augustil 2009-2010. Länssjukhusets egen produktion har utvecklats mycket starkt sedan Uppföljning 1 och överstiger efter åtta månader mycket klart såväl budget som fjolårets utfall. Den största ökningen ligger inom cytostatikaområdet. Det akuta patientinflödet har ökat rejält mot föregående år, men tack vare ytterligare trimmade vårdtider, har antal vårddagar i stort kunnat hållas oförändrade. Läkarbesöken har utvecklats starkt sedan april och ligger nu klart över budget och i nivå med 2009. Inom slutenvården är det medicinkliniken som i huvudsak står för ökningen mot 2009. Ökningen innebär också att den temporära, nedåtgående trenden under delar av 2009 har brutits. Även kvinno- och urologklinikerna uppvisar

tydliga ökningar mot föregående år. Den relativt stora ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av ett något lägre CM, vilket är relaterat till infektionskliniken samt att medicinska specialiteters andel av totalen har ökat. Viss återhämtning har dock skett jämfört med läget vid Uppföljning 1. Slutenvård som producerats av andra vårdgivare utgörs nästan helt och hållet av ortopedi. Trenden med en ökande dagkirurgin har hållit i sig fortsatt. Andra vårdgivare har i huvudsak levererat dagkirurgi inom ögon, men ett visst inslag av ortopedi finns också. Cytostatikapoängen fortsätter sin stadiga ökning, det gäller för samtliga berörda kliniker. Antalet poäng ökar betydligt mer än antalet utförda behandlingar (det sistnämnda med drygt 5%), vilket tyder på ett alltmer avancerat innehåll i varje behandling. Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på att Paramedicin i Varberg och ljusbehandlingen i Falkenberg flyttats in under Länssjukhusets ansvar 2010. Med tanke på att köminskningseffekten i huvudsak uppnåddes redan under 2009, tycks halläningens löpande behov av vård tydligt överskrida sjukhusets volymbudget inom samtliga prestationsersatta områden. Sedan 1 juli är vi ju dessutom lagstiftningsmässigt skyldiga att tillgodose dessa behov. Utvecklingen av vårdvolymer de senaste åren mätt som viktade vårdtjänster framgår av diagram 4 nedan. Det höga nivån som etablerades i slutet på 2009 har kunnat lyftas ytterligare något, bland annat beroende på att antal operationer utförda på centraloperation ökat (mätt som R 12) från ca 9000 sommaren 2009 till ca 9500. 110,0 108,0 106,0 104,0 102,0 Egen produktion Inkl Vårdgaranti 100,0 98,0 96,0 94,0 200812 200901 200902 200903 200904 200905 200906 200907 200908 200909 200910 200911 Månad 200912 201001 201002 201003 201004 201005 201006 201007 201008 Diagram 4. Viktade vårdtjänster (VVT) R12 2008-2010. Resultat Länssjukhuset visar för perioden januari-augusti en avvikelse på -9,9 mnkr mot periodiserad budget. Avvikelser och förändring mot 2009 framgår av

tabell 2 nedan. Av sjukhusets totalresultat svarar verksamhetsområde 5, Medicinsk diagnostik, för en avvikelse på +10,9 mnkr. RESULTAT JAN-AUG UTFALL 2009 UTFALL 2010 Förändr % BU 2010 DIFF VS BU KOMMENTARER HSU-intäkter 1 045,6 1 103,0 5,5% 1 082,2 20,8 slutenvård 3 dagkir 0,2 yf -0,2 cyto 4,4 fakt vårdgaranti 13,4 Pat.avgifter 24,3 25,9 6,7% 28,1-2,2 VO 2-1,6 Övriga intäkter 136,4 245,0 79,7% 238,2 6,8 Tand 2,1 FoUU 3,2 BFM/Rtg totalt 2 -------------------- -------------------- ------------------ ----------- -------------- Summa intäkter 1206,2 1373,8 13,9% 1348,4 25,4 Personalkostnader 667,8 760,1 13,8% 761,9 1,8 Exkl överförda verksamheter är ökningen 3,4%. VO 3 +1,9 i aug Läkemedel 53,0 59,3 11,9% 50,4-8,9 Exkl Elaprase 2010. MED -4,8 Lucentis -2,3 (ökn med 34 och 57%) Övr material & varor 85,1 102,0 20,0% 91,7-10,3 ANE -3,3 Proteser -1,7 Med.tekn.hj.medel -6,3 Tjänster & material 181,1 216,8 19,7% 209,7-7,1 Serviceavtal VO 5-5,3 VAS -1,5 Avskrivningar 35,0 45,5 29,9% 46,2 0,7 Regionvård 143,0 141,5-1,1% 138,5-2,9 Gemensamt finansierad reg.vård -2,3 VO 3-5,5 MED 5,4 Vårdgaranti 12,9 14,7 13,9% 2,1-12,6 ORT -4,7 ÖGON -7,5 Övr kontoklass 7 42,9 37,6-12,3% 41,5 3,9 MED 2,6 FoUU 1,5 Finanskostn 6,6 7,3 11,1% 7,3 0,0 ---------------- ------------------ ------------------ ----------- -------------- Summa kostnader 1227,4 1384,7 12,8% 1349,3-35,3 Exklusive överförd verksamhet 1227,4 1 271,0 3,6% RESULTAT -21,2-10,8-0,9-9,9 Tabell 2. Ekonomiskt utfall januari-augusti 2009-2010 Det är främst intäktssidan som visar styrka, tack vare den stora mängden vård som levererats till hallänningen (egen och via andra vårdgivare). På kostnadssidan håller den sjunkande trenden för regionvård i sig och personalkostnaderna ligger forsatt under budget. Kapitalkostnader och merparten av köpta tjänster är också väl under kontroll. Avvikelser och orosmoln finns främst inom läkemedels- och materialsidan. Trots att kostnaderna för Elaprase tas av landstinget centralt 2010, är ökningstakten för läkemedel 11,9%. Antalet makulabehandlingar med Lucentis har ökat och kostnaderna med nästan 60%. Medicinklinikens totala ökning är så hög som 34%, främst relaterat till nya och dyra neurologiska läkemedel. Den höga produktionen ger förstås en betydande kostnadsavvikelse för operationsmaterial. Dessutom har övertagandet av medicinsktekniska hjälpmedel och en ambitionshöjning av servicen för dessa visat sig betydligt mer kostsam än förutspått. Kostnadstakten har hållit i sig sedan Uppföljning 1 och avvikelsen uppgår nu till - 6,3 mnkr. Kostnaderna för vårdgaranti fortsätter att vara höga och står för den största enskilda avvikelsen. Inom ortopedin finns dock en trend att dessa kostnadstakten avtagit. Jämförelsen med 2009 är svår eftersom ansvaret för flera verksamheter flyttats från Sjukhuset i Varberg till Länssjukhuset 2010. Om justering för detta görs, visas en kostnadsökningstakt på 3,6%. Detta underskrider produktionsökningen, men takten har ökat något månad för månad. Detsamma gäller för personalkostnaderna, även om en viss inbromsning märks i augusti. Arbetsproduktiviteten mätt som VVT per utbetalda tjänster har ökat med runt 4% sedan augusti 2009.

Uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans Länssjukhusets åtgärder för ekonomi i balans under 2009 fortsätter att ge effekt 2010, främst på personalkostnaderna. För att komma hela vägen ner till ett 0-resultat finns även en åtgärdsplan på ca 30 mnkr för 2010. För perioden januari-augusti har effekter av denna nya åtgärdsplan om 14,5 mnkr uppnåtts. En betydande del utgörs av att stafettläkare ersatts av egna anställda på BFM samt ökad produktion och lägre vårdgarantikostnader inom VO 3. Ekonomisk helårsprognos Så länge prestationerna ersätts till 100%, finns möjligheter att hålla en ekonomi i balans månadsvis. Dock kommer, precis som 2009, brytpunkterna att överskridas i november/december med en beräknad negativ resultateffekt på 13-14 mnkr. Sjukhuset lämnar därför en helårsprognos på - 25 mnkr. Ett orosmoln är dock kostnadsutvecklingen på läkemedel och material. Investeringar Följande investeringar är bokförda under januari-augusti : Belopp Digitalisering mammografi 13,4 mnkr C-bågar 4,2 mnkr Digitalisering käk-/ansiktsröntgen 3,5 mnkr Datorer ny- och reinvestering 2,8 mnkr Uppgradering 2 st ultraljudsapparater BFM 2,2 mnkr Ombyggnad norra klockhuset 1,7 mnkr Skopistaplar 1,7 mnkr Reinvestering röntgen Kba 1,5 mnkr Ombyggnad provtagningsenhet klinisk kemi 0,5 mnkr Narkosapparater förlossningen 0,4 mnkr Utrustning för vätskebaserad diagnostik vid gynekologisk cellprovskontroll 0,4 mnkr Övrigt 12,7 mnkr -------------- Summa 43,3 mnkr 2010 års budget är 76,9 mnkr och beräknat utfall från beviljade investeringar 2009 är ca 20 mnkr. Några av årets investeringar kommer med största sannolikhet att utfalla först 2011, bland annat reinvestering PCI på 10 mnkr. Prognosen blir därför att investeringar motsvarande ca 75 mnkr kommer att genomföras och bokföras 2010.

2.5 STOLTA OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Mål 8: LiH:s arbetsmiljö ska vara så god att samtliga kliniker minst ligger i den så kallade komfortzonen vid årets medarbetarenkät och att samtliga medarbetare har medarbetarsamtal. Medarbetarenkäten genomförs hösten 2010. medarbetarsamtal 2009 blev att ca 93% av medarbetarna haft medarbetarsamtal, det högsta någonsin vid Länssjukhuset! Övrigt Genomsnittligt antal anställda (tillsvidare och vikarier) i juli 2010 (R 12) är 2 458 vilket är en ökning från juli 2009 då antalet var 2 346. Detta beror på att ett antal verksamheter har tillkommit för Länssjukhuset. Stabsavdelningen är nu gemensam för Varberg och Halmstad och ligger organisatoriskt på Länssjukhuset. Den sammanslagna FoUU-verksamheten för Halland är också placerad under Länssjukhuset. Det nybildade Medicinsk diagnostik Halland har inneburit att röntgenverksamheten i Varberg och Kungsbacka, samt Medicinsk teknik vid sjukhuset i Varberg samordnats inom Länssjukhuset. Den paramedicinska verksamheten i Varberg har samordnats med Rehabiliteringskliniken i Halmstad. Kliniken för bild- och funktionsmedicin i Halmstad har lyckats ersätta stafettläkare med ordinarie anställda läkare, vilket också påverkar antalet anställda. Dessa organisatoriska ändringar motsvarar förändringen av antalet anställda. Sjukfrånvaron har minskat 2010 och ligger efter andra kvartalet på 4,1% 2010 jämfört med 4,5% 2009. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron över 91 dagar som har minskat sedan 2009. Det är viktigt att få medarbetarna åter i arbete efter sjukdom och dessa siffror visar att ett stort arbete läggs ned på uppgiften. Efter det andra kvartalet 2010 är närvaron fortsatt hög, vilket är positivt. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster ligger kvar på cirka 71%. Genomsnittsåldern för Länssjukhusets tillsvidareanställda personal ligger kvar kring 47 år. Inom kompetensförsörjningen är det främst inom specialistläkarområdet som det är problematiskt att rekrytera nya medarbetare, men även specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor är svåra områden. Landstinget Halland har under 2009, i ett samarbete mellan förvaltningarna, tagit fram en likabehandlingsplan. Under våren 2010 har en arbetsgrupp arbetat fram ett material som skall fungera som stöd för chefer när det gäller likabehandlingsarbetet.

3. UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEUPPDRAG HSU 2010 I hälso- och sjukvårdsuppdrag 2010 för driftstyrelserna finns ett antal uppdrag utifrån samordning och förbättringsområden. Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland har utifrån uppdragen beslutat om en tid- och handlingsplan för genomförandet. I planen har uppdragen delats upp i utredningsuppdrag och genomförandeuppdrag. Här nedan ges en kortfattad rapport angående statusen efter åtta månader när det gäller genomförandeuppdragen. Vårdrelaterade skador Status: Se beskrivning under avsnitt 2.3 God vård. Palliativ vård i landstingets ansvar Status: Arbetet med att utveckla en likvärdig palliativ vård i länet pågår och kommer att fortgå med särskild fokus på norra länsdelen under hösten. I organisationen som helhet finns nu en samsyn kring uppdragets genomförande och berörda patientgrupper är definierade. I södra länsdelen sker kontinuerliga möten med representanter för kommunerna i söder och närsjukvården där former för samverkan utvecklas och finslipas. För norra länsdelen återstår ett internt förändringsarbete samt behov av läkarrekrytering. Öppnare vårdformer Status: Nya förenklade behandlingsmetoder introduceras och skapar möjlighet att bedriva behandlingar inom den öppna vården. Inom gynekologin och kirurgin har ingrepp såsom konisering och enklare åderbråcksbehandling förflyttats från operation till mottagning. Inom kirurgin har galloperationer flyttats från inneliggande till dagkirurgi. Inom öron- näsa- och halskliniken innebär den nya radiofrekvenskirurgin att endast den överskjutande delen av halsmandeln behöver tas bort på barn upp till 12 år. Detta möjliggör att patienten kan gå hem samma dag. Införande av vätskebaserad diagnostik vid (gynekologisk) cellprovskontroll Status: Uppdraget att införa vätskebaserad diagnostik vid cellprovskontroll är verkställt när det gäller den medicinska diagnostiken. Utbildning pågår för provtagande personal inom landstinget och successivt tas alltfler prover. Uppdraget planeras vara helt genomfört hösten 2010.

Medicinsk diagnostik Halland Status: Uppdraget att organisera och ansvara för en samlad organisation för medicinsk diagnostik är genomfört. Verksamhetsområde 5 bedriver verksamheten och tillhandahåller tjänster, service och utbudspunkter i enlighet med uppdraget. Ett förändringsarbete pågår när det gäller att samordna och effektivisera radiologin i Halland inklusive digitalisering av mammografin. Projektet att införa digitaliserad mammografiscreening slutförs i november. Övergången till digital teknik skedde under semesterperioden och med start i augusti har digital screening startats vid Länssjukhuset och med början i september i norra länsdelen. Rehabilitering och paramedicinsk verksamhet Status: Rehabiliteringskliniken inom verksamhetsområde 2 har nu en gemensam organisation för både Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset. Ljusbehandling i Falkenberg Status: Uppdraget att förändra organistaionen för ljusbehandlingen i Falkenberg är genomfört och hudkliniken inom verksamhetsområde 2 bedriver numer verksamheten i Falkenberg. Verksamhetsinnehållet är renodlat för ljusbehandling med syfte att erbjuda god service och tillgänglighet åt framförallt psoriasispatienter med en hög besöksfrekvens. Organisation för service av medicintekniska behandlingshjälpmedel Status: Uppdraget att överta totalansvaret för verksamhet och organisation av vissa medicintekniska behandlingshjälpmedel vid årsskiftet 2009/2010 är genomfört. Medicinsk teknik Halland inom verksamhetsområde 5 ansvarar för detta. För att lösa uppgiften har lokalanpassningar och rekryteringar behövt göras. Screening av pulsåderbråck Status: Uppdraget att införa ultraljudsscreening av pulsåderbråck i buken hos män från 65 år i länet pågår. De första kontrollerna kommer att ske under november månad. Ovanstående uppföljning lämnas till Landstingskontoret 100920 enligt anvisningar. Uppföljningen fastställes vid driftstyrelsens sammanträde 100928. Halmstad den 28 september 2010 Lisbeth Waagstein Styrelsens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef

LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Janaug Janaug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2009 2010 Jan-aug Vårdtillfällen* Somatisk korttidsvård, 15 119 15 820 inkl ger rehab varav hallänningar 14 050 14 749 DRG-poäng egen prod 15 319 15 869 via Vårdgarantiservice 217 165 DRG-poäng* totalt 15 536 16 034 15 674 varav hallänningar 14 457 14 939 Dagkir egen prod 901 976 via Vårdgarantiservice 196 261 Dagkir-poäng totalt 1 097 1 237 978 varav hallänningar 871 950 Cytostatikapoäng totalt 2 742 3 092 2 730 varav hallänningar 2 667 3 007 Förlossningar 1 256 1 330 varav hallänningar 1 156 1 224 Läkarbesök - öppen vård Egen prod somatisk korttids- 93 954 93 652 vård exkl dagkir, cytostatika via Vårdgarantiservice 2 570 2 340 Totalt 96 524 95 992 90 930 varav halläningar 88 860 88 618 Dagkirurgi 5 265 5 976 varav hallänningar 5 087 5 803 Cytostatika 2 432 2 562 varav hallänningar 2 386 2 505 *Sjukhusvårdtillfällen

LÄNSSJUKVÅRD - EGEN PRODUCERAD VERKSAMHET Prestationer Förvaltning: Länssjukhuset Halmstad Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (samtliga patienter) 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Infektionskliniken 1 888 1 712 1 941 1 897 44 3000 Hudkliniken 5 035 6 926 7 440 6 952 488 11000 Medicinkliniken 18 980 20 777 21 240 19 590 1 650 30000 Ortopedkliniken 12 063 12 830 13 090 11 946 1 144 18500 Kirurgkliniken 7 734 9 361 8 865 8 431 434 13000 Urologkliniken 2 829 3 055 2 589 2 708-119 4000 Kvinnokliniken 7 351 7 707 7 002 7 749-747 12000 Barnkliniken 9 529 9 365 9 495 9 210 285 14000 Ögonkliniken 12 575 11 749 11 530 12 100-570 19000 Öronkliniken 10 310 10 295 10 260 10 159 101 16000 Ger/Rehabkliniken 216 177 200 188 12 300 S:a läkarbesök 88 510 93 954 93 652 90 930 2 722 140 800 Somatisk mottagningsverksamhet mottagningsbesök och hembesök, läkarbesök exkl dagkir, inkl dialys (hallänningar) 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2009-08 Avvikelse 2010-08 Infektionskliniken 1 746 1 583 1 801 1 801 Hudkliniken 4 775 6 705 7 203 7 203 Medicinkliniken 18 095 19 780 20 297 20 297 Ortopedkliniken 11 191 11 900 12 121 12 121 Kirurgkliniken 7 181 8 723 8 182 8 182 Urologkliniken 2 731 2 932 2 448 2 448 Kvinnokliniken 6 483 6 959 6 449 6 449 Barnkliniken 8 911 8 758 8 903 8 903 Ögonkliniken 12 142 11 395 11 117 11 117 Öronkliniken 9 873 9 951 9 898 9 898 Ger/Rehabkliniken 214 174 199 199 Årsbudget 2010 S:a läkarbesök 83 342 88 860 88 618 0 88 618 0

Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Sjukvårdande behandling per klinik Budget Avvikelse Årsbudget Totalt 2008-08 2009-08 2010-08 2010-08 2010-08 2010 Barn 2 580 3 215 2 966 2 823 143 4 500 Infektion 1 092 1 106 898 1 138-240 1 800 Hud 3 638 6 565 8 171 8 226-55 13 000 Kirurgi 1 772 1 152 1 842 1 265 577 2 000 Urologi 762 896 983 759 224 1 200 Kvinnokliniken 3 586 3 169 4 062 2 977 1 085 4 400 Medicin 9 101 8 775 9 882 7 990 1 892 12 500 Ortopedi 1 365 1 917 2 142 1 266 876 2 000 Ögon 6 892 8 064 8 636 7 587 1 049 12 000 Öron/Näsa/Hals 3 191 3 191 4 148 3 161 987 5 000 Rehab 5 622 5 142 11 529 12 013-484 19 000 S:a sjukvårdande behandlingar 39 601 43 192 55 259 49 205 6 054 77 400 Sjukvårdande behandling per klinik Halläningar 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Barn 2 477 3 083 2 892 2 892 Infektion 1 003 1 016 820 820 Hud 3 620 6 529 8 101 Kirurgi 1 715 1 127 1 786 1 786 Urologi 760 889 973 973 Kvinnokliniken 3 190 2 889 3 735 3 735 Medicin 8 913 8 633 9 692 9 692 Ortopedi 1 323 1 854 2 056 2 056 Ögon 6 769 7 950 8 501 8 501 Öron/Näsa/Hals 3 136 3 136 4 079 4 079 Rehab 5 546 5 048 11 326 11 326 S:a sjukvårdande behandlingar 38 452 42 154 53 961 0 45 860 0

DRG-poäng, sluten vård (Samtliga patienter) 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Medicin 5 662 5 382 5 896 0 5 896 0 Infektion 908 733 682 0 682 0 Barnmedicin 1 600 1 584 1 509 0 1 509 0 Kirurgi 2 701 3 020 3 098 0 3 098 0 Urologi 518 469 623 0 623 0 Ortopedi 2 194 2 314 2 328 0 2 328 0 KK 1 492 1 470 1 625 0 1 625 0 Ögon 25 27 26 0 26 0 ÖNH 364 430 401 0 401 0 Rehab 410 377 349 Summa 15873 15809 16537 0 16537 0 Vårdtillfällen Medicin 6 346 6 006 6 533 Infektion 850 632 637 Barnmedicin 1 899 1 885 1 886 Kirurgi 2 299 2 525 2 639 Urologi 506 466 611 Ortopedi 1 340 1 328 1 375 KK 1 912 1 979 2 109 Ögon 37 40 35 ÖNH 488 572 512 Rehab 193 168 156 Summa 15 870 15 601 16 493 Case Mix Index Medicin 0,8922 0,8961 0,9024 Infektion 1,0687 1,1605 1,0706 Barnmedicin 0,8425 0,8404 0,8001 Kirurgi 1,1748 1,1962 1,1738 Urologi 1,0241 1,0075 1,0202 Ortopedi 1,6370 1,7428 1,6932 KK 0,7803 0,7430 0,7707 Ögon 0,6666 0,6842 0,7402 ÖNH 0,7455 0,7517 0,7827 Rehab 2,1256 2,2460 2,2344 Summa 1,0002 1,0133 1,0026

DRG-poäng, hallänningar 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Medicin 5 399 5 129 5 606 5 606 Infektion 866 687 649 649 Barnmedicin 1 453 1 436 1 351 1 351 Kirurgi 2 556 2 867 2 951 2 951 Urologi 510 443 567 567 Ortopedi 2 076 2 204 2 208 2 208 KK 1 293 1 303 1 453 1 453 Ögon 25 27 26 26 ÖNH 343 400 385 385 Rehab 396 376 343 Summa 14 917 14 871 15 538 0 15 538 0 Vårdtillfällen Medicin 6 027 5 660 6 182 Infektion 797 596 599 Barnmedicin 1 701 1 677 1 688 Kirurgi 2 164 2 390 2 477 Urologi 494 445 567 Ortopedi 1 261 1 249 1 295 KK 1 630 1 726 1 865 Ögon 37 39 35 ÖNH 451 530 483 Rehab 187 167 153 Summa 14 749 14 479 15 344 Case Mix Index Medicin 0,8959 0,9062 0,9068 Infektion 1,0862 1,1519 1,0837 Barnmedicin 0,8544 0,8564 0,8001 Kirurgi 1,1810 1,1997 1,1915 Urologi 1,0317 0,9956 0,9993 Ortopedi 1,6465 1,7644 1,7049 KK 0,7931 0,7547 0,7789 Ögon 0,6666 0,6867 0,7402 ÖNH 0,7606 0,7550 0,7981 Rehab 2,1200 2,2531 2,2400 Summa 1,0114 1,0271 1,0127

DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Samtliga patienter) 2008-08 2009-08* 2010-08* Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Barnmedicin 14 15 8 5 3 10 Medicin 68 15 61 53 8 80 Hud 10 13 2 0 2 0 Kirurgi 599 162 206 186 20 290 Urologi 407 86 97 88 9 145 Ortopedi 931 200 190 208-18 335 KK 450 126 143 127 16 190 Ögon 1 599 223 192 228-36 385 ÖNH 253 61 77 84-7 120 Summa 4 332 901 976 979-3 1 555 * Ny viktlista för dagkirurgipoäng Läkarbesök dagkirurgi Barnmedicin 30 43 68 Hud 11 44 3 Medicin 95 80 205 Kirurgi 1 023 968 1 311 Urologi 792 735 808 Ortopedi 837 644 595 KK 1 098 1 139 1 290 Ögon 1 523 1 354 1 366 ÖNH 323 258 330 Summa 5 732 5 265 5 976 Case-Mix-Index Barnmedicin 0,4667 0,3488 0,1176 Hud 6,1818 0,3409 20,3333 Medicin 0,1053 0,1625 0,0098 Kirurgi 0,5855 0,1674 0,1571 Urologi 0,5139 0,1170 0,1200 Ortopedi 1,1128 0,3106 0,3193 KK 0,4098 0,1106 0,1109 Ögon 1,0502 0,1647 0,1406 ÖNH 0,7833 0,2364 0,2333 Totalt 0,7557 0,1711 0,1633

DRG-poäng, öppen vård DAGKIRURGI (Hallänningar) 2008-08 2009-08* 2010-08* Budget 2010-08 Avvikelse 2010-08 Årsbudget 2010 Barnmedicin 14 15 8 8 Hud 9 12 2 2 Medicin 68 15 60 60 Kirurgi 591 157 200 200 Urologi 403 84 94 94 Ortopedi 891 191 183 183 KK 426 121 137 137 Ögon 1 557 218 190 190 ÖNH 247 59 76 76 Summa 4 206 871 950 0 949,727 0 * Ny viktlista för dagkirurgipoäng Läkarbesök dagkirurgi Barnmedicin 30 43 67 Hud 10 41 3 Medicin 94 80 203 Kirurgi 1 004 945 1 278 Urologi 783 720 791 Ortopedi 803 616 573 KK 1 028 1 071 1 220 Ögon 1 483 1 325 1 346 ÖNH 316 246 322 Summa 5 551 5 087 5 803 Case-Mix-Index Barnmedicin 0,0000 0,0000 0,0000 Hud 0,9400 0,2823 0,6412 Medicin 0,7181 0,1849 0,2967 Kirurgi 0,5886 0,1665 0,1564 Urologi 0,5147 0,1163 0,1192 Ortopedi 1,1096 0,3093 0,3189 KK 0,4144 0,1131 0,1127 Ögon 1,0499 0,1646 0,1409 ÖNH 0,7816 0,2385 0,2350 Totalt 0,7577 0,1712 0,1637

Cytostatikapoäng-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA (Samtliga patienter) 2008-08 2009-08 2010-08 Budget 2010-08 Avvikelse 2009-08 Årsbudget 2010 Kirurgi 1 109 1 599 1 673 1 477 196 2 215 Urologi 0 0 0 0 0 0 Medicin 740 821 999 953 46 1 430 Barn 6 14 21 7 14 10 KK 251 308 399 293 106 440 Summa 2106 2742 3092 2730 362 4095 Läkarbesök cytostatika Kirurgi 1 317 1 606 1 596 Urologi 0 0 0 Medicin 655 625 686 Barn 13 32 35 KK 155 169 245 Summa 2140 2432 2562 Case-Mix-Index Kirurgi 0,8421 0,9956 1,0482 Urologi ######### ######### ######### Medicin 1,1298 1,3136 1,4563 Barn 0,4615 0,4375 0,6000 KK 1,6194 1,8225 1,6286 Totalt 0,9841 1,1275 1,2069

CYTOSTATIKA-poäng, öppen vård CYTOSTATIKA Budget Avvikelse (Hallänningar) 2008-08 2009-08 2010-08 2010-08 2010-08 Kirurgi 1 080 1 549 1 639 1 639 Urologi 0 0 0 0 Medicin 736 804 968 968 Barn 6 13 15 15 KK 243 302 385 385 Årsbudget 2010 Summa 2065 2667 3007 0 3006,799 0 Läkarbesök cytostatika Kirurgi 1 300 1 574 1 575 Urologi 0 0 0 Medicin 652 616 670 Barn 13 30 22 KK 152 166 238 Summa 2117 2386 2505 Case-Mix-Index Kirurgi 0,8308 0,9843 1,0406 Urologi ######### ######### ######### Medicin 1,1288 1,3045 1,4450 Barn 0,4615 0,4303 0,6606 KK 1,5987 1,8167 1,6180 Totalt 0,9754 1,1179 1,2003 Förlossningar 2008-08 2009-08 2010-08 Förlossningar 1 228 1 256 1 330

Vårddagar sluten vård Antal vårddagar och vårdtillfällen 2008-08 2009-08 2010-08 Rehab vård, vårddagar 4 294 4 384 3 701 Rehab vård, vårdtillfällen 134 160 149 Utfärdade regionvårdsremisser Totalt 2008-08 2009-08 2010-08 Barn 297 329 266 Infektion 48 100 8 Hud 1 105 Kirurgi 237 203 252 Urologi 126 131 185 Kvinnokliniken 77 138 142 Medicin 698 558 489 Ortopedi 152 205 230 Ögon 251 356 297 Öron/Näsa/Hals 151 211 198 Rehab 5 18 22 S:a remisser 2 041 2 249 2 089

Förvaltning: Länssjukhuset i Halmstad Kommentarer till bilaga verksamhetsstatistik - Uppföljning 2 januari-augusti 2010 Inledning Länssjukhusets produktion hittills i år framgår av tabell 1 nedan. ack ack Förändring Bu ack Diff mot bu Via vård- 2009 2010 Antal % 2010 Antal % garantiservice Antal vårdtillfällen 15 119 15 820 701 4,6% Antal vårddagar 70 086 70 741 655 0,9% Medelvårdtid 4,6 4,5-0,2-3,5% Antal DRG-poäng 15 319 15 869 550 3,6% 15 674 195 1,2% 165 Case mix index (CMI) 1,013 1,003-0,01-1,0% Antal dagkirurgipoäng 901 976 75 8,3% 978-2 -0,2% 261 Antal cytostatikapoäng 2 741 3 092 350 12,8% 2 730 362 13,2% Ytterfall 2 661 2 756 95 3,6% 3 023-267 -8,8% Läkarbesök 93 954 93 651-303 -0,3% 89 026 4 625 5,2% 2 340 Sjukvårdande behandling 43 192 55 259 12 067 27,9% 49 206 6 052 12,3% Viktade vårdtjänster 29 477 30 697 1 220 4,1% 29 654 1 042 3,5% Tabell 1. Utförd vård januari-augusti 2009-2010. Kommentarer sluten vård Inom slutenvården är det framförallt medicinkliniken som står för ökningen mot 2009. Ökningen innebär också att den temporära, nedåtgående trenden under delar av 2009 har brutits. Inflödet av akuta patienter har stigit klart sedan mars/april 2010. Även kvinno- och urologklinikerna uppvisar tydliga ökningar mot föregående år. Den relativt stora ökningen av antalet vårdtillfällen motverkas poängmässigt av ett något lägre CMI. Detta är i huvudsak relaterat till infektionskliniken, som hade ett osedvanligt högt CMI under 2009 med ett flertal trakeostomipatienter (som ger ca 20 DRG-p per vårdtillfälle) och även betydligt fler patienter med VRE-problematik. Samt att medicinska specialiteters andel ökat under 2010. Medelvårdtiden har trimmats ytterligare på i stort sett alla kliniker. Det gör att antalet vårddagar endast ökat marginellt. Slutenvård som producerats av andra vårdgivare utgörs nästan helt och hållet av ortopedi. Kommentarer dagkirurgi Ett par större förändringar kring dagkirurgin ska inledningsvis noteras. 2010 har en övergång till VG-regionens viktlista skett och ersättningen per poäng är numera densamma som för slutenvården. I samband med detta har också coronarangiografierna (DRG-kod 125O) blivit prestationsersatta. 2009 års utfall har räknats om med den nya viklistan. Dessutom har budgeten justerats

ner med drygt 10% 2010 utifrån reviderade bedömningar av behov och kapacitet. Den nedåtgående trenden för dagkirurgin 2008-9 bröts i början på 2010 och egenproducerade volymer har fortsatt att öka sedan dess. Ökningen mot 2009 utgörs till ungefär hälften av ökade prestationer inom kirurgkliniken. Den andra halvan är fiktiv och beror på att coronarangiografierna inte var prissatta 2009. Den egna produktionen matchar nu budget/beställning väl, men utifrån den stora mängden dagkirurgi som fortfarande utförs via vårdgaranstiservice, kan det konstateras att befolkningsbehovet ligger klart över den beställda nivån. Det gäller framförallt inom ögonsjukvården, som står för ca 230 DRGpoäng. Resterande är i stort sett ortopedi. Kommentarer cytostatikabehandlingar Cytostatikapoängen fortsätter sin stadiga ökning, det gäller för samtliga berörda kliniker. Antalet poäng ökar betydligt mer än antalet utförda behandlingar (det sistnämnda med drygt 5%), vilket tyder på ett alltmer avancerat innehåll i varje behandling. Kommentarer läkarbesök Läkarbesök har utvecklats starkt sedan Uppföljning 1, bland annat beroende på att försöket att införa VAS läkemedelsmodul avbröts i slutet på februari.. et ligger efter åtta månader i nivå med föregående år och klart över budget. Andelen nybesök stiger. Läkarbesök via vårdgarantiservice har främst utförts inom ögon. Kommentarer sjukvårdande behandlingar Ökningen av sjukvårdande behandlingar beror till största delen på att Paramedicin i Varberg och ljusbehandlingen i Falkenberg flyttats in under Länssjukhusets ansvar 2010. Tillskottet för dessa verksamheter är ca 8000 behandlingar under årets åtta första månader. Men volymen har även ökat mycket inom några kliniker med oförändrat innehåll. Det gäller kirurgi, KK, medicin och ÖNH.

RR RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster Ange nämndens namn flik Inmatning C15 8MÅN 2009 2010 Budget * Avvikelse 8 8 8 8 (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter 24 259 25 883 28 044-2 160 Intäkter såld vård 1 165 521 1 319 915 1 296 297 23 619 Övriga intäkter 16 422 28 051 24 086 3 965 Verksamhetens intäkter 1 206 202 1 373 850 1 348 426 25 424 därav externt 59 633 73 180 89 174-15 994 därav internt LT 1 146 569 1 300 669 1 259 252 41 417 Personalkostnad -667 842-760 117-761 915 1 798 Material, varor -145 002-161 288-142 084-19 204 Tjänster, material -181 148-216 770-209 706-7 065 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -198 778-193 699-182 119-11 580 Avskrivningar -35 033-45 492-46 187 695 Verksamhetens kostnader -1 227 804-1 377 366-1 342 010-35 356 därav externt -1 062 000-1 187 217-1 155 941-31 275 därav internt LT -165 804-190 149-186 069-4 081 Verksamhetens nettokostnad -21 602-3 516 6 416-9 932 Finansiering intäkter 103 81 0 81 Finansiering kostnader -6 655-7 365-7 287-79 Summa finansiering -6 552-7 285-7 287 2 därav externt 87 69 0 69 därav internt LT -6 639-7 354-7 287-67 Resultat -28 154-10 801-871 -9 930 * Periodiserad budget, januari-april.

BALANSRÄKNING 2010-08-31 (TKR) TILLGÅNGAR 2009-08-31 2010-08-31 Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 217 760,5 284 560,8 66 800,3 Summa 217 760,5 284 560,8 66 800,3 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton -217 663,4-264 456,4-46 793,0 Kundfordringar 408 438,2 432 762,7 24 324,5 Övriga kortfristiga fordringar 1 706,6 1 679,8-26,8 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 203,0 16 674,8-528,2 Kassa och bank 1 383,4 308,8-1 074,6 Summa 211 067,8 186 969,7-24 098,1 SUMMA TILLGÅNGAR 428 828,3 471 530,5 42 702,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital -120 922,8-173 158,2 52 235,4 Årets förändring av eget kapital -28 154,0-10 801,0-17 353,0 Summa -149 076,8-183 959,2 34 882,4 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 217 760,5 284 560,8-66 800,3 Summa 217 760,5 284 560,8-66 800,3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 141 159,1 126 678,1 14 481,0 Genomgångs- och avräkningskonton 60 535,8 68 573,3-8 037,5 Moms och särskilda punktskatter 0,0 0,0 0,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 12,9 33,2-20,3 Övriga kortfristiga skulder 473,8 487,4-13,6 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 157 963,0 175 156,9-17 193,9 Summa 360 144,6 370 928,9-10 784,3 SUMMA EGET KAPITAL 428 828,3 471 530,5-42 702,2 OCH SKULDER

2010 Bilaga 8 specialistvård Tertial 2, 1 januari - 31 augusti Besvarande driftstyrelse: Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården i Halland Kontaktperson för uppgifterna i frågeformuläret, namn Göran Magyar tele 035-13 10 00 FRÅGOR RIKTADE MOT ORTOPEDI Information till nedan frågor hämtas från RIKSHÖFT 1. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar från ankomst till akutmottagningen 121 1a. Andel patienter med höftfraktur som fick vänta på operation mer än 24 timmar från ankomst till akutmottagningen på grund av medicinska skäl 18 1b. Andel patienter med höftfraktur som fick vänta på operation mer än 24 timmar från ankomst till akutmottagningen på grund av andra orsaker 17 Information till nedan fråga hämtas från VAS utdata, livsstilsfaktorer 2. Andel rökare som infört rökstopp i samband med elektiv operation finns i nuläget inga aktuella uppgifter enligt projektgrupp TPE (tobakspreventiva enheten), varav andel kvinnor andel män Information till nedan frågor hämtas från? 3. Genomsnittligt (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd till knäplastik på indikation artros 72 Genomsnittlig väntetid för kvinnor 71 för män 73 4. Genomsnittlig (medel) antal dagar i väntetid från beslut om operation till genomförd till höftplastik på indikation artros 57 Genomsnittlig väntetid för kvinnor 55 för män 60

FRÅGOR RIKTADE MOT STROKE Information till nedan frågor hämtas från Riks-Stroke 5. Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 75,4%, varav andel kvinnor redovisas inte i Riks-stroke andel män redovisas inte i Riks-Stroke 6. Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning 89,3%, varav andel kvinnor 98 st andel män 120 st 7. Andel patienter, utskrivna efter 2010-01-01, som haft uppföljande besök efter sjukhusvistelsen vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 72% avser tiden 100101-100531 8. Andel patienter, utskrivna efter 2010-01-01, som är beroende av andra för sin ADL vid 3 månadersuppföljningen i Riks-Stroke 18,5% avser tiden 100101-100531 Information till nedan fråga hämtas från VAS Andel patienter som remitteras för läkarbesök i den nära vården Denna fråga kan ej besvaras. FRÅGOR RIKTADE MOT HJÄRTSJUKVÅRD, BESVARAS ENDAST AV LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD Information till nedan frågor hämtas från Riks-HIA 9. Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som fått kranskärlsröntgen 90% (26 av 29), varav andel kvinnor 86% (6 av 7) och andel män 91% (20 av 22) 10. Andel patienter som, där indikation föreligger, får PCI inom 90 minuter från första Ekg i hemmet eller ambulansen ( inom upptagningsområdet Ljungby, Varberg och Halmstad) till start av PCI-ingrepp ( start av kateterinförande i kärlet) vid LiH: 76% varav andel kvinnor 41% och andel män 59%.