Trafikförsörjningsstrategi för Östra Göinge kommun

Antagen av Kommunstyrelsen 2012-03-07 46 2012 Trafikförsörjningsstrategi för Östra Göinge kommun Strategidokument Kommunstyrelsen

Innehåll Kapitel Sida 1. Bakgrund 02 2. Nulägesbeskrivning 03 3. Ansvarsfördelning och planeringsprocess 13 4. SWOT-analys 15 5. Övergripande strategi några huvudinriktningar 18 6. Åtgärder 19 7. Utvärdering 23 1

Trafikförsörjningsstrategi för Östra Göinge kom mun 1. Bakgrund I denna rapport presenteras trafikförsörjningsstrategi för Östra Göinge kommun och att ta fram en sådan strategi är en insats inom fokusområde kommunikationer i kommunens vision. Begreppen trafikförsörjning och kommunikationer är inte helt identiska. Trafikförsörjning innefattar fysisk infrastruktur i vägar och trafikanläggningar samt kollektivtrafik. Kommunikationer innefattar även digital infrastruktur/bredband, vilket inte omfattas av denna trafikförsörjningsstrategi. Dessa frågor kommer att behandlas i särskilda digitala strategier. Uppdraget Kommunstyrelsen gav i april 2011 kommunchefen i uppdrag att ta fram en trafikförsörjningsstrategi för Östra Göinge kommun som skall vara vägledande för det praktiska arbetet med att uppnå övergripande mål som kommunfullmäktige fastställt för fokusområde kommunikationer i Vision 2015. Strategin skall bland annat vara till hjälp i kontakter med trafikansvariga myndigheter på olika nivåer och underlätta ett konsekvent och uthålligt arbete med att förbättra tillgängligheten till kommunen och dess orter/byar Vad är en strategi och hur hänger den samma med kommunens styr- och ledningssystem? I Östra Göinge kommuns modell för styrning och ledning är en strategi ett redskap för att beskriva hur vi skall förflytta oss från dagens situation till ett framtida önskat läge så som det beskrivs i de mål som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har beslutat om. Enligt styrmodellen beslutar kommunfullmäktige om inriktningar för angelägna politikområden, bland annat för de fokusområden som anges i visionen. Kommunstyrelsen fastställer därefter resultatmål som är en konkretisering av fullmäktiges inriktningar. Strategin beskriver hur resultatmålen skall uppnås genom att svara på frågor om hur vi skall arbeta med åtgärder och frågeställningar inom det aktuella området, vilken nivå i organisationen som ansvarar för olika typer av aktiviteter, och vilka åtgärder och vilken rollfördelning som bedöms vara mest verkningsfulla med hänsyn till hur politikområdet ser ut. Varför en trafikförsörjningsstrategi? En god tillgänglighet till kommunens byar är en fråga av central betydelse för Östra Göinge kommuns framtida utveckling. Anledningen till att kommunikationer är ett av fokusområdena i kommunens vision är att en ökad tillgänglighet till kommunens byar genom en god trafikförsörjning bedöms vara en förutsättning för en balanserad och stabil tillväxt av invånare, arbetstillfällen och skatteunderlag. Det är viktigt att kommunen för detta centrala politikområde har ett redskap, i form av en väl genomarbetat och dokumenterad strategi, som är vägledande för det praktiska arbetet med att uppnå de politiska målen. Varför leder bättre kommunikationer och trafikförsörjning till till växt? Ofta beskrivs de effekter som eftersträvas genom förbättrade kommunikationer med begreppet regionförstoring. Detta begrepp är dock svårt att rent intuitivt förstå innebörden av eftersom det är så abstrakt. Begreppet tar helt enkelt sikte på det faktum att det över tid blivit lättare och mer vanligt att pendla allt längre sträckor, vilket leder till större arbetsmarknadsregioner. Det finns påvisade statistiska samband mellan tillväxt och arbetsmarknadsregionernas storlek mätt i andel invånare/förvärvsarbetande. 2

Uttryckt på ett mer vardagligt sätt kan man säga att nyckeln till tillväxt genom bättre kommunikationer är ökade möjligheter för den enskilde att dagspendla mellan bostad och arbete. Den enskilda individen i den lilla (eller större) orten får därmed ett mycket större utbud av arbetstillfällen att välja mellan inom ett avstånd som det är attraktivt att resa under dagen. Det är den här typen av effekter i vardagen som är tillväxtens kärna. Bättre möjligheter för den enskilde att dagspendla mellan bostad och arbete minskar sårbarheten vid företagsnedläggningar, gör våra attraktiva boendemiljöer tillgängliga för fler framtida möjliga inflyttare och underlättar för företagen att rekrytera personal samt ger företagen en större marknadspotential för att sälja sina produkter. Uppdragets genomförande - metod Denna trafikförsörjningsstrategi har tagits fram i nära samverkan mellan förtroendevalda och tjänstemän. Flera workshops eller om man föredrar att uttrycka sig på svenska arbetsmöten, med ledande förtroendevalda har genomförts. Vid dessa har följande teman behandlats: - Nulägesbeskrivning av och kort historisk återblick på bakgrunden till dagens trafiksystem samt av kända kommande förändringar av detsamma - Trafikförsörjningens betydelse för kommunens utveckling och möjligheter att uppnå beslutade inriktningar och mål; möjligheter, hot, styrkor och svagheter en SWOT analys - Förtydligande av fullmäktiges mål och inriktningar för fokusområde kommunikationer - Diskussion av lämpliga åtgärder och aktiviteter som bör ingå i en till strategin kopplad handlingsplan 2. Nulägesbeskrivning I detta avsnitt redovisas nuläge, viktiga förutsättningar samt kända kommande förändringar av betydelse inom fokusområde kommunikationer. Syftet är att lägga en bra plattform som grund för val av en realistisk och verkningsfull strategi. Östra Göinge; ett Skånskt gränsland Det geografiska läget har stor betydelse för en kommuns förutsättningar på sikt. Som exempel kan nämnas att närhet till storstäder och större expansiva centra har visat sig samvariera med befolkningstillväxt, något som framgår mycket tydligt av den offentliga statistiken de senaste två decennierna. Östra Göinge är beläget i ett gränsland mellan det expansiva Sydvästskåne/Öresund och skogsbygderna i Småland. Detta innebär möjligheter men också stora utmaningar. Det är viktigt att kommunen arbetar för att minska restiderna till det expansiva Sydvästskåne för att få del av den snabba tillväxt som sker i Öresundsområdet och de ytterligare positiva samhällseffekter som förväntas framöver bland annat genom etableringen av ESS och Max4 anläggningarna. Kommunens geografiska läge innebär också att det är viktigt att verka för bättre kommunikationer mot Småland och Blekinge. IKEA:s planerade satsningar i Älmhult de närmaste åren innebär att företaget har ett nyrekryteringsbehov framöver. Oberoende därav har företaget samtidigt ett beräknat stort behov av att rekrytera på grund av en hög personalomsättning de närmaste åren. IKEA:s satsningar i Älmhult kommer också att innebära positiva tillväxtskapande effekter för den lokala och delregionala ekonomin 1 som det är viktigt att understödja och att tillgängliggöra för ett så stort omland som möjligt. Samhället har ansvaret för att det finns en 1 Här avses sekundära tillväxteffekter i form av andra företagsetableringar och så kallade multiplikatoreffekter som fortplantar sig i det lokala ekonomiska systemet genom ökad konsumtion och investeringar. 3

infrastruktur på plats som underlättar och sprider de positiva effekterna av den här typen av näringslivsexpansion. Ur kommunens perspektiv är det centralt att pendlingsmöjligheterna till Älmhult kraftigt förbättras. I ett delregionalt perspektiv är axeln Kristianstad-Hässleholm ett viktigt kärnområde och måste betraktas som motorn för utvecklingen i nordöstra Skåne. Tillsammans har de båda städerna en kritisk massa i form av ett stort befolkningsunderlag och ett utbud av arbetstillfällen som är viktigt för hela omlandet. Pendlingsmönstret pekar på att arbetsmarknaden särskilt i Kristianstad men också i Hässleholm har mycket stor betydelse för kringliggande kommuner, inte minst för Östra Göinge. Därutöver är Hässleholms tätort viktig som målpunkt eftersom den är ett nav i tågtrafiken med kopplingar i alla riktningar. Goda kommunikationsmöjligheter till och från Hässleholm är därför en förutsättning för att knyta kommunen bättre mot en gemensam skånsk arbetsmarknad. I bilden nedan visas viktiga regionala vägstråk och målpunkter. Figur 1: Viktiga regionala och delregionala vägstråk och målpunkter 4

En gles ortsstruktur är en utmaning för trafikförsörjningen Ortsstrukturen påverkar förutsättningarna för en god trafikförsörjning i kommunen. Östra Göinge kommun kännetecknas av en gles bebyggelsestruktur med ett utspritt boende i många mindre byar, vilket kan sägas ge kommunen en landsbygdskaraktär. Det saknas en dominerande centralort som genom sin storlek kan utgöra en naturlig centralpunkt. Det utspridda boendet innebär särskilda utmaningar när det gäller att försörja invånarna med en god kollektivtrafik och service. Figur 2: Ortsstruktur och större vägar i kommunen Tillgängligheten är dålig på grund av låg standard på vägnätet Den glesa ortsstrukturen i kombination med en betydande inomkommunal pendling innebär att kommunen i hög grad är beroende av framkomligheten på de mindre vägarna. Men framkomligheten är kraftigt eftersatt på grund av bristande underhåll under lång tid. Den be- 5

gränsade framkomligheten på det nordostskånska vägnätet ledde till att dåvarande Vägverket för ett par år sedan sänkte hastigheten på många vägsträckor i kommunen. Detta fick som följd en minskad tillgänglighet till kommunen byar genom längre restider för arbetspendling, varutransporter och andra resor. Östra Göinge saknar spårburren strukturbildande kollektivtrafik Spårburen kollektivtrafik anses vara strukturbildande och en av nyckelfaktorerna när det gäller hållbar tillväxt. Östra Göinge kommun är en av få kommuner i Skåne som saknar tågstation och spårburen kollektivtrafik, vilket ur ett tillväxtperspektiv måste sägas vara en nackdel jämfört med kommuner som har sådan trafik. När det gäller kollektivtrafiken är Östra Göinge kommun således helt beroende av effektiva och bra busskommunikationer. Det är därför en central fråga hur man kan åstadkomma så attraktiva transportlösningar med buss att de har tågets strukturbildande och tillväxtskapande effekter. Viktiga trafikstråk genom och i Östra Göinge Det största vägstråket genom kommunen är väg 19/23. Väg 19 är ett regionalt utpekat stråk som binder samman östra Skåne. Stråket är strategiskt både för pendling och för gods. Pendlingen är mycket stor särskilt mot Kristianstad. Vägen trafikeras av Skånetrafikens linje 545 som har pendelstatus och med vilken det sker över 400,000 bussresor per år. Kommunen menar att det finns en stor potential för en ökad pendling norrut till och från Älmhult med tanke på de satsningar som IKEA avser att göra de närmaste åren. Stråket har god standard och hög framkomlighet från Broby och norrut men är i södra delen i stort behov av investering. Väg 119 är en viktig del av stråket Hässleholm - Broby - Glimåkra - Lönsboda Tingsryd och vidare mot Kalmar som är mycket viktigt för kommunen. En hög framkomlighet längs hela stråket är därför angelägen men i dag har vägen många sträckor med mycket låg standard. Delen mellan Broby och Glimåkra är en av de mest trafikerade sträckorna i området. I Glimåkra finns många små företag som är beroende av hög framkomlighet på den aktuella delen. Många av företagen är verksamma i transportsektorn. Åtgärder för att höja trafiksäkerheten och öka tillgängligheten är nödvändiga. Kommunen har föreslagit att väg 119 får en ny sträckning efter Glimåkra över Boalt (väg 2122) i stället för nuvarande via Lönsboda. Anledningen är att förutsättningarna att ge vägen en standard som medger 90 km/h - med den av kommunen föreslagna nya sträckningen - är bättre jämför med den mycket slingriga sträckning som 119 har idag mellan Glimåkra och Lönsboda. Det finns en rad andra inom- och mellankommunala stråk som är i behov av upprustning. I en utredning som togs fram 2008 i samverkan mellan Trafikverket (dåvarande Vägverket) och kommunerna Östra Göinge, Osby och Kristianstad Säker framkomlighet i Nordöstra Skåne pekas bland annat följande stråk och vägar ut för åtgärder: Hässleholm- Knislinge - Arkelstorp - Näsum Kristianstad- Immeln Lönsboda- Älmhult Osby - Glimåkra - Sibbhult I figur 3 visas viktiga stråk och vägar. 6

Figur 3: Viktiga stråk och vägar i kommunen och i närområdet Nationell/regional väg Viktig väg Föreslagen ny sträckning av väg 119 Arbetspendling; Arbetsmarknaden i Kristianstad är mycket viktig samtidigt som pendlingen mellan byarna i kommunen är betydande Pendlingsmönstret är en avgörande faktor när det gäller att utforma ett trafiksystem som understödjer människors behov och som bidrar till näringslivets utveckling. Av pendlingsstatistiken framgår att arbetsmarknaden i kringliggande kommuner är mycket viktig för de som bor i kommunen; antalet utpendlare är nära 1500 fler än inpendlarna. Pendlingsutbytet på kommunnivå oavsett färdsätt visas i nedanstående tabell: Tabell 1: Arbetspendling 2 från och till Östra Göinge kommun oavsett färdsätt 2010 Kommun Utpendling till Inpendling från Netto Kristianstad 1306 589-717 Hässleholm 459 239-220 Osby 334 286-48 Älmhult 135 26-109 Malmö 83 13-70 Övriga 498 231-267 Totalt 2815 1384-1431 Särskilt arbetsmarknaden i Kristianstad är mycket viktig för göingebornas försörjning. Cirka 1 300 göingar reser till arbete i Kristianstads kommun varje dag medan nära 600 kristianstadsbor 2 Källa: Statistiska Centralbyrån 7

arbetar i Östra Göinge kommun. Till Hässleholms kommun pendlar knappt 500 personer och nära 250 Hässleholmare reser till arbete i vår kommun. Därefter följer Osby kommun och Älmhult som viktiga målpunkter. En redovisning av pendlingsstatistik på tätortsnivå ger i huvudsak följande övergripande bild: Tabell 2: Pendling till och från tätorter Pendling till/från tätorter Procentandel av arbetsresor Inom Östra Göinge 47 Kristianstads tätort 31 Osby tätort 9 Hässleholms tätort 7 Övriga 3 Merparten av alla arbetsresor sker mellan tätorter i kommunen (47 %). Den helt dominerande enskilda målpunkten är dock Kristianstads tätort med cirka 30 procent av alla arbetsresor till och från tätorter. Därefter följer Osby och Hässleholm. Vid en analys av pendlingen tätort för tätort i Östra Göinge framkommer följande: Det absolut tyngsta pendlingsstråket är mellan Broby och Kristianstad. Utefter detta stråk ligger Knislinge och Hanaskog varifrån många pendlar till Kristianstad. Över trehundra personer pendlar från Knislinge till Kristianstad varje dag, vilket är den starkaste kopplingen i pendlingsstråket. Från Hanaskog respektive Broby pendlar cirka 150 personer till Kristianstads tätort. Inpendlingen till tätorterna i kommunen är av naturliga skäl betydligt mindre men ganska många pendlar från Knislinge till Broby; drygt 100, medan knappt hälften så många pendlar i motsatt riktning. Till Hanaskog pendlar sammanlagt cirka 100 personer om dagen från Kristianstad och Knislinge medan de flesta inpendlarna till Knislinge kommer från Broby och Kristianstad; sammanlagt cirka 90. En tydlig koppling finns också mellan Broby och Hässleholm liksom mellan Knislinge och Hässleholm. Arbetsmarknaden i Kristianstads är dock betydligt viktigare för Knislinge än den i Hässleholms; utpendlingen från Knislinge till Kristianstad är fem gånger så stor som den är till Hässleholm. Tillgänglighet restider med bil och kollektivtrafik Det finns flera olika sätt att mäta tillgänglighet. Här begränsas redovisningen till restid med bil respektive med kollektivtrafik till olika målpunkter. Undersökningar visar att när restiden går över en halv timma minskar viljan att pendla påtagligt och när restiden är längre än en timma minskar pendlandet drastiskt. Av kartorna nedan framgår att man med bil från flera av de större byarna i kommunen men inte från alla - når Kristianstad och Hässleholm inom en halv timma. Kristianstad och Hässleholm är som nämnts ovan viktiga kärnor i ortsstrukturen i Nordöstra Skåne, genom sin roll som motorer för tillväxt och utveckling och genom knytningen mot tågtrafiken. 8

Figur 4: Restider med bil till Kristianstad och Hässleholm i Nordöstra Skåne Av kartorna framgår också att man varken från Kristianstad eller från Hässleholm når Malmö inom en timma med bil och man gör det definitivt inte från någon av byarna i Östra Göinge kommun. När det gäller kollektiva transportmedel framgår av kartan nedan att tillgängligheten till byarna i Östra Göinge kommun är låg eftersom det inte finns någon tågstation i kommunen. Av kartan framgår restider med buss respektive med tåg från bland annat huvudorterna i Nordöstra Skåne till och från Malmö respektive Helsingborg, Älmhult och Sölvesborg. 9

Figur 5: restider med kollektivtrafik i Nordöstra Skåne Sammantaget kan konstateras att det fortfarande är alltför långt mellan byarna i Östra Göinge och det expansiva tillväxtområdet i sydväst för att det skall vara attraktivt att dagspendla i en omfattning som innebär att Östra Göinge kommun skall kunna betraktas som en integrerad del i en enda skånsk arbetsmarknadsregion. Slutsatsen av ovanstående är att det för Östra Göinge kommun är viktigt att verka för effektiva och snabba busstransporter som kan kompensera för avsaknaden av tågstation i kommunen. Kommunen måste också verka för att höja standarden på de viktigaste vägstråken i kommunen. Kommunens geografiska läge innebär också att det är viktigt att verka för bättre kommunikationer mot målpunkter i Småland och Blekinge. Dagen kollektivtrafik; linjenät och turtäthet Som tidigare nämnts saknar Östra Göinge kommun spårburen trafik. Ur ett tillväxtperspektiv är detta en nackdel jämför med kommuner som har sådan trafik. Spårburna kollektivtrafiksystem brukar nämligen anses som överlägsna mot bussar när det gäller att attrahera resenärer och att skapa nya rese- och bosättningsmönster. Det är i den meningen sådana trafiksystem anses vara strukturbildande. Avsaknaden av spårburen trafik innebär att Östra Göinge kommun är helt beroende av effektiva och bra busskommunikationer för en god kollektivtrafik. Hur ser det då ut med busstrafiken i dag? Sammantaget kan sägas att de största byarna framförallt Broby, Knislinge, Hanaskog och Sibbhult är väl försörjda med busstrafik genom dagens linjenät och turutbud. 10

Dagens system kännetecknas av att det är anpassat för att möta det stora behovet av arbetspendling till och från Kristianstad. Linje 545 mellan Kristianstad och Broby är således stommen i bussnätet. På denna linje som i huvudsak trafikerar väg 19 sker över 400 000 resor per år. Linje 545 har pendelstatus, vilket innebär en avgång varje kvart i högtrafik. Sibbhult och Glimåkra är kopplade till huvudstråket genom linje 541 och 542. Sibbhult har ett betydligt bättre turutbud än Glimåkra. Det är i dagsläget även möjligt att resa med Skåneexpressens linje 7 som trafikerar linjen Kristianstad Älmhult via Broby med cirka tio turer om dagen. Figur 6: Dagens busslinjenät i Östra Göinge kommun Kopplingen mot Hässleholm och tågtrafiken är mycket viktig. Denna funktion utförs av linje 542. Turtätheten utökades på linjen i samband med tidtabellskiftet 2008 till timmestrafik i vissa tidslägen. Detta har inneburit en tydlig ökning av resandet. Linjen sträcker sig via Knislinge till Broby med koppling till Glimåkra. Mellan Knislinge och Broby finns således tre parallella linjer; SKE7, linjerna 545 och 542, vilket i vissa tidslägen kan innebära nära nog samtidiga avgångar och att bussarna i princip kör efter varandra. Det går fortfarande att resa med linje 544 från Glimåkra över Sibbhult och vidare söderut i de östra delarna av kommunen via Immeln och Hylta till Kristianstad. Linje 544 reducerades dock kraftigt år 2001 med syftet att skapa ett tydligare och prioriterat stomnät i linje 545 via Broby och Knislinge till Kristianstad. Som kompensation infördes anropsstyrd 3 trafik (linje 543) mellan Immeln/Hylta till Knislinge för att där koppla på linje 545. I dag har linje 544 bara kvar ett fåtal turer per dag. Det finns i dag ingen möjlighet att kollektivt resa direkt mellan Glimåkra och Osby. En sådan möjlighet är viktig med tanke på det ovan redovisade pendlingsutbytet mellan de båda orterna. Dessutom pågår nu utbyggnaden av Pågatåg i Skåne Nordost. I december 2013 planeras pågatågsstopp i Hästveda, Killeberg och Osby. Det är också av den anledningen angeläget att 3 Turen är linjelagd och avgår på förutbestämda tider men man måste ringa till beställningscentralen och beställa sin resa. 11

nu arbeta för en kollektivtrafikkoppling mellan Glimåkra och Osby för att öka tillgängligheten till tågtrafiken i de norra delarna av kommunen. Som ovan nämnts är det viktigt att verka för effektiva och snabba busstransporter som kan kompensera för avsaknaden av tågstation i kommunen. Det innebär att det bör vara prioriterat att ytterligare utveckla och förbättra kopplingen mot tågtrafiken i Hässleholm. Det så kallade superbussprojektet 4 är sätt skapa en bild av hur ett trafiksystem som kompenserar för avsaknad av tågtrafik skulle kunna utformas. Det kan också konstateras att kopplingen norrut mot Småland och Älmhult är mycket svag med dagens system. Även här kan superbusskonceptet vara en förebild för hur en trafiklösning skulle kunna se ut. I samband med att pågatågstrafiken öppnas i Osby avser Skånetrafiken att lägga ner Skåneexpressens linje 7 mellan Osby och Älmhult. Det betyder att pendlare från Östra Göinge måste byta till tåg i Osby för vidare resa den sista biten till Älmhult. Kommunen bör verka för att det skall vara möjligt att resa direkt med buss till Älmhult utan omstigning. Figur 7: Turtäthet (turer/dygn) i busslinjenätet Östra Göinge med omnejd 4 Superbussar ett högklassigt regionalt bussystem i Nordostskåne. Skånetrafiken, Kristianstads kommun och Östra Göinge kommun, december 2010, Trivector Traffic AB. 12

3. Ansvarsfördelning och planeringsprocess inom infrastruktur- och transportsektorn För att förverkliga ambitionerna att åstadkomma en god trafikförsörjning i kommunen är det viktigt att ha en god kännedom om ansvarsfördelningen mellan olika sektorer och nivåer i samhället inom det aktuella politikområdet. Det är nödvändigt att veta vem som skall adresseras med olika förslag och idéer och vem som kan vara en bra samarbetspartner i olika frågor. Det är också viktigt att veta hur planeringsprocessen inom sektorn ser ut. Nedan görs en kort genomgång av ansvar och planeringsprocess. Staten bestämmer de yttre ramarna Staten har det övergripande och yttersta ansvaret för all offentlig verksamhet, vilket kommer till uttryck i lagstiftningsmakten. Staten stiftar således lagar inom trafikförsörjningsområdet. Staten bestämmer ansvarsfördelningen mellan olika offentliga aktörer inom transportområdet, anslår medel till investeringar i infrastruktur och svarar för forskning inom transportsektorn. Exempel på statliga myndigheter är Transportstyrelsen, Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Det regionala utvecklingsprogrammet en målbild för Skåne Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är det strategiska styrdokument i vilket Region Skåne fastställer den långsiktiga politiska viljeinriktningen för länets utveckling. Programmet är styrande för andra mer instrumentella mål- och planeringsdokument som till exempel den regionala transportinfrastrukturplanen och trafikförsörjningsprogrammet. Det är viktigt att ha en god kännedom om det regionala utvecklingsprogrammet så att man kan utforma den egna kommunens ambitioner, mål och strategier utifrån ett större regionalt sammanhang. Det blir också lättare att föra en dialog med länsansvariga planeringsorgan om man gör det med en sådan utgångspunkt. De långsiktiga infrastrukturplanerna en nationell och en regional plan De långsiktiga infrastrukturplanerna består av en nationell plan och regionala planer för länen. Den nationella planen utarbetas av trafikverken och beslutas av regeringen. Den innehåller drift och underhåll av vägar och järnvägar, s.k. sektorsuppgifter, investeringar i järnvägar och nationella stamvägar, viss statlig medfinansiering, viss sjöfarts och flygåtgärder m.m. Den regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne utarbetas och beslutas av Region Skåne. Planen innehåller investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, statlig medfinansiering av infrastruktur för kollektivtrafik, trafiksäkerhetsåtgärder m.m. Under arbetet med att ta fram RTI-planen samverkar regionen med de skånska kommunerna för att få in deras synpunkter på vad de bedömer som angelägna projekt ur ett kommunalt utvecklingsperspektiv. Rent praktiskt har detta organiserats som möten med kommunerna i de fyra hörnen. Kommunerna ges också möjlighet att yttra sig över det slutliga förslaget till RTI-plan. Kommunerna i Skåne Nordost brukar, för att få större tyngd, samverka genom att lämna ett gemensamt yttrande. Trafikverket ansvarar för genomförandet av åtgärder i RTI planen, Trafikverkets redskap är verksamhetsplanen Genomförandet av de åtgärder som tagits upp i RTI planen är Trafikverkets ansvar. Trafikverket för en löpande dialog med Region Skåne som utarbetat planen. Men Trafikverket är den myndighet som i sin budget disponerar anslagna medel och planerar genomförandet av åtgärder i 13

sin verksamhetsplan. Vissa delar av planen kan revideras beroende på olika omständigheter som kan påverka möjligheten att genomföra beslutade projekt/objekt 5. Trafikverket för dialog med och önskar synpunkter och inspel från kommunerna i samband med revidering av verksamhetsplanen. Det är viktigt för en kommun att komma med förslag och med väl underbyggda argument i denna del av genomförandeprocessen. Det händer att det blir pengar över på grund av att något planerat projekt inte kan genomföras som tänkt. Den nya kollektivtrafiklagen ändrar förutsättningarn a för kollektivtrafiken men det är ännu oklart vad det innebär i praktiken Från den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag. Den nya lagen påverkar förutsättningarna för den regionala och lokala kollektivtrafiken. Den innebär att ansvaret för kollektivtrafiken nu organiseras på ett nytt sätt. I varje län finns sedan 1 januari 2012 en regional kollektivtrafikmyndighet och de tidigare trafikhuvudmännen har avskaffats. Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne. Skånetrafiken är en förvaltning inom region Skåne. Skånetrafiken är en mycket viktig samverkanspartner som ansvarar för planering och upphandling av kollektivtrafik i länet. Beroende på hur man i länen valt att organisera kollektivtrafiken innebär den nya lagen större eller mindre förändringar. Skåne har ett försteg jämför med många andra län eftersom Region Skåne sedan tidigare var trafikhuvudman i länet. Myndighetens obligatoriska uppgift är att fatta strategiska beslut, som till exempel att besluta om trafikförsörjningsprogram. Detta program ska beskriva det behov av kollektivtrafik som finns i länet. Region Skåne har utarbetat ett förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram som skall fastställas under början av 2012. Med den nya lagstiftningen blir det lättare än förut för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att organisera trafik över länsgränser. Detta beror främst på att den tidigare länsgränsrestriktionen för persontrafik på järnväg har avskaffats. Denna restriktion har inneburit att trafikhuvudmannen har varit tvungen att ansöka hos regeringen så fort trafiken har sträckt sig över en länsgräns. Åtgärden syftar till att människors behov av trafik som går mellan orter i olika län skall kunna tillgodoses på ett bättre sätt. Vidare innebär den nya lagen att marknaden för kommersiell busstrafik inom länen har öppnats. Den begränsning, den så kallade skadlighetsprövningen, som i praktiken hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik inom länen har tagits bort. Därmed är det möjligt för kommersiella bussföretag att starta trafik var som helst. Syftet är att åstadkomma ett större utbud av kollektivtrafik, vilket i sin tur väntas innebära att människor väljer kollektivtrafik i högre utsträckning. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor skall även kommersiella kollektivtrafikföretag ha anmälningsskyldighet när kollektivtrafik börjar eller upphör att bedrivas samt skyldighet att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Det råder enighet om att den nya lagen påverkar förutsättningarna för lokal och regional kollektivtrafik men ännu så länge finns en ganska stor osäkerhet om vad detta kommer att innebära i praktiken. Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och råder över användning av mark och vatten genom planmonopolet 5 De delar av planen som avser större ny och ombyggnader på regionala vägar och investeringar i nationell infrastruktur kan dock inte revideras utan bara flyttas i tid beroende på tilldelade medel. 14

Kommunerna har en viktig roll i genomförandet av infrastrukturåtgärder eftersom de ansvarar för den fysiska planeringen inom sitt geografiska territorium. Genomförandet av infrastrukturprojekt kräver ett omfattande förarbete med framtagande eller ändring av detaljplaner och ofta olika typer av fördjupningar inom ramen för översiktsplanen. Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt planeringsinstrument, där den enskilda kommunen anger hur den långsiktigt vill att kommunen skall utvecklas och hur olika intressen när det gäller användning av naturresurser skall balanseras. En tät dialog och bra samarbetsformer mellan kommun och trafikansvariga sektorsmyndigheter därför nödvändigt. Eftersom infrastrukturprojekt ofta berör fler än en kommun är det också viktigt med ett bra mellankommunalt samarbete i planfrågor. Det är också angeläget att utveckla samarbetet med Region Skåne i dessa frågor, för att på ett bra sätt knyta samman kommunernas översiktsplaner med den regionala utvecklingsplaneringen. 4. Östra Göinge kommun och fokusområde kommunikationer; en SWOT- analys avseende trafikförsörjning Som en del i att ta fram denna trafikförsörjningsstrategi genomfördes - vid en workshop med ledande förtroendevalda i kommunen den 14 september 2011 - en så kallad SWOT analys. SWOTanalysen är ett verktyg för att ta fram en lämplig strategi för en verksamhet och ger ofta användbar information som ett steg i utformningen av en strategi. Metoden går ut på att analysera den interna och externa miljön kring en organisation. Den interna miljön utgörs av S och W i SWOT och består av styrkor (strength) och svagheter (weaknesses). Den externa miljön utgörs av O och T vilket står för möjligheter (opportunities) och hot (threats). Figur 8: SWOT- mallen Sammanställning av SWOT - analysens resultat Nedan redovisas resultatet av den genomförda SWOT-analysen. Vissa av de faktorer som framkom vid seminariet finns med både som goda och skadlig eller både som möjligheter och hot. 15

Det är precis sådan som verkligheten är; en faktor kan vara både positiv eller negativ beroende på omständigheterna och hur man väljer att närma sig den. Våra styrkor Samsyn och politisk vilja Det finns en samsyn om att kommunikationer är en prioriterad fråga. Enighet om detta råder över partigränserna. Det finns en politisk vilja att åstadkomma resultat inom området. Därför är det en prioriterad fråga och ett prioriterat politikområde. Ett uttryck för detta är att kommunikationer är ett fokusområde i Visionen eftersom det anses vara tillväxtskapande. En styrka är också att det till följd av att kommunikationer är prioriterat finns resurser att arbeta med frågan på tjänstemannanivå inom ramen för den nya organisationen. Det gör det möjligt att bygga upp och vidmakthålla god kompetens på området. Geografi Det är förhållandevis kort avstånd till näraliggande större orter med stort utbud av arbetstillfällen och service. Inom cirka 30-40 minuter med bil når man exempelvis både Kristianstad och Hässleholm som tillsammans har cirka hälften av alla arbetstillfällen i nordöstra Skåne. Goda kontaktytor Vi har idag goda kontakter med och upparbetade kanaler in i trafikansvariga myndigheter och organ; Region Skåne, Skånetrafiken, Trafikverket, både på politisk- och på tjänstemannanivå. Våra svagheter Fysiska förhållanden/strukturfaktorer Några grundläggande fysiska strukturfaktorer är en svaghet avseende utvecklingen av kommunikationer i Östra Göinge: Ortsstrukturen är gles vilket innebär att det är resurskrävande att upprätthålla en god trafikförsörjning och bra kollektivtrafik. Vägnätet har låg standard samtidigt som det genom ortsstrukturen är vittförgrenat och finmaskigt och mycket viktigt för tillgängligheten till orterna. Ur ett kundperspektiv innebär ortsstrukturen att det blir förhållandevis oattraktivt att resa kollektivt jämfört med bil eftersom bussen skall passera flera byar på sin väg till den enskilde resenärens målpunkt. En bussresa innebär omvägar och inte sällan byte av buss. Folkmängden/befolkningstätheten är en svaghet eftersom större kommuner väger tyngre när ansvariga myndigheter lyssnar och gör prioriteringar. Mål/Strategier Våra mål är otydliga, formuleringarna är luddiga och vi har inte heller någon övergripande genomarbetat strategi. Kommunen har avtalat bort sitt inflytande över kollektivtrafiken i samband med att skatteväxlingen genomfördes och Skånetrafiken blev trafikhuvudman. Kommunerna har således inte samma direkta inflytande över trafikförsörjningen som i det tidigare systemet. Våra möjligheter Det externa samarbetet 16

Det finns starka externa aktörer som kan vara draghjälp i arbetet med förbättrade kommunikationer eftersom de har samma intressen som kommunen när det gäller goda kommunikationer i och genom kommunen; IKEA, HAKI och andra företag. Samarbetet med dessa är en stor möjlighet för kommunen. Ett bra samarbete med trafikansvariga myndigheter är också en möjlighet, vårt goda kontaktnät underlättar detta. Vi kan utveckla samarbetet och dialogen ytterligare. Ökad benägenhet att pendla Den rörliga arbetsmarknaden och trenden med växande funktionella arbetsmarknader är en möjlighet. Nya trafiksystem Nya trafiksystem och kommunikationslänkar är en stor möjlighet. Exempel på nya lösningar är Superbussar (ny idé), Kristianstadslänken (bättre förbindelse till sjukhuset, man slipper byta buss), närhet till stambanan, utbyggnaden av pågatågen i kringliggande kommuner. Miljöfrågan Miljö- och klimatfrågorna är i fokus och intresset för hållbara lösningar/trafiksystem är stort. Detta är en möjlighet när det gäller att argumentera för och motivera nya och utökade kollektivtrafiklösningar. Kommunen har ansökt om att bli Ekokommun vilket passar väl in i vår strävan att utveckla kollektivtrafiken. Det geografiska läget Regionförstoring norrut; det finns en stor potential vad gäller ökat pendlingsutbyte över länsgränsen mot södra Småland. Många fler kommer att vilja pendla dit framöver vilket ger bra underlag och goda argument för bättre kollektivtrafiksförsörjning och åtgärder som avser vägnät och annan infrastruktur. På sikt innebär en ökad funktionell integration med södra Småland också att vi får fler samarbetspartners inom näringsliv och inom det offentliga. En möjlighet är att redan nu utveckla samarbetet med olika aktörer i södra Småland. Östra Göinge ligger samtidigt relativt nära det expansiva tillväxtområdet i syvästra Skåne och Öresund. Detta är en stor möjlighet. Avståndet är inte större än att det genom innovativa trafiklösningar går att integrera Östra Göinge kommun i en sammanhållen Skånsk arbetsmarknadsregion. Våra hot Befolkning/Befolkningsutveckling Ett litet och minskande befolkningsunderlag är ett hot för utvecklingen av en god trafikförsörjning. Resandeunderlaget är litet vilket innebär att trafikansvariga myndigheter hellre vill genomföra satsningar i andra delar av regionen/länet. Dessutom är befolkningen spridd på många mindre orter vilket är en nackdel (hot) när det gäller att åstadkomma god tillgänglighet för en stor del av kommuninvånarna. Antalet arbetstillfällen minskar genom rationaliseringar inom industrisektorn. Det är till nackdel när det gäller befolkningsutvecklingen. Det innebär också att kundunderlaget minskar eftersom antalet inpendlare blir färre. Externa aktörer Andra aktörers prioriteringar är ett hot mot en bra trafikförsörjning. Externa aktörer (trafikansvariga myndigheter) prioriterar andra och större kommuner i mer befolkningstäta delar 17

av Skåne. Intresset för kommunen är därför lågt och det avspeglas i tidtabellerna (Skånetrafiken) som inte passar resenärernas behov. Kollektivtrafiken blir då inte attraktiv som alternativ till bilen. Resenärernas attityder och interna prioriteringar Politisk oenighet är ett hot mot våra möjligheter att utveckla trafikförsörjningen. Likadant är det om politiken inte lägger fokus på kommunikationerna. Resenärernas attityd är ett hot. Ofta väljer man bilen för bussen av bekvämlighetsskäl, eftersom det går fortare att transportera sig med bil. Vägnätets standard Vi har för få 90-vägar, de låga hastigheterna begränsar tillgängligheten till kommunens orter. Vägnätets beskaffenhet och låga standard är ett hot. Restiderna till närmaste stad är långa. Vägnätet byggs inte ut som tänkt resurserna hamnar inte i vår kommun. Investeringar i RTI planen skjuts framåt i tiden. Geografin Avståndet till det expansiva Malmö-Lundomådet är trots allt så stort att det inte är attraktivt att dagspendla dit i större omfattning. Världsekonomin Samhällsekonomins utveckling innebär krympande resurser att göra offentliga åtaganden i infrastruktur och kollektivtrafik. 5. Övergripande strategi några huvudinriktningar Ovanstående nulägesredovisning - men särskilt den SWOT-analys som genomförts tillsamman med de förtroendevalda - pekar på att en strategi för god trafikförsörjning i kommunen innebär att vi arbetar vidare med följande huvudinriktningar: Förtydliga ansvarsfördelningen i vår egen organisation. Vi har i dag bättre personella och organisatoriska förutsättningar än tidigare att arbeta systematiskt och långsiktigt med kommunikationer och trafikförsörjning. Men ansvarsfördelningen mellan olika organisatoriska enheter och befattningar måste förtydligas och renodlas. Kartlägg och dokumentera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer med inflytande inom infrastruktur- och transportsektorn. Vi måste veta vem vi skall rikta våra förslag och synpunkter till och vem som är den bästa samarbetspartnern beroende på vad vi vill uppnå. Bestämma hur vi bearbetar och framför våra synpunkter och förslag till de aktörer som har inflytande inom transport och infrastruktursektorn. Öka vår egen kunskap om planeringsprocessen inom infrastruktur- och trafiksektorn. Ha god beredskap med färdiga projekt som vi kan sättas igång snabbt om tillfälle uppstår. 18

Ha god egen planberedskap för genomförande av de projekt vi vill genomföra. Sök aktivt efter samverkan med andra externa partners som har myndigheternas öra och som kan tänkas ha samma intresse som vi i att åstadkomma goda kommunikationer i och genom kommunen. Arbeta med och kommunicera gripbara och tydliga bilder av den önskade framtiden. Ta fram vår berättelse om vad vi vill åstadkomma och varför det är bra för Skåne och för Östra Göinge. Underbygg argument med statistik och andra objektiva fakta det ger trovärdighet och man undviker gnällstämpeln. Det kan kräva att vi utvecklar eller på annat sätt ser till att vi har tillgång till någon form av databas. Beskriv vilka möjligheter som finns för att uppnå den önskade framtiden. Undvik att tala om hinder. Bestäm det önskade framtida busslinjenät/system som vi tror är ändamålsenligt för att knyta Östra Göinge bättre mot sydvästskåne och mot södra Småland/Älmhult men som också knyter samman orterna i kommunen på ett bra sätt. Arbeta med attitydfrågor för att öka människors benägenhet att resa kollektivt. Arbeta för bättre framkomlighet på de viktiga vägstråken. Arbeta uthålligt och konsekvent inom ramen för den strategi och handlingsplan vi har bestämt oss för. I nästa avsnitt beskrivs mer utförligt och konkret de åtgärder som bör genomföras med utgångspunkt i ovan redovisade övergripande strategi. 6. Åtgärder Utifrån ovan beskrivna bakgrunder och genomförda analyser har följande huvudområden för åtgärder utkristalliserats: Organisation och resurser Påverkan och marknadsföring Fördjupade uppdrag Inom ramen för dessa områden finns en rad åtgärder som är nödvändiga att vidtaga för att säkerställa en positiv utveckling för trafikförsörjningen i Östra Göinge kommun. Organisation och resurser När man arbetar med infrastruktur och kollektivtrafik i Östra Göinge sker detta i mycket nära samverkan med externa aktörer. Hit räknas i första hand Region Skåne, Skånetrafiken och Trafikverket och gentemot dessa är det viktigt att det inre arbetet i den egna kommunala organisationen fungerar mycket väl. Det kan handla om så olika angelägenheter som 19

översiktsplan, infrastrukturåtgärder, trafiksäkerhet, skolskjutsverksamhet m.m. Dessa frågor behandlas av en rad olika verksamheter och idag är det svårt att skapa en helhetssyn i hanteringen. Många olika delar är inkopplade för att åstadkomma resultat och både för det interna och externa arbetet är rollfördelningen otydlig. Utifrån gjorde erfarenheter kan man urskilja tre olika nivåer som ska hantera infrastrukturrespektive kollektivtrafikärenden. På samtliga nivåer bör man utse en ansvarig tjänsteman inom respektive område. Dessa kan sedan i sin tur bilda två grupper, en för infrastruktur och en för kollektivtrafik för att skapa en förenad helhetssyn vid hantering av uppkomna situationer och ärenden. Ledningsnivå; hanterar övergripande strategiska ärenden och håller ihop de olika delarna för att skapa en samfälld totalbild. Samhällsbyggnadsnivå; hanterar ärenden kopplade till planfrågor, infrastruktur och andra fysiska åtgärder. Produktionsnivå; hanterar löpande ärenden, utföraråtgärder och skolskjutsverksamheten Påverkan och marknadsföring Som framgått tidigare i den här strategin fattas många av besluten kring infrastruktur och kollektivtrafiken av externa aktörer och myndigheter. De tyngsta av dessa är Region Skåne, Skånetrafiken och Trafikverket. Beslut om tyngre infrastruktursatsningar, regionbussarnas linjetrafik, m.m. är viktiga ställningstagande som starkt påverkar kommunens utveckling. För att få del av de resurser som finns till förfogande krävs ett intensivt påverkansarbete för att åstadkomma goda resultat som gör att kommunen kan få del av infrastruktursatsningar och att kollektivtrafiken kan utvecklas. Det gäller att utifrån ett genomarbetat hemarbete med kraft kunna agera och argumentera för de önskemål och krav man har. Men också genom väl utarbetade handlingsplaner arbeta på ett systematiskt och konstruktivt sätt i sitt förankringsarbete. Vad det handlar om är att ha de rätta redskapen i olika situationer, men också att ha skapat de rätta nätverken. Följande verktyg är nödvändiga att arbetas fram för att lyckas med ovanstående: Det måste finnas en samlad databas av bakgrundsfakta. Detta ska vara en kunskapskälla för att man alltid ska kunna ha rätt fakta vid olika planeringsprocesser, överläggningar, seminarier, konferenser mm. Vad vi vill åstadkomma inom trafikförsörjningsverksamheter i Östra Göinge måste kunna presenteras som en framtidsbild. Denna måste kunna vara kommunicerbar i olika sammanhang. Av den anledningen bör en historia arbetas fram i form av vår berättelse. Det är viktigt att det finns ett väl genomarbetat informationsmaterial som kan användas i olika sammanhang. Materialet ska vara utformat så att det kan användas av både politiker och tjänstemän. Vidare ska det vara anpassat och utformat så att det kan nyttjas inom olika typer av medier, både tryckt och digitalt. När man arbetar mot externa beslutsfattare m.m. och har för avsikt att skapa väl fungerande nätverk så är det nödvändigt att tydligt kartlägga olika nyckelaktörer inom trafikförsörjningsverksamheter. Det måste vara ett material som ger en samlad bild över dessa aktörer som dessutom hela tiden aktualiseras. 20

Det är också ofrånkomligt att det måste tas fram ett dokument som tydligt klargör när olika externa beslut kring trafikförsörjning ska fastställas. Genom att ha detta klart för sig att kan man ha ett proaktivt förhållningssätt i stället för ett reaktivt och därmed ökar sannolikheten för att få önskemålen tillgodosedda. Om den långsiktiga målsättningen är att fördubbla antalet resenärer som åker kollektivt, är det nödvändigt att även från kommunens sida bedriva en kampanj. Det gäller att visa fram en positiv bild kring kollektivtrafiken och i olika medier föra fram budskapet. Men det också viktigt att antalet tjänsteresor bland kommunens anställda och förtroendevalda i större utsträckning sker i form av kollektivtrafikåkande. Det måste fastställas tydligt i ett resereglemente att detta alltid ska vara ett förstahandsalternativ Fördjupade uppdrag infrastruktur För att få tillstånd bra beslutsunderlag, som skapar tydliga helhetslösningar måste en rad olika interna uppdrag genomföras. Somliga har en direkt koppling till infrastrukturen, medan andra har det på ett mera indirekt sätt. I den nya översiktsplanen för Östra Göinge kommun är kommunikationer ett av fokusområdena för tillväxt. Här lyfts fram en rad olika inom- och mellankommunala trafikstråk som är viktiga för kommunens utveckling. Dessa bör ytterligare studeras genom fördjupade utredningar så att det tydligt framgår vad man önskar uppnå på sikt. Även om de flesta investeringar finansieras av statliga och regionala medel, så kommer alla åtgärder kring infrastruktur medföra kommunala följdinvesteringar. Det hela bör samlas i dokument rörande fysiska infrastrukturåtgärder. Då framgår det också tydligare vad den kommunala medfinansiering kan innebära när olika projekt diskuteras och planeras. Trafiksäkerhetsprogram är ett övergripande dokument rörande olika aspekter för att skapa en säkrare trafikmiljö. I den lyfts olika delar fram, allt ifrån rent fysiska åtgärder till insatser för att påverka trafikanters beteende. Av naturliga skäl har den en tydlig koppling till frågor som berör infrastrukturen. En viktig grupp att planera för är de oskyddade trafikanterna. Utifrån deras olika behov är det viktigt att ta fram en plan för utbyggnad av gång- och cykelleder i kommunen. Fördjupade uppdrag kollektivtrafiken På samma sätt som för infrastrukturärende måste det finnas bra beslutsunderlag för kollektivtrafiken. En del av dessa interna uppdrag har en direkt koppling till kollektivtrafiken, medan andra har det på ett mera indirekt sätt. Grunden för all kollektivtrafik i Östra Göinge är regionbussen. Genom den kan de olika byarna knytas ihop, men också säkerställa att resande når olika noder för tågtrafiken. Av den anledningen är det viktigt att man från kommunens sida aktivt samverkar med Skånetrafiken för att fastställa en linjestruktur för regionbussar. Detta är synnerligen angeläget eftersom i princip all busstrafik i kommunen på nytt ska upphandlas och vara i kraft från december 2013. I samband med arbetet kring en ny linjestruktur är det viktigt att man utgår från ett antal bärande funktionalitetskrav och att dessa blir styrande: 21

Transporterna med buss ska vara snabba och bekväma. Knytning ska ske mot tågnoderna i Kristianstad, Hässleholm, Osby och på sikt även Hästveda. Busslinjerna ska i största möjliga utsträckning knyta ihop de olika orterna med varandra., En av kommunens tätorter blir huvudknutpunkt för regionbusstrafiken och därmed möjliggör smidiga byten mellan olika linjer. Genom ett rikt utbud av trafik ska antalet resandemöjligheter öka. Arbetet med ett fastställande bör ske i tre steg: Definiera målpunkter och trafiknoder, Definiera huvudstråk, Definiera kompletterande stråk. Grundläggande i arbetet med att definiera målpunkter är att utgå från följande: Var finns det största resandeunderlaget mätt i antalet individer? Vilka är utbildningsorter inom och utom kommunen och som har betydelse för studerande? Var finns de viktigaste trafiknoderna utanför kommunen? Var finns betydande kommunal verksamhet? Var finns betydande företagsverksamhet? Skånetrafiken ansvarar idag i stort sett för alla linjelagda bussresor i Östra Göinge kommun. Det finns två former av resandemöjligheter regionbussar eller Skåneexpressen. Skillnaden är att Skåneexpressen i huvudsak stannar vid färre hållplatser och ska därigenom möjliggöra snabbare persontransporter. För att locka till sig nya kundkategorier så behöver nya resekoncept arbetas fram. Exempel på sådana är t.ex. superbussar som innebär ett trafiksystem som närmar sig tågresandet i snabbhet och bekvämlighet. Här krävs ett engagemang och ett innovativt tänkande för komma fram till nya lösningar. Huvudansvaret för det mesta av kollektivtrafiken i Östra Göinge kommun ligger på Region Skåne och dess förvaltning Skånetrafiken. Genom skatteväxling har ansvaret på detta sätt förts över till det regionala organet och som också genom avtal ansvarar för färdtjänstverksamheten. Det finns dock ett område som genom lagstiftningen ansvarsmässigt helt hanteras av Östra Göinge kommun, nämligen skolskjutsverksamheten. Det innebär att all planering, upphandling och genomförande måste hanteras av kommunen själv. Dessutom har genom den nya skollagen kraven skärpts när det gäller krav och rättigheter. Kostnader för att bedriva skolskjutsverksamheten är betydande och uppgår till över 10 miljoner kronor årligen. Till dags dato har den dessutom på grundskolenivå i stor utsträckning bedrivits helt frikopplat för övrig kollektivtrafik. Det finns därför all anledning att inför kommande upphandling se på möjligheterna till samordningseffekter. I den nya översiktsplanen för Östra Göinge kommun fokusområdena för tillväxt pekas på nödvändigheten av en utvecklad och utbyggd kollektivtrafik. Genom åtgärder som lyfts fram i planen krävs fördjupade studier i flera av våra tätorter för att finna optimala lösningar för resandet. Detta kan i sin tur generera betydande investeringsprogram, som kräver en samordning både internt och externt. Till följd av behovet av nödvändiga investeringar för kollektivtrafikåtgärder så är det nödvändigt att det tas fram en tydlig plan för hur detta ska genomföras. Det gäller 22